Kollektivavtal för utrikesfartens däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal

*

Kollektivavtal för utrikesfartens däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal

1.2.2012 – 28.2.2014

Innehållsförteckning

1 INLEDNING 6

2 DEFINITIONER 6

3 ALLMÄNT 7

3.1 Manskapets behörighet 7

3.2 Manskapets storlek 7

3.3 Anställning 7

3.4 Arbetsavtal för viss tid 8

3.5 Uppsägning och permittering 8

3.6 Deltidsarbete 8

3.7 Praktikanter 8

3.8 Ordningsman 8

3.9 Utomstående arbetskraft 8

4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA 9

4.1 Allmänt 9

4.2 Arbetstid för skiftarbetaren 10

4.3 Arbetstid för ekonomiarbetaren 11

4.4 Dagarbetarens arbetstid 13

4.5 Hamnvakt 16

4.6 Ersättning för övertid 16

4.7 Kost, måltider och vilopauser 18

4.8 Fartygets beräknade avgångstid 19

5 AVLÖSNINGSSYSTEM 19

5.1 Allmänt 19

5.2 Avlösning på lastfartyg 20

5.3 Avlösningen på passagerarfartyg 20

6 FRÅNVARO 21

6.1 50- och 60-årsdag 21

6.2 Plötsligt insjuknande, begravningsdag och egen vigseldag22 6.3 Vård av svårt sjukt barn 22

6.4 Deltagande i fackföreningsverksamhet 22

6.5 Moderskapsledighet och faderskapsledighet 23

7 SEMESTERBESTÄMMELSERNA 23

7.1 Allmänt 23

7.2 Semesterlön 23

7.3 Semesterpenning 24

8 RESOR 24

8.1 Allmänt 24

8.2 Reseersättning 24

8.3 Resor i samband med ledighet 25

8.4 Resor i samband med möten 25

9 KLÄDSEL 26

9.1 Skyddskläder 26

9.2 Ekonomipersonalens arbetskläder 26

10 STÄDNING 26

11 FRITIDSFÖRSÄKRING 27

12 Hemtransport av död sjöman 27

13 Tilläggsbestämmelserna gällande musiker 28

14 I hamn kungjord strejk/lockout/blockad 29

15 Förhandlingsförfarande 29

15.1 Förhandlingar mellan parterna 29

15.2 Principen om kontinuerliga förhandlingar 29

15.3 Skiljemannanämnd 30

16 Fackföreningsverksamhet 30

16.1 Arbetsplatsklubbar/fackavdelningar 30

16.2 Ombudsmän 30

17 Överlåtelse av fartyg och flaggbyte 30

18 LÖNEBETALNING 31

19 KORTMANSLÖN 32

20 TABELLÖNER 32

20.1 Allmänt 32

20.2 Särskilda avlöningsgrunder 32

20.3 Löner på lastfartyg 33

20.4 Löner på passagerarfartyg 33

21 LÖNETILLÄGGEN 33

21.1 Ålderstillägg 33

21.2 Oljetransporttillägg 35

21.3 Oceantillägg 35

21.4 Storfartygstillägg 36

21.5 Allmän tjänst 36

21.6 Kockstuerts kompetenstillägg 36

21.7 Stuerts uniformstillägg 36

21.8 Rederitillägg på passagerarfartyg 36

22 Särskilda ersättningar 37

22.1 Beredskapsersättning 37

22.2 Lasthanteringsersättning 37

22.3 Serveringsersättning 37

22.4 Nattarbetsersättning på lastfartyg 38

22.5 Ersättning för smutsigt arbete 38

22.6 Ersättning för handledning av praktikant 38

22.7 Krigsrisktillägg 39

23 Ekonomipersonalens betjäningsarvode på passagerarfartyg 39

24 NATURAFÖRMÅNER 39

24.1 Ersättning för kost och logi 39

24.2 Ersättning för naturaförmåner under semester 39

24.3 Ersättning för naturaförmåner under vederlagstid 40

24.4 Ersättning för naturaförmåner under sjukdom 40

24.5 Kost- och logiersättning som ingår i semesterersättningen vid korta arbetsförhållanden 40

25 Avtalets giltighetstid 41

RAMAVTAL 42

BILAGOR 44

TABELLÖNER 1.3.2012 - 28.2.2013 TILLÄGG OCH ERSÄTTNINGAR 1.3.2012

Finlands Sjömansunion FSU rf Rederierna i Finland rf

KOLLEKTIVAVTAL FÖR UTRIKESFARTENS DÄCKS- OCH MASKINMANSKAP

SAMT EKONOMIPERSONAL

1 Inledning

