Avlösningssystem exempelklausuler

Avlösningssystem. Parterna effektiverar sitt samarbete för att utröna orsakerna till den svaga produkti- vitetsutvecklingen och överenskommer om åtgärder för att förbättra produktiviteten. Parterna betonar att bemannings- och avlösningsfrågor på ett väsentligt sätt an- sluter sig till produktivitetens och inkomstnivåns utveckling och således skall ovan- nämnda synpunkter beaktas och även eftersträvas att finna nya lösningsmodeller.
Sample 1
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Avlösningssystem. 1. Med avlösningssystem avses ett sådant system, där arbets- och lediga perioder upprepas så regelbundet som möjligt.
Sample 1
Avlösningssystem. Befälhavaren/maskinchefen är berättigad att erhålla en fridag för varje helgdags- och lördagsdygn som fartyget varit till sjöss. Detta gäller även midsommarafton och julafton, som infaller på vardag. För en fridag avdras en (1) dag för varje annan vardag än lördag, midsommar- och julafton, nyårsafton samt självständighetsdagen och 1 maj. På passagerarfartyg och passagerar- och bilfärjor har allmänt överenskommits om utgivande och användande av fritid annorlunda än i detta kapitels 1 och 2 mo- ment. Ett dylikt avtal skall uppgöras skriftligt mellan befälhavaren/maskinchefen och rederiet. Vid avtalets uppgörande skall beaktas fartygets trafikområde, trafik- och tidtabells- förhållanden samt övriga faktorer, vilka inverkar på befälhavarens/maskinchefens uppgifter och möjligheter att erhålla tillräcklig vila under resan. I den händelse, att semester ingår i den fritid som erhålls genom avlösningssyste- met, bör vid avlösningssystemets uppgörande beaktas, att en av ledighetsperio- derna minst bör sammanhängande ha längden av den semestertid, som förutsätts i lagen om sjömäns semester, om befälhavaren/maskinchefen inte annorlunda önskar. Om vid avlösningssystemets uppgörande eller tillämpning i praktiken inte kan uppnås en lösning som tillfredsställer båda parter, bör rederiet underhandla med befälsförbunden om detta.
Sample 1
Avlösningssystem. (Tillägg till ramavtalet)
Sample 1
Avlösningssystem. Med avlösningssystemet avses ett sådant system, där arbets- och de lediga perioderna upprepas så regelbundet som möjligt. Med det s.k. 1:1-avlösningssystemet avses ett arrangemang, där arbets- och de lediga perioderna upprepas såsom lika långa och med 2:1-avlösnings- systemet, ett arrangemang där arbetsperioden är dubbelt så lång som den lediga perioden. Vilket, av de nedan uppräknade avlösningssystemen (A, B, C och D) som används ombord på fartyget då det är på en viss rutt, överenskoms mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union FSU rf. Samtidigt skall även överenskommas om hur de längre sammanhängande lediga perioderna som ingår i avlösningssystem B och C, beaktas vid avlösningen och om hurdana förändringar detta leder till i arbets- och de lediga periodernas längd. Arbets- och de lediga perioderna borde förverkligas så, att de i genomsnitt är högst två veckor långa perioder (2 veckor arbete och 2 veckor ledigt), ifall inte annat överenskoms mellan berörda arbetstagare. Arbetsgivarens representant skall dock bekräfta ett dylikt arrangemang. Bokföringen av avlösningssystemet handhas på samma sätt som stadgas i sjöarbetstidslagen angående hållande av arbetstidsjournal. Avlösnings- systemet skall uppsättas på lämpligt ställe där det är väl synligt. För att jämna ut arbets- och de lediga perioderna ombord på fartyget tas vid behov tilläggsarbetskraft. Detta kan komma i fråga t.ex. vid semester-, kurs- eller sjukdomsfall. Arbetstagare har rätt att hålla de lediga dagar som införtjänats i enlighet med avlösningssystemet, vilka uppstått under två på varandra följande semester- kvalifikationsperioder och som inte använts till förverkligandet av avlösningssystemet, såsom ledighet. Ledigheten skall ges vid den av arbetstagaren föreslagna tidpunkten förutsatt att detta avseende avlösningssystemet och övrigt arbete är ändamålsenligt.
Sample 1
Avlösningssystem 
Sample 1Sample 2Sample 3

Related to Avlösningssystem

  • Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.

  • Tillämpningsanvisning Om avbrottet är känt när arbetsskiftsförteckningen görs upp be- traktas måndag–fredag som arbetsdagar oberoende av hur tjänsteinnehavaren arbetar i övrigt. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt mom. 3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetsti- den enligt mom. 3 när den står utanför avbrottet. Med jourledighet avses jourersättning i form av ledighet en- ligt § 11. Se dessutom tillämpningsbilaga 1 till arbetstidskapitlet angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen. Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den or- dinarie arbetstiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) - 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) - 15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter. – En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveck- ors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänstledig- heten, dvs. till 60 timmar. – En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Den ordi- narie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som mots- varar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 da- gar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor. – En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Den ordinarie arbetstiden un- der perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjuk- dagarna. – Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning. En deltidsanställd tjänsteinnehavare har en ordinarie arbetstid på 90 timmar under en treveckorsperiod (i genomsnitt 30 timmar i veckan = 78,43 % av full arbetstid)1. Tjänsteinnehavaren har haft på förhand planerad semester den första veckan2 och två dagar den andra veckan3. Den tredje veckan insjuknar tjänsteinnehava- ren oväntat på fredagen, då arbetsskiftet hade varit 6 timmar4. Den ordinarie arbetstiden under arbetsperioden är 90 tim.1 - 30 tim.2 - 6 tim.3 - 6 tim.3 - 6 tim.4 = 42 tim., vilket samtidigt är grän- sen för mertidsarbete. Arbetsperiodens ordinarie arbetstid och gränsen för mertidsarbete beräknas enligt följande: (78,43 % ((3 x 38 tim. 15 min.)1 – 38 tim. 15 min.2 – 7 tim. 39 min.3 – 7 tim. 39 min.3)) – 6 tim.4 = 42 tim. Arbetsgivaren beslutar om en ändamålsenlig förläggning av den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20 och fredag kl. 7.30–18 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver. Då arbetsgivaren bereder arrangemangen för den ordinarie arbetstiden eller planerar att ändra dem, ska arbetsgivarens representant och förtro- endemannen tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbets- arrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid förtroende- mannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt.

  • Teckningskurs Teckningskursen är 0,10 kronor per aktie. Inget courtage kommer att tas ut.

  • Försäkringsavtalslagen För denna försäkring gäller i övrigt bestämmelserna i Försäkringsavtalslagen (FAL).

  • Anställningsavtal Arbetsgivaren ska i omedelbar anslutning till det att anställningsavtal träffas skriftligen för arbetstagaren klargöra anställningens villkor i enlighet med information i 6 c § LAS.

  • Upplysningsplikt När du tecknar, utvidgar eller förändrar en försäkring är du skyldig att på vår begäran lämna upplysningar som kan vara av betydelse för att försäkring ska beviljas. Upplysningarna ska vara riktiga och fullständiga. Om du inser att vi har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter är du skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna.

  • Protokollsanteckningar 1) Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Protokollsanteckning a) Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

  • Teckningsrätter Aktieägares företrädesrätt utövas med stöd av teckningsrätter. Den som är registrerad som aktieägare på avstämningsdagen den 3 oktober 2014 erhåller en (1) teckningsrätt för varje befintlig aktie. För teckning av en (1) ny aktie erfordras sex (6) teckningsrätter.

  • UPPGIFTSLÄMNANDE FÖR KREDITUPPLYSNINGSÄNDAMÅL Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.