Arbetsfria uppehåll exempelklausuler

Arbetsfria uppehåll. För arbetsfritt uppehåll tillgodoräknas arbetstid i nedan angiven omfattning: Uppehåll högst 1 timme Full tid Uppehåll högst 1 timme Full tid Uppehåll mer än 1 timme men högst 3 timmar Full tid kl 22 – 06 och ¼ tid kl 06 – 22 Uppehåll mer än 3 timmar men högst 6 timmar ¼ tid Uppehåll mer än 6 timmar ¼ tid kl 06 – 22 och ingen tid kl 22 – 06 Arbetstagare får tillgodoräkna sig full arbetstid under ett tjänstgöringsfritt uppehåll på bortastation, om följande förutsättningar samtidigt är uppfyllda, nämligen ▪ arbetstagaren har inte tillgång till överliggningsrum ▪ arbetstagaren får inte ersättning för logikostnad och han får inte nattraktamente Vid omräkning till fjärdedels tid skall den verkliga uppehållstiden per schemalagd del av timme, som uppgår till ▪ 1-9 minuter inte räknas med ▪ 10-29 minuter räknas som 20 minuter ▪ 30-49 minuter räknas som 40 minuter ▪ 50-59 minuter räknas som 60 minuter
Sample 1Sample 2Sample 3See All (10)
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Arbetsfria uppehåll. För arbetsfritt uppehåll tillgodoräknas arbetstid som ordinarie i nedan angiven omfattning: På hemstation: Uppehåll högst 1 timme Full tid Utanför hemstation: Uppehåll högst 1 timma: Full tid Uppehåll mer än 1 timme men högst 3 timmar: Full tid kl 22 – 06 och ¼ tid kl 06 - 22 Uppehåll mer än 3 timmar men högst 6 timmar: ¼ tid Uppehåll mer än 6 timmar: - uppehåll på bortastation: ¼ tid kl 06 – 22 och ingen tid kl 22 – 06 - uppehåll ombord på nattåg: ¼ tid Arbetstagare får tillgodoräkna sig full arbetstid under ett tjänstgöringsfritt uppehåll utanför hemstation, om följande förutsättningar samtidigt är uppfyllda, nämligen - arbetstagaren har inte tillgång till överliggningsrum eller enbädds sovvagnskupé - arbetstagaren får inte ersättning för logikostnad och han får inte nattraktamente Vid omräkning till fjärdedels tid ska den verkliga uppehållstiden per schemalagd del av timme, som uppgår till 1- 9 minuter inte räknas med 10-29 minuter räknas som 20 minuter 30-49 minuter räknas som 40 minuter 50-59 minuter räknas som 60 minuter
Sample 1
Arbetsfria uppehåll. Under en arbetsperiod kan som mest förekomma 1 timme obetald tid. Det skall finnas tillgång till godkänd rastlokal. Viloperiod på bortastation mellan kl. 22.00-07.00 är obetald. Övernattningsrum skall vara av hotellstandard.
Sample 1
Arbetsfria uppehåll. För arbetsfritt uppehåll tillgodoräknas arbetstid i nedan angiven omfattning: På hemmastation: Uppehåll högst 1 timme Full tid På bortastation: (1) Uppehåll högst 1 timme Full tid (2) Uppehåll mer än 1 timme men högst 3 timmar Full tid kl 22-06, och 1/4 tid kl 06-22 (3) Uppehåll mer än 3 timmar men högst 6 timmar 1/4 tid (4) Uppehåll mer än 6 timmar 1/4 tid Arbetstagare får tillgodoräkna sig full arbetstid under ett tjänstgöringsfritt uppehåll på bortastation, om överliggnings/vilrum ej finns och uppehållet är mer än 3 timmar. Vid omräkning till fjärdedels tid skall den verkliga uppehållstiden per schemalagd del av timme, som uppgår till:
Sample 1
Arbetsfria uppehåll. Under en arbetsperiod kan som mest förekomma 1 timma ubetald tid. Der skall vära tillgång til godkänd rastlokal. All övrig tid var arbetstid och räknades med avtalets terminologi som arbete. För allt arbete utgavs i förekommande fall ob-ersättning. Det ska även noteras att begreppet arbetstid i DSB Firsts kollektivavtal definierades som ”[t]id då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning, samt tid för uppehåll i arbetet understigande 30 minuter”. Eftersom begreppet tillgodoräknad arbetstid inte fanns i DSB Firsts kollek- tivavtal fanns inte skäl att i bestämmelsen, som reglerade rätten till ob- ersättning, ange om tillgodoräknad arbetstid gav rätt till ob-ersättning, så som gjorts i SJ:s och Green Cargos lokala avtal. Under 2011 hade DSB First lönsamhetsproblem. Transdev (som då hette Veolia) övertog därför Öresundstrafiken från DSB First genom en s.k. direktupphandling under löpande kontrakt i december 2011. Under perioden 2013–2014 genomfördes en ny sedvanlig upphandling av Öresundstrafiken som Transdev vann. I samband med att Transdev övertog driften av Öresundstrafiken 2011 träf- fades ett inrangeringsavtal mellan Transdev (dåvarande Veolia) och bl.a. Seko. Bestämmelsen om arbetsfria uppehåll från DSB Firsts kollektivavtal fördes då in i det lokala kollektivavtalet, § 6 Mom. 9:1. Där kom det emel- lertid att kallas för tjänstgöringsfria uppehåll för Öresundståg, i stället för arbetsfria uppehåll. Av protokollet från inrangeringsförhandlingarna fram- går att parterna var överens om bl.a. följande. ”Förhandlingar har företagits med avsikten att åstadkomma ett inran- geringsavtal som på bästa möjliga sätt tillvaratar fackföreningarnas intresse av bibehållna eller förbättrade anställningsvillkor [...]” Den gemensamma partsavsikten vid förhandlingarna var att Transdevs över- tagande inte skulle innebära några förändringar avseende villkoren för arbetstagarna på Öresundstågen. För dessa innebar detta att definitionen av begreppet arbetstid från DSB Firsts kollektivavtal fortsatt skulle gälla även om detta efter inrangeringsförhandlingen inte klart kom till uttryck i det lokala kollektivavtalet. Seko har i förhandlingarna utgått från, och har också haft anledning att utgå från, att Transdev var väl förtroget med DSB Firsts kollektivavtal. Under förhandlingarna gicks det vid denna tid, för Öresundstågen, gällande lokala kollektivavtalet hos DSB First igenom. De förhandlade parterna hade under förhandlingarna också tillgång till det kollektivavtal s...
Sample 1