Rederierna i Finland å ena sidan samt Finlands Sjömans-Union å andra sidan ingår härmed följande kollektivavtal, som berör löne- och arbetsvillkor för däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal på handelsfartyg i utrikestrafik.

På fartyg, som är besiktigade för utrikesfart, tillämpas detta avtal även då fartyget gör resor mellan hamnar i Finland.

Arbetstagare skall utföra sina åligganden med omsorg och såsom lag och god sjömanssed förutsätter, i tjänsten ombord skall nykterhet, god ordning och disciplin iakttas samt beteendet vara hövligt. Fartyget och dess inventarier skall skötas med omsorg. Vid användandet av fartygets förbrukningsmaterial och proviant skall sparsamhet iakttas.

2 Definitioner

I detta kollektivavtal förstås med

lastfartyg handelsfartyg, som inte är passagerarfartyg

passagerarfartyg fartyg, som i enlighet med gällande bestämmelser skall besiktigas såsom passagerarfartyg

grundlön - tabellön + kompetenstillägg + storfartygstillägg + passagerarfartygstillägg

förhöjd grundlön - grundlön + at-tillägg

månadslön - grundlön/förhöjd grundlön + ålderstillägg + oljetransporttillägg + oceantillägg

månadsinkomst - månadslön, övriga tillägg, ersättningar, övertid, ersättning för kost och logi

A ARBETSVILLKOR

3 Allmänt

3.1 Manskapets behörighet

Däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal i arbetsförhållande på fartyg i utrikesfart skall ha behörighetsintyg, som grundar sig på ikraftvarande lag om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (1687/2009) samt Statsrådets förordning om fartygs bemanning och fartygspersonalens behörighet (1797/2009).

3.2 Manskapets storlek

Beträffande storleken av och kompetensen hos besättningen som skall anställas samt om garantilöneavtalen på lastfartygen skall rederiet förhandla med Finlands Sjömans-Union. Innan ett bemanningsavtal uppgörs skall rederiet förhandla om bemanningen med huvudförtroendemannen.

Bemanningsavtalet mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union skall finnas till påseende på fartygets anslagstavla. Rederiet skall åt Finlands Sjömans- Union FSU rf, huvudförtroendemannen, specialarbetsskyddsfullmäktige och arbetarskyddsfullmäktige uppvisa bostadsritningarna för nybyggen och andra nya fartyg samt ritningarna över sådana ändringar och reparationer i bostadsutrymmena som kommer att genomföras, vilka väsentligen påverkar besättningens boende.

Parterna är överens om att arbetsgivaren i mån av möjlighet och åtminstone på nya fartyg skall bereda ordningsman möjlighet till enskild inkvartering.

Båtsman/reparatör skall finnas på fartyg om minst 1000 dwt.

Timmerman skall finnas eller timmermans lön skall erläggas åt en matros på fartyg om minst 6000 dwt.

3.3 Anställning

Angående anställning av manskap på finska fartyg i utrikesfart är i kraft vad mellan undertecknade föreningar därom överenskommits och vad som särskilt stadgats.

Hänvisande till ovan nämnda har Finlands Sjöman-Union meddelat att man håller fast vid nu rådande praxis, att andra än medlemmar av Sjömans- Unionen, där tillgång till sådan finns och dessa jämväl innehar erfordrad kompetens, inte kan anställas ombord.

Sjöfartens arbetsgivarföreningar däremot hävdar, att sjöman av manskapsgrad kan anställas oberoende av om han är medlem i Sjömans- Unionen eller inte.

Om med arbetstagaren överenskommits om anställning och med honom inte ingås arbetsavtal till följd av orsak, som beror på arbetsgivaren, är han berättigad till skadestånd såsom vid avtalsbrott.

3.4 Arbetsavtal för viss tid

Arbetsavtal kan ingås för viss tid i enlighet med de syftemål som framgår ur bestämmelserna i sjöarbetsavtalslagens 1 kapitels 4 § och om orsaken till detta är arbetets art, vikariat, praktik eller annan därmed jämställbar omständighet, som förutsätter avtal för viss tid, eller om arbetsgivaren har annan av företagets verksamhet eller det arbete som skall utföras motiverad anledning att ingå avtal för viss tid. Denna punkts avsikt är att förhindra ett kringgående av arbetstagarens uppsägningsskydd och de förmåner som är beroende av arbetsförhållandets längd (Bilaga 10).

3.5 Uppsägning och permittering

Vid uppsägning och permittering skall iakttas vad som särskilt avtalats om detta (Bilaga 4).

3.6 Deltidsarbete

Deltidsarbete som sammanhänger med deltidspensionering och delinvalidpensionering i enlighet med pensionslagen för sjömän samt partiell vårdledighet samt partiell föräldraledighet i enlighet med sjöarbetsavtalslagen förverkligas i enlighet med bilaga 9.1.

3.7 Praktikanter

Parterna konstaterar att användandet av praktikanter inte får leda till ersättande av ordinarie arbetskraft.

3.8 Ordningsman

Parterna konstaterar att ordningsman i skötandet av sina arbetsuppgifter fungerar som biträde åt befälhavaren såsom avses i sjöarbetsavtalslagens 13 kapitel 18 §.

3.9 Utomstående arbetskraft

Utomstående arbetskraft anlitas först efter att det utretts huruvida användandet av fartygets egen personal för utförandet av arbetet är möjligt och hur användandet av den utomstående arbetskraften kommer att påverka den egna personalens sysselsättning och arbetsuppgifter.

4 Arbetstidsbestämmelserna

4.1 Allmänt

Arbetstiden i utrikesfarten anordnas enligt ikraftvarande sjöarbetstidslag, om inte av nedanstående bestämmelser annat föranleds.

Ifall det i detta avtal eller om det i detta avtals punkt 3.2 avsett avtal inte annorlunda överenskommits, kan ekonomiarbetstagares ordinarie regelbundna dygnsvisa arbetstid indelas i högst två delar. Denna begränsning omfattar inte avbrott förorsakade av mat- eller kafferaster.

I dessa bestämmelser förstås med

skiftarbetare arbetstagare, vars arbete indelats i vakter;

dagarbetare arbetstagare, vars arbete inte indelats i vakter och som inte är ekonomiarbetare;

ekonomiarbetare arbetstagare, som är anställd för besättningens eller passagerarnas förplägning eller för andra sysslor som sammanhänger med dylikt arbete eller för expeditionsgöromål eller andra liknande uppgifter, som inte är däcks-, maskin- eller radiotjänstgöring;

dygn tiden mellan klockan 00 och klockan 24; hamndygn dygn, då fartyget befinner sig i hamn; sjödygn dygn, då fartyget befinner sig på resa;

ankomst- och avgångsdygn dygn, då fartyget anlöper eller lämnar hamn. Då både fartygets ankomst och avgång inträffar under samma dygn, fastställs arbetstiden i enlighet med den senast inträffade händelsen;

vecka tiden från måndag klockan 00 till söndag klockan 24;

helgdag söndag eller annan kyrklig högtidsdag samt självständighetsdagen och första maj.

4.1.1 Särskilda bestämmelser gällande passagerarfartyg

Med hänvisning till sjöarbetstidslagen minimivilotidsbestämmelser skall arbetstagaren ges minst en 6 timmars oavbruten vila och dessutom skall man sträva till att ge arbetstagaren möjlighet till 8 timmar oavbruten vila.

Avvikande från sjöarbetstidslagen har överenskommits om att den högsta arbetstiden per dygn är 12 timmar i stället för 16 timmar (detta gäller inte på särskilt avtalade fartyg/trafikområden). Den ordinarie arbetstiden skall inpassas i sjöarbetstidslagens ramar sålunda, att arbetet organiseras så att

den ordinarie arbetstiden från måndag till fredag blir 4 eller 8 timmar, om inte nedan avtalats om kortare arbetstid.

4.2 Arbetstid för skiftarbetaren

4.2.1 Sjödygn

1) Den ordinarie arbetstiden för skiftarbetare är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2) På helgdagar kan skiftarbetare åläggas att utföra endast sådant arbete som avses i sjöarbetstidslagens 7 § 2 mom. punkterna 1 - 7.

3) På påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall för allt arbete efter klockan 12, med undantag för erforderliga vaktturer, övertidsersättning erläggas.

4) Fartygets befälhavare kan fritt överenskomma med de i vakt varande att även arbete, som hänför sig till sådant underhållsarbete av fartyget som inte stör de övrigas vila, utförs mellan klockan 18-6.

4.2.2 Ankomstdygn

1) Den ordinarie arbetstiden för skiftarbetare är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2) På helgdagar kan skiftarbetare åläggas att utföra endast sådant arbete som nämns i sjöarbetstidslagens 7 § 2 mom. punkterna 1 - 7.

3) På lördagar samt trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdagens, allhelgonadagens och självständighetsdagens afton är den ordinarie arbetstiden högst 8 och minst 3 timmar. Övertidsersättning skall utgå för allt arbete utöver 3 timmar med undantag för arbete under vakterna, med vilket jämställs fartygets förtöjning och därtill anslutande arbeten. Efter fartygets förtöjning skall inte skiftarbetare som på förenämnda grunder utfört arbete under 3 timmar eller mera, åläggas att utföra ordinarie skeppsarbete.

4) På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall övertidsersättning erläggas för allt arbete som utförs efter klockan 12, med undantag av erforderliga vakter.

5) Den ordinarie arbetstiden skall, med undantag av vakter och fartygets förtöjningsarbeten, förläggas i en följd. Denna begränsning berör inte avbrott som förorsakas av måltids- eller kaffepaus.

4.2.3 Avgångsdygn

1) Den ordinarie arbetstiden för skiftarbetare är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2) På helgdag kan skiftarbetare åläggas att utföra endast sådant arbete som nämns i sjöarbetstidslagens 7 § 2 mom. punkterna 1 - 7.

3) På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall för allt arbete som utförs efter klockan 12 erläggas övertidsersättning, med undantag av erforderliga vakter.

4) Den ordinarie arbetstiden skall, med undantag av vakter samt fartygets lösgörings- och sjöklargöringsarbeten, förläggas i en följd. Denna begränsning berör inte avbrott som förorsakas av måltids- eller kaffepaus.

4.2.4 Hamndygn

1) Den ordinarie arbetstiden för skiftarbetare är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2) Under hamndygn, som är helgdag eller lördag, får skiftarbetare inte hållas i arbete (sjöarbetstidslagen 7 § 3 mom.). Utan hinder av ovanstående bestämmelse kan arbetstagare åläggas att mot ersättning utföra övertidsarbete (Sjöarbetstidslagen 9 § 1 mom.)

3) Ordinarie arbetstid skall placeras så att skiftarbetare inte behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 6 och 18.

4) På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdags-, allhelgonadagens och självständighetsdagens afton är den ordinarie arbetstiden 3 timmar och den skall förläggas mellan klockan 6.00 och klockan 12.00. Då nämnda helgaftnar inträffar på lördagar skall övertidsersättning erläggas för utfört arbete.

4.3 Arbetstid för ekonomiarbetaren

4.3.1 Bestämmelserna gällande lastfartyg

4.3.1.1 Sjö-, ankomst- och avgångsdygn

1) Den ordinarie arbetstiden för ekonomiarbetare är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2) Den ordinarie arbetstiden skall placeras sålunda att ekonomiarbetare på lastfartyg inte behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 6 och klockan 19 (Sjöarbetstidslagen 5 § 1 mom. 4 punkten)

4.3.1.2 Hamndygn

1) Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden för ekonomiarbetare under hamndygn som infaller på helgdag eller lördag är dock högst 5 timmar.

2) Den ordinarie arbetstiden skall placeras så, att ekonomiarbetare på lastfartyg inte behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 6 och klockan 19, och under hamndygn på helgdag eller lördag inte under annan tid än mellan klockan 6 och 15 (Sjöarbetstidslagen 5 § 1 mom. 4 punkten).

3) Ekonomiarbetare på lastfartyg kan under hamndygn som infaller på helgdag endast åläggas att utföra arbete, som erfordras för besättningens och passagerarnas förplägning, nödvändig servering samt lättare rengöringsarbete (Sjöarbetstidslagen 8 § 2 mom.).

Parterna har avtalat (undantag sjöarbetstidslagen 12 § 2 mom.) att då fartyg befinner sig i hamn på helgdag, erläggs åt ekonomiarbetare för på ordinarie arbetstid utförd arbetstimme 1/63 av månadslönen.

4) Den ordinarie arbetstiden är på påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdagens, allhelgonadagens och självständighetsdagens aftnar högst 5 timmar.

4.3.2 Bestämmelserna gällande passagerarfartyg

4.3.2.1 Sjö-, ankomst- och avgångsdygn

1) Den ordinarie arbetstiden för ekonomiarbetare är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2) Den ordinarie arbetstiden skall placeras så att ekonomiarbetare på passagerarfartyg inte behöver vara i arbete under en tidsperiod som överskrider 14 timmar i dygnet(Sjöarbetstidslagen 5 § 1 mom. 3 punkten).

Parterna har avtalat, att man avvikande från vad ovan sagts kan placera ordinarie arbetstid för till ekonomipersonal hörande i högst två delar per dygn, dock så att arbetstagare ges minst 8 timmar sammanhängande vila i dygnet. Detta förutsätter att ärendet behandlas ombord enligt förfaringssättet som avses i samarbetslagen.

4.3.2.2 Hamndygn

1) Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden för ekonomiarbetare under hamndygn som infaller på helgdag eller lördag är dock högst 5 timmar då passagerarna inte finns ombord.

2) Den ordinarie arbetstiden skall placeras så, att ekonomiarbetare på passagerarfartyg inte behöver vara i arbete under en tidsperiod som överskrider 14 timmar i dygnet (Sjöarbetstidslagen 5 § 1 mom. 3 punkten).

Finns ombord på passagerarfartyg under hamndygn inte passagerare, får nämnda period likväl vara högst 12 timmar lång och den skall upphöra på annan vardag än lördag före klockan 19 samt på helgdag och på lördag före klockan 15 (Sjöarbetstidslagen 5 § 2 mom.).

3) Om passagerare inte finns ombord, kan under hamndygn som infaller på helgdag arbetstagare åläggas att utföra endast arbete, som krävs för besättningens och passagerarnas förplägning, nödvändig servering samt lättare rengöringsarbete (Sjöarbetstidslagen 8 § 2 mom.).

Parterna har avtalat (undantag sjöarbetstidslagen 12 § 2 mom.) att då fartyg befinner sig i hamn på helgdag erläggs åt ekonomiarbetare för på ordinarie arbetstid utförd arbetstimme 1/63 av månadslönen.

4) Den ordinarie arbetstiden är på påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdagens, allhelgonadagens och självständighetsdagens afton högst 5 timmar.

4.3.2.3 Ordningsmannens arbetstid

Ordningsmannens ordinarie arbetstid är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden kan under sjö-, ankomst-, avgångs- och hamndygn förläggas i två perioder.

4.4 Dagarbetarens arbetstid

4.4.1 Sjödygn

1) Den ordinarie arbetstiden för dagarbetaren är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan (Obs. punkt 5).

2) Dagarbetaren skall inte på helgdagar åläggas att såsom ordinarie arbete utföra skeppsarbete.

3) På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall för allt arbete efter klockan 12 övertidsersättning erläggas (Arbetstiden har samma längd som under vanliga vardags-förmiddagar, t.ex. 07 - 08, 08.30 - 12 = 4,5 t.).

4) Den ordinarie arbetstiden skall placera så, att dagarbetaren under sjödygn inte behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 6 och klockan 18.

5) Dagarbetarens arbetstid på vardagslördagar under sjödygn är 3 timmar, varvid arbetstiden skall placeras mellan klockan 6 och klockan 12. Ovannämnda övertidsarbete skall ersättas med särskilt vederlag enligt 14

§ i sjöarbetstidslagen.

6) Utöver stadgandena i punkt 5) är dagarbetare berättigad till vederlag då han enligt överenskommelse på lördag utför arbete utöver 3 timmar.

Enligt överenskommelse kan dagarbetare även utföra arbete under högst 8 timmar på helgdag mot vederlagsersättning.

4.4.2 Ankomstdygn

1) Den ordinarie arbetstiden för dagarbetaren är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan (Obs. punkt 6).

2) Den ordinarie arbetstiden skall, med undantag för fartygets förtöjning placeras i en följd. Denna begränsning berör inte avbrott som förorsakas av måltids- och kaffepauser.

3) På trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdagens, allhelgonadagens och självständighetsdagens aftnar är den ordinarie arbetstiden högst 8 timmar. Övertidsersättning skall erläggas för allt arbete utöver tre timmar med undantag för fartygets förtöjning och därtill anslutna arbeten. Om fartyget ankommer före klockan 12 skall den ordinarie arbetstiden förläggas till tiden mellan klockan 6.00 och klockan

12.00 och om fartyget ankommer efter klockan 12.00, till tiden mellan klockan 6.00 och klockan 18.00.

4) På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall för allt arbete som utförs efter klockan 12 erläggas övertidsersättning.

5) Dagarbetare skall inte på helgdag åläggas att såsom ordinarie arbete utföra skeppsarbete.

6) Dagarbetarens arbetstid på vardagslördagar under ankomstdygn är 3 timmar, varvid arbetstiden skall placeras mellan klockan 6 och klockan

12. Ovannämnda övertidsarbete skall ersättas med särskilt vederlag enligt 14 § i sjöarbetstidslagen.

4.4.3 Avgångsdygn

1) Den ordinarie arbetstid för dagarbetaren är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan (Obs. punkt 5).

2) Den ordinarie arbetstiden skall, med undantag för fartygets lösgöring och sjöklargöring, placeras i en följd. Denna begränsning berör inte avbrott som förorsakas av måltids- och kaffepauser.

3) På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall för allt arbete som utförs efter klockan 12 erläggas övertidsersättning.

4) Dagarbetare skall inte på helgdag åläggas att såsom ordinarie arbete utföra skeppsarbete.

5) Dagarbetarens arbetstid på vardagslördagar under avgångsdygn är 3 timmar. Ovannämnda övertidsarbete skall ersättas med särskilt vederlag enligt 14 § i sjöarbetstidslagen.

4.4.4 Hamndygn

1) Den ordinarie arbetstiden för dagarbetaren är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2) Dagarbetare skall inte på helgdag åläggas att såsom ordinarie arbete utföra skeppsarbete.

3) För arbete på lördag i hamn skall övertidsersättning erläggas.

4) Den ordinarie arbetstiden skall placeras så att dagarbetaren under hamndygn inte behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 6 och klockan 18.

5) På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdagens, allhelgonadagens och självständighetsdagens afton är den ordinarie arbetstiden 3 timmar och den skall förläggas mellan klockan 6 och klockan 12, förutom då nämnda helgaftnar inträffar på lördagar, då övertidsersättning skall erläggas för utfört arbete.

4.4.5 Dagarbetares helg- och lördagsarbete på passagerarfartyg

För att befrämja avlösningssystemets funktionalitet skall även dagmännen ges möjlighet att mot vederlag arbeta 8 timmar på helgdagar, helgaftnar samt lördagar. Denna arbetstid placeras i högst två pass i dygnet.

Däcksmanskapet får dock inte mellan klockan 18.00 – 06.00 sättas att utföra som egentligt skeppsarbete underhållsarbeten såsom rostknackning, målning och därmed jämställbara arbeten.

4.4.6 Dagarbetarens skiftarbete

1) Då dagarbetare för kortare tid än ett dygn beordrats till sjövakt gäller beträffande hans ordinarie arbetstid vad i sjöarbetstidsbestämmelserna är stadgat om dagarbetaren.

2) Arbetstagare, som under resor omväxlande är skift- och dagarbetare, kvarstår efter fartygets ankomst till hamn med hänseende till vederlagsbestämmelserna i den ställning han hade vid fartygets ankomst till hamnen, intill dess ny resa från hamnen påbörjas.

4.5 Hamnvakt

Utan hinder av vad ovan stadgats om placeringen av arbetstiden kan den ordinarie arbetstiden för anordnande av hamnvakt på annan vardag än lördag förläggas till tiden mellan klockan 18 och klockan 6 (Sjöarbetstidslagen 5 § 3 mom.).

4.6 Ersättning för övertid

4.6.1 Egentlig övertidsersättning (Sjöarbetstidslagen 13 §)

4.6.1.1 Övertidsersättning i form av pengar

Den i pengar utgående övertidsersättningens storlek är per timme för övertidsarbete som utförs på vardag minst 1/102 och för arbete som utförs på helgdag minst 1/63 av arbetstagarens månadslön.

4.6.1.2 Ersättningsgrunderna

Till grund för övertidsersättningens beräkning används månadslönen

( = grundlön/förhöjd grundlön och eventuella ålderstillägg. Under den tid oceantillägg och/eller oljetransporttillägg erläggs, skall även dylikt tillägg medtas vid fastställande av övertidsersättningens storlek.)

4.6.1.3 Förvandlingen av övertid till fritid

Se avlösningssystem (avsnitt 5.)

4.6.2 Övertidsersättning i form av vederlag

4.6.2.1 Lagstadgat vederlag (Sjöarbetstidslagen 12 § 2 mom.)

Arbetstagaren är berättigad till vederlag, motsvarande tiden för det arbete som utförts under ordinarie arbetstid på helgdag, vardagslördag, midsommarafton samt julafton då den infaller på vardag.

4.6.2.2 Arbetstidsbestämmelse

Arbetstagarens ordinarie arbetstid är högst 40 timmar i veckan (från måndag till fredag) så, att den del som överskrider 38 timmar (2 timmar) ersätts med vederlag.

4.6.2.3 Tilläggsvederlag

1) Sjödygn

Arbetstagare är förutom lagstadgat vederlag berättigad till 8 timmar tilläggsvederlag för sjödygn, som infaller på helgdag.

2) Ankomst- och/eller avgångsdygn

Under ankomst- och avgångsdygn, som är helgdag, uppstår en timme tilläggsvederlag för varje påbörjad tretimmarsperiod då fartyget är till sjöss.

Då lastfartyg såväl ankommer till som avgår från hamn under helgdag jämställs hamntid med tid som fartyget är till sjöss, om arbetstagare på arbetsskift är förhindrad att avlägsna sig från fartyget.

Under passagerarfartygs ankomst- och/eller avgångsdygn, som infaller på helgdag, jämställs hamntid med tid som fartyget är till sjöss om arbetstagare på arbetsskift är förhindrad att avlägsna sig från fartyget.

Fartyget beräknas vara till sjöss från och med den tidpunkt då det kastar loss från kaj i hamn där det befunnit sig eller om det varit på annan plats än vid kaj, beräknas tiden från den tidpunkt då fartyget lösgjorts från sådan plats.

Fartyget anses inte mera vara till sjöss då det förtöjts till ovan avsedd plats eller när det ligger till ankars, under förutsättning att det från fartyget finns möjlighet att ta sig i land.

Om fartyget dröjer högst tre timmar vid ovan avsedd plats avbryts inte tilläggsvederlagets uppkomst.

4.6.3 Användandet av lagstadgat och tilläggsvederlag

Då tidigare införtjänat vederlag används som fritid iland, avdrags högst 8 timmar vederlag för varje annan vardagsledighet utom lördag.

Då införtjänat vederlag utges som fritid i hamn bör vederlaget utges antingen i fyra eller åtta timmars perioder.

På trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi Himmelsfärdsdagens, allhelgonadagens-, självständighetsdagens och på nyårsafton avdras dock högst 3 timmar vederlag.

Vid användande av ovan avsedda lediga dagar skall i tillämpliga delar iakttas vad som i lagen om sjömäns semester (433/1984) stadgas angående hamn

där semester ges samt angående meddelandet om tidpunkten för semestern. Detta berör dock inte vederlagsledighet i enlighet med sjöarbetstidslagen 14

§ 1 mom. 2 punkten som ges utöver avlösningssystemet i form av fritid i inhemsk hamn eller enligt överenskommelse i utländsk hamn, varvid den lediga tiden skall vara minst lika lång som den arbetstid som berättigar till vederlaget.

4.6.4 Ersättandet av lagstadgat och tilläggsvederlag

Om det avtalas att vederlaget ersätts i form av pengar skall för varje timme erläggas minst 1/164 av arbetstagarens månadslön.

Vid arbetsförhållandets upphörande ersätts kvarvarande vederlag så, att för varje till vederlag berättigande 6,5 timmar betalas en dagslön.

4.6.4.1 Ersättningsgrunderna

Har arbetstagaren under sin anställningstid tillfälligt skött ett sådant arbete, för vilket betalas högre tabellön, ersätts vederlaget i de fall som avses i sjöarbetstidslagens 14 § 1 mom. punkterna 1) och 3) beräknat enligt den lön som fastställts för den befattning vari vederlaget införtjänats.

Vid beräkning av vederlagsersättningar beaktas samma tillägg som vid beräkningen av semesterlönen. Då arbetstagaren varit berättigad till tillägg endast under en del av tiden, beaktas tilläggen i det förhållande de under sagda tid erlagts.

4.7 Kost, måltider och vilopauser

Arbetsgivaren är skyldig att anordna tre måltider jämte mellanmål åt arbetstagaren. Kosten skall vara näringsfysiologiskt rätt tillredd, varierande, välsmakande, kvantitativt tillräcklig samt av god kvalitet.

Sjöfartens arbetsmarknadsparter anser det nödvändigt att mat- och kaffepauser då fartyget är i hamn anordnas inom följande tidsgränser, ifall inte speciella orsaker förhindrar detta:

frukost/kaffefrukost 06.30 - 08.30

lunch 11.00 - 13.00

eftermiddagskaffe 15.00 - 16.30

middag 16.30 - 18.30

Matpausen kan förkortas till minst en halv timme och tiden för dess början flyttas högst en timme. Ett, av representanter för fartygets olika avdelningar och ekonomiavdelningens föreståndare gemensamt, uppgjort och av befälhavaren godkänt måltidsschema uppsätts på synlig plats i måltidsutrymmena.

De personer som är ansvariga för fartygets arbetsledning samt ekonomiavdelningens föreståndare bör gemensamt enligt behov planera ett

måltidsschema som är så ändamålsenligt och störningsfritt som möjligt, och de bör även till skeppshandlare, stuveriförmän o.d. meddela om matpauserna. Vid behov borde måltiderna anordnas i skift (en halv timmes skift). Om det av något skäl (t.ex. hamnens specialförhållanden) är nödvändigt att avvika från det sedvanliga måltidsschemat bör om detta snarast möjligt meddelas till kökspersonalen och dem, som närmast handhar de olika personalgruppernas arbetsledning.

Då övertidsarbete utförs under tiden mellan klockan 18 och 06 bör åt arbetstagare efter varje två timmars arbetsperiod ges en 10 minuters vilopaus, vilken räknas som arbetstid. Efter varje fyra timmars arbetsperiod ges en halv timmes kaffepaus, vilken inte räknas som arbetstid. Detta berör inte nöd- och säkerhetstjänst.

Då lastfartyg ankommer till hamn på helgdagar och dagar före helg tillämpas, om fartyget förtöjts till kaj före klockan 10, beträffande eftermiddagsmåltiderna samma förfarande som brukligt är på helgdagar och dagar före helg då fartyget är i hamn. Detta gäller även för sådana ankarplatser, där fartyget lastar eller lossar.

Om minimivilotiderna, antecknandet av vilotider i sakenliga förteckningar samt om deltagandet i brand-, räddnings- och andra säkerhetsövningar har stadgats i sjöarbetstidslagen.

4.8 Fartygets beräknade avgångstid

Fartygets avgångstid skall meddelas på tavla som uppsätts i närheten av landgången, om möjligt minst 4 timmar före beräknad avgångstid.

Bestämmelsen gäller dock inte fartyg som trafikerar enligt turlista.

5 Avlösningssystem

5.1 Allmänt

Med avlösningssystemet avses ett sådant system, där arbetstagarnas arbets- och lediga turer upprepas så regelbundet som möjligt.

Arbetsgivaren uppgör sