FAS 2013)
Försvarsmaktens avtalssamling 2013
(FAS 2013)
FAS är en samling av de flesta kollektivavtal som gäller i Försvarsmakten.
Kapitel 1-17 i denna FAS utgörs av villkorsavtal och villkorsavtal-T. Texter med grått i dessa kapitel är försvarsmaktsavtal som antingen har ersatt eller kompletterar villkorsavtalen. De hänvisningar som finns i dessa försvarsmaktsavtal är till Alfa och Alfa-T. För att kunna ändra hänvisningarna till motsvarande bestämmelser i villkorsavtalen krävs att parterna på försvarsmaktsnivå genom kollektivavtal ändrar dessa försvarsmaktsavtal.
Innehållsförteckning
1 kap. Inledande bestämmelser 10
2 kap. Förhandlingsordningar m.m. 13
Beräkning av lön under del av månad 18
För Försvarsmakten gäller därutöver 18
4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar 23
Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S 23
Bilaga 1 - Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar 26
Fastställande av omplaneringslista 31
Frånvaro vid koncentrerad och/eller oregelbundet förlagd arbetstid för heltidsarbetande 34
Arbetstid under tjänsteresa, förrättning och övning 42
Särskilda bestämmelser för deltidsarbetande arbetstagare 44
Frånvaro vid koncentrerad och/eller oregelbundet förlagd arbetstid 44
Underbilaga 1 - Bestämmelser i ALFA 4 kap. som gäller för arbetstagare hos Försvarsmakten 46
Underbilaga 2 - Arbetstagare som arbetstagare som genomgår utbildning som avses i 4 § 52
Intjänandeår och semesterår 53
Ej full årssemester i vissa fall 53
Semester under en del av dagen 54
Semesterrätt vid viss frånvaro 54
Beräkning och förläggning av semesterledighet 54
Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid 54
Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning 55
Arbetstagare med annan arbetstidsförläggning 55
Semesterlön för semester som inte har kunnat läggas ut 57
Allmänna bestämmelser om löneavdrag 60
Löneavdrag under sjuklöneperioden för arbetstagare med oregelbunden arbetstid
Löneavdrag när arbetstagaren får sjukersättning eller aktivitetsersättning 62
Löneavdrag vid föräldraledighet 63
Löneavdrag vid föräldraledighet för arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 § 63
Löneavdrag på grund av annan frånvaro än ledighet 63
Löneavdrag när en arbetstagare uteblir från arbetet 63
Löneavdrag vid ”försättande ur tjänstgöring” 64
7 kap. Lön under sjukfrånvaro m.m 65
Rätten till lön under sjukfrånvaro 65
Villkor för lön under sjukfrånvaro 65
Sjukanmälan och skriftlig försäkran 65
Läkarintyg och tandläkarintyg 65
Lokalt avtal om sjuklön för arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring 66
Sjukpenningtillägg (fr.o.m. dag 15) 67
Sjukpenningtillägg vid förebyggande behandling 68
8 kap. Lön under föräldraledighet 69
Föräldrapenningtilläggets storlek – huvudregel 69
Föräldrapenningtilläggets storlek i vissa fall 70
Föräldrapenningtillägg för arbetstagare med reducerad föräldrapenning 70
Tillägg vid tillfällig föräldrapenning 70
Tillägg vid graviditetspenning 71
9 kap. Lön under ledighet i övrigt 73
Inget löneavdrag vid läkarbesök och vissa tandläkarbesök 73
Xxxxx ledighet utan löneavdrag 73
Lön under ledighet för studier 74
Lön under ledighet för viss tjänstgöring i totalförsvaret 74
Tjänstgöring som reservofficer 75
Övrig totalförsvarsutbildning 75
10 kap. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning 76
Tillämpning vid arbetskonflikt 79
Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar 80
Grundläggande bestämmelser vid tjänsteresa 81
Bestämmelser vid utbetalning av ersättningar 84
Avsiktsförklaring avseende ändring i FMs avtal om rörlighet och kostnadsersättningar 88
Försvarsmaktens allmänna råd för tillämpning av ”Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar” 89
Till 1 § Inledande bestämmelser 89
Beslut om ersättning vid veckopendling 94
Beslut om ersättning vid dagpendling 95
11 kap. Flyttersättning och ersättning vid annan resa än tjänsteresa 96
Villkor för flyttersättning 96
Flyttersättning i vissa fall 96
Vad ingår i flyttersättningen? 97
Ersättning för hemresa under långtidsförrättning 97
12 kap. Ersättning för sjukvårdskostnader 100
Rätt till sjukvårdsersättning 100
Apotekskort/högkostnadskort 100
Särskilda skäl 100
Läkarvård, tandvård och psykologbehandling 100
Sjukgymnastik 101
Sjukhusvård 101
Läkemedel 101
Sjukvård m.m. under tjänstgöring utomlands 101
För Försvarsmakten gäller 101
13 kap. Xxxxxxxxx villkor, innehav av flera anställningar 102
Grundregler 102
Ledighet ska beviljas 102
Ledighet kan beviljas 102
Ledighet för sakkunniga i regeringskansliet 103
Ledighet för vissa domare 103
Ledighet för att vara ledamot av riksdagen 103
Enskild överenskommelse om anställningsvillkor i vissa speciella fall 104
Arbetstagare som omplacerats 104
Fullmaktshavare som förflyttats 104
Arbetshindrande bisyssla 104
Konkurrensbisyssla 104
Bisyssleförbudet i LOA 105
14 kap. Uppsägning m.m. 106
Avgångsskyldighet 106
Uppsägning från arbetstagarens sida 106
Uppsägning från arbetsgivarens sida 106
Uppsägning vid övergång till annan statlig anställning 107
Enskild överenskommelse 107
15 kap. Utbetalning 108
Månadsutbetalning 108
Ändrad lön enligt RALS 108
Förskott 108
För Försvarsmakten gäller 109
Andra utbetalningar 109
16 kap. Giltighetstid 129
Giltighetstid 129
17 kap. Bilagor till villkorsavtalet 130
Bilaga 1 - Myndighetsområden i vissa fall 130
Bilaga 2 - Förhandlingsordning för lokala avtal om arbetstidsvillkor 131
Bilaga 3 - Flyttersättning 132
Bilaga 4 - Sjuklön under sjuklöneperioden (dag 1-14) vid oregelbunden arbets- tid eller koncentrerad tjänstgöring 133
Bilaga 4 a - Sjukavdrag för arbetstagare som omfattas av övergångsbestämmelsen till 6 kap. 5 § 138
Bilaga 5 - Specialbestämmelser för vissa arbetstagare vid universitet och högskolor 139
Bilaga 6 - Specialbestämmelser för lärare i statlig skolverksamhet 142
Bilaga 7 ”Kvotberäknad semester” 145
Bilaga 8 - Specialbestämmelser för läkare 146
Bilaga 9 - Lagtexter i arbetstidslagen som avses i 4 kap. 5 § 148
18 kap. Befälsförstärkningsavtal (BFA) 150
Inledande bestämmelser 150
Anställning 150
Lön och anställningsvillkor 151
Resekostnader m.m 151
Giltighetstid m.m 151
19 kap. Avtal om anställningsvillkor för reservofficerare 152
20 kap. Chefsavtal 154
Tillämpningsområde 154
Vissa definitioner 154
Den lokala chefskretsen 154
Domstolarnas chefskrets 155
Lönesättning 155
För Saco-S gäller följande 156
Allmänna anställningsvillkor 156
Samarbetsrådet 157
Giltighet m.m 157
Arbetsgivarnyckel till chefsavtalet 158
Avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl. 159
Försvarsmaktens chefsavtal 160
Precisering av chefskretsen i Försvarsmakten 160
21 kap. Försvarsmaktsavtal om vissa villkor för Kungahusets adjutanter 162
22 kap. Avtal om övningsverksamhet m.m. inom Försvarsmakten (ÖVA) 163
Särskilda förmåner 163
Överlevnadsövningar mm 164
Giltighetstid 164
23 kap. Försvarsmaktens avtal om villkor vid idrottsverksamhet inom Försvarsmakten 165
Allmänt 165
Deltagande i nationell tävlings- och träningsverksamhet 165
Deltagande i internationell tävlings- och träningsverksamhet 165
Deltagande i Försvarsmaktens elitsatsning 165
24 kap. Avtal om löner för flygförare inom Försvarsmakten (ALFF) 166
25 kap. Försvarsmaktens timanställningsavtal 169
Tidsbegränsad anställning 169
Förnyad tidsbegränsad anställning 169
Arbetssökande står till arbetsgivarens förfogande 169
Lön 170
Xxxxx besked om anställnings upphörande 170
Beslut om anställning med stöd av detta avtal 170
Beslut om anställning och förmåner vid anställning 170
Avtalets giltighetstid 170
Bilaga 1 171
Bilaga 2 172
Bilaga 3 172
Kap. 26 Utlandsavtal 173
Bilaga 1 till kap. 26 175
Underbilaga 1 183
Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats för arbetstagare tillhörande SACO Försvar 184
Bilaga 1 - Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats för arbetstagare tillhörande SACO Försvar 186
Underbilaga 1 - Faktorer som ingår i insatstilläggskalkylatorn 194
27 kap. Förhandlingsordningsavtal för Försvarsmakten FHA- FM 195
Inledande bestämmelser 195
Information enligt 19-20 § § MBL 195
Information 195
Samverkansförhandling enligt 11, 12 och 14 § § MBL 196
Samverkansförhandling och facklig vetorätt i vissa fall enligt 38-40 § § MBL 196
Avslutande bestämmelser 197
Bilaga 1- Arbetsgivarnyckel 198
Bilaga 2 - Handlingsregler för tillämpningen av fha-fm 199
Avtal om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten, ASU-FM 199
Kollektivavtalsförhandlingar enligt 10 § MBL 200
Information enligt 19-20 § § MBL 201
Avtal om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten, ASU-FM 201
Samverkansförhandlingar enligt 11, 12 och 14 § § MBL 202
Avtal om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten, ASU-FM 202
Samverkansförhandling och facklig vetorätt enligt 38-40 § § MBL 203
Avtal om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten, ASU-FM 204
Information och samverkansförhandling före beslut om anställning 205
Förhandling i rättstvist enligt 63-69 § § MBL 205
28 kap. Avtal om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten, ASU-FM 207
A Inledande bestämmelser 207
B Förbandsavtal 208
C Centrala samverkansgrupper för utveckling inom Försvarsmakten 208
D Avslutande bestämmelser 209
Bilaga A 210
Bilaga B 211
Bilaga C 212
Bilaga D 213
Bilaga E 214
Bilaga F 215
Bilaga 1 - Arbetsgivarnyckel 216
Bilaga 2 - Parternas gemensamma handlingsråd för tillämpningen av avtalet om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten, ASU-FM 217
1 kap. Inledande bestämmelser
Verksamhetens uppdrag, syfte, karaktär och mål ska utgöra grund för utformningen av innehållet i anställningsvillkoren. Vidare ska beaktas verksamhetens ekonomiska förutsättningar och kompetensförsörjningsbehov samt medarbetarnas individuella behov och önskemål.
Utifrån nämnda förutsättningar bidrar anställningsvillkoren till verksamhetens effektivitet, resultat och utveckling. För att kunna attrahera och behålla medarbetare som representerar den mångfald av erfarenheter och kompetenser, som har betydelse för verksamhetens mål, behövs en möjlighet till anpassning av villkoren på individuell nivå. Detta kan bland annat ske genom enskilda överenskommelser. Enligt vad som framgår av detta avtal förfogar lokala parter över villkoren så att dessa ska kunna bidra till effektivare verksamheter. Verksamhetens krav och medarbetarens behov ligger till grund för att parternas intentioner med avtalet kan uppnås. Lokala parter tar gemensamt ansvar för att lokala avtal utformas och över tid förändras utifrån dessa intentioner. Lokala parter ska beakta att lokala avtal inte ska innebära oproportionerlig administration eller oproportionerliga kostnader.
Detta avtal gäller arbetstagare inom det statliga avtalsområdet.
Avtalet gäller dock inte
- arbetstagare som omfattas av ett annat centralt eller lokalt villkorsavtal eller andra bestämmelser med motsvarande innehåll,
- arbetstagare som får ålderspension enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser eller
- anställningar som utöver förtjänst och skicklighet ingåtts med särskilt beaktande av arbetsmarknads, social- och sysselsättningspolitiska mål enligt 4 § Anställningsförordningen.
Arbetstagare som anställts före den 1 oktober 2013, för vilka arbetsgivaren får arbetsmarknadspolitiskt stöd i form av så kallad lönebidrags- eller trygghetsanställning, omfattas från och med 1 oktober av Villkorsavtalet.
I bilagorna 5, 6 och 8 finns bestämmelser som för vissa områden innebär tillägg till eller avvikelser från vad som annars gäller enligt avtalet.
För vissa arbetstagare finns tillägg till och avvikelser från detta avtal i chefsavtalet och i avtalet om regeringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre an- ställningar m.fl.
För arbetstagare med stationering utomlands finns särskilda avtal.
Arbetsgivaren | Arbetsgivarverket eller den arbetsgivare som Arbetsgi- varverket bestämmer, om inte regeringen föreskriver något annat1. |
Myndighetsområde | Område som anges i bilaga 1. |
Arbetstagarorganisation | I detta avtal avses med central arbetstagarorganisation: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna och SEKO. Lokal arbetstagarorganisation: den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i före- kommande fall enligt av 5 § II huvudavtalet. |
Deltidsanställd arbetstagare | Arbetstagare med deltidsanställning samt vid tillämpning av avtalet även delpensionsledig arbetstagare |
Deltidsarbetande arbetstagare | Deltidsanställd arbetstagare, delpensionsledig arbetstagare och heltidsanställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet utan lön under minst fyra hela kalenderveckor i följd. |
Delpensionsledig arbetstagare | Arbetstagare med arbetstidsminskning i samband med delpension enligt avtalet 2002-02-01 om delpension för arbetstagare hos staten m.fl. |
Koncentrerad tjänstgöring | Avser arbetstagare med arbetstid enligt 4 kap. avsnitt A. Koncentrerad tjänstgöring innebär att en arbetstagares (oavsett heltids- eller deltidsarbetande) arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka eller i genomsnitt för en vecka normalt understiger fem. |
Oregelbunden arbetstid | Arbetstid som fastställs i lokalt kollektivavtal enligt 4 kap. 26 §. |
1 Med arbetsgivaren avses i avtalet vederbörande myndighet eller frivillig medlem i Arbetsgivarverket (se Arbetsgivarverkets arbetsgivarnyckel), om inte annat anges i särskild not.
Vissa definitioner i FAS | |
2 a § | |
Arbetsgivaren | Försvarsmakten eller den organisation som Försvarsmakten bestämmer om inte Arbetsgivarverket eller regeringen föreskriver annat |
Deltidsanställd arbetstagare | Arbetstagare med deltidsanställning |
Deltidsarbetande arbetstagare | Arbetstagare med deltidsanställning, delpensionsledig arbetstagare och heltidsanställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet utan lön under minst 4 hela kalenderveckor i följd |
Delpensionsledig arbetstagare | Arbetstagare med arbetstidsminskning i samband med delpension |
Fast lön | Individuell lön, tarifflön och fasta lönetillägg |
Central arbetstagarorganisation | OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, Saco-S samt SEKO |
Lokal arbetstagarorganisation | Den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i förkommande fall med stöd av 5 § II huvudavtalet |
Myndighet | Försvarsmakten |
Myndighetsområde | Försvarsmakten samt, såvitt gäller militära arbetstagare, även Regeringskansliet (försvarsdepartementet), Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets pliktverk och Inspektionen för strategiska produkter |
Förband/skola | Organisationsenhet inom Försvarsmakten enligt gällande föreskrifter om verksamheten vid Försvarsmakten (Verksamhetsordning) |
2 kap. Förhandlingsordningar m.m.
Arbetsgivaren får besluta om avvikelser från avtalets bestämmelser i de fall som särskilt anges i avtalet (skälighetsbeslut enligt s.k. arbetsgivarventiler).
Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbetstagarorganisationen informeras om det tilltänkta beslutet.
Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling med arbetsgivaren om det tilltänkta beslutet. En sådan begäran ska göras skyndsamt, dock senast inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om beslutet.
Om parterna inte enas vid en sådan förhandling eller om förhandlingen inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.
Bestämmelserna i andra – fjärde styckena ersätter bestämmelserna om arbetsgivarens skyldighet enligt MBL i den utsträckning dessa är dispositiva.
Protokollsanteckningar:
- De centrala parterna är ense om att bestämmelserna i 1 § ska ha
motsvarande tillämpning på tjänstledighetsbeslut enligt tjänst-ledighetsförordningen.
- De centrala parterna är vidare ense om att följa tillämpningen av
bestämmelserna i 1 § och på någon central parts begäran uppta överläggningar om tillämpningen.
Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna får sluta kollektivavtal i frågor om sådana typer av anställningsvillkor som behandlas i avtalet (lokalt kollektivavtal).
Utöver det som sägs i första stycket får lokalt kollektivavtal slutas om kostnads-ersättningar och om naturaförmåner.
2a §
Lokalt kollektivavtal ska slutas om förläggning av den ordinarie veckoarbetstiden
enligt 4 kap. 13 - 15 § § och för arbetstagare med oregelbunden arbetstids-förläggning enligt 4 kap. 26 §. Speciella regler om förhandlingsordningar gäller för vissa arbetstagare enligt 4 kap. 25-26 § § och bilaga 2. Speciella regler gäller även för arbetstagare enligt 5 kap. 11 §.
Anmärkning
Lokala kollektivavtal som slutits med stöd av ALFA eller Avtal om ersättning mm vid tjänsteresa och förrättning utomlands fram till och med 2013-03-31 anses
ha slutits med stöd av Villkorsavtalet. Enskilda överenskommelser som slutits och arbetsgivarbeslut som fattats med stöd av ALFA anses ha slutits resp. fattats med stöd av Villkorsavtalet.
Centrala avtalsbestämmelser som upphörde vid ALFA:s ikraftträdande den 1
januari 1997 men som efter ikraftträdandet tillämpas till följd av övergångs-bestämmelse till någon regel i ALFA, gäller som lokalt kollektivavtal om inte centrala eller lokala parter har enats om något annat.
3 §
När en ny myndighet under regeringen inrättas ska central arbetstagar-organisation ges tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren. Arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen kan komma överens om att förhandlingen ska föras lokalt. Om parterna inte enas vid förhandlingen, beslutar arbetsgivaren i frågan.
4 §
En förhandling om lokalt kollektivavtal påkallas skriftligt.
Om en förhandling om lokalt kollektivavtal på arbetsgivarsidan förs av en
regional eller lokal arbetsgivare (enhet hos en arbetsgivare) efter överlämnande från en överordnad arbetsgivare gäller följande.
- Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling mellan den överordnade arbetsgivaren och dess motparter, om någon av
parterna i den sistnämnda förhandlingen begär det hos motpart. Framställning om en sådan förhandling görs skriftligt inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen enligt andra stycket avslutats.
- Om parterna inte enas vid en förhandling om lokalt kollektivavtal eller om part inte gör framställning om förhandling enligt tredje stycket inom angiven tid, ska de dittills tillämpade bestämmelserna gälla, om inte något annat framgår av detta avtal.
För Försvarsmakten gäller
Om en förhandling om lokalt avtal på arbetsgivarsidan förs av ett förband eller skola m.m. efter överlämnande från Försvarsmakten gäller följande:
Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling på Försvarsmaktsnivå, om någon av parterna begär det hos motpart. Framställning om en sådan förhandling görs skriftligt inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen enligt andra stycket avslutats.
Om parterna inte enas vid en förhandling om lokalt kollektivavtal eller om part inte gör framställning om förhandling enligt tredje stycket inom angiven tid, ska de dittills tillämpade bestämmelserna gälla, om inte något annat framgår av detta avtal.
5 §
Ett lokalt kollektivavtal enligt 2 § har samma giltighetstid och uppsägningstid som Villkorsavtalet, om inte parterna enas om kortare tid.
Undantag
Ett lokalt kollektivavtal enligt 4 kap. 13 § eller enligt bilaga 2 och bilaga 5 gäller tills vidare under Villkorsavtalets giltighetstid med tre månaders uppsägningstid.
6 §
Förhandlingar enligt avtalet förs under fredsplikt.
En arbetstagare som strejkar eller är lockoutad ska vid tillämpningen av avtalet behandlas som om han inte var anställd enligt avtalet.
Enligt 10 kap. 9 § tredje stycket gäller dock vissa särskilda regler om tillämpning av bestämmelserna om ersättning vid tjänsteresa och förrättning i samband med lockout.
För Försvarsmakten gäller
Lokala avtal
4 a §
Inom Försvarsmakten träffas lokala avtal (Försvarsmaktsavtal) mellan Försvarsmakten (Försvarsmaktsnivå) och lokal arbetstagarorganisation.
Vid förband och skolor m.m. träffas lokala avtal (Förbandsavtal) med stöd av Försvarsmaktsavtal mellan förband och skolor m.m. (Förbandsnivå) och den del av arbetstagarorganisationen som denne bestämmer.
7 §
Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa överenskommelse om avvikelser från
avtalets bestämmelser endast om detta anges i avtalet (enskild överenskommelse). En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och ska, med undantag för 4 kap. 19 § och 9 kap. 6 §, avse en period om högst ett år.
Innan överenskommelsen träffas, ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras.
Enskilda överenskommelser 7 §
Arbetsgivaren och en arbetstagare får i de fall som anges i avtalet träffa överenskommelse om
andra villkor än vad som framgår av avtalet.
En sådan överenskommelse (enskild överenskommelse) ska vara skriftlig och gälla tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid som regleras i den enskilda överenskommelsen, om inte
arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat med hänsyn till överenskommelsens karaktär. Innan överenskommelsen träffas ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras.
Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får sluta kollektivavtal om att enskilda överenskommelser får träffas i andra fall än som framgår av avtalet.
3 kap. Lön
1 §
Varje arbetstagare har rätt till lön från och med den dag då anställningen börjar till
och med den dag då anställningen upphör, om inte något annat följer av avtalet. Lönen består av individuell lön2 och i förekommande fall lönetillägg.
Lönen betalas normalt ut per kalendermånad.
Bestämmelser om hur lönen fastställs m.m. finns i Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS).
För Försvarsmakten gäller:
Lönerevidering enligt RALS sker enligt aktuellt kollektivavtal mellan Försvarsmakten och OFR/O FM, OFR/S och Saco-S FM.
Individuell lön | Lön i anställningen, motsvarande anställningens omfattning, fastställd för månad. |
Lönetillägg | Lönetillägg är antingen fasta eller rörliga. Med fasta lönetillägg avses sådana lönetillägg som anges med ett i förväg fastställt belopp per månad. Övriga lönetillägg är rörliga. |
Fast löneavdrag3 | Månadsavdrag enligt 6 kap. 2 § på grund av ledighet eller löneväxling. |
Rörliga löneavdrag | Arbetsdagsavdrag, kalenderdagsavdrag och timavdrag enligt 6 kap. 2 §. |
Fast lön | Individuell lön samt fasta lönetillägg. |
Fast kalenderdagslön | 3,3 procent av fast lön. |
Fast arbetsdagslön | 4,6 procent av fast lön. |
Aktuell lön | Individuell lön samt fasta lönetillägg och fasta löneavdrag. |
Aktuell kalenderdagslön | 3,3 procent av aktuell lön. |
Aktuell arbetsdagslön | 4,6 procent av aktuell lön. |
Timlön för arbetstagare med arbetstid enligt 4 kap. avsnitt A | Individuell lön som motsvarar heltid, dividerad med 165. |
Timlön för arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 § | Individuell lön som motsvarar heltid, dividerad med 175. I förekommande fall kvotberäknad. |
Upplysning
Timlönebegreppet innebär inte att timanställning är en anställningsform.
2 Enligt lokalt avtal kan annat lönesystem (t.ex. tarifflön) förekomma.
3 Regelbundet återkommande arbetsdagsavdrag t.ex. vid föräldraledighet 1-4 dagar/vecka under mer än fyra kalenderveckor i följd hanteras enligt bestämmelser i 6 kap. 7 §.
Beräkning av lön under del av månad
3 §
Om lönen ska betalas ut endast för en del av en kalendermånad betalas den i stället ut som aktuell kalenderdagslön.
Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl får han besluta att utbetalning av lön för del av februari månad ska göras enligt andra grunder än som anges ovan.
För Försvarsmakten gäller därutöver:
3 a §
Förbandsavtal får slutas om ordning och riktlinjer för fastställande av lön vid nyanställning.
Om ett sådant avtal ej har slutits gäller följande.
a) Vid beslutet ska beaktas vad som gäller för andra anställda inom förbandet.
b) Innan arbetsgivaren fattar sitt beslut ska arbetsgivaren informera den lokala arbetstagarorganisationen om det tilltänkte beslutet.
c) Om det finns särskilda skäl får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut före informationen.
Anmärkning:
Särskilda skäl avser bl.a. fall där ett iakttagande av informationsskyldigheten innebär dröjsmål som kan leda till att anställningen av en viss person hindras.
d) Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om beslutet. Förhandling om ett beslut som redan fattats får endast avse frågan
om lönen ska sättas högre än vad arbetsgivaren beslutat. I förekommande fall tillämpas bestämmelserna i 6 § femte och sjätte styckena.
Högre lön under pågående anställning
6 a §
Om en arbetstagare redan har en anställning får arbetsgivaren besluta att arbetstagaren ska ha högre lön än den som hittills gällt, om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det.
Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbetstagar-organisationen informeras om det tilltänkta beslutet.
Förbandsavtal får slutas om formerna för informationen och om att arbetsgivaren får fatta beslut utan att först informera arbetstagarorganisationen.
Arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling med arbetsgivaren om det tilltänkta beslutet. En sådan begäran ska göras inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om det tilltänkta beslutet.
Om en förhandling förs på arbetsgivarsidan av ett förband eller skola med stöd av befogenhet i Försvarsmaktsavtal, gäller följande:
Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling mellan parterna på Försvarsmaktsnivå, om någon av parterna begär det.
Framställningen om en sådan förhandling görs skriftligen inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen på förbandsnivå avslutats.
Om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf eller om förhandling inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.
Lönen ska bestämmas med iakttagande av löneprinciperna i gällande XXXX och förbandets lönepolitik.
Tidsbegränsad lön
6 b §
Förbandsavtal kan träffas om i vilka situationer beslut om tidsbegränsad lön får fattas. Detta gäller vid placering på befattning som är tidsbegränsad till sin natur eller då arbetsuppgifterna är tidsbegränsade eller då särskilda skäl föreligger.
Beslutet om tidsbegränsad lön får fattas för befattningsplaceringar som har en varaktighet under högst tre år.
Anmärkning:
Vid återgång till tidigare befattning eller till annan befattning ska lönevärderingen göras för eventuell höjning av den individuella lönen som gällde i den befattning som föregick den tidsbegränsade befattnings-placeringen. Hänsyn ska tas till mellanliggande lönerevisioner.
Organisationsförändring
10 a §
Vid en organisationsförändring på förbandsnivå, ska berörda arbetstagarorganisationer ges tillfälle till förhandling om anställnings-villkoren. Vid förhandlingen ska beaktas vad som gäller för andra anställda inom förbandet/skolan.
Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling mellan parterna på Försvarsmaktsnivå, om någon av parterna begär det. Framställningen om en sådan förhandling görs skriftligen inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen på förbandsnivå avslutats.
Om parterna inte enas vid förhandlingen beslutar arbetsgivaren i frågan.
Fast lönetillägg
3 a §
Dyktillägg
En arbetstagare som fullgör dykeriverksamhet och har vederbörlig dykkompetens eller dykledarkompetens enligt Försvarsmaktens krav erhåller ett månatligt tillägg på 1 600 kronor.
Dyktillägget dras in vid tjänstledighet utan lön.
Arbetsgivaren får besluta om annan ersättning under tid då arbetstagare deltager i prov och försök enligt Dyk R:säk, kap 9 eller vid särskild beordrad verksamhet.
En dykare, som har rätt till dyktillägg, men enligt dykläkare av medicinska skäl inte kan fullgöra dyktjänstgöring inom Försvarsmakten behåller dyktillägget så länge som anställningen i Försvarsmakten kvarstår.
Rörliga lönetillägg
Ammunitionsröjningstillägg
En arbetstagare har ammunitionsröjningstillägg enligt följande:
Ammunitionsslag | Arbete | B |
1 Med tändanordning och spräng- laddning försedd OXA(Oex- ploderad ammunition)/ sjöfynd av inom Försvarsmakten känd konstruktion. | Friläggning och/eller oskadlig- görande genom sprängning. | 215 kronor per dag |
2:1 Med tändanordning och spräng- laddning försedd OXA/sjöfynd av inom Försvarsmakten okänd konstruktion. | Friläggning och/eller oskadlig- görande genom sprängning. | 740 kronor per dag |
2:2 OXA /sjöfynd enligt pkt 1, belägen på sådant vattendjup att dyk- utrustning krävs vid arbete. | Friläggning och/eller oskadlig- görande genom sprängning. | 740 kronor per dag. |
3 OXA / sjöfynd enligt pkt 2:1, belägen på sådant vattendjup att dykutrustning krävs vid arbete. | Friläggning och/eller oskadlig- görande genom sprängning. | 1270 kronor per objekt. |
4 Ammunition av under 1-3 angivet slag. | Desarmering, desaptering, tömning eller partiell sprängning med spränglist eller sprängform som har utförts efter godkännande av HKV Säkerhets- inspektionen. | 1270 kronor per objekt, i förekommand e fall utöver det tillägg som kan utgå enligt 1-3 |
.
Anmärkningar:
A) Med sjöfynd avses detsamma som i SäkI Xxxxx.
B) Ersättning enligt punkt 4 för partiell sprängning med spränglist eller sprängform utgår ej om andra metoder, t ex sprängplatta eller röjningsladdning kan användas.
C) Vid omfattande ammunitionsröjningsuppdrag utöver vad som följer av SäkI Amröj eller vid ammunitionsröjningsuppdrag som på grund av särskilda omständigheter måste utföras under förhållanden som innebär onormalt stor risk, får arbetsgivaren bestämma att tillägg ska utgå med annat belopp än som följer av bestämmelserna i ovanstående tabell. Xxxxxxxx ska normalt bestämmas före uppdragets påbörjande och bestämmas efter överläggning mellan arbetsgivaren och berörd arbetstagar-organisation på förbandsnivå.
D) En arbetstagare som utför beordrad ammunitionsröjning ska vara behörig att utföra uppdraget. Med behörig arbetstagare avses:
1. Arbetstagare som genomgått av Försvarsmakten anordnad utbildning i ammunitionsröjning eller röjning av sjöfynd.
2. Övrig personal som enligt SäkI Xxxxx får röja särskilt angiven svensk OXA.
Tillfälligt hopptillägg |
Den arbetstagare som genomför hopputbildning eller den som fullgör tillfälligt fallskärmstjänst erhåller 100 kronor per dygn under den tid som utbildningen eller den tillfälliga fallskärmstjänsten pågår. |
Anmärkning Med arbetstagare som utför ”tillfällig fallskärmstjänst” avses inte den arbetstagare som i sin ordinarie befattning är placerad i fallskärmstjänst. |
Flygrisktillägg |
En arbetstagare, som inte är upptagen på flygtjänstorder eller inte har flygtjänst som sin dagliga gärning, har flygrisktillägg med 70 kronor per dygn, då han enligt föreskrift eller på order deltager i flygning. Flygrisktillägg utbetalas dock inte till arbetstagare som har flygtillägg eller tillfälligt hopptillägg. Flygrisktillägg erhålls inte heller vid färd med flygplan i reguljär linjetrafik eller under därmed likartade förhållanden. |
Arbetstidsberoende tillägg
Jourtillägg, mertidsersättning, obekvämtidstillägg, omplaneringstillägg, övningsdygnsersättning, restidsersättning, tjänstgöringstillägg och övertidsersättning.
Övertidsersättning ger ej underlag till semestertillägg
4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar
Försvarsmakten har ersatt 4 kap. villkorsavtalet med tre egna avtal om arbetstid. Nedan återges avtalet mellan Försvarsmakten och OFR/O FM och OFR/S. De skillnader som finns i avtalen mellan Försvarsmakten och Saco-S FM respektive SEKO Försvar anges på aktuell plats i texten.
Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S
1 §
Parterna tecknar Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar m.m. med bilaga (bilaga 1).
2 §
Parterna är överens om att nedanstående avtal upphör att gälla i och med att parterna sluter Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar.
– Försvarsmaktens avtal om arbetstid 2001-04-06.
– Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S 2012-02-13.
– Försvarsmaktsavtal om jour och ställningstjänst, chefslöner och arbetstid i insats utom regleringen avseende chefslöner.
– Samtliga förbandsavtal som slutits med stöd av nuvarande Avtal om arbetstid och arbets-tidsberoende ersättningar utom arbetstidsavtal som slutits vid F7, sjöförbanden och helikopterflottiljen samt Avtal om lokala arbetstidsbestämmelser vid tjänstgöring ombord på marinens segelfartyg under segelfartygsexpedition slutet vid SSS.
– Beredskaps- och insatsavtal (I-avtalet) samt Försvarsmaktsavtal om särskild verksamhet (SV-avtalet).
3 §
Parterna är överens om att nedanstående villkor upphör att gälla i och med att parterna sluter Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar:
– Tjänstgöringstillägg vid förbandsövning i Avtal om övningsverksamhet m.m. inom Försvarsmakten (ÖVA). 3
§ första meningen i nämnda avtal ersätts enligt följande:
”Vid förbandsövning har arbetstagaren rätt till fria måltider. Vid annan övningsverksamhet samt vid sjötjänstgöring på marinens och av andra av marinen bemannade fartyg har arbetstagaren rätt till fria måltider samt ett tjänstgöringstillägg med 62 kronor/dygn.”
Detta innebär i övrigt ingen ändring av ÖVA.
– 5 § i Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i utlandsstyrkan. (Upplysning: Resterande delar av Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i utlandsstyrkan upphör att gälla genom att parterna sluter Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats.)
HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2012-10-08 16 115:65477 Sida 2 (4)
Parterna är överens om att punkten Helgtillägg i Försvarsmaktens avtal om lön, avsnitt III, 2 kap. 3a § upphör att gälla den 31 december 2012.
4 §
Parterna konstaterar gemensamt att åtminstone nedanstående verksamheter är föremål för undantag från arbetstidreglering enligt Europaparlamentets och rådets arbetstidsdirektiv.
– Insatsverksamhet som beordras av ÖB eller C Insats och regleras i order och som på grund av arbetets art inte kan arbetstidsplaneras.
Med insatsverksamhet avses:
– såväl själva insatsen som stödinsatser inom insatsområdet samt vid uppkommen händelse även stödinsatser inom och utom insatsområdet,
– även förberedelsetid i högst åtta (8) veckor (som inte behöver vara sammanhängande),
– verksamhet i samband med beredskapskontroll som har beordrats av ÖB eller C Insats.
– Övning som inte kan tidsplaneras
Med sådan övning avses verksamhet för att öva och samträna stabs- och/eller förbandsenheter, eller del därav, i deras uppgifter samt att pröva enheters användbarhet. Verksamheten ska vara sammanhängande och bedrivas på ett sådant sätt att arbetstagarens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras. Med sådan övning avses även sammanhängande övning under kurs eller utbildning där arbetstagarens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras.
– Högvakt
Högvakten utgör en förbandsresurs för territoriell chef i alla beredskapsnivåer inom ramen för Försvarsmaktens insats- och beredskapsplan. I förordningen (SFS 1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal framgår att militär personal svarar för vakttjänst vid statschefens residens och att närmare bestämmelser om högvakten meddelas av Försvarsmakten. I Försvarsmaktens föreskrift (FFS 2005:6) med instruktion för överkommendanten och kommendanten i Stockholm framgår dessutom bl.a. att befogenheten (för dessa) att utnyttja både av- och pågående högvaktsförband regleras i särskild ordning.
Ersättningar och andra villkor för ovanstående undantag regleras i 27 respektive 28 §§ Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar.
Om endera parten vill att undantaget ska gälla ytterligare verksamhet ska detta regleras i kollektivavtal mellan parterna. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2012-10-08 16 115:65477 Sida 3 (4)
5 §
Parterna konstaterar gemensamt att åtminstone nedanstående verksamheter är föremål för undantag från bestämmelserna om jour enligt Europaparlamentets och rådets arbetstidsdirektiv. Undantaget gäller dock inte för verksamhet som bedrivs på ett sådant sätt att den inte behöver undantas.
– Insatsberedskap för skyddsstyrkor. Med insatsberedda styrkor avses de styrkor som bl.a. har till uppgift att ingripa vid kränkningar av och angrepp på Sveriges territorium och svenska intressen i närområdet i tid av fred och kris. Här avses även TPSS.
– Verksamhet som bedrivs med specialutbildad personal som snabbt ska kunna analysera uppgifter om och agera på misstänkta kränkningar av Sveriges territorium och initiera avvärjning av en sådan misstänkt kränkning, t.ex. incidentberedskap.
– Vakthavande befäl med uppgift i enlighet med andra punkten ovan.
Skyddsregel
En arbetstagare som har deltagit mer än två (2) månader i följd i verksamhet enligt 4 § ovan gäller en skyddstid innan skyldigheten att fullgöra jour inträffar. Skyddstiden omfattar hälften av den tid som arbetstagaren har tjänstgjort i verksamhet enligt 4 §, dock högst två (2) månader. Berörda parter vid förband får i det enskilda fallet överenskomma om kortare skyddstid.
Om endera parten vill att undantaget ska gälla ytterligare verksamhet ska detta regleras i kollektivavtal mellan parterna.
6 §
Parterna konstaterar gemensamt att åtminstone nedanstående skäl utgör objektiva skäl till att inte ge kompenserande vila utan i stället lämpligt skydd (se 14 § Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar).
En åtgärd måste vidtas för att undvika
– risk för hälsa eller säkerhet,
– att stora ekonomiska värden riskeras.
Parterna konstaterar gemensamt att lämpligt skydd innebär att arbetstagaren erbjuds ett samtal hos företagshälsovården.
Om endera parten vill tillföra ytterligare skäl att inte ge kompenserande vila utan i stället lämpligt skydd ska detta regleras i kollektivavtal mellan parterna.
7 §
Enligt 12 § Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar fastställs lista genom två alternativa metoder.
En utvärdering avseende tillämpning av två metoder för att fastställa lista bör genomföras
18 månader efter avtalets ikraftträdande. Xxxxxx parten kan därefter påkalla förhandling i denna fråga.
Bilaga 1 - Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar
(för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S)
1 §
Detta avtal är träffat med stöd av 1 kap. 4 § Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA). Avtalet kompletteras med en bilaga (underbilaga 1) som omfattar gällande bestämmelser i ALFA.
2 §
Detta avtal ersätter ALFA 4 kap. 5 – 8 §§, 13 – 19 §§, 20 § första stycket, 21 §, 23 § tredje stycke (kvalificerad övertid), 24 § sista stycket, 25 § samt 28 §.
Parternas gemensamma protokollsanteckningar
ALFA 4 kap. 31 § ska tillämpas för tillsyningsmän eller motsvarande. Om behov av förtroende- arbetstid uppstår för ytterligare befattningshavare ska Försvarsmakten uppta överläggningar därom med parterna i detta avtal. Parterna i detta avtal får sluta kollektivavtal om förtroendearbetstid med stöd av 1 kap. 4 § ALFA.
3 §
I nedanstående frågor ska arbetstidslagens (ATL) regler tillämpas.
- Undantag från viss offentlig verksamhet (2 § 3 st. ATL) enligt protokoll till detta avtal
- Nödfallsövertid (9 § 1 och 2 st. ATL)
- Nödfallsmertid (10 § 2 st. andra meningen ATL)
- Arbetsgivarens skyldighet att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid (11 § ATL)
- Rast (15 § ATL)
- Paus (17 § ATL)
Ovanstående regler i ATL är härmed kollektivavtalsreglerade. Om dessa bestämmelser i ATL ändras ska parterna i detta avtal ta upp förhandling i frågan.
4 §
Detta avtal gäller för arbetstagare anställda i Försvarsmakten.
Avtalet gäller dock inte:
- arbetstagare enligt 1 kap. 1 § ALFA,
- arbetstagare med förtroendearbetstid,
- arbetstagare som genomgår viss utbildning enligt underbilaga 2,
- arbetstagare vid F7, sjöförbanden och helikopterflottiljen så länge som respektive förbandsavtal gäller,
- reservofficerare tjänstgörande i insatsorganisationen enligt definition i Försvarsmaktens avtal om lön- och anställningsvillkor för reservofficerare.
Förutom 27 och 28 §§ gäller avtalet inte heller då arbetstagare arbetar i verksamheter som är undantagna från arbetstidsreglering enligt Europaparlamentets och rådets arbetstidsdirektiv (se 4 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar).
5 §
I fråga om säkerhets- och övervakningsarbeten som kräver permanent närvaro för att skydda egendom eller personer får avvikelser från arbetstidsreglering göras enligt nedan. Verksamheter som här avses är främst VB-tjänst, vakttjänst, luft- och sjöbevakning samt räddningstjänst.
Avvikelser får göras vad gäller bestämmelserna om rast, dygnsvila samt veckovila.
Vid planering av lista eller omplaneringslista ska vid avvikelse enligt ovanstående stycke ledighet planeras på motsvarande sätt som kompenserande ledighet enligt 14 §.
6 §
Arbetspass Sammanhängande period av arbetstid.
Arbetsperiod En arbetsperiod består av ett eller flera arbetspass.
Arbetspassen bör inte vara fler än två.
Arbetsplats Plats där arbete utförs.
Arbetsställe Den plats där arbetstagaren utför huvuddelen av sitt arbete.
Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där arbetstagaren hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som arbetsställe.
Arbetstid Tid då arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning, har paus eller måltidsuppehåll.
Beredskap Skyldighet för arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att vid behov och inom angiven tid infinna sig på platsen för tjänstgöringen och utföra arbete. (Jmf Insatsberedskap)
Beräkningsperiod Den tidsperiod för vilken genomsnittlig ordinarie arbetstid, beredskap, jourtid, övertid och nödfallsövertid ska beräknas. En beräkningsperiod kan bestå av en eller flera listperioder.
Dygnsvila Sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod.
Extra arbetstid Tid för övertid, nödfallsövertid och jour. Extra arbetstid får inte överstiga 416 timmar under ett kalenderår.
Flexibel arbetstid (flextid) Ordinarie arbetstid för vilken arbetstagaren inom givna tids- ramar
bestämmer när han eller hon börjar respektive slutar sitt arbete med hänsyn till verksamhetens krav och behov.
Flexram De tidsramar inom vilka en arbetstagare får flexa. Flexramarna följer den i lista förlagda arbetstiden.
Fristående extra arbetspass Arbetspass som, utan arbetstagares egen begäran, förläggs till annan tid än enligt lista eller omplaneringslista och som börjar mer än 30 minuter efter hans eller hennes närmast föregående i lista eller omplaneringslista upptagna arbetspass och slutar mer än 30 minuter före hans eller hennes närmast efterföljande i lista eller omplaneringslista upptagna arbetspass.
Genomsnittlig ordinarie Normalt 40 timmar per vecka under beräkningsperioden.
arbetstid
Insatsberedskap Tidskrav inom vilket en arbetstagare ska kunna övergå till insatsverksamhet.
Jour Skyldighet för arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att vid behov utföra arbete. Arbetstagaren ska befinna sig på arbetsplatsen eller, beroende på inställelsetid och efter arbetsgivarens anvisning, i anslutning till arbetsplatsen.
Lista En fastställd förteckning över de arbetspass, övningsdygn, jour, beredskap, insatsberedskap samt rast(er) som en eller flera arbetstagare ska fullgöra.
Listperiod Den tidsperiod under vilken arbetspassen fördelas.
Klämdag Vardag som omedelbart såväl föregås som efterföljs av en lör-, sön- eller helgdag.
Mertid Tid för arbete som, efter beslut av arbetsgivaren, fullgörs av en deltidsarbetande arbetstagare utöver den arbetstid som är fastställd i lista eller omplaneringslista.
Måltidsuppehåll Uppehåll (i stället för rast) för intagande av måltid då arbetsförhållandena inte medger att rast läggs in.
Normalarbetstid Normalarbetstiden motsvarar det arbetstidsmått en arbetstagare skulle ha utfört per dag om arbetstagarens arbetstidsmått hade varit jämnt fördelat över beräkningsperiodens samtliga arbets- dagar (i normalfallet 5 dagar per vecka).
Omplaneringslista En fastställd omplanerad lista.
Ordinarie arbetstid Den i lista fastställda arbetstiden.
Provisorisk lista En av arbetsgivaren fastställd lista som gäller under ajournerad listförhandling.
Rast Avbrott i den dagliga arbetstiden då arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. En rast ska omfatta minst 30 minuter. (Se även arbetstidslagen 15 §.)
Uppkommen beredskap/ Sådan beredskap eller insatsberedskap som uppkommer på
insatsberedskap grund av händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren och som inte är planerad i lista eller omplaneringslista.
Uppkommen jour Sådan jour som uppkommer på grund av händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren och som inte är planerad i lista eller omplaneringslista.
Uppkommet övningsdygn Övningsdygn som inte är planerat i lista eller omplaneringslista.
Veckovila Sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod.
Övertid Arbetstid som, efter beslut av arbetsgivaren, fullgörs utöver den arbetstid som är fastställd i lista och som inte utgör mertid.
Övning Verksamhet som antingen går att tidsplanera eller som bedrivs på ett sådant sätt att arbetstagarens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras. För verksamhet av sistnämnd natur gäller undantag från arbetstidsreglering (se Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar).
Övningsdygn Hel tidsperiod om 24 timmar varunder sådan övning som är undantagen från arbetstidsreglering bedrivs. Med sådan verksamhet avses även högvakt.
Genomsnittlig ordinarie arbetstid 7 §
Under ett kalenderår är för heltidsarbetande arbetstagare den genomsnittliga ordinarie veckoarbets- tiden för kalendervecka, som utöver söndag är helgfri, 40 timmar. För helgdag1 som infaller på måndag – fredag minskas årsarbetstiden med åtta (8) timmar. Detta gäller inte de arbetstagare som gör omräkning enligt 9 § c).
Beräkningsperioden är 12 månader och avser ett kalenderår.
Förkortade arbetsdagar 8 §
Den ordinarie arbetstiden ska minskas med fyra timmar för nedanstående dagar. Detta gäller inte de arbetstagare som gör omräkning enligt 9 § c).
Trettondagsafton Skärtorsdagen
Den 30 april som infaller på en måndag-fredag Dagen före Nationaldagen
Dagen före Alla Helgons dag
Den 23 december som infaller på en fredag
1 Som helgdagar vilka inträffar på måndag – fredag räknas även midsommarafton, julafton och nyårsafton
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Omräkning av arbetstid
9 §
För arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbete avräknas veckoarbetstiden med:
a) 2 timmar om arbetstiden till någon del under berörd vecka är förlagd mellan klockan 23.00 och 06.00.
b) 4 timmar om arbetstiden till någon del under berörd vecka är förlagd mellan klockan 23.00 och
06.00 samt dessutom till någon del på lördag, söndag eller helgdag.
c) 5 timmar om arbetstiden är förlagd enligt rullande system, dvs. att arbetstiden är förlagd på dagar oavsett om dessa är vardagar, lör-, sön- eller helgdagar. Dessutom ska minst en arbetsdag under varje
9-veckorsperiod infalla på dag som inte är vardag.
Arbetstidens förläggning 10 §
Arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning i lista efter överenskommelse med arbetstagare alternativt förhandling med berörd(a) arbetstagarorganisation(er). Arbetstid får förläggas till veckans alla dagar.
Rast ingår inte i arbetstiden. Om arbetsförhållandena inte medger att rast läggs in kan den utbytas mot måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll ingår i arbetstiden.
Listperiodens längd 11 §
Arbetsgivaren beslutar om listperiodens längd, vilken dock ska vara minst fyra (4) veckor och högst
ett (1) kalenderår. Dock ska en listperiod alltid ta slut vid ett kalenderårsskifte. Detta kan innebära att denna listperiod blir kortare än fyra (4) veckor.
Fastställd lista (även provisorisk lista) gäller normalt tills vidare.
Fastställande av lista 12 §
Förläggningen av den ordinarie arbetstiden, övningsdygn, jour, beredskap samt insatsberedskap bestäms i förväg genom att en lista upprättas.
Tid för utbildning ska om möjligt fastställas i lista enligt tiden i kursplan.
Fastställande av lista sker genom två alternativa modeller – antingen kommunikation mellan arbetsgivaren och en arbetstagare/en grupp arbetstagare, lista metod A, eller förhandling med berörd (a) arbetstagarorganisation(er), lista metod B.
En arbetstagare anmäler till arbetstidsplanerande chef vilken metod som ska användas vid fastställande av lista för honom eller henne. Den metod som anmäls av en arbetstagare gäller tills vidare. Byte av metod ska anmälas minst sex (6) veckor innan närmast följande listperiod.
Lista metod A
Utgångspunkten är att den enskilde får ett ökat ansvar och inflytande över sin egen arbetssituation. Senast 30 dagar före den tidpunkt då en arbetstagares lista är avsedd att börja gälla ska arbetsgivaren
presentera verksamhetens behov av bemanning samt övriga omständigheter som ska tas hänsyn till under den tid listan är avsedd att gälla (bl.a. övningsdygn och insatsberedskap).
Senast 21 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska varje arbetstagare lämna förslag till lista i vilken han eller hon själv har förlagt sin arbetstid samt i förekommande fall jour- och beredskapstid. Förslaget ska även uppta av arbetsgivaren angiven tid för övningsdygn och insatsberedskap.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Förläggningen ska ske i samarbete med berörda kollegor.
Arbetsgivaren fastställer listan efter eventuella justeringar som diskuterats med de berörda arbetstagarna.
Senast 14 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska den nya överenskomna listan skriftligen föreligga.
Lista metod B
Innan arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning, samt i förekommande fall övningsdygn, jour-, beredskaps- och insatsberedskapstider i lista ska denne förhandla med berörd(a) arbetstagarorganisation(er) på förbandsnivå.
Senast 30 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska arbetsgivaren på förbands- nivå förhandla med berörd(a) arbetstagarorganisation(er) och därvid presentera sitt förslag till beslut avseende lista. Parterna har ett gemensamt ansvar för att listförhandlingen är avslutad alternativt ajournerad senast då den nya listan ska vara fastställd enligt angiven tid nedan.
Om parterna skriftligen enas i listförhandlingen beslutar arbetsgivaren om lista enligt parternas överenskommelse senast 14 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla.
Om parterna inte enas i listförhandlingen gäller följande:
1. Förhandlingen ajourneras och parterna på försvarsmaktsnivå förhandlar om riktlinjer för listans utformning.
2. Arbetsgivaren på förbandsnivå får – när det krävs av verksamhetsskäl – besluta om en provisorisk lista över förläggning av arbetstiden, jour och beredskap med beaktande av de delar som parterna var överens om i listförhandlingen.
3. Den ajournerade listförhandlingen mellan parterna på förbandsnivå återupptas snarast efter att parterna på försvarsmaktsnivå avslutat förhandlingen om riktlinjer för listans utformning. Listförhandlingen ska bedrivas skyndsamt och parterna på förbandsnivå ska beakta resultatet av förhandlingen på försvarsmaktsnivå.
4. Om parterna på förbandsnivå enas i den återupptagna listförhandlingen beslutar arbets- givaren om lista enligt parternas överenskommelse. Den nya listan ersätter den provisoriska listan.
Fastställande av omplaneringslista
13 §
Arbetsgivaren får vid behov omplanera gällande fastställd lista vad avser arbetstid. För ny arbetstidsförläggning under en pågående listperiod ska bestämmelserna nedan gälla. Om nästa lista är fastställd kan en omplanering ske in i den listperioden. Det ska av lista framgå när beräkningsperioden börjar respektive slutar.
Lista metod A
En arbetstagare ska till arbetsgivaren lämna förslag till omplaneringslista, i vilken han eller hon själv förlägger sin arbetstid. Förläggningen ska ske i samarbete med berörda kollegor. Arbetsgivaren fastställer listan efter eventuella justeringar som diskuterats med de berörda arbetstagarna.
Omplaneringslista ska skriftligen föreligga senast 14 dagar före den tidpunkt då ändringen(arna) är avsedd(a) att börja gälla. Om arbetstagaren så önskar och blir överens med arbetsgivaren, kan ledighet läggas ut på tid som infaller före den tidpunkt då ändringen är avsedd att börja gälla.
Lista metod B
Innan arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning, samt jour och beredskap, i omplaneringslista ska denne förhandla med berörd(a) arbetstagarorganisation(er) på förbandsnivå.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Om parterna enas i förhandlingen av omplaneringslista beslutar arbetsgivaren om omplaneringslista enligt parternas överenskommelse senast 14 dagar före den tidpunkt då ändringen(arna) är avsedd(a) att börja gälla. Om arbetstagaren så önskar och blir överens med arbetsgivaren, kan ledighet läggas ut på tid som infaller före den tidpunkt då ändringen är avsedd att börja gälla.
Om parterna inte enas i listförhandlingen gäller vad som regleras i 12 § Lista metod B.
Vid omplanering av lista utbetalas ett omplaneringstillägg om 800 kronor för den vecka där arbetsgivaren gör en förändring av listan som inskränker arbetstagarens fritid. Om en arbetstagare vill förändra sin lista utbetalas inget omplaneringstillägg.
14 §
Dygnsvila
En arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren får kompenserande ledighet motsvarande den tid som återstår för att uppfylla kravet om tid för dygnsvila. Ledigheten ska förläggas på så sätt att den närmast följande arbetsperiodens början förskjuts den aktuella tiden. Om särskilda verksamhetsskäl föreligger får ledigheten förläggas så att den efterföljande arbetsperioden avkortas med den aktuella tiden. Ledigheten får dock inte förskjutas mer än högst två dygn samt det antal timmar som arbetstagaren redan vilat före avvikelsen.
För arbetstagare som omfattas av undantag från bestämmelserna om jour i 5 § förhandlingsprotokollet och inte kan få kompenserande ledighet enligt föregående stycke gäller följande. Vid uppkommen avvikelse får inte den närmast följande arbetsperiodens början förskjutas. Istället ska om möjligt avkortning av arbetspass ske utan skyldighet till återtjänstgöring.
Om synnerliga verksamhetsskäl föreligger som gör att det inte är möjligt att bevilja ledighet enligt ovan, ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd. I sådant fall gäller att tid som enligt lista skulle ha varit vilotid eller beredskapstid och som tagits i anspråk för arbete ska ersättas som övertid. Dock ingår inte denna tid i beräkningen av vare sig övertidsuttag eller extra arbetstid (se 21 § tredje stycket).
I dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. Avvikelse från detta får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas under nämnda tid. Vid nattarbete gäller dock inte detta stycke.
Veckovila
En arbetstagare ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Xxxxxxxxxx ska så långt möjligt förläggas till veckosluten.
Xxxxxxxxx för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman till en sammanhängande ledighet om minst 72 timmar, som ska förläggas efter den verksamhet som föranledde sammanslagningen.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har
kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren får kompenserande ledighet
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
motsvarande den tid som återstår för att uppfylla kravet om tid för veckovila. Ledigheten ska förläggas på så sätt att den närmast följande arbetsperiodens början förskjuts den aktuella tiden. Om särskilda verksamhetsskäl föreligger får ledigheten förläggas så att den efterföljande arbetsperioden avkortas med den aktuella tiden.
Om synnerliga verksamhetsskäl föreligger som gör att det inte är möjligt att bevilja sådan ledighet, ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd.
Om en arbetstagare tjänstgör längre än 11 dygn i följd utan att veckovila erhålls ska ersättning ges i enlighet med tabellen under 29 §. Den kompenserande ledigheten ska förläggas direkt efter den verksamhet som föranlett avvikelse från reglerna om veckovila.
Undantag
Undantag från bestämmelserna i denna paragraf gäller arbetstagare i vissa verksamheter (se 5 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar). Detta innebär att jour inte anses som arbetstid vid beräkning av dygns- och veckovila. Dock ska bestämmelserna ovan om avvikelser tillämpas.
Allmänt 15 §
Inom ramen för den planerade arbetstiden får en arbetstagare utnyttja flexibel arbetstid om verksamheten så tillåter.
Flextidens förläggning och uttag av ledighet m.m. 16 §
Flexramen följer den planerade arbetstidens förläggning på så sätt att arbetstagaren får flexa
- en och en halv (1,5) timme före och en och en halv (1,5) timme efter den planerade arbetsperiodens början,
- en och en halv (1,5) timme före och tre (3) timmar efter den planerade arbetsperiodens slut,
- vid lunch/middag gäller en flexram på totalt två (2) timmar inom vilken en obligatorisk rast ska förläggas.
Då en arbetstagare genomgår utbildning, som inte har fastställts i lista, ska den enligt kursplan fullgjorda studietiden som understiger den i lista fastställda tiden per dag registreras som minustid i flexsystemet.
Om arbetstagaren så önskar får arbetsgivaren medge att arbetstid förläggs till tid utanför flexramen. I sådant fall utbetalas inte obekvämtidstillägg.
Ledighet får tas ut som del av dag eller hel dag (t.ex. klämdag) då arbetstagaren önskar och verksamheten så medger. Den del av sådan ledighet som inte ryms inom flexramen ska ha beviljats av arbetsgivaren och regleras i flexsaldot.
Avstämning och flexsaldo 17 §
Avstämningstidpunkter är 31 januari, 31 maj och 31 oktober.
Plussaldot får vid varje avstämningstidpunkt uppgå till högst 40 timmar. Vid varje avstämnings- tidpunkt regleras en arbetstagares plussaldo på så sätt att tid utöver tillåtna 40 timmar stryks ur saldot.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Minussaldot får vid varje avstämningstidpunkt uppgå till högst 10 timmar. Minustid därutöver regleras genom löneavdrag senast före nästkommande avstämningstidpunkt. Avdraget motsvarar
1/175 av den fasta lönen per månad för varje timme som överstiger det tillåtna negativa saldot. Innan sådan åtgärd vidtas ska arbetsgivaren informera berörd arbetstagarorganisation.
Undantag från tillämpning av flexibel arbetstid 18 §
Vid särskilda skäl, t.ex. misskötsel av flexibel arbetstid eller tidsregistrering, får arbetsgivaren besluta att en enskild arbetstagare inte får utnyttja flexibel arbetstid. Arbetstiden för den berörda arbetstagaren är därmed den i lista angivna tiden. Ett sådant beslut ska vara skriftligt och avse en period om högst ett år. Innan ett sådant beslut fattas ska samråd ske med berörd arbetstagar- organisation.
Då den berörda arbetstagaren undantas från flexibel arbetstid ska hans eller hennes flexsaldo regleras på så sätt att plustid förfaller och för minustid görs avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad för varje sådan timme.
Frånvaro vid koncentrerad och/eller oregelbundet förlagd arbetstid för heltidsarbetande
Definition 19 §
Koncentrerad arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka eller i genomsnitt för en vecka normalt understiger fem.
Oregelbundet förlagd arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att det tillämpliga dagarbetstidsmåttet enligt lista minst någon gång under beräkningsperioden över- eller understiger det ordinarie dagarbetstidsmåttet.
Beräkning av frånvarotid vid ledighet 20 §
Om det ordinarie dagarbetstidsmåttet om 8 timmar understiger den arbetstid som en arbetstagare
skulle ha fullgjort dag under ledigheten, är han skyldig att som ordinarie arbetstid fullgöra den återstående arbetstiden på sådan tid som är lämplig för verksamheten. Den återstående tiden ska regleras inom beräkningsperioden.
Om det ordinarie dagarbetstidsmåttet om 8 timmar överstiger den arbetstid som en arbetstagare skulle ha fullgjort dag under ledigheten har han rätt till ledighet motsvarande den överstigande tiden på sådan tid som är lämplig för verksamheten. Denna ledighet ska regleras inom beräknings- perioden.
Omplanering i lista på grund av det som sägs i första och andra styckena ovan får beslutas av arbetsgivaren efter samråd med berörd arbetstagare. Vid sådan omplanering utbetalas inte omplaneringstillägg.
I stället för omplanering i lista på grund av det som sägs i första stycket ovan får en arbetstagare kvitta ut den återstående ordinarie arbetstiden med flextid eller kompensationsledig tid för övertid, mertid eller övningsdygn.
Ovanstående gäller dock inte vid frånvaro av följande orsaker:
– sjukfrånvaro,
– ledighet med tillfällig föräldrapenning,
– ledighet med ersättning för närståendevård,
– ledighet enligt avtalet om fackliga förtroendemän.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Övertid 21 §
Utöver de bestämmelser i ALFA som äger giltighet enligt detta avtal, gäller följande.
Med övertidsarbete avses sådant arbete som, efter beslut av arbetsgivaren, utförs
- av heltidsarbetande arbetstagare på tid utöver den arbetstid som är fastställd i lista eller omplaneringslista,
- av deltidsarbetande arbetstagare såväl på tid utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande (8 timmar) som på tid utöver mertid.
Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl, får arbetsgivaren begära att en arbetstagare ska arbeta på övertid högst 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 416 timmar (extra arbetstid) under ett kalenderår inklusive nödfallsövertid och jourtjänstgöring. Övertid (gäller även nödfallsövertid) som har kompenserats med ledighet ska inte räknas in i de 416 timmarna. Sådan ledighet ska förläggas under det berörda kalenderåret.
För SEKO Försvar gäller:
Övertid får beordras i högst 200 timmar per år. För ytterligare övertid, upp till 416 timmar, krävs en överenskommelse mellan parterna på förbandsnivå. När arbetsgivaren avser träffa överenskommelse om ytterligare övertid ska parterna på försvarsmaktsnivå informeras.
Övertidsarbete på vardag ska om möjligt förläggas i anslutning till den ordinarie arbetstiden och på så sätt att arbetstagaren får rast.
Vid beräkning av övertidsersättning gäller följande:
Enkel övertid är övertid som inte enligt nedan är kvalificerad övertid.
Kvalificerad övertid är övertid
- mellan klockan 19.00 på fredag och klockan 07.00 på måndag,
- mellan klockan 19.00 på dag före tjänstgöringsfritt (-fria) kalenderdygn och klockan 07.00 dagen efter det (de) tjänstgöringsfria kalenderdygnet (-n),
- mellan klockan 19.00 på dag före trettondedag jul, 1:a maj, Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och klockan 07.00 närmast följande vardag,
- mellan klockan 19.00 på Skärtorsdagen och klockan 07.00 närmast följande vardag,
- mellan klockan 19.00 på dag före Midsommarafton, Julafton eller Nyårsafton och klockan
07.00 närmast följande vardag,
- samt i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.
Styrkta merkostnader som uppkommer för arbetstagaren på grund av beordrat övertidsarbete ska bestridas av arbetsgivaren. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren vilka merkostnader som kommer att uppstå i samband med att denne blir beordrad.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Fristående extra arbetspass 22 §
Vid tjänstgöring under ett fristående extra arbetspass får arbetstagaren övertidsersättning för den
faktiska tiden för arbete, dock minst tre (3) timmar. Dock utgör endast den faktiska arbetstiden underlag vid beräkning av extra arbetstid.
Ett fristående extra arbetspass som avbryts av rast om 30 minuter utgör endast ett sådant arbetspass. Detsamma gäller då rasten på grund av arbetstagarens önskan är längre än 30 minuter.
Jour 23 §
Med jour avses skyldighet för en arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att vid behov utföra arbete. Under jouren ska arbetstagaren befinna sig på arbetsplatsen eller, beroende på inställelsetid och efter arbetsgivarens anvisning, i anslutning till arbetsplatsen.
Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour. Jourtjänstgöring ska i första hand begäras av arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från jour innan lista eller omplaneringslista är fastställd bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl. Arbetsgivaren får även begära uppkommen jour av en arbetstagare.
Arbetsgivaren får inte begära jourtjänstgöring av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.
Tid för jourtjänstgöring ska framgå av lista eller omplaneringslista.
Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 50 timmar under en kalendermånad. Jour får sammanläggas till en period för tre på varandra följande kalendermånader, dock högst 150 timmar sammanlagt. Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 416 timmar under ett kalenderår inklusive övertid och nödfallsövertid.
I viss verksamhet (se 5 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbets- tidsberoende ersättningar) gäller i stället att arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska
fullgöra jour högst 900 timmar under ett kalenderår inklusive övertid och nödfallsövertid.
Fr.o.m. 2014-01-01 gäller att de 900 timmarna enligt sjätte stycket istället uttrycks som 484 timmar utöver de 416 timmar som framgår av femte stycket. Då arbetsgivaren begär att en arbetstagare ska fullgöra jour i viss verksamhet (se 5 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar) ska fullgjord tjänstgöring avräknas de 484 timmarna så länge sådana finns att tillgå. Först när de 484 timmarna är fullgjorda får arbetsgivaren begära jourtjänstgöring med stöd av femte stycket.
Vid ingripande under jourtjänstgöring får arbetstagaren ersättning enligt bestämmelserna för övertid, dock inte enligt fristående extra arbetspass.
Tillfälligt ingripande under jourtjänstgöring i form av mottagande av enstaka kortare telefonsamtal/e-post utgör inte övertid.
Jourtillägg erhålls för minst 13 timmar då jour fullgörs:
- mellan tidpunkten för den ordinarie arbetstidens slut en arbetsdag och arbetstidens början påföljande arbetsdag,
- som sammanhängande jourpass under tjänstgöringsfritt kalenderdygn under tiden mellan klockan
06.00 och 22.00.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Dock utgör endast den faktiska jourtiden underlag vid beräkning av såväl begränsningen enligt sjätte stycket ovan som extra arbetstid.
För jourtjänstgöring utbetalas jourtillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för övningsdygn.
Vardagar från måndag kl. 07.00 till fredag kl. 19.00:
Mellan kl. 19.00 på fredag och kl.07.00 på måndagar: Mellan kl.19.00 på dag före Trettondedag jul, 1:a maj,
Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och kl. 07.00 närmast följande vardag:
60:-/tim.
120:-/tim.
120:-/tim.
Mellan kl. 19.00 på Skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast
följande vardag:
180:-/tim.
Mellan kl.19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton,
Julafton, eller Nyårsafton och kl. 07.00 närmast följande vardag: 180:-/tim.
Extra tillägg för beordrad uppkommen jour:
400:-/påbörjad
24-timmarsperiod
Beredskap 24 §
Med beredskap avses skyldighet för en arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att efter besked om inställelse bege sig till platsen för tjänstgöringen och utföra arbete. Under beredskapen ska arbetstagaren finnas i bostaden eller på annan överenskommen plats och vara nåbar.
Arbetstagaren ska infinna sig på platsen för tjänstgöringen inom högst den av arbetsgivaren angivna tiden från det han eller hon erhållit besked om utryckning.
Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra beredskap. För beredskapstjänstgöring ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från beredskap innan lista eller omplaneringslista är fastställd bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl. Arbetsgivaren får även begära uppkommen beredskap av en arbetstagare.
Arbetsgivaren får inte begära beredskapstjänstgöring av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.
Tid för beredskapstjänstgöring ska framgå av lista eller omplaneringslista men utgör inte arbetstid. Till dygns- och veckovila räknas beredskapstid, dvs. den tid då arbetstagaren inte tas i anspråk för
arbete.
En heltidsarbetande arbetstagare är skyldig att fullgöra beredskap i högst 1000 timmar under ett kalenderår. Parterna på förbandsnivå får överenskomma att arbetstagare är skyldig att fullgöra beredskapstjänstgöring utöver det som sägs i första meningen.
När arbetstagare fullgör beredskap och beordras att inställa sig för tjänstgöring påbörjas respektive avslutas arbetstiden vid avresa från respektive återkomst till hemmet eller annan plats som överenskommits med arbetsgivaren.
Beredskap får endast begäras av en arbetstagare som kan nyttja sin ordinarie bostad, pendlings- bostad eller annan överenskommen plats.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Tillfälligt ingripande under beredskapstjänstgöring i form av mottagande av enstaka kortare telefonsamtal/e- post utgör inte övertid.
För beredskapstjänstgöring utbetalas beredskapstillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för övningsdygn.
Vardagar från måndag kl. 07.00 till fredag kl. 19.00:
30:-/tim.
Mellan kl. 19.00 på fredag och kl.07.00 på måndagar:
60:-/tim.
Mellan kl.19.00 på dag före Trettondedag jul, 1:a maj,
Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och kl. 07.00 närmast följande vardag:
60:-/tim.
Mellan kl. 19.00 på Skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast
följande vardag:
90:-/tim.
Mellan kl.19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton,
Julafton, eller Nyårsafton och kl. 07.00 närmast följande vardag:
90:-/tim.
Extra tillägg för beordrad uppkommen beredskap:
300:-/påbörjad
24-timmarsperiod
Insatsberedskap 25 §
Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra insatsberedskap. Arbetsgivaren får även begära uppkommen insatsberedskap av en arbetstagare.
Under insatsberedskap ska arbetstagaren vara nåbar. Arbetstagaren ska infinna sig på den av arbetsgivaren angivna platsen och tiden enligt besked om inställelse.
Arbetsgivaren får inte begära insatsberedskap av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.
Tid för insatsberedskap utgör inte arbetstid. Till dygns- och veckovila räknas insatsberedskapstid, dvs. den tid då arbetstagaren inte tas i anspråk för arbete.
Inställelsetid:
a) Inställelse inom 1 – 3 dygn
Beredskap omfattar hela dygn.
b) Inställelse inom 4 – 10 dygn
Beredskap omfattar hela dygn.
För insatsberedskap med inställelse inom 24 timmar gäller vad som regleras i 24 §.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
För tjänstgöring i insatsberedskap utbetalas insatsberedskapstillägg enligt nedanstående tabell.
Ersättning för insatsberedskap
uppkommen insatsberedskap
Inställelse inom
* 1 – 3 dygn: 181:-/dag eller 5 500:-/mån.
247:-/dag eller 7 500 :-/mån.
* 4 – 10 dygn: 69:-/dag eller 2 084:-/mån.
116:-/dag eller 3 500:-/mån.
Under insatsberedskap med inställelse 1–3 dygn eller 4–10 dygn kan en arbetstagare även ha jourtjänstgöring
eller tillfälligtvis vara beordrad beredskap med inställelse inom högst 24 timmar. I sådant fall utbetalas även jourtillägg (23 §) resp. beredskapstillägg (24 §).
Obekväm arbetstid 26 §
En arbetstagare som tjänstgör på obekväm tid får ob-tillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget utbetalas endast för ordinarie arbetstid enligt lista eller omplaneringslista. Om arbetsperioden förskjuts enligt 14 § andra och sjunde styckena utbetalas ob-tillägg i förekommande fall.
Tillägget utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för övningsdygn eller schablonarbetstid.
Enkel ob-tid
– mellan kl. 19.00 och kl. 22.00, i den mån det inte är fråga om tid enligt nedan:
20:-/tim.
Kvalificerad ob-tid, I
– mellan kl. 19.00 på fredag och kl.07.00 på måndagar,
– mellan kl.19.00 på dag före Trettondedag jul, 1:a maj, Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och kl. 07.00 närmast följande vardag,
– all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag,
– tid i övrigt mellan xx. 22.00 och 06.00: 60:-/tim.
Kvalificerad ob-tid, II
– mellan kl. 19.00 på Skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast följande vardag,
– mellan kl.19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton,
– Julafton, eller Nyårsafton och kl. 07.00 närmast följande vardag:
90:-/tim.
Ersättning m.m. för verksamheter undantagna från arbetstidsreglering
(se 4 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar.)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
27 § Insatsverksamhet
Planerad insats
Varje vecka som genomförs som planerad insats anses motsvara 40 timmar fullgjord arbetstid med beaktande av förkortade arbetsdagar enligt § 7 och § 8.
Planerat stöd
Varje dygn som genomförs som planerad stödinsats anses motsvara 8 timmar fullgjord arbetstid.
En planerad stödinsats inom eller utom ett insatsområde får omfatta högst 16 dagar sammanhängande tid. Parterna på förbandsnivå får överenskomma om längre planerad stödinsats än 16 dagar.
Uppkommen stödinsats
Vid stödinsats inom eller utom insatsområde m.a.o. uppkommen händelse gäller följande:
- undantag från arbetstidsreglering får tillämpas under högst 56 dagar per kalenderår, dock högst 16 dagar som sammanhängande tid; vid en stödinsats kortare än sju dagar avräknas sju dagar,
- en arbetstagare anses ha fullgjort den arbetstid som han eller hon skulle ha fullgjort enligt fastställd lista eller omplaneringslista.
En planerad stödinsats om högst 16 dagar sammanhängande får direkt efterföljas av en uppkommen stödinsats om högst 16 dagar sammanhängande och detta gäller även det omvända.
Parterna på förbandsnivå får överenskomma om längre uppkommen stödinsats än 16 dagar.
Ersättning för insatsverksamhet utbetalas enligt följande tabell.
Tjänstgöring under
– minst en kalendermånad:
– mindre än en kalendermånad:
månadslön = 1,3 * I-lön + 8000:-
lönetillägg per påbörjat dygn = 0,0099 * I-lön + 264:-
För stödinsatser m.a.o. uppkommen händelse utbetalas även följande ersättning:
– extra tillägg om
66 :-/fullgjord 24-timmarsperiod
– ledighet om en (1) dag för tjänstgöring på varje dag som är tjänstgöringsfri enligt planerad lista eller
omplaneringslista.
För insats med anledning av uppkommen händelse erhålls ledighet om en dag för tjänstgöring på varje dag som är tjänstgöringsfri enligt planerad lista eller omplaneringslista. Under tid denna bestämmelse tillämpas ska inte 11 § Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats för arbetstagare tillhörande OFR/O FM eller OFR/S tillämpas.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
28 § Övningsdygn
För varje övningsdygn ska 8 timmar förläggas i lista eller omplaneringslista.
Avbryter arbetsgivaren ett påbörjat övningsdygn ska övningsdygnet anses fullgjort. Innebär detta att arbetstagaren utövar annan verksamhet än övning utbetalas ingen ytterligare ersättning under det påbörjade övningsdygnet.
Inställer arbetsgivaren ett ej påbörjat övningsdygn som är inplanerat, bör den för berörd vecka planerade och återstående arbetstiden snarast läggas ut på för arbetstagaren normalt sätt inom arbetsområdet.
Avbryter en arbetstagare övningsdygn på grund av beviljad semester eller tjänstledighet ska det övningsdygn som avbryts anses som fullgjort om arbetstagaren deltagit i övningsdygnet under minst 12 timmar.
Uppkommet övningsdygn ska i första hand begäras av en arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från uppkommet dygn bör inte nekas då en arbetstagare är förhindrad och har godtagbara skäl.
Om en arbetstagare beordras till uppkommet övningsdygn ska han eller hon anses ha fullgjort den arbetstid som han eller hon skulle ha fullgjort enligt fastställd lista eller omplaneringslista.
En arbetstagare har rätt att välja ersättning i form av antingen övningstillägg A och ledighet om
8 tim./ö-dygn eller övningstillägg A, ledighet om 4 tim./ö-dygn och övningsdygnstillägg B. För en och samma övning gäller endast ett val. Arbetstagaren ska anmäla sitt/sina val för nästkommande kalenderårs övningar till arbetstidsplanerande chef senast 1 november. Anmälan gäller tills vidare till dess en ny anmälan (inför nytt kalenderår) inkommer. Om antalet planerade övningar väsentligt förändras har en arbetstagare rätt att göra om sitt val i samband med planering av nästkommande lista.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
För fullgjort övningsdygn utbetalas ersättning enligt nedanstående tabell. Ledighet enligt nedan ska förläggas snarast efter genomförd övning.
Övningsgdygns- tillägg A /ö-dygn | Ledighet/ö-dygn | Övningsdygns- tillägg B /ö-dygn |
988:- alternativt 988:- | 8 tim. 4 tim. | 0,023 x I-lön |
Övningsgdygns- tillägg A /ö-dygn | Ledighet/ö-dygn | Övningsdygns- tillägg B /ö-dygn |
988:- | ---- | 0,046 x I-lön |
Uppkommet ö-dygn Extra tillägg
- vardag: 329:- /dygn
- lör-, sön-, helgdag: 639:-/dygn
För varje fullgjort uppkommet övningsdygn under arbetsfri dag erhålls ytterligare 8 timmars ledighet.
För en arbetstagare som är anställd och tjänstgörande hos Försvarsmakten mindre än 30 dagar i följd gäller
följande:
Anställningsperioder om vardera 29 dagar i följd ska åtskiljas av minst en vecka. Om undantagsvis så inte kan
ske av verksamhetsskäl, har arbetstagaren rätt till ersättning i form av enbart ledighet eller ledighet och övningsdygnstillägg enligt de valfria alternativen i tabellen ovan.
Arbetstid under tjänsteresa, förrättning och övning
29 §
Nedanstående bestämmelser gäller under såväl inrikes som utrikes tjänsteresa och förrättning samt övning, dock inte vid förrättning i planerat eller beslutat insatsområde.
Bestämmelserna tillämpas vid tjänsteresa fr.o.m. avresa från och t.o.m. återkomst till arbetsstället, bostaden eller annan ort som arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om.
Vid utrikes tjänsteresa ska om möjligt arbetstiden planeras och fastställas i lista eller omplaneringslista. I annat fall gäller att en schablonarbetstid inplaneras om högst tretton (13) timmar per kalenderdygn.
Ersättning för schablonarbetstid: 100:-/dygn
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Veckovila
Om en arbetstagare under tjänsteresa och förrättning som varar längre än 11 dygn inte får
72 timmars sammanhängande veckovila under en fjortondagarsperiod får arbetstagaren ersättning enligt nedan.
Tjänstgöring | Kompensation för utebliven veckovila | Kompenserande ledighet |
12 – 15 dygn | 800:-/dygn för dygn 12 – 15 | 96 tim. |
16 – 19 dygn | 1600:-/dygn för dygn 16 – 19 | 120 tim. |
20 – 22 dygn | 2400:-/dygn för dygn 20 – 22 | 144 tim. |
23 dygn eller fler | 3200:-/dygn för dygn 23 – | 168 tim. |
Ledigheten ska förläggas direkt efter fullgjord tjänsteresa. Ordinarie arbetstid får planeras att påbörja direkt efter angiven vila.
Undantagsvis får efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och en arbetstagare en till två arbetsdagar inplaneras för arbete vid hemkomsten om det krävs ur rapporteringssynpunkt, inlämning av utrustning eller annat skäl.
Byte av förband eller anställningens upphörande
Ordinarie arbetstid m.m. 30 §
För en arbetstagare som slutar sin anställning hos Försvarsmakten eller byter förband gäller följande.
Om arbetsgivaren i samband med uppsägning eller besked om förbandsbyte konstaterar att arbetstagaren kommer att ha fullgjort mer eller mindre ordinarie arbetstid än anställningstiden motsvarar, har arbetsgivaren rätt att omplanera arbetstagarens arbetstid i syfte att uppnå korrekt fullgjord arbetstid. Därvid gäller att:
- om bytet av förband/anställningens upphörande sker på arbetstagarens önskan ska omplaneringstillägg inte utbetalas,om bytet av förband/anställningens upphörande sker utan arbetstagarens önskan ska omplaneringstillägg utbetalas.
Om ovanstående än dock inte helt kunnat regleras gäller följande:
- vid förbandsbyte övergår arbetstagarens saldon avseende ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid, jour, beredskap samt kompensationsledighet,
- vid anställningens upphörande ersätts fullgjord arbetstid enligt lista utöver ordinarie arbets- tid – för varje sådan timme utbetalas 1/165 av den individuella lönen – eller görs avdrag för tid som inte motsvarar fullgjord ordinarie arbetstid – för varje sådan timme görs avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad eller, om sådant avdrag inte kan göras, faktureras arbetstagaren aktuellt belopp. Ersättning eller avdrag enligt sista strecksatsen görs i samband med den slutliga regleringen av lön och andra ersättningar.
- Övningsdygnskompensation ska tas ut i ledighet innan anställningen upphör. Om det finns särskilda verksamhetsskäl till att detta inte kunnat ske, ersätts innestående övningsdygnskompensation i pengar. För varje sådan timme utbetalas 1/165 av den individuella lönen.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Flexsaldo 31 §
Innan byte av förband ska en arbetstagare reglera sitt flexsaldo på så sätt att detta vid förbandsbyte uppgår till högst + 40 respektive -10 (för heltidsarbetande). Härvid ska arbetsgivaren medverka till denna reglering.
Innan en arbetstagare slutar sin anställning hos Försvarsmakten ska han eller hon reglera tidssaldot genom ledighet eller inarbetning. Om arbetstagaren önskar och verksamheten så tillåter får sådan ledighet omfatta mer än en dag i följd. En arbetstagare som har ett plussaldo och inte har tagit ut ledighet ersätts inte för plustiden.
Om arbetstagaren inte har inarbetat minustid ska detta regleras genom avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad för varje sådan timme eller, om sådant avdrag inte kan göras, faktureras arbetstagaren aktuellt belopp. Innan sådant avdrag/åtgärd görs ska berörd arbetstagarorganisation informeras.
Särskilda bestämmelser för deltidsarbetande arbetstagare
Arbetstidens längd 32 §
Den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för deltidsarbetande arbetstagare är proportionell i förhållande till veckoarbetstiden för heltidsarbetande enligt 7 §.
Övriga tidsmått 33 §
Samtliga tidsmått i avtalet avser heltidsarbetande arbetstagare. För deltidsarbetande ska de tidsmått
som anges i 8, 9, 16, 17 (avseende flexsaldo) samt 24 (avseende beredskapsskyldighetens omfattning) §§ vara proportionella i förhållande till det som gäller för heltidsarbetande.
Arbetstidens förläggning 34 §
En deltidsarbetande arbetstagares arbetstid ska förläggas, oavsett form av deltid och i förekommande fall med beaktande av skälen till nedsättning av arbetstiden, i enlighet med bestämmelserna i 10 – 14 §§.
Frånvaro vid koncentrerad och/eller oregelbundet förlagd arbetstid
Definition 35 §
Koncentrerad arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka eller i genomsnitt för en vecka normalt understiger fem.
Oregelbundet förlagd arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att det tillämpliga dagarbetstidsmåttet enligt lista minst någon gång under beräkningsperioden över- eller understiger det ordinarie dagarbetstidsmåttet.
Beräkning av frånvarotid vid ledighet 36 §
För en deltidsarbetande gäller att det ordinarie arbetstidsmåttet i varje en- eller, i tillämpliga fall, tvåveckorsperiod som helt eller delvis berörs av frånvaron divideras med det antal dagar under den aktuella perioden som är arbetsdagar för arbetstagare med heltidsarbete. Den erhållna kvoten multipliceras med det antal arbetsdagar som infaller under frånvarotiden. Produkten är normalarbetstiden.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Om normalarbetstiden understiger den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort under frånvarotiden, är han eller hon skyldig att som ordinarie arbetstid fullgöra den återstående arbetstiden på sådan tid som är lämplig för verksamheten. Återstående tid ska regleras inom beräkningsperioden.
Om normalarbetstiden överstiger den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort under frånvarotiden har han eller hon rätt till ledighet motsvarande den överstigande tiden på sådan tid som är lämplig för verksamheten.
Denna ledighet ska regleras inom beräkningsperioden.
Omplanering i lista på grund av det som sägs i andra och tredje styckena ovan får beslutas av arbetsgivaren efter samråd med berörd arbetstagare. Vid sådan omplanering utbetalas inte omplaneringstillägg.
Ovanstående gäller dock inte vid frånvaro av följande orsaker:
– sjukfrånvaro
– ledighet med tillfällig föräldrapenning,
– ledighet med ersättning för närståendevård,
– ledighet enligt avtalet om fackliga förtroendemän.
Giltighetstid och uppsägningstid 37 §
Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 november 2012 tills vidare under ALFA:s giltighetstid med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Om införande av PRIO blir försenat gäller avtalet från det nya införandedatumet, vilket i så fall bekräftas i särskilt protokoll, dock senast fr.o.m. den 1 januari 2013.
Övergångsbestämmelser 38 §
För arbetstagare som slutar sin anställning mellan den 1 november 2012 och 31 december 2012 ska 30 § tillämpas oavsett när arbetstiden är fullgjord respektive inte fullgjord före den 1 november 2012.
Fr.o.m. den 1 november 2012 får arbetsgivaren begära att en arbetstagare ska genomföra jour om högst 50 timmar per månad under november respektive december. Jour får sammanläggas till perioden november- december med högst 100 timmar sammanlagt. För de arbetstagare som omfattas av bestämmelserna i 5 § förhandlingsprotokollet gäller följande. Arbetsgivaren får här begära att en arbetstagare ska genomföra jour om högst 75 timmar per månad under november respektive december. Jour får sammanläggas till perioden november-december med högst 150 timmar sammanlagt. Om behov uppstår om ytterligare jour lyfts frågan till parterna i detta avtal.
Fr.o.m. den 1 november 2012 får arbetsgivaren begära att en arbetstagare ska genomföra övertid om högst 50 timmar per månad under november respektive december.
Stockholm den 8 oktober 2012 Försvarsmakten
Xxxxx-Xxxxxx Xxxxxxxx OFR/O FM OFR/S
Xxxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxx
Bilaga 1
HÖGKVARTERET Datum Beteckning
2012-10-08 16 115:65477
Underbilaga 1 - Bestämmelser i ALFA 4 kap. som gäller för arbetstagare hos Försvarsmakten
Ersätter arbetstidslagen
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel ersätter arbetstidslagen (ATL).
Tillämpningsområde
2 §
Bestämmelserna i avsnitt A avser arbetstagare som normalt har sin ordinarie arbetstid förlagd till måndag – fredag (s.k. kontorsarbetstid).
Bestämmelserna i avsnitt B avser arbetstagare som har särskilda bestämmelser om arbetstidens förläggning.
Gemensamma grunder för arbetstiden Arbetstidens förläggning
3 §
Verksamhetens krav på bemanning ska utgöra grund för arbetstidens förläggning. Arbetstiden ska förläggas och regleras på ett sätt som medverkar till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt.
Arbetstidens förläggning ska vid behov ses över för att anpassas till förändrade verksamhetskrav. Arbetstiden ska också förläggas på ett sätt som främjar en god arbetsmiljö och motverkar ohälsa. Inom ramen för verksamhetens krav ska arbetstidens förläggning så långt som möjligt anpassas till arbetstagarnas önskemål om mer flexibla och individuella lösningar.
Övriga arbetstidsvillkor
För att kraven på effektivitet kvalitet i verksamheten ska kunna uppfyllas när omvärlden förändras, krävs utveckling och förnyelse. Sådana arbetsvillkor som inte längre motsvarar verksamhetens krav måste kunna ändras så att det ekonomiska värde som villkoren representerar kommer till bättre nytta.
Den närmare utformningen av anställningsvillkor måste alltid ske i nära anslutning till verksamhetens bedrivande. Det är naturligt att utveckling och effektivisering av verksamheten bygger på en förtroendefull och ändamålsenlig samverkan mellan de lokala parterna och på att den enskilde arbetstagaren får ett ökat ansvar och inflytande över sin egen arbetssituation.
Ett framgångsrikt förändringsarbete förutsätter motiverade medarbetare och stöds av kompensation i olika former genom väl avvägda arbetsvillkor.
Lokala förhandlingar om arbetstidsvillkor
(Försvarsmaktsnivå)
4 §
Om lokal part påkallar förhandling i frågan ska parterna pröva om arbetstidsvillkor som är reglerade i lokala kollektivavtal är väl anpassade till verksamhetens krav eller om de bör ersättas av andra villkor som bättre motsvarar dessa krav.
I ett första steg ska parterna genomföra en gemensam översyn och analys av arbetstidsvillkoren och kostnaderna för dessa.
Parterna ska därefter, utifrån såväl ett kort- som långsiktigt perspektiv, diskutera förändringsbehov av arbetstidsvillkoren med de gemensamma grunder för arbetstid som anges i 3 § detta kapitel som utgångspunkt. I arbetet ska parterna sträva efter att enas.
På parternas gemensamma begäran kan centrala parter eller Samarbetsrådet för det statliga avtals- området medverka till att parterna kommer överens om förändrade arbetstidsvillkor i det lokala kollektivavtalet.
Avsnitt A
Arbete på mertid
9 §
Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl för det, kan arbetsgivaren begära att en deltidsarbetande arbetstagare ska arbeta utöver den ordinarie dagliga arbetstiden (mertid).
Mertidsarbetet får dock inte sträckas ut till tid som går utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för hel- tidsarbetande. Arbete på mertid anses som arbete på ordinarie arbetstid.
För arbete på mertid ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från mertidsarbete bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl och framställning om befrielse görs i samband med arbetsgivarens begäran om mertidsarbete.
Arbetsgivaren får inte begära mertidsarbete av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn. Av en delpensionsledig arbetstagare får arbetsgivaren begära mertidsarbete under högst 25 timmar per kalenderår.
Arbetsgivaren kan begära att en deltidsarbetande arbetstagare utöver arbetet på mertid ska arbeta på övertid.
Under ett kalenderår får den uttagna mertiden och övertiden sammanlagt för en arbetstagare vara högst 200 timmar. Mertiden får dock inte överstiga 175 timmar under ett kalenderår.
(Råd)
Ersättning för mertid
10 §
Arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut har arbetat på mertid har rätt till ersättning. Ersättning lämnas i form av ledighet eller pengar (mertidstillägg) och ska lämnas i den form som arbets- tagaren önskar, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl bestämmer något annat.
Beräkning av mertidstillägg
11 §
Mertidstillägg betalas med ett belopp för timme som motsvarar arbetstagarens individuella lön uppräknad till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid och därefter dividerad med
165. Mertidstillägg betalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete
12 §
Ledigheten skall omfatta lika lång tid som mertiden.
Arbete på övertid
20 §
(Första stycket ersätts av reglering i 21 § detta avtal.)
Antalet timmar får överskridas när det enligt arbetsgivarens bedömning behövs för att en arbetstagare ska kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
För arbete på övertid ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från övertidsarbete bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl och framställning om befrielse görs i samband med arbetsgivarens begäran om övertidsarbete.
Arbetsgivaren får inte begära övertidsarbete av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn. Av en delpensionsledig arbetstagare får arbetsgivaren begära övertidsarbete under högst 25 timmar per kalenderår.
I den totala övertiden (enligt FM:s arbetstidsavtal 21 § tredje stycket, eller i förekommande fall stycket ovan) inräknas inte sådan övertid som kompenseras med ledighet.
(Råd)
Ersättning för övertid
22 §
Arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut har arbetat på övertid har rätt till ersättning. Ersättning ges i form av pengar (övertidstillägg) eller som ledighet (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ska ges under förutsättning att arbetstagaren önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav.
Beräkning av övertidstillägg
23 §
Övertidstillägg per timme betalas enligt följande.
Enkel övertid = den individuella lönen per månad 94
Kvalificerad övertid = den individuella lönen per månad 72
(Andra och tredje stycket ersätts av reglering i 21 § detta avtal)
Övertidstillägg betalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
Vid beräkning av övertidstillägg för deltidsarbetande arbetstagare skall arbetstagarens lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.
Anmärkning
Semestertillägg ingår i beloppen för övertidstillägg (jfr ALFA 5 kap. 13 §).
Kompensationsledighet vid övertidsarbete
24 §
Kompensationsledighet per övertidstimme omfattar:
- vid enkel övertid en och en halv gång så lång tid som övertidsarbetet,
- vid kvalificerad övertid dubbelt så lång tid som övertidsarbetet.
(Andra stycket ersätts av reglering i 21 § detta avtal.)
Lokalt avtal
(Försvarsmaktsnivå)
26 §
Lokalt avtal ska slutas om förläggning av den ordinarie veckoarbetstiden enligt ALFA 4 kap. 13 §.
Lokalt avtal får i övrigt slutas om avvikelser från vad som gäller enligt reglerna i ALFA 4 kap. avsnitt A.
Lokalt avtal får också slutas om bland annat flextid, inarbetning av x.x. xxxxxxx, arbetstidens beräkning m.m. vid tjänsteresa samt jour och beredskap.
Lokalt avtal får dock inte slutas om längre begränsningsperiod (den tidsperiod för vilken den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden ska beräknas) än tolv månader.
Om lokalt avtal sluts om kvotberäknad semester för arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning finns förslag om hur en sådan modell kan se ut i ALFA bilaga 7.
(Råd)
Avsnitt B
Inledande bestämmelser
27 §
Av detta avsnitt framgår:
dels att särskilda bestämmelser om arbetstidens förläggning gäller för:
- arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning (ALFA 4 kap. 29 §),
- arbetstagare som är stationerade utom riket (ALFA 4 kap. 30 §),
- arbetstagare för vilka sjöarbetstidslagen gäller (ALFA 4 kap. 30 §), dels vilka arbetstagare som har s.k. förtroendearbetstid (ALFA 4 kap. 31 §).
Arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning
29 §
För arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning1) ska gälla vad som regleras i lokalt avtal
(Försvarsmaktsnivå). I bilaga 2 till ALFA regleras förhandlingsordning för sådana lokala avtal.
Den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden får i det lokala avtalet beräknas för en tidsperiod (begränsningsperiod) om högst fyra månader.
Lokalt avtal får dock slutas om längre begränsningsperiod (den tidsperiod för vilken den genom- snittliga ordinarie veckoarbetstiden ska beräknas) dock inte längre än tolv månader.
Om lokala parter inte överenskommer om annat, ska sådana centrala och lokala bestämmelser om arbetstid, arbetsskyldighet och arbetstidsberoende ersättningar, som gällde dagen innan ALFA trädde i kraft den 1 januari 1997, tas in i lokala avtal vid berörda myndigheter.
Beloppen för övertidstillägg ska beräknas med stöd av bestämmelserna i ALFA 4 kap. 23 § (utom tredje stycket) och FM:s arbetstidsavtal 21 §.
Lokalt avtal får inte innebära att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av EG:s arbetstidsdirektiv.
(Råd)
1) Här avses sådana arbetstagare för vilka RAMA samt 3 kap. och 2 kap. 5 § 1 mom. andra stycket i fjärde avd. SA-C eller ATH tillämpades eller skulle ha tillämpats dagen innan ALFA trädde i kraft den 1 januari 1997.
Arbetstagare som är stationerade utom riket m.fl.
30 §
I stället för bestämmelserna i avsnitt A gäller särskilda bestämmelser för arbetstagare som är stationerade utom riket.
För sådana arbetstagare för vilka sjöarbetstidslagen är tillämplig gäller bestämmelserna i den lagen.
Arbetstagare med förtroendearbetstid
31 §
1)
Med förtroendearbetstid avses sådan arbetstid som en arbetstagare med hänsyn till sina
arbetsuppgifter har förtroendet att själv disponera.
Följande arbetstagare har förtroendearbetstid (utdrag):
– Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har verksledande eller därmed jämförbar ställning.
– Arbetstagare som normalt utför arbete i hemmet eller annars under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat.
(Råd)
1) Förtroendearbetstid har ingen annan innebörd än begreppet oreglerad arbetstid så som det tillämpades före den 1 april 2001 varför begreppet oreglerad arbetstid fortsättningsvis bibehålles för dessa arbetstagare.
Underbilaga 2 - Arbetstagare som arbetstagare som genomgår utbildning som avses i 4 §
Nedanstående kurser/utbildningar är undantagna från arbetstidsreglering.
- Högre stabsofficersutbildning (HSU)
- Stabsutbildning (SU)
- Taktisk stabskurs (TSK)
- Concept development and experiment (CD & E)
- Militärteknisk påbyggnadskurs (MPU)
Parterna är överens om att förteckningen över kurser/utbildningar regelbundet ska överses.
5 kap. Semester
Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt semesterlagen (1977:480) med de avvikelser
som framgår av bestämmelserna i detta kapitel. Med semester-förmåner avses semesterledighet, semesterlön och semesterersättning.
Intjänandeår och semesterår 2 §
Intjänandeår och semesterår sammanfaller och är detsamma som kalenderår.
En arbetstagare har rätt till det antal semesterdagar för helt kalenderår som anges i följande
sammanställning.
Antal semesterdagar | ||
till och med det år arbets- tagaren fyller 29 år | från och med det år arbetstagaren fyller 30 år 40 år | |
28 | 31 | 35 |
Ej full årssemester i vissa fall 4 §
Om en arbetstagare varit anställd enligt avtalet endast under en del av kalenderåret ska
semestern minskas så att den svarar mot det antal dagar under året som arbetstagaren varit anställd.
Om en arbetstagare varit frånvarande utan lön ska semestern för kalenderåret beräknas som om arbetstagaren inte hade varit anställd under frånvarotiden, om det inte följer något annat av 7 § i detta kapitel.
Vid beräkningen enligt första och andra stycket ovan ska ett brutet tal avrundas till närmast högre hela dagantal. Uppgår den beräknade semestern till kortare tid än en halv dag har arbetstagaren inte rätt till semester.
Arbetstagare som avses i 4 § har i förekommande fall rätt till ytterligare (obetald) semester
med så många dagar att den sammanlagda semestern för året uppgår till fem veckor eller, om anställningen enligt avtalet börjar den
1 september eller senare, till en vecka. När sådan ytterligare obetald semester tas ut ska arbetsdagsavdrag enligt 6 kap. 2 § göras för varje semesterdag.
Semester under en del av dagen 6 §
Semester under en del av dagen räknas som en hel semesterdag.
En dag då en deltidsarbetande arbetstagare har semester räknas som hel semesterdag.
Semesterrätt vid viss frånvaro 7 §
Utöver vad som följer av semesterlagens regler om semesterlönegrundande
frånvaro, ger frånvaro utan lön av någon av följande anledningar rätt till betald semester.
Anledning till frånvaron:
- Centralt fackligt förtroendemannauppdrag.
- Föräldraledighet för dag då föräldrapenningtillägg utbetalas.
Om partiell föräldraledighet med föräldrapenning kombineras med annan ledighet utan lön så att arbetstagaren är helt ledig, har arbetstagaren rätt till semester endast för den del av ledigheten för vilken föräldrapenningtillägg utbetalas. Det gäller inte om den andra ledigheten har börjat före föräldra-ledighetens början.
Om en arbetstagare har haft längre semester än vad han tjänat in, ska avdrag göras på lönen.
För varje överskjutande semesterdag avräknas 4,6 % på den fasta lön enligt 3 kap. 2 § som gällde vid semestertidpunkten. Från lönen ska även dras semestertillägg enligt 14 § andra stycket punkt 1 som har utbetalats för de över- skjutande semesterdagarna.
Avdrag enligt första stycket ska dock inte göras för obetald semester eller om anställningen har upphört på grund av dödsfall.
Beräkning och förläggning av semesterledighet
Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid 9 §
För arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid som har sin ordinarie arbetstid jämnt
fördelad varje vardag (måndag till fredag) ska varje ordinarie arbetsdag som infaller under semesterperioden räknas som en semesterdag.
Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning
10 §
För arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning11 ska semestern kvotberäknas. (För exempel, se bilaga till detta kapitel).
a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställd lista genomsnittligt ska fullgöra per vecka
b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semester- ledigheten
c =antalet semesterdagar som ska ingå i semesterledigheten
För en arbetstagare som har sådan koncentrerad förläggning och som därmed arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka ska antalet semesterdagar som ska anses ingå i semesterledigheten beräknas enligt följande formel:
5 x b =C a
Om brutet tal uppstår vid summeringen av delposterna för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.
Om både betalda och obetalda semesterdagar ska läggas ut under semester-året proportioneras de var för sig.
Arbetstagare med annan arbetstidsförläggning 11 §
För arbetstagare med annan arbetstidförläggning12 än som avses i 9-10 § i detta kapitel rekommenderar de centrala parterna att lokala kollektivavtal sluts om hur antalet semesterdagar ska beräknas. Beräkningen ska göras på ett sätt som är neutralt i förhållande till hur semesterledigheten beräknas för arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid och syfta till en verksamhetsanpassad lösning. I ett sådant lokalt kollektivavtal får parterna överenskomma om avvikelse från vad som sägs om beräkning av semesterledighet i 9 § semesterlagen.
Om arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation inte enas, ska frågan tas upp till förhandling mellan centrala parter.
Om parterna inte enas i den centrala förhandlingen, ska frågan på begäran av part överlämnas för slutligt avgörande till en särskilt inrättad nämnd mellan Arbetsgivarverket och den berörda centrala arbetstagarorganisationen. Nämnden består av två representanter för arbetsgivarsidan och två representanter för arbetstagarsidan samt en opartisk ordförande, som utses gemensamt av parterna.
11 Bestämmelserna gäller såväl heltids- som deltidsarbetande arbetstagare. Bestämmelsen omfattar även föräldralediga 1-4 dagar/vecka under mer än fyra kalenderveckor i följd.
12 Jfr 4 kap. 26 §
Arbetsgivaren bestämmer hur årssemestern ska förläggas, om inte något annat följer av ett
lokalt kollektivavtal. Hänsyn ska tas till arbetstagarnas önskemål. Arbetsgivaren är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att lägga ut en arbets-tagares hela årssemester som ledighet under året, om inte arbetstagaren sparar
semester enligt 13 §.
Upplysning
Av 12 § semesterlagen framgår att semesterledigheten ska förläggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod om minst fyra veckor under juni - augusti. Detta gäller om inte annat har avtalats eller särskilda skäl föranleder att semesterperioden förläggs till annan tid.
Vid förläggning av sparad semester gäller bestämmelserna i semesterlagen 19 §, 20 § 1 st. samt 21 §.
För SEKO gäller:
I de verksamheter där planering och förläggning av huvudsemester sker med längre framförhållning än två månader ska en medarbetare som planerar att ta ut föräldraledighet med stöd av Föräldraledighetslagen, oavsett vad som där regleras, anmäla detta i samband med ovanstående planering. Ansökan om föräldraledighet kan som tidigast krävas från den 1 mars.
Ansökan kan ske senare än vad som sägs ovan, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas att medarbetaren inte har kunnat förutse en situation som föranleder ett behov av föräldraledighet. Ett exempel kan vara att det vid en senare tidpunkt än som avses i första stycket framkommer att den normalt anlitade barnomsorgen inte längre är tillgänglig eller att den andra föräldern/vårdnadshavaren blir sjuk och inte kan vårda barnet som planerat.
Andra stycket är inte tillämpligt på barn födda under semesteråret.
Varje arbetstagare som har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar för ett visst kalenderår får
spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare kalenderår. Ingen arbetstagare får dock ha fler sparade dagar än 35.
Övergångsbestämmelse
Arbetstagare som den 31 december 2010 har fler än 35 sparade semesterdagar får ta ut de överskjutande dagarna under en femårsperiod så att han eller hon inte har fler än 35 sparade semesterdagar den 31 december 2015.
Semesterlönen utgörs av den för arbetstagaren aktuella lönen under semestern plus
semestertillägg samt eventuell semesterlönegaranti.
Semestertillägget utgörs av
- 0,44 procent (för Saco gäller 0.49 procent) för varje betald semesterdag av den för arbetstagaren vid semestertidpunkten aktuella fasta lönen per månad plus
- ett belopp motsvarande 0,48 procent för varje betald semesterdag multiplicerat med summan av sådana rörliga lönetillägg som har betalats ut till arbetstagaren året före
semesteråret och i vilka semestertillägg inte redan ingår.
Semesterlönegarantin för en heltidsarbetande arbetstagare utgörs fr.o.m. den 1 januari 2014 för varje uttagen betald semesterdag av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 1275 kronor och det lägre belopp som utgör summan av 4,6 procent av den fasta lönen plus semestertillägg.
Beloppet är 1304 kronor från och med den 1 januari 2015 och 1337 kronor från och med den 1 januari 2016.
Anmärkning
För en deltidsarbetande arbetstagare13 gäller de lägre belopp som svarar mot tjänstgöringens omfattning.
Semestertillägget om 0,44 procent (för Saco gäller 0.49 procent) betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget för rörliga lönetillägg betalas ut senast i juni månad.
En arbetstagare som får partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning14 jämställs med en deltidsanställd arbetstagare vid beräkning av semesterlönen.
Semesterlön för semester som inte har kunnat läggas ut 15 §
Om en viss del av semestern på grund av arbetstagarens sjukdom eller av andra
särskilda skäl inte har kunnat läggas ut under året, omvandlas den till sparad
semester. Om den outtagna semestern inte ryms inom de 35 dagar som får sparas, betalas semesterlön ut för det överskjutande antalet dagar. Sådan semesterlön beräknas på samma sätt som semesterersättning enligt 16 §.
Semesterersättning utbetalas om en arbetstagare slutar sin anställning hos arbets-
givaren eller myndighetsområdet (se bilaga 1) innan han/hon fått ut all betald semester som han har rätt till.
Semesterersättning betalas ut med ett belopp som för varje outtagen betald semesterdag (även sparade semesterdagar) motsvarar fast arbetsdagslön enligt 3 kap. 2 § plus semestertillägg enligt 14 §.
I förekommande fall betalas semestertillägg ut även för sådana rörliga lönetillägg (se 14 §) som intjänats under avgångsåret.
13 Se 1 kap. 2 §.
14 T.o.m. den 31 december 2002 partiellt sjukbidrag eller partiell förtidspension
För arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning (koncentrerad tjänstgöring) tillämpas kvotsemester enligt 5 kap. 10 §. Semesterkvoter framgår av nedanstående tabell.
Antal arbetsdagar i genomsnitt per vecka (a) | Semesterkvot 5/a |
4,5 | 1,11 |
4 | 1,25 |
3,5 | 1,42 |
3 | 1,66 |
2,5 | 2,00 |
2 | 2,50 |
1,5 | 3,33 |
1 | 5,00 |
0,5 | 10,00 |
Om brutet tal uppstår vid summeringen av delposterna för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.
Exempel:
En arbetstagare med 30 % tjänstgöring arbetar tre dagar koncentrerat varannan vecka. Antal arbetsdagar i genomsnitt per vecka är 1,5. När arbetstagaren får semester ska antalet utlagda dagar multipliceras med kvoten 3,33. En veckas semester (tre arbetsdagar) blir alltså 10 semesterdagar. Arbetstagaren får en sammanhängande ledighet om tre veckor.
För Försvarsmakten gäller
Förbandsavtal
16 a §
Förbandsavtal får slutas för arbetstagare med annan arbetstidsförläggning enligt § 11.
Förbandsavtal får slutas om särskild kompensation om större delen av årssemestern förläggs till annan tidsperiod än juni – augusti och om detta är till nytta för verksamheten. Förbandsavtal får även slutas om kvotberäknad semester för arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning. Om detta görs finns i bilaga 1 (denna hänvisning är till den tidigare lydelsen i Alfa 2013-06-01 bytte Alfa namn till villkorsavtalet) förslag om hur en sådan modell kan se ut.
Om parterna på förbandsnivå inte enas, ska frågan tas upp till förhandling mellan Försvarsmaktens parter.
Om Försvarsmaktens parter inte enas ska frågan tas upp till förhandling mellan centrala parter.
För SACO-S gäller följande:
Enskild överenskommelse om semesterns längd
17 §
Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överenskommelse enligt 2 kap. 7 § om avvikelser från bestämmelserna om antalet semesterdagar och semester under del av dag.
6 kap. Löneavdrag
Allmänna bestämmelser om löneavdrag 1 §
En arbetstagare ska vid ledighet eller annan frånvaro från arbetet ha löneavdrag enligt
bestämmelserna i detta kapitel. I 7, 8 och 9 kap. regleras lön vid viss frånvaro.
Löneavdrag görs som månadsavdrag, arbetsdagsavdrag, kalenderdagsavdrag eller timavdrag.
a) Månadsavdrag | X procent av fast lön i förhållande till ledighetens om- fattning. | ||
b) Arbetsdagsavdrag | 4,6 (12/260) procent av aktuell lön för varje arbetsdag som ledigheten omfattar. | ||
c) Kvotberäknat | 5 x b =c a | a = antalet ordinarie arbets-dagar som | |
arbetsdagsavdrag | arbetstagaren genomsnittligt ska fullgöra | ||
vid koncentrerad tjänstgöring | per vecka b = arbetsdagsavdraget i kronor | ||
c = kvotberäknat arbetsdagsavdrag i | |||
kronor. | |||
d) Kalenderdags- avdrag | 3,3 (12/365) procent av aktuell lön för varje kalenderdag som ledigheten omfattar. | ||
e) Timavdrag | 1/175 av fast lön uppräknad till heltid. | ||
f) Kvotberäknat tim- avdrag vid oregel- bunden (schema- lagd) arbetstid | 40 x b =c a | a = den genomsnittliga vecko- arbetstid i timmar som arbets- tagaren ska fullgöra b = timavdraget i kronor | |
c = kvotberäknat timavdrag i kronor | |||
Löneavdrag för en viss månad får inte överstiga lönen för månaden i fråga.
Om en ledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela den fasta lönen (= helt månadsavdrag)
Om ledigheten endast omfattar en viss del av arbetstiden ska ett partiellt avdrag (månadsavdrag, arbetsdagsavdrag eller kalenderdagsavdrag) göras som svarar mot ledighetens omfattning.
Upplysning
Vid regelbundet återkommande föräldraledighet om högst 4 dagar per vecka görs arbetsdagsavdrag enligt 7 § och 2 § b).
Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl får arbetsgivaren besluta att löneavdrag inte ska göras eller ska göras enligt andra grunder än som anges i
avtalet.
Löneavdrag vid ledighet ska göras enligt a) – d) nedan om inte annat följer av vad
som anges i 4-10 §§ detta kapitel eller i 9 kap. 1-3 §§.
a) Ledighet om högst 5 arbetsdagar i följd
1. Vid ledighet om högst 5 arbetsdagar i följd görs arbetsdagsavdrag enligt 2 § b) för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.
2. För arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning enligt 4 kap. 26
§ (hel- eller deltid) görs istället timavdrag enligt 2 § e) för varje arbets- timme som ledigheten omfattar. Om den genomsnittliga veckoarbets-tiden understiger 40 timmar ska timavdraget kvotberäknas enligt 2 § f).
3. För arbetstagare som har koncentrerad tjänstgöring (1 kap. 2 §) ska arbetsdagsavdraget vid sjukfrånvaro eller annan frånvaro kvotberäknas enligt 2 § c). Detta
gäller för såväl heltidsarbetande som deltidsarbetande arbetstagare samt arbetstagare med delpension.
Anmärkning: Partiell föräldraledighet som är förlagd till 1-4 dagar per vecka är inte koncentrerad tjänstgöring i avtalets mening. Avdrag vid
ytterligare frånvaro görs därför enligt punkt 1 ovan, (2 § b)) för de tillkommande lediga dagarna och avdraget ska inte kvotberäknas. Se även 7 § nedan.
b) Ledighet om 6 arbetsdagar eller mer i följd
- Vid ledighet om 6 arbetsdagar eller mer i följd görs kalenderdagsavdrag enligt 2 § d) för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.
Om en ledighetsperiod omfattar två eller flera veckor görs kalenderdagsavdrag för sju dagar per vecka.
c) Ledighet en hel kalendermånad eller mer
- Vid ledighet en hel kalendermånad eller mer, görs månadsavdrag enligt 2 § a) i förhållande till frånvarons omfattning.
d) Ledighet under del av dag
- Vid ledighet under del av dag görs timavdrag enligt 2 § e).
Om arbetstagaren är frånvarande endast en del av karensdagen ska arbetsdags-avdrag göras
enligt följande. (För arbetstagare med oregelbunden arbetstid, se § 4 a nedan.)
Sjukfrånvarons längd | Procent av helt arbets- dagsavdrag |
högst 25 procent av arbetstiden | 25 |
mer än 25 procent men högst 50 procent | 50 |
mer än 50 procent men högst 75 procent | 75 |
mer än 75 procent | 100 |
Löneavdrag under sjuklöneperioden för arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 §
4 a §
För arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 § (hel eller deltid)
görs timavdrag enligt 2 § e) för varje arbetstimme som ledigheten omfattar under hela sjuklöneperioden (dag 1-14). Om den genomsnittliga vecko-arbetstiden understiger 40 timmar ska timavdraget kvotberäknas enligt 2 § f).
Hänvisningarna nedan är till den tidigare lydelsen i Alfa. 2013-06-01 bytte Alfa namn till villkorsavtalet.
Lokalt avtal
13a §
Sjukavdrag vid koncentrerad tjänstgöring
För arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring ska sjukavdrag under sjuk- löneperiod hanteras enligt schabloniserade modell som redovisas i bilaga 1.
Löneavdrag när arbetstagaren får sjukersättning eller aktivitetsersättning15 5 §
En arbetstagare som får sjukersättning eller aktivitetsersättning ska ha månads-avdrag som svarar mot förmånens omfattning (dvs. hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån).
Övergångsbestämmelse
Om Försäkringskassan har fattat beslut före den 1 januari 1997 om sjukbidrag eller förtidspension och förmånen började utbetalas före årsskiftet 1997/98 ska sjukavdrag göras enligt de äldre bestämmelser som framgår av bilaga 4 b.
15 T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller förtidspension.
Löneavdrag vid arbetsskada 6 §
Om en arbetstagare har aktivitetsersättning eller sjukersättning på grund av en
godkänd arbetsskada och därför också har arbetsskadelivränta görs helt månads-avdrag. Vid partiell arbetsskadelivränta görs partiellt månadsavdrag i motsvarande mån.
Löneavdrag vid föräldraledighet 7 §
Vid regelbundet återkommande föräldraledighet om högst fyra dagar per vecka,
under mer än fyra kalenderveckor i följd, görs arbetsdagsavdrag enligt 2 § b) ovan. Detta gäller dock endast om den totala frånvaron tillsammans med annan ledighet, inte överstiger 5 arbetsdagar i följd.
Som underlag för aktuell lön vid beräkning av sjukpenningtillägg och tillägg vid tillfällig föräldrapenning för en sådan föräldraledig arbetstagare, utgörs den aktuella lönen vid beräkning av tilläggen av den fasta lönen och ett fast löneavdrag i förhållande till föräldraledighetens omfattning. Se 7 kap. 6 § samt 8 kap. 5 §.
Löneavdrag vid föräldraledighet för arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 §
7 a §
Vid regelbundet återkommande föräldraledighet om högst fyra dagar per vecka
görs (istället för arbetsdagsavdrag enligt 7 §) timavdrag enligt 2 § e) för varje ar- betstimme som ledigheten omfattar. Om den genomsnittliga veckoarbetstiden understiger 40 timmar ska timavdraget kvotberäknas enligt 2 § f).
Löneavdrag på grund av annan frånvaro än ledighet
Löneavdrag när en arbetstagare uteblir från arbetet 8 §
När en arbetstagare uteblir från arbetet, görs löneavdrag enligt 3 §. Om orsaken är
att arbetstagaren är anhållen eller häktad eller på grund av brott berövad friheten får dock högst 70 procent av den fasta lönen betalas ut, om arbetsgivaren anser att det finns skäl för detta. Om åtal sedan inte väcks, läggs ned eller ogillas genom lagakraftvunnen dom, ska den indragna lönen betalas ut.
Löneavdrag vid avstängning 9 §
Om en arbetstagare är avstängd från arbetet i avvaktan på ett eventuellt beslut om
avskedande, görs löneavdrag enligt 3 §. Om arbetsgivaren anser att det finns skäl för det får dock högst 70 procent av den fasta lönen betalas ut. Om arbets-givaren senare finner att avstängningen inte har varit nödvändig, ska den indragna lönen betalas ut.
Om en arbetstagare på grund av sjukdom eller något jämförligt förhållande inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande och därför blir avstängd från arbetet enligt 10 § 3 lagen (1994:261) om fullmaktsanställning (LFA), ska han ha sjuklön enligt 7 kap. Är arbetstagaren avstängd från arbetet enligt 10 § fjärde punkten
LFA på grund av att han/hon inte följer ett beslut om läkarundersökning enligt 11 § LFA, ska han ha sjuklön t.o.m. den 30:e dagen av avstängningstiden. Där- efter görs löneavdrag enligt 3 §.
Upplysning
När en arbetstagare är avstängd under uppsägningstid gäller rätten till lön m.m. enligt 12- 14 §§ LAS.
Löneavdrag vid ”försättande ur tjänstgöring” 10 §
När en arbetstagare är ”försatt ur tjänstgöring” får arbetsgivaren besluta att löneavdrag ska
göras enligt 3 §. Detta gäller endast om arbetsgivaren anser det finns särskilda skäl för ett sådant beslut på grund av det agerande som föranlett att arbetstagaren har försatts ur tjänstgöring.
7 kap. Lön under sjukfrånvaro m.m.
Rätten till lön under sjukfrånvaro 1§
Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel.
Därutöver gäller lagen (1991:1047) om sjuklön (SjlL).
Upplysning
Löneavdrag vid sjukfrånvaro görs enligt 6 kap. Löneavdrag.
Villkor för lön under sjukfrånvaro
Sjukanmälan och skriftlig försäkran 2 §
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta, ska arbetstagaren snarast möjligt
anmäla detta till arbetsgivaren. När arbetstagaren återgår i arbete ska han lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att han på grund av sjukdomen helt eller delvis inte har kunnat arbeta.
Upplysning
Arbetsgivaren är enligt XxxX inte skyldig att betala ut sjuklön innan anmälan och skriftlig försäkran har gjorts.
Läkarintyg och tandläkarintyg 3 §
Arbetstagaren ska från och med den åttonde dagen i en sjukperiod styrka sjukdomen med
läkarintyg eller tandläkarintyg, som visar att arbetstagaren helt eller delvis är oförmögen att arbeta och som även anger sjukperiodens längd.
Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren ska lämna läkarintyg eller tandläkarintyg
- från och med en tidigare dag än den åttonde i en sjukperiod,
- från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod under högst tolv månader.
Arbetsgivaren kan också begära att läkarintyg eller tandläkarintyg ska vara utfärdade av den läkare eller tandläkare som arbetsgivaren anvisar.
Med särskilda skäl avses samma grunder som försäkringskassan tillämpar.
4 §
För varje dag som en arbetstagare skulle ha arbetat men är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom betalas arbetsdagsberäknad sjuklön i förhållande till sjukfrånvarons omfattning:
Dag i sjukperioden | Sjuklön | Underlag för beräkning: |
Dag 1 | 0% | |
Dag 2-14 | 80 % | Aktuell arbetsdagslön, se kap. 3, plus 0,38 (1/260) procent av rörliga tillägg enligt nedan. |
Arbetsdagsberäkning av förgående års rörliga tillägg
Föregående års rörliga lönetillägg motsvarar för varje arbetsdag 0,38 procent (1/260) av sådana rörliga lönetillägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före insjuknandeåret.
Aktuell arbetsdagslön för föräldralediga i vissa fall
För arbetstagare med regelbundet återkommande föräldraledighet om 1 - 4 dagar per vecka med arbetsdagsavdrag (se 6 kap. 7 och 7 a § §) utgörs den aktuella lönen vid beräkning av sjuklön av den fasta lönen utan avdrag för föräldraledigheten. (Sjuklön betalas bara ut för de dagar arbetstagaren skulle ha arbetat.)
Kvotberäknad sjuklön för arbetstagare med oregelbunden arbetstid
För arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 § som får kvot- beräknat timavdrag vid sjukfrånvaro, betalas kvotberäknad sjuklön enligt bilaga 4.
Upplysningar
1. Återinsjuknande
Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjuk-period avslutats, betraktas den enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd.
2. Allmänt högriskskydd
Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna haft 10 karensdagar betalas enligt SjlL, vid nästkommande sjukperiod, sjuklön för den första sjukfrånvaro-dagen med 80 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.
3. Särskilt högriskskydd
För en arbetstagare som enligt beslut av Försäkringskassan av medicinska skäl redan från första ersättningsdagen är berättigad till sjukpenning betalas enligt SjlL sjuklön för den första sjukfrånvarodagen med 80 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.
Lokalt avtal om sjuklön för arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring 5 §
Om ett lokalt kollektivavtal ska slutas om sjuklön under sjuklöneperioden för
arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring, rekommenderar parterna att avtalet sluts i enlighet med den schabloniserade modell som redovisas i bilaga 4.
Sjukpenningtillägg (fr.o.m. dag 15) 6 §
En arbetstagare som är frånvarande på grund av sjukdom har, för varje kalender-
dag arbetstagaren får sjukpenning på normalnivå eller på fortsättningsnivå från Försäkringskassan enligt SFB, rätt till sjukpenningtillägg i förhållande till frånvarons omfattning.
Om arbetstagarens sjukpenning enligt SFB har dragits in helt eller delvis ska inget sjukpenningtillägg betalas ut eller betalas ut i motsvarande grad.
Om arbetsgivaren begär det ska arbetstagaren styrka att sjukpenning betalas ut från Försäkringskassan.
Dag i sjukperioden | Lönedelar | Underlag för beräkning | |
Under Bb-tak | Över Bb-tak | ||
Dag 15 – 365 (Sjukpenning på normalnivå) | 10 % | 87,60 % | Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan. |
Dag 366 – 915 (Sjukpenning på fortsättningsnivå) | 0 % | 72,75 % | |
Dag 366 – (Fler dagar med sjukpenning på normalnivå) | 0 % | 77,6 % | Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan. |
Kalenderdagsberäkning av förgående års rörliga tillägg
Föregående års rörliga lönetillägg motsvarar för varje kalenderdag 0,27 procent (1/365) av sådana rörliga lönetillägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före insjuknandeåret.
Aktuell kalenderdagslön för föräldralediga i vissa fall
För arbetstagare med regelbundet återkommande föräldraledighet om 1 - 4 dagar
per vecka med arbetsdagsavdrag (se 6 kap. 7 §), utgörs den aktuella lönen vid beräkning av sjukpenningtillägg av den fasta lönen och ett fast löneavdrag i för- hållande till föräldraledighetens omfattning. (Se även 8 kap. 5 §.)
Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå
Om arbetstagaren i undantagsfall har fler dagar med sjukpenning på fort- sättningsnivå efter dag 915 betalas sjukpenningtillägg över basbeloppstaket även fortsättningsvis med 72,75 procent.
Basbeloppstak (Bb-tak) för sjukpenning
Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande pris- basbeloppet enligt SFB. Basbeloppstaket för månad motsvarar 62,5 (7,5/12) procent och för kalenderdag 2,06 (7,5/365) procent av gällande prisbasbelopp.
Sjukpenningtillägg vid förebyggande behandling 7 §
En arbetstagare som får sjukpenning för förebyggande behandling enligt 27 kap. 6-7 §§ och 28 § SFB har rätt till sjukpenningtillägg enligt nedanstående tabell.
Dag i sjukperioden | Lönedelar | Underlag för beräkning | |
Under Bb-tak | Över Bb-tak | ||
Dag 1-14 | 0 % | 77,60 % | Aktuell arbetsdagslön, se kap. 3, plus 0,38 procent av rörliga tillägg enligt 4 § |
Dag 15 – 90 | 10 % | 87,60 % | Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 % av rörliga tillägg enligt 6 § |
Dag 91 – 365 | 0 % | 77,60 % | |
Dag 366 – 915 | 0 % | 72,75 % | |
En arbetstagare som får rehabiliteringspenning enligt 31 kap. 8-13 §§ SFB har rätt till
rehabiliteringstillägg enligt nedanstående tabell.
Dag i sjukperioden | Lönedelar | Underlag för beräkning | |
Under Bb-tak | Över Bb-tak | ||
Dag 1-14 | 0 % | 77,60 % | Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 % av rörliga tillägg enligt 6 § |
Dag 15 – 365 | 10 % | 87,60 % | |
Dag 366 – 915 | 0 % | 72,75 % | |
Hänvisningarna nedan är till den tidigare lydelsen i Alfa. 2013-06-01 bytte Alfa namn till villkorsavtalet.
Lokalt avtal
13a §
Sjukavdrag vid koncentrerad tjänstgöring
För arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring ska sjukavdrag under sjuklöneperiod hanteras enligt schabloniserade modell som redovisas i bilaga 1.
Retroaktiv lönehöjning i samband med lönerevision
Lönehöjning i samband med lönerevision ska få genomslag även för den som är sjukledig och har sjukavdrag enligt underbilaga 1 till kap. 2 bilaga 1. (FM not: Bilagan återfinns numera som rekommendation i råden till 6 kap. 13 §.)
8 kap. Lön under föräldraledighet
En arbetstagare som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har
Rätt till föräldrapenningtillägg. Med adoptivbarn likställs barn som tagits emot i adoptionssyfte.
Föräldrapenningtillägg betalas ut för sådana kalenderdagar under föräldra-ledigheten då arbetstagaren tar ut föräldrapenning på grundnivån eller därutöver. Arbetstagare som tar ut tre fjärdedels, halv eller fjärdedels föräldrapenning får tre fjärdedels, halvt respektive en fjärdedels föräldrapenningtillägg.
Föräldrapenningtillägg lämnas för högst 360 dagar per barnsbörd.
Föräldrapenningtillägg betalas ut månadsvis och ska begäras senast två år efter den månad ledigheten avser annars är rätten till föräldrapenningtillägg förfallen.16
Upplysning
Löneavdrag vid föräldraledighet görs enligt 6 kap. Löneavdrag.
Föräldrapenningtilläggets storlek – huvudregel 2 §
Föräldrapenningtillägget beräknas på den aktuella kalenderdagslönen vid föräldra-
ledighetens början plus 0,27 procent av föregående års rörliga lönetillägg enligt nedan. Föräldrapenningtillägget är 10 procent under, respektive 90 procent över, basbeloppstaket.
Lönedelar | Underlag för beräkning | |
Under Bb-tak | Över Bb-tak | |
10 % | 90 % | Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan. |
Kalenderdagsberäkning av förgående års rörliga tillägg
Föregående års rörliga lönetillägg motsvarar för varje kalenderdag 0,27 procent (1/365) av sådana rörliga lönetillägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före föräldraledighetens början.
Basbeloppstak (Bb-tak) för föräldrapenning
Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 10 gånger det gällande pris- basbeloppet enligt SFB. Basbeloppstaket för månad motsvarar 83,33 (10/12) procent och för kalenderdag 2,74 (10/365) procent av gällande prisbasbelopp.
16 Gäller för föräldraledigheter som påbörjas efter den 1 juni 2013
Föräldrapenningtilläggets storlek i vissa fall 3 §
Föräldrapenningtillägget beräknas på den fasta kalenderdagslönen om den
aktuella kalenderdagslönen är nedsatt på grund av hel eller partiell ledighet om ledigheten beror på:
– offentligt uppdrag,
– ledighet med föräldrapenningtillägg som svarar mot ledighetens omfattning.
Om en arbetstagare har varit ledig för vård av barn och blir gravid på nytt innan det tidigare barnet uppnår en ålder av ett år och nio månader beräknas
föräldrapenningtillägg på den aktuella kalenderdagslönen när den nya föräldra-ledigheten inträffar. Dock ska beräkningen utgå från den tjänstgöringsgrad som gällde för arbetstagaren före den första föräldraledigheten.
För övriga arbetstagare som har varit helt eller partiellt föräldralediga krävs att ledigheten har upphört senast 90 dagar före föräldraledighetens början för att föräldrapenningtillägget ska beräknas på den fasta lönen. Uttag av semester förskjuter den 90:e dagen bakåt med en dag för varje uttagen semesterdag.
Föräldrapenningtillägg för arbetstagare med reducerad föräldrapenning 4 §
Om föräldrapenningen har satts ned av Försäkringskassan ska föräldrapenningtillägget reduceras i
motsvarande mån.
Tillägg vid tillfällig föräldrapenning 5 §
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning kan tillägg vid tillfällig föräldrapenning utbetalas. Tillägget
utbetalas för lönedelar över Bb-taket i förhållande till frånvarons omfattning under sammanlagt högst 10 dagar per år. Arbetsgivaren får, om det finns särskilda skäl, besluta att tillägg betalas ut för fler än 10 arbetsdagar. Tillägget beräknas enligt följande:
Lönedelar över Bb-tak | Underlag för beräkning |
77,6 % | Aktuell arbetsdagslön, se kap. 3, plus 0,38 (1/260) procent av rörliga tillägg enligt nedan. |
Arbetsdagsberäkning av föregående års rörliga tillägg
Föregående års rörliga lönetillägg motsvarar för varje arbetsdag 0,38 procent (1/260) av sådana rörliga lönetillägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före föräldraledighetens början.
Aktuell arbetsdagslön för föräldralediga i vissa fall
För arbetstagare med regelbundet återkommande föräldraledighet om 1 - 4 dagar
per vecka med arbetsdagsavdrag (6 kap. 7 §), utgörs den aktuella lönen vid beräkning av tillägg vid tillfällig föräldrapenning, av den fasta lönen med ett fast månadsavdrag i förhållande till föräldraledighetens omfattning. (Se även 7 kap., 4 § och 6 § samt 8 kap. 2 §.)
Basbeloppstak (Bb-tak) för tillfällig föräldrapenning
Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt SFB. Basbeloppstaket för månad motsvarar 62,5 (7,5/12) procent och för arbetsdag 2,88 (7,5/260) procent av gällande prisbasbelopp.
För SEKO och Saco gäller:
Tillägg vid graviditetspenning
6 § En arbetstagare som får graviditetspenning enligt 10 kap. 3 § socialförsäkringsbalken (2010:110) i samband med att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete, har rätt till graviditetspenningtillägg enligt nedanstående tabell, för samma period | ||
Lönedelar | Underlag för beräkning | |
Under Bb-tak | Över Bb-tak | |
10% | 87,60% | Aktuell kalenderdagslön, se kap 3, plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan |
Kalenderdagsberäkning av föregående års rörliga tillägg Föregående års rörliga lönetillägg motsvarar för varje kalenderdag 0,27 procent (1/365) av sådana rörliga lönetillägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före det år ledigheten inleddes. Basbeloppstak (Bb-tak) för graviditetspenning Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. Basbeloppstaget för månad motsvarar 62,5 (7,5/12) procent och för kalenderdag 2,06 (7,5/365) procent av gällande prisbasbelopp. | ||
Hänvisningarna nedan är till den tidigare lydelsen i Alfa. 2013-06-01 bytte Alfa namn till villkorsavtalet.
Lokalt avtal 8 a §
Retroaktiv lönehöjning i samband med lönerevision
Lönehöjning i samband med lönerevision ska få genomslag även för den som är föräldraledig med föräldrapenningtillägg enligt underbilaga 1 till kap. 2 bilaga 1. (FM not: Bilagan återfinns numera som rekommendation i råden till 8 kap. 8 §)
9 kap. Lön under ledighet i övrigt
Upplysning
Löneavdrag vid annan ledighet än i 1-3 § § detta kapitel görs enligt 6 kap. Löneavdrag.
Inget löneavdrag vid läkarbesök och vissa tandläkarbesök 1 §
Om det behövs får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag för läkar- eller
tandläkarbesök m.m. i följande fall.
- Vid besök hos läkare, företagshälsovård, öppen vård eller mödravårds-central samt för blodgivning.
- Undersökningar eller behandlingar efter remiss av tandläkare eller läkare samt vid akuta tandbesvär.
Annan ledighet utan löneavdrag 2 §
Om arbetsgivaren har beviljat en arbetstagare ledighet med stöd av tjänst-
ledighetsförordningen (1984:111) eller annan författning, har arbetstagaren rätt till lön utan avdrag under ledigheten enligt sammanställningen nedan. Ledighet under en del av en dag räknas som en hel dag.
Skäl | Tid |
a) Allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, begravning, bouppteckning eller arvskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen* | Den tid som behövs (inkl. restid), dock högst tio arbetsdagar per kalenderår |
b) Flyttning, om flyttersättning lämnas | Högst tre arbetsdagar |
c) Flyttning i annat fall | En arbetsdag |
d) Fackligt förtroendemannauppdrag | Högst tio arbetsdagar per kalenderår |
e) Examen och tentamen | Högst fem arbetsdagar per kalenderår |
Upplysning
Bestämmelsen i d) gäller inte vid ledighet enligt lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen och avtalet om fackliga förtroendemän.
g) Besöksresa
Skälig tid, inklusive restid, dock högst fyra
arbetsdagar.
* Med den egna familjen eller närmaste släktkretsen avses make, maka, sambo, registrerad partner, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar och fosterföräldrar. När det är fråga om begravning, bouppteckning eller arvskifte tillkommer farbror, faster, morbror, moster, syskonbarn, svärson, svärdotter, svåger och svägerska.
Arbetsgivaren kan bevilja en arbetstagare ledighet med rätt till lön i särskilda fall även om det rör andra anhöriga eller närstående. Det kan ju vara så att en arbetstagare har en moster som enda släkting, som dessutom har uppfostrat arbetstagaren och alltså fungerat som förälder.
Något avdrag ska inte göras på lönen när en arbetstagare är frånvarande från
arbetet på grund av att han är eller misstänks vara smittbärare enligt bestämmelserna i smittskyddslagen eller livsmedelslagen (motsvarande).
Lön under ledighet för studier 4 §
Om en viss utbildning är betydelsefull för arbetsgivarens verksamhet, bör arbets-givaren
underlätta genomförandet av sådana studier. Arbetsgivaren får medge att arbetstagaren under hela eller en del av studieledigheten får behålla hela eller en viss del av lönen.
Lön under ledighet för viss tjänstgöring i totalförsvaret
Vid repetitionsutbildning (motsvarande) ska i förekommande fall löneutfyllnad
betalas ut så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning, motsvarar 90 procent av den fasta lönen.
För Försvarsmakten gäller
Repetitionsutbildning
5 a §
Vid repetitionsutbildning (motsvarande) skall i förekommande fall löneutfyllnad betalas så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning, motsvarar den fasta lönen.
Tjänstgöring som reservofficer 6 §
Under ledighet för sådan tjänstgöring som reservofficerare (motsvarande) är
skyldiga att fullgöra, betalas 25 procent av den fasta lönen ut.
Enskild överenskommelse får träffas enligt 2 kap. 7 § om att en större del av den fasta lönen ska betalas ut.
Övrig totalförsvarsutbildning 7 §
När en arbetstagare är ledig för annan tjänstgöring och utbildning i totalförsvaret,
kan arbetsgivaren medge att arbetstagaren får behålla en viss del av lönen, om arbetsgivaren anser detta skäligt med hänsyn till den totala ersättningen som arbetstagaren får under ledigheten.
10 kap. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning
Dag respektive natt | Med dag respektive natt avses detsamma som i Inkomstskattelagen (IL) 12 kap. |
Flerdygnsförrättning | Förrättning som medför övernattning utom bostaden |
Förrättningsställe | Arbetsplats där förrättning fullgörs |
IL | Inkomstskattelagen (1999:1229) |
Inrikes förrättning | Tjänstgöring som en arbetstagare – utan att få annan anställning – fullgör på annat ställe i Sverige än tjänstestället |
Inrikes tjänsteresa | Resa som föranleds av förrättning i Sverige |
Normalbelopp | Belopp enligt Skatteverkets rekommendationer |
Stationeringsort utomlands | Den ort utomlands där en arbetstagare ska vara placerad enligt ett anställningsbeslut eller ett beslut om förflyttning |
Tjänsteställe | Med tjänsteställe avses detsamma som i 12 kap. IL |
Traktamente | Ersättning för ökade levnadskostnader (logi, måltider och småutgifter) som arbetsgivaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med över- nattning utanför den vanliga verksamhetsorten eller stationeringsorten |
Utrikes förrättning | Tjänstgöring som en arbetstagare – utan att få annan anställning – fullgör utom Sverige på någon annan ort än den vanliga verksamhetsorten eller stationeringsorten utomlands |
Utrikes tjänsteresa | En resa som är direkt föranledd av en utrikes för- rättning eller en resa som den som är stationerad utomlands företar till eller från Sverige för statens räkning |
Vanliga verksamhetsorten | Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap. IL |
Grundläggande bestämmelser 2 §
Vid tjänsteresa och förrättning har en arbetstagare rätt till resekostnadsersättning och
traktamente m.m. enligt bestämmelserna i detta avtal.
Resekostnadsersättningen och traktamentet beräknas med hänsyn till det faktiska färdsättet och den faktiska bortovaron från tjänstestället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar. Förmånerna får dock inte beräknas för längre färdväg eller bortovaro än som föranleds av förrättningen om det inte vid utrikes tjänsteresa finns särskilda skäl för något annat.
Anmärkningar:
Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare. De centrala parterna förutsätter att inrikes tjänsteresa och förrättning planläggs så att tid mellan klockan 23 och 06 inte annat än undantagsvis behöver tas i anspråk för själva resan, om inte sovplats på tåg kan disponeras under hela den tiden.
Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omständighet som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre bortovaro vara föranledd av förrättningen.
Vid tjänsteresa betalar arbetsgivaren resekostnadsersättning (inklusive ersättning för
bagagetransport) motsvarande gjorda utlägg för resa med färdmedel som bestämts när resan beordrades eller har godkänts i efterhand, i förekommande fall inom den beloppsram som anges i 12 kap. IL.
Protokollsanteckning:
De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.
Ersättning för resor inom förrättningsorten till och från platsen för förrättningen,
eller sådana resor i övrigt som står i direkt samband med förrättningen, betalas enligt arbetsgivarens bestämmande. Hänsyn bör i det sammanhanget tas till lokala kommunikationsförhållanden.
Utgifter i utländsk valuta räknas om efter den växelkurs till vilken den har köpts. För den som har betalat utgifter med kredit- eller betalkort gäller den kurs som kortföretaget har tillämpat.
Anmärkning:
Nödvändiga resekostnadsersättningar kan vara transport och tillfällig förvaring av resgods, resgodsförsäkring, visering, kursförlust eller nödvändiga vaccinationer. Utgifterna ska vara styrkta i den mån arbetsgivaren inte bestämmer något annat. Serviceavgifter som inte har räknats in i hotellräkningen ersätts med skäligt belopp. Ersättning för flygresa som inte är ekonomiklass bör medges bara om arbetsgivaren efter prövning i varje särskilt fall anser att det finns synnerliga skäl för sådan resa.
Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten eller stationerings-
orten utomlands, betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamente enligt de bestämmelser och med de belopp som enligt 12 kap. IL är avdragsgilla.
Protokollsanteckning:
De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.
Vid inrikes tjänsteresa betalas logikostnad efter 30:e dygnet endast om arbetstagaren på
grund av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som inte täcks av nattraktamentet.
Om en resenär delar hotellrum med någon person som inte har rätt till ersättning
för logikostnader, ska kostnaden för resenären anses utgöra 75 % av priset för ett dubbelrum.
För den som är stationerad utomlands ska traktamentet minskas med 20 procent vid tjänsteresa inom det egna stationeringslandet.
8 §
Arbetsgivaren får föreskriva eller för särskilda fall besluta att ersättning vid tjänsteresa utomlands inte ska betalas eller betalas med lägre belopp än som följer av detta avtal, om det finns särskilda skäl för det.
Sådana föreskrifter eller beslut får bara tillämpas för tiden efter det att före-
skrifterna meddelats eller resenären fått del av beslutet, om det inte finns särskilda skäl för något annat.
Tillämpning vid arbetskonflikt 9 §
Ersättning för logikostnad eller traktamente betalas inte för natt eller dag, om arbetstagaren
strejkar eller är lockoutad under någon del av natten respektive dagen. Vid tillämpning av det som nu sagts ska logikostnad anses belöpa på nattid.
Resekostnadsersättning inklusive ersättning för kostnader för bagagetransport betalas inte för resa som helt eller delvis görs under tid då arbetstagaren strejkar eller är lockoutad.
Om en lockoutad arbetstagare i samband med att lockouten träder i kraft återvänder till tjänstestället eller bostaden med första lämpliga lägenhet, betalas dock resekostnadsersättning samt ersättning för logikostnad och traktamente intill den tidpunkt då han kommer tillbaka dit, även om annat skulle följa av första och andra styckena.
Förskott 10 §
Arbetstagaren har rätt att efter framställning få förskott på förmåner enligt
4 – 7 § §, dock högst för en månad i taget om inte förhållandena föranleder annat.
Om ett förskott är större än den summa arbetstagaren har rätt till för den tid förskottet avser, ska han betala tillbaka det överskjutande beloppet inom en månad efter anmodan.
Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte givits in i
enlighet med 11 § ska arbetstagaren betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan.
Om arbetstagare efter anmodan inte betalar tillbaka förskottsbelopp i tid får beloppet kvittas mot hans fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen.
Anmärkning:
En arbetsgivare som med stöd av denna avtalsbestämmelse genomför kvittning måste emellertid uppmärksamma de tvingande regler avseende kvittning som återfinns i lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.
Föreskrifter om reseräkning och andra villkor för utbetalning av förmåner i samband med
tjänsteresa och förrättning enligt detta avtal utfärdas av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte beslutar något annat, är rätten till sådana förmåner för viss månad förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år efter utgången av den månaden.
Hänvisningarna nedan är till den tidigare lydelsen i Alfa. 2013-06-01 bytte Alfa namn till villkorsavtalet.
Nedanstående avtal kompletterar ALFA:s 3 kap. kostnadsersättningar m.m.
Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar
Bestämmelserna i detta avtal är träffade med stöd av Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) 3
kap, 12 § och ALFA bilaga 3, 9 § och kompletterar eller, där så särskilt anges, ersätter bestämmelserna i ALFA.
Tillämpningsområde
Detta avtal gäller för arbetstagare anställda och tjänstgörande i Försvarsmakten. Bestämmelserna i detta avtal gäller inte reservofficerare om det inte särskilt anges i ”Avtal om löne- och anställningsvillkor för reservofficerare”.
Definitioner
Arbetsort | Den ort där arbetstagarens tjänsteställe är beläget. |
Dag | Tiden mellan kl 06.00 och 24.00. Övrig tid är natt. |
Pendling | Resa som föranleds av tillfälligt byte av tjänsteställe och inte ersätts som tjänsteresa. |
Tillfällig bostad | Bostad som nyttjas av arbetstagaren vid tjänstgöring utanför den vanliga verksamhetsorten. |
Tjänstgöringszon | Ett område inom en cirkel med fem kilometers radie och med tjänstestället som medelpunkt. |
Vanliga verksamhets- orten | Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap. IL, dvs. ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km (närmaste färdväg) från dels arbetstagarens tjänsteställe och dels från bostaden. |
Placering tills vidare
Allmänna förutsättningar
Tidsbegränsad placering tillämpas då byte av tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare inte ska göras och då det inte är fråga om tjänsteresa och förrättning.
Ersättning
Arbetstagare som blir tidsbegränsat placerad på tjänsteställe som innebär byte av arbetsort och flyttar till eller från den tillfälliga arbetsorten, erhåller flyttersättning enligt 5 § i detta avtal.
Arbetstagare som blir tidsbegränsat placerad och därmed byter arbetsort men inte flyttar till den tillfälliga arbetsorten erhåller resemerkostnad som vid dagpendling enligt detta avtals 6 § under den tid arbetstagaren är tidsbegränsat placerad.
Om den tidsbegränsade placeringen medför byte av verksamhetsort och det inte är rimligt att arbetstagaren dagligen reser mellan bostaden och den tillfälliga arbetsorten kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstagaren erhåller ersättning för skälig kostnad för en tillfällig bostad på den tillfälliga arbetsorten och ersättning som vid veckopendling enligt detta avtals 7 §.
Anmärkning:
Reglerna enligt denna paragrafs sista stycke kan även tillämpas vid återgång från tidsbegränsad placering till tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare, om arbetstagaren flyttat till den tillfälliga arbetsorten, och det på grund av barns skolgång eller maka/makes (motsv.) arbete är lämpligare att flytta tillbaka vid ett senare tillfälle.
För den som har en tidsbegränsad anställning får arbetsgivaren erbjuda fritt logi med logementsstandard där sådant finns vid förbandet (motsv.)
Bestämmelserna i denna paragraf kompletterar bestämmelserna i ALFA 3 kap, 2 - 4 §§.
Grundläggande bestämmelser vid tjänsteresa
Tjänsteresor och förrättningar planläggs i samråd med berörd arbetstagare. Resorna planläggs så att arbetstagaren är borta från sitt tjänsteställe och sitt hem kortast möjliga tid.
- Tåg ska väljas om det är det lämpligaste färdmedlet. Vid resa med annat tåg än X 2000 erhåller arbetstagaren plats i första klass. Vid resa
med X 2000 ska andra klass (budget/ekonomi) nyttjas. Arbetsgivaren kan medge att annan klass får nyttjas vid resa med X2000.
- Om tjänsteresan genomförs så att sovplats måste nyttjas, erhåller arbetstagaren singelkupé.
- Vid resa med fartyg, som genomförs så att sovplats måste nyttjas, erhåller arbetstagaren enkelhytt.
- Flyg ska väljas om det är det lämpligaste färdmedlet. I första hand väljs Kronflyg.
Om sådant inte finns att tillgå får reguljärt flyg nyttjas.
- Om arbetstagaren erbjuds fritt logi ska huvudregeln vara att erbjudandet avser enkelrum med dusch och toalett på rummet.
Saknar förrättningsorten tillgång till logi med denna standard kan arbetstagaren erbjudas enkelrum med dusch och toalett utanför rummet eller eget sovrum i delad lägenhet.
Arbetstagare som accepterar sådan standard erhåller ett logitillägg om 100 kronor per natt.
Är endast logementstandard tillgänglig på arbetsorten kan arbetstagare erbjudas logements-standard. Arbetstagare som accepterar sådan standard erhåller logitillägg om 200 kronor per natt.
Vid längre förrättningar kan arbetsgivaren hyra en tillfällig bostad åt arbetstagaren på förrättningsorten, motsvarande ett rum med pentry/kök. Om den anställde erbjuds eget sovrum i delad lägenhet erhålles ett logitillägg om 100 kronor per natt.
Anmärkning:
Bestämmelserna om logistandard gäller inte då ÖVA tillämpas.
Förrättningstillägg vid flerdygnsförrättning
Vid tjänsteresa och förrättning erhåller arbetstagaren följande förrättningstillägg/dag Dag 1-15 165 kronor
Dag 16 🡪 85 kronor
Om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare avresedagen eller avslutas senast kl. 19.00 hemkomstdagen erhåller arbetstagaren förrättningstillägg med halva beloppet.
När arbetsgivaren tillhandahåller kost och logi i samband med tjänsteresor reduceras förrättningstillägget. Reduceringen utgör 15 % av helt förrättningstillägg för frukost och 35 % för vardera lunch och middag.
Arbetstagare som under flerdygnsförrättning själv svarar för logi ska utöver nattraktamente erhålla 300 kronor/natt för dygn 1-14 och 200 kronor/natt för dygn 15-30 samt därefter 100 kronor natt.
Arbetstagare som uppbär pendlingsersättning enligt detta avtal erhåller inte förrättningstillägg.
Förrättningstillägg vid endagsförrättning
En arbetstagare har vid förrättning, såväl inrikes som utrikes, utanför tjänstgöringszon och som inte medför övernattning utom den ordinarie bostaden, förrättningstillägg om
90 kronor/dag vid förrättning som omfattar minst 6 timmar.
När arbetsgivaren vid tjänsteresa tillhandahåller kost, ska måltidsavdrag göras med 15 % för frukost och med 35 % för lunch respektive middag.
Arbetstagare som uppbär pendlingsersättning enligt detta avtal erhåller förrättningstillägg om 45 kronor.
Anmärkning:
Till arbetstagare som på grund av arbetets tidsförläggning inte kan övernatta i ordinarie bostad utges ersättning som vid endagsförrättning.
Traktamente och förrättningstillägg vid åtgärd med stöd av avtalet om lokalt aktivt omställningsarbete (bilaga 3 till XXXX 0000-0000)
En arbetstagare som genomför kompetensutvecklings- och komptensväxlingsåtgärder med stöd av avtalet om lokalt aktivt omställningsarbete erhåller inte traktamente och förrättningstillägg vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten.
Förrättningstillägg erhålls inte heller vid endagsförrättning av samma orsak.
En arbetstagare som fullgör tjänsteresa på tid som inte är arbetstid erhåller restidsersättning. Restidsersättning utbetalas för hel timme med 57 kronor.
För SEKO Försvar gäller:
Restidsersättningen är månadslönen/165 per timme.
(Råd)
3 §
Bestämmelserna i denna paragraf ersätter bestämmelserna i ALFA 3 kap 10§.
Resa till tillfälligt nattkvarter
Arbetstagare som fullgör förrättning inom landet och som nödgas genomföra resor under förrättningen till sitt tillfälliga nattkvarter eller för att inta måltid, erhåller ersättning för dessa resor.
Hemresa
Arbetstagare som veckopendlar eller fullgör förrättning inom landet på annan ort än arbetsorten, har för varje fullgjord arbetsvecka (normalt måndag – fredag) rätt till ersättning för en resa till och från arbetsorten eller till annan ort. En resa till annan ort ersätts dock högst med samma belopp som en resa till den ordinarie arbetsorten.
Vid hemresor under förrättning och vid pendling inom landet ersätter arbetsgivaren resekostnader, dock inte högre belopp än som motsvaras av kostnad för andra klass då tåg är lämpligaste färdsätt. Flyg och egen bil får användas. Sådan resa ersätts dock högst med samma belopp som en resa till den ordinarie arbetsorten
Vid byte av färdmedel är viss väntetid acceptabel. Arbetsgivare och arbetstagare ska överenskomma vad som i det enskilda fallet är acceptabel väntetid.
Arbetstagaren får byta ut sin hemresa mot en resa till och från arbetsorten för en familjemedlem.
Bilersättning
Om arbetstagaren har ett skriftligt medgivande av arbetsgivaren att köra egen bil i tjänsten,
d.v.s. tjänsteresa erhåller arbetstagaren utöver ersättning enligt ALFA 3 kap 3 §, 13 kronor/mil. För varje passagerare höjs ersättningen med 1 krona/mil.
Om arbetstagaren har ett skriftligt medgivande av arbetsgivaren att köra egen bil i tjänsten och är beordrad att använda en släpvagn tillhörande arbetsgivaren erhåller arbetstagaren, utöver ersättning enligt första stycket ovan, 11 kronor/ mil.
Har arbetstagaren enligt avtal rätt till ersättning för resa utan att det är fråga om tjänsteresa- och då egen bil bedöms vara det lämpligaste färdmedlet, utbetalas en ersättning med 13 kronor/mil. För varje passagerare höjs ersättningen med 7 kronor/mil.
(Råd)
Bestämmelser vid utbetalning av ersättningar 4 §
Bestämmelserna i denna paragraf ersätter bestämmelserna i ALFA 3 kap 6 §.
Preliminär ersättning utbetalas i regel i samband med att förrättningen börjar om arbetstagaren begär det. Denna utbetalas dock ej för mer än en månad i taget och ej för belopp som understiger 200 kronor.
Om arbetstagaren ej har inkommit med reseräkning inom 12 dagar efter förrättningens slut, får arbetstagaren en påminnelse om att reseräkningen ska lämnas för reglering av ersättningen.
Om arbetstagaren ej inkommit med en reseräkning inom 30 dagar efter påminnelse, ska en korrigering av den preliminära ersättningen göras vid nästa löneutbetalningstillfälle.
Rätten till ersättning enligt detta avtal, för viss månad, är förfallen om reseräkning inte har lämnats till arbetsgivaren inom ett år efter utgången av den månaden och om inte särskilda skäl föreligger.
Bestämmelserna i denna paragraf ersätter bestämmelserna i ALFA 3 kap 7 § och ALFA bilaga 3,
1-2 §§ och 4-8 §§ utom i de fall flyttningen har sin grund i omständigheter som beskrivs i ALFA 3 kap 8§.
Allmänna förutsättningar
Arbetstagare som byter tjänsteställe och därmed arbetsort inom landet kan erhålla flyttersättning enligt denna paragraf.
Flyttersättning lämnas endast till den som omfattas av detta avtal både före och efter bytet av arbetsort, om inte arbetsgivaren beslutar om något annat med stöd av 9 § i detta avtal. Det kan ske bland annat när yrkesofficer återgår till Försvarsmakten från en till Försvarsmakten närstående myndighet.
Arbetstagare som avgår med pension inom fem år från den tidpunkt då tjänstgöringen på den nya arbetsorten påbörjades, har rätt till ersättning för kostnader för bohagstransport från arbetsorten till annan ort inom landet.
När en elev godkänts vid militärhögskola (MHS) och anställs i FM får han/hon ersättning för bohagstransport som vid byte av arbetsort. Denna ersättning utbetalas endast om arbetstagaren flyttar till den arbetsort, eller ort i dess närhet, där arbetstagaren får sin placering tills vidare.
Arbetsgivaren får besluta att arbetstagare som är elev vid skola inom eller utom Försvarsmakten, erhåller ersättning i samband med flyttning till och från skolorten eller dess närhet, om utbildningen varar längre än nio månader för
• besöksresor
• bohagstransport
• flyttresa
• gardinpengar
Anmärkning:
Arbetstagare, som under tid för utbildning, bor i bostad som tillhör bostads-stiftelsen MHS-eleven och Kasernen AB (avsedd endast för elever vid högre utbildning) och som efter avslutad utbildning placeras för tjänstgöring på orten, har rätt till ersättning för bohagstransport vid flyttning från ifrågavarande bostad till annan bostad inom orten eller dess närhet.
Besöksresor
En arbetstagare som byter arbetsort och därmed byter bostadsort har rätt till resekostnadsersättning, traktamente och ersättning i övrigt som gäller för arbetstagare vid tjänsteresa för högst sex resor för sig själv och i förekommande fall för sin familj från den gamla till den nya bostadsorten eller omvänt. Dock erhåller familjemedlem inte förrättningstillägg. Resorna ska normalt ha genomförts senast tolv månader efter flyttidpunkten.
(Råd)
Bohagstransport
Transport av bohag från den gamla till den nya bostaden bekostas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren får besluta att ersättning för styrkta kostnader utbetalas för övriga tillhörigheter som t ex extra bil, båt etc.
Transporten ska utföras av ett transportföretag som arbetsgivaren godkänner. Arbetsgivaren bekostar också transport av bohag från tillfällig till ordinarie bostad på den nya orten, om arbetstagaren inte har kunnat få fast bostad när han börjar det nya arbetet.
Arbetsgivaren får medge att en arbetstagare som utför bohagstransporten med eget eller hyrt fordon får skälig ersättning för sina kostnader. Sådan bohagstransport ska godkännas av arbetsgivaren innan transporten utförs.
Flyttresa
Vid resa i samband med flyttning får arbetstagaren samma resekostnadsersättning mm som gäller vid tjänsteresa. Resekostnadsersättning lämnas också för medflyttande familjemedlem (-mar).
"Gardinpengar" m.m.
Arbetstagaren har rätt till så kallade "gardinpengar" med 4 500 kronor. För en bostadsyta överstigande 90 m2 erhålls ytterligare 1 000 kronor.
(Råd)
Dubbelhyra
En arbetstagare som har kostnad för mer än en bostad har rätt till skälig ersättning för den extra bostadskostnaden, om han inte får traktamente eller ersättning för logikostnad.
Ersättningen lämnas under högst tolv månader.
(Råd)
Särskild ersättning vid flyttning
Arbetstagare som byter arbetsort inom landet och flyttar till den orten eller dess närhet, får i den mån arbetsgivaren så beslutar, en ersättning för beräknade merkostnader under en tid av högst två år från flyttidpunkten.
(Råd)
Anmärkning:
Flyttersättning får utbetalas även om arbetstagaren flyttar före tillträdet av den nya befattningen. Sådan arbetstagare erhåller ersättning som vid pendling från den nya arbetsorten till den ”gamla” arbetsorten under högst sex månader.
Allmänna förutsättningar
Vid byte av tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare som medför byte av arbetsort kan arbetstagare som inte bor på den nya arbetsorten erhålla en tidsbegränsad ersättning för uppkommen resemerkostnad. Denna ersättning kan erhållas i högst sex månader.
(Råd)
Vid tidsbegränsad placering som innebär byte av arbetsort erhåller arbetstagaren ersättning för uppkommen merkostnad. Det gäller inte i de fall arbetstagaren erhållit flyttersättning för att flytta till den tillfälliga arbetsorten.
Anmärkning:
Resemerkostnad utges inte samtidigt som ersättning för tjänsteresa eller veckopendling utges.
Ersättning
Arbetsgivaren beslutar efter överenskommelse med arbetstagaren, eller efter förhandling med berörd arbetstagarorganisation, att arbetstagaren erhåller ekonomisk kompensation (resemerkostnad) för den ökade utgift han/hon har för att dagligen ta sig från bostaden till den nya arbetsorten.
Anmärkning:
Beslut om dagpendling ska dokumenteras och undertecknas av arbetsgivare och arbetstagare. Förändrade förhållanden (t.ex. ändrad restid, flyttning av hushåll etc.) ska utan dröjsmål anmälas till arbetsgivaren för att ligga till grund för reviderad beräkning av resemerkostnad.
Allmänna förutsättningar
Om arbetstagaren tillfälligt byter tjänsteställe och därmed verksamhetsort och det inte är rimligt att arbetstagaren dagligen reser mellan bostaden och det tillfälliga tjänstestället kan arbets-givaren och arbetstagaren komma överens om att arbetsgivaren ersätter skälig kostnad för en tillfällig bostad på den tillfälliga arbetsorten och att ersättning enligt denna paragraf utges.
(Råd)
Anmärkning:
Vid byte av placering tills vidare kan, efter arbetsgivarens prövning, ersättning enligt pendling utbetalas om arbetstagaren ej får bostad på den nya orten eller om det på grund av barns skolgång eller maka/makes (motsv.) arbete är lämpligt att flytta vid ett senare tillfälle.
Arbetstagare som vid byte av placering tills vidare skaffar bostad på den nya arbetsorten och flyttar dit före tillträdet av den nya placeringen, erhåller pendlingsersättning under högst sex månader, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl beslutar annat.
Ersättning Merkostnadsersättning
Arbetstagare, som pendlar, erhåller en tillfällig avlöningsförstärkning om 4800 kronor/månad.
Tillfällig bostad
Arbetstagare erhåller ersättning för skälig kostnad, för tillfällig bostad på arbetsorten.
Resor för intagande av nattkvarter
Arbetstagare som av arbetsgivaren erhållit en tillfällig bostad på ett sådant avstånd från arbetsplatsen, att han dagligen måste resa mellan den tillfälliga bostaden och det tillfälliga tjänstestället, erhåller ersättning för dessa resor. Resorna ska genomföras med färdmedel som är normalt för orten.
Hemresa
Arbetstagare som veckopendlar har rätt till ersättning för en hemresa enligt detta avtal 3 §.
Beslut om veckopendling ska dokumenteras och undertecknas av arbetsgivare och arbetstagare. Förändrade förhållanden (t.ex. ändrad restid, flyttning av hushåll etc.) ska utan dröjsmål anmälas till arbetsgivaren för att ligga till grund för reviderad beräkning av resemerkostnad.
I de fall särskilt ändamålsenlig klädsel krävs för arbetets utförande tillhandahåller
arbetsgivaren de arbetskläder som erfordras samt sådana optiska skyddsglasögon (inklusive erforderlig synundersökning) som arbetsuppgifterna kräver.
Förstörs arbetstagarens glasögon vid tjänsteutövning, genom olyckshändelse, erhålls ersättning för reparation eller nyanskaffning.
Om särskilda skäl föreligger får arbetsgivaren besluta om ersättning enligt förmånligare
grunder eller annan ersättning än som anges i detta avtal med undantag från ersättningar som anges i 2 §.
Detta avtal gäller fr.o.m. den 2004-01-01 och har i övrigt samma giltighetstid som ALFA om
inte något annat anges i fråga om någon bestämmelse i avtalet.
Avsiktsförklaring avseende ändring i Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar
1 §
För arbetstagare som inför en utpekad internationell militär insats genomför utbildning på annan ort som innebär en tidsbegränsad placering, gäller inte ersättning enligt 6 och 7 §§ i Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar. Syftet med en tidsbegränsad placering är endast att arbetsgivaransvaret övergår till annan organisationsenhet eller till en annan funktion inom samma organisationsenhet.
Arbetstagare som genomför utbildning enligt ovan är på en förrättning och erhåller ersättning såsom vid tjänsteresa och förrättning. Byte av placering ska ändå ske tidsbegränsat.
Dessa bestämmelser ska börja tillämpas från den 1 januari 2012.
Försvarsmaktens allmänna råd för tillämpning av ”Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar”
Till 1 § Inledande bestämmelser
Placering tills vidare
Byte av tjänsteställe/arbetsort där arbetstagaren är placerad tills vidare kan alltid ske efter
• arbetsgivarens beslut efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare
• arbetsgivarens beslut i samband med förbandsnedläggelse
• arbetsgivarens beslut i samband med omorganisation som innebär flyttning av verksamhet
• arbetsgivarens beslut (om verksamheten så kräver) i samband med erbjudande om utbildning till kompetens som ska kunna utnyttjas gemensamt för myndighetens organisationsenheter.
Grundläggande bestämmelser vid tjänsteresa
Tjänsteresor och förrättningar planläggs i samråd med berörd arbetstagare. Planläggningen omfattar också att lämpligaste färdsätt klarläggs.
Det måste finnas särskilda skäl för att arbetsgivaren medger att första klass nyttjas vid resa med x2000.
Observera att huvudregel i avtalet är att arbetstagaren erbjuds enkelrum med dusch och toalett på rummet i samband med tjänsteresa och förrättning och att vid internat gäller avtalets bestämmelser om förläggningsstandard i samma utsträckning som vid andra tjänsteresor.
Saknar förrättningsorten tillgång till denna standard kan arbetstagaren erbjudas annan boende-standard. Detta ska delges berörd facklig organisation på förbandsnivå inför förrättningen.
Ersättning utges enligt avtalet för de arbetstagare som accepterar sådan boendestandard. Arbetstagare som inte accepterar boendestandarden ska framföra det via sin fackliga organisation på förbandet. Alternativa lösningar kan vara att
• boende ordnas utanför förrättningsorten
• förrättningen genomförs på annan ort
• genomförs inte
Högre ersättning än som anges i avtalet kan dock inte utges.
Vid längre förrättning, framförallt i utbildningssammanhang, är det naturligt att kurskamrater delar lägenhet, dock under förutsättning att eget sovrum erhålles.
Del i dubbelrum med dusch och toalett på rummet jämställs med enkelrum med dusch och toalett utanför rummet.
Ersättning för tjänsteresa beräknas från resans utgångspunkt. Ersättningen kan dock normalt inte vara högre än om resan utgått från det tjänsteställe där arbetstagaren är placerad.
Restidsersättning
Arbetstagaren har dock ej restidsersättning
• för restid som utanför ordinarie arbetstid som sammantaget understiger 30 minuter
• för tid från ankomsten till den tillfälliga bostaden och förrättningens början
• vid resa mellan tillfällig bostad på förrättningsorten och förrättningsstället
• för den del av tiden mellan klockan 24 och 06 då sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg används
• vid tjänsteresa med anledning av kompetensutvecklings- eller kompetensväxlingsåtgärd med stöd av avtalet om lokalt aktivt omställningsarbete (bilaga 3 till XXXX 0000-0000)
Förrättningstillägg vid flerdygnsförrättning
För att underlätta förståelsen kan ordet logi strykas i meningen ”När arbetsgivaren tillhandahåller kost och logi…” Resten av stycket innehåller reduceringar kopplade till kosten.
Utgångspunkt för resonemanget med avdrag för måltid bygger på att måltiden har samma värde oavsett om arbetstagaren fullgör förrättning hel eller halv dag. Avdraget beräknas som procent av helt förrättningstillägg och beloppet storlek blir då lika för hel- och halv- dagsförrättning.
Förtydligande:
Arbetstagare ska inte betala hyra till Försvarsmakten för boende i Försvarsmaktens bostäder.
Tabell för att tydliggöra olika ersättningar
D o t på | Nattraktamente | Förrättningstillägg | |||
A | FM tillhandahåller bostad | Ja | Nej | Nej | Nej |
B | FM tillhandahåller bostad | Nej | Nej | Nej | Ja |
C | Arbetstagaren svarar själv för logi | Nej |
Förrättningstillägg vid endagsförrättning
Måltidsavdragen med 15 % respektive 35 % ska göras såväl då förrättningstillägg på 90 kr utbetalas som då reducerat förrättningstillägg på 45 kr utbetalas.
1 Dusch och toalett på rummet.
2 Förrättningstillägg 300 kr/natt dygn 1-14, 200 kr/ dygn dygn 15-30, 100 kr/dygn därefter.
3 100 kr för dusch och toalett utanför rummet, 200 kr för logementsstandard – med logementsstandard menas då arbetstagaren delar rum med en eller flera personer.
4 Nattraktamente och förrättningstillägg (natt) erhålls för de nätter logiet utnyttjas, d v s normalt fyra nätter i veckan. S k ”anpassat nattraktamente” ska ej tillämpas.
5 Se ovan.
Vid hemresa med tåg eller flyg ersätts resa (eller motsvarande belopp) från flygplats eller järnvägsstation till arbetsorten (förbandet), ej till hemadressen (såvida inte kostnaden för resan till hemadressen är lägre än kostnaden till förbandet).
Ersättningen sker i form av en månatlig schablonersättning för anslutningsresor. Finns praktisk möjlighet kan färdbiljett för flyg- eller tågtaxi erhållas.
Då arbetstagaren byter ut sin hemresa till och från arbetsorten för en familjemedlem gäller följande:
Arbetstagare får byta ut sin resa mot en resa till och från arbetsorten för en familjemedlem som är folkbokförd på samma adress som arbetstagaren. Byte av resa enligt föregående kan även ske för arbetstagares barn (yngre än 20 år), där barnet är folkbokförd på annan adress. Kostnaden för sådan resa får ej överstiga kostnaden för arbetstagarens hemresa.
(Råd och anvisningar avseende ovanstående har tidigare funnits i HPers kap Y.4 som här med ersätts med denna skrivning.)
Allmänna förutsättningar
Elev som flyttar vid tidigare tidpunkt än som anges i avtalet kan få flyttersättning som om eleven flyttat vid den tidpunkt som anges i avtalet.
Besöksresor
Med traktamente i avtalstexten avseende besöksresor, menas ett skattepliktigt lönetillägg motsvarande traktamentets storlek. Sådant lönetillägg erhålls inte för medföljande barn som är yngre än två år.
Om arbetsgivare ordnar en bussresa kollektivt, för många arbetstagare, från t.ex. ett nedläggningsförband för att arbetstagarna vid ett och samma tillfälle ska få se på ett tänkbart nytt förband på annan ort, ska detta inte räknas som besöksresa i avtalets mening.
Gardinpengar
Gardinpengarna ska täcka sådana kostnader som t ex städning av den gamla bostaden, flyttning av telefon, nya persienner och liknande som arbetstagaren har i samband med sin flyttning.
Dubbelhyra
Av de bostadskostnader som arbetstagaren har för mer än en bostad (dubbelhyra) ersätter arbetsgivaren bostadskostnaden för den bostad som har den lägsta kostnaden.
Särskild ersättning vid flyttning
De beräknade merkostnader som arbetsgivaren kan ersätta ska ses som en omställningskostnad och bör inte medges för längre tid än ett år. De merkostnader som arbetsgivaren kan ersätta är den samlade bedömningen av
• högre hyra för en bostad som är jämförbar med den arbetstagaren flyttar från
• högre kommunal barnomsorgsavgift i de fall xxxxxxx inte tillämpas
• dyrare hemförsäkring
• högre kostnader för familjebilens parkeringsplats
Allmänna förutsättningar
Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren besluta att resemerkostnaden utbetalas under längre tid än sex månader. För att resemerkostnad ska kunna utges för längre tid, vid byte av ordinarie tjänsteställe, förutsätts att det av framställan framgår vilka åtgärder den enskilde vidtagit för att flytta eller andra särskilda skäl som arbetstagaren vill framföra.
Ersättning
Resemerkostnadens storlek beräknas individuellt och grundas på den enskilde medarbetarens förhållanden. Beräkningen utgår från resa med kollektiva färdmedel. Endast ökade kostnader för att ta sig mellan bostad och nytt ordinarie eller tillfälligt tjänsteställe i jämförelse med att ta sig mellan bostad och (tidigare) tjänsteställe/arbetsort där arbetstagaren är placerad tills vidare ersätts. Kostnadsökningen avrundas med ytterligare 500 kronor per månad.
Om ersättning för resa med egen bil medges beräknas ersättningen per mil enligt avtalets 3§, sista stycket (13 kronor/mil).
Om arbetstagaren trots längre resväg inte har ökade kostnader för resan utges ingen ersättning.
Ersättning för längre restid ersätts ej. Ersättningen utbetalas som lön.
Ersättning utges inte till arbetstagare som på grund av byte av bostad får ökade kostnader för att ta sig mellan bostad och tjänsteställe.
Försvarsmaktens beräkningar om resemerkostnader tar inte hänsyn till eventuella skatteeffekter för den enskilde.
Skattelagstiftningen gäller avseende avdrag för resor till och från arbetet. Den enskilde hanterar alltid själv aktuellt totalt reseavdrag mot skattemyndigheten.
Övrigt
För att underlätta beslutsgång om dag- eller veckopendling kan nedanstående mall användas. Avtalet och råden utgår från att arbetstagaren bor i anslutning till sin placering tills vidare så att han/hon dagligen kan ta sig mellan bostaden och tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare.
Beslutsgång:
1. Undersök om dagpendling är möjligt (rimligt) (Ex F 21 – HKV jämfört med LG – HKV)?
2. Då dagpendling är möjligt (rimligt) ersätts enligt dagpendling (ex LG – HKV).
Anmärkning: Då dagpendling enligt ovan är given kan dock förhållandet för den enskilde vara sådant att dagpendling inte är möjligt. Det är då inte, enligt avtalet, ”rimligt” att dagpendla. Dagpendling kan då övergå till veckopendling, dock med nedanstående förbehåll.
Om resa från bostaden (där bostaden är belägen så att arbetstagaren dagligen kan ta sig mellan bostaden och tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare) till tjänstestället ej är rimligt (resan tar alltför lång tid) ersätts enligt veckopendling.
Om bostaden är belägen så att arbetstagaren inte dagligen kan ta sig mellan bostaden och tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare, (exvis då arbetstagaren har kvar bostaden på tidigare förbandsort) ersätts enligt dagpendling. Arbetstagaren får resemer- kostnader beräknat från tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare och till det tillfälliga tjänstestället.
3. Om dagpendling inte är möjligt (rimligt) (ex F 21 – HKV) ersätts enligt veckopendling.
Erhålls ersättning för dagpendling erhålls inte något extra tillägg (exvis motsvarande TAF vid veckopendling).
Resemerkostnad utges inte samtidigt som ersättning för tjänsteresa, såvida inte resemerkostnaden avser ett månadskort.
Med begreppet pendlingsersättning menas bostad, resa och TAF.
Allmänna förutsättningar
Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte är överens om att det är rimligt att arbetstagaren dagligen reser mellan bostaden och det tillfälliga tjänstestället gäller arbetsgivarens beslut. Arbetstagaren har då möjlighet att genom sin fackliga organisation ta upp förhandling med arbetsgivaren.
Merkostnadsersättning
Med arbetsmånad menas i princip 20 arbetsdagar.
Lönetillägget är ett schablonbelopp i stället för traktamente som skulle utges vid tjänsteresa.
Beslut om ersättning vid veckopendling
Försvarsmakten, X-förbandet, beslutar att xxxxxx-xxxx Xxxx Xxxxxxxx, ska erhålla nedanstående ersättningar fr.o.m. den 1 april 2008 tills vidare dock längst t.o.m. den 30 april 2009. Detta beslut upphör dock att gälla samtidigt som Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar, 2003-12-11, upphör att gälla.
Tillfällig avlöningsförstärkning | 4 800 kr/månad |
Tillfällig bostad | Högst x xxx kr/mån. Kopia av hyreskontrakt ska inlämnas till arbetsgivaren. |
Resor för intagande av nattkvarter | xx kr/månad |
Hemresa | Ersättning för en resa till och från den ordinarie arbetsorten eller annan ort för varje fullgjord arbetsvecka. Resa till annan ort ersätts dock högst med samma belopp som en resa till den ordinarie arbetsorten. |
Anslutningsresa fpl/jvstn – tjänstestället | Ersätts med xxx kr/månad |
Ersättningar enligt detta beslut följer de nivåer som anges i Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar (2003-12-11).
Chef Xxxxxxxx
Haft del och är införstådd med innebörden
Xxxx Xxxxxxxx
Beslut om ersättning vid dagpendling
Försvarsmakten, x-förbandet, beslutar att xxxxxx-xxxx Xxxx Xxxxxxxx ska erhålla nedanstående ersättningar fr.o.m den 1 april 2008 tills vidare dock längst t.o.m. den 30 april 2009. Detta beslut upphör dock att gälla samtidigt som Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar, 2003-12-11, upphör att gälla.
Resemerkostnad | x xxx kr/månad |
Ersättningar enligt detta beslut följer de nivåer som anges i Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar (2003-12-11).
Chef Xxxxxxxx
Haft del och är införstådd med innebörden
Xxxx Xxxxxxxx
Flyttersättning och ersättning vid annan resa än tjänsteresa regleras för Försvarsmakten i Försvars-maktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar som finns i 10 kap.
11 kap. Flyttersättning och ersättning vid annan resa än tjänsteresa
Flyttersättning
Villkor för flyttersättning 1 §
En arbetstagare som byter arbetsort inom landet får flyttersättning
- om bytet av arbetsort sker utan arbetstagarens egen önskan eller
- om bytet av arbetsort sker på grund av att arbetstagaren går över till en organisatoriskt högre anställning hos arbetsgivaren eller inom myndig-hetsområdet (se bilaga till detta kapitel) eller
- om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl att betala flyttersättning.
Flyttersättning lämnas dock endast till den som omfattas av avtalet både före och efter bytet av arbetsort, om inte arbetsgivaren beslutar om något annat med stöd av 5 § i detta kapitel.
Med arbetsort avses den ort som är arbetstagarens vanliga verksamhetsort enligt 12 kap. IL.
Att en arbetstagare kan ha rätt till lön utan avdrag vid beviljad ledighet för flyttning framgår av 9 kap. 2 §.
Flyttersättning i vissa fall 2 §
Vid tillämpning av 1 § gäller följande.
När en arbetstagares anställning för bestämd tid upphör ska ett byte av arbetsort som sker i samband med upphörandet anses ske utan arbetstagarens egen önskan.
Om en arbetstagare har varit ledig från en anställning för att ha en annan an-
ställning och lämnar denna andra anställning för att gå över till en tredje anställning på annan arbetsort, får han/hon flyttersättning om den tredje anställningen är organisatoriskt högre än den första anställningen.
Den som går över från en anställning som rättssakkunnig inom Regeringskansliet eller kommittéväsendet ska anses gå över från en anställning som omfattas av avtalet. Detsamma gäller den som går över från en anställning som extra före-dragande hos Justitiekanslern om han samtidigt har en anställning som fiskal eller assessor i hovrätt eller kammarrätt eller en anställning som justitie-sekreterare.
Om en arbetstagare under notarietjänstgöring ska gå över till en annan anställning som ingår i denna tjänstgöring eller om han med anledning av att
han/hon avslutar notarietjänstgöringen ska gå över till en annan anställning som omfattas av avtalet, ska ett byte av arbetsort i samband med övergången anses ske utan arbetstagarens egen önskan.
Vad ingår i flyttersättningen? 3 §
Närmare bestämmelser om flyttersättning finns i bilaga till detta kapitel.
Ersättning vid annan resa än tjänsteresa
Ersättning för hemresa under långtidsförrättning 4 §
Arbetstagare som fullgör förrättning inom landet, har för varje tvåveckorsperiod
av förrättningen rätt till ersättning för en tur- och returresa till arbetsorten eller en annan ort där arbetstagaren har sin fasta bostad eller där familjen vistas. En resa till annan ort än bostadsorten ersätts högst med samma belopp som en resa till arbetsorten. Resan ska företas med färdmedel som arbetsgivaren godkänner.
Arbetstagaren får byta ut sin resa mot en resa till förrättningsorten för en familjemedlem. Närmare föreskrifter om tillämpning av denna bestämmelse utfärdas av arbetsgivaren.
Arbetsgivaren får besluta att en arbetstagare ska få flyttersättning eller ersättning
för resa i andra fall än de som anges i avtalet, om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl.
Anmärkning
Särskilda skäl att besluta om ersättning för resa finns bl.a. när en arbetstagare
- får semester minst fem dagar under en förrättning,
- återkallas till tjänstgöring före semesterns slut eller insjuknar under en flerdygnsförrättning och sjukdomen beräknas vara minst fem dagar.
Flyttersättning
Flyttresa 1 §
Vid resa i samband med flyttning får arbetstagaren samma resekostnadsersättning
m.m. som gäller vid tjänsteresa. Resekostnadsersättning lämnas också för med flyttande familjemedlem.
Flyttlass 2 §
Transport av bohag från den gamla till den nya bostaden bekostas av arbetsgiva-
xxx, dock högst för bohag till en vikt av 15 000 kilo. Denna viktgräns gäller dock inte om flyttningen är föranledd av att arbetstagaren har bytt arbetsort utan egen önskan.
Transporten ska göras av ett transportföretag som arbetsgivaren godkänner. Arbetsgivaren bekostar också transport av bohag från tillfällig till fast bostad på den nya orten, om arbetstagaren inte har kunnat få fast bostad när han börjar det nya arbetet.
Arbetsgivaren får medge att en arbetstagare som utför bohagstransporten med eget eller hyrt fordon, får skälig ersättning för sina kostnader.
Arbetstagaren har vidare rätt till ersättning för kostnader för transport av sådan bil eller båt som fordras för hans/hennes arbete.
”Gardinpengar” 3 §
Arbetstagaren har rätt till s.k. gardinpengar med 2 000 kronor om den tidigare bostadsytan var högst 50 m2. Om den tidigare bostadsytan översteg 50 m2 höjs beloppet med 300 kronor för varje påbörjat 25-tal m2 som ytan översteg 50 m2.
Besöksresor 4 §
En arbetstagare som byter arbetsort utan egen önskan har rätt till högst sex fria
resor för sig själv och sina familjemedlemmar från den gamla till den nya arbets- orten eller tvärtom. Resan ska företas med färdmedel som arbetsgivaren bedömer lämpligt.
Arbetstagaren har också rätt till ersättning motsvarande traktamente enligt IL. Ersättningen höjs med 50 procent för varje medresande familjemedlem.
Resorna får inte göras senare än två år efter flyttningen.
I samband med tre sådana resor har arbetstagaren rätt till ledighet utan löneavdrag under den tid som behövs inklusive restid.
”Dubbelhyra” 5 §
En arbetstagare som måste betala för mer än en bostad har rätt till skälig ersättning för den extra bostadskostnaden, om han/hon inte får traktamente eller ersättning för logikostnad. Ersättningen lämnas under högst sex månader.
Om bytet av arbetsort sker utan arbetstagarens önskan och det uppkommer extra bostadskostnader på grund av barns skolgång, utbetalas ersättningen för högst tolv månader.
Förskott 6 §
Arbetstagaren har rätt till förskott för att betala flyttkostnad.
Särskilda skäl 7 §
Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det, får arbetsgivaren medge flyttersättning enligt andra grunder än som anges i denna bilaga.