Related to Arbetsfria uppehåll

  • Arbetsfred Den som är bunden av detta avtal får inte under avtalets giltighetstid vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist om avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk grundat på avtalet, för att ändra det gällande avtalet eller för att åstadkomma ett nytt avtal. En förening som är bunden av detta avtal är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänstemän som omfattas av avtalet inte bryter mot den i föregående mom. nämnda förpliktelsen till arbetsfred eller överträder bestämmelser i avtalet. Denna skyldighet som en förening har innebär också att föreningen inte får stödja eller bistå vid en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt medverka till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka avveckla dem.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

  • Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.

  • Sammanlagd arbetstid Den sammanlagda arbetstiden får under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt inklusive övertid under en beräkningsperiod om högst sex månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Lokala parter kan komma överens om en beräkningsperiod om högst tolv månader.

  • Arbetsgrupper Arbetsgrupper framgår av Bilaga 2.

  • Framkallande av försäkringsfall Har du framkallat försäkringsfall med uppsåt lämnas ingen ersättning såvitt gäller dig. Har du framkallat eller förvärrat försäkringsfall genom grov vårdslöshet lämnas ersättning, såvitt gäller dig, endast i den mån det finns synnerliga skäl. Har du åsidosatt i villkoren angivna föreskrifter kan ersättningen sättas ned på sätt som anges i det villkorsavsnitt där föreskriften finns. Med dig jämställs annan som har handlat med ditt samtycke och den som beträffande försäkrad egendom har en väsentlig ekonomisk gemenskap med dig, om inte särskilda skäl talar mot detta.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Arbetstid Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt

  • Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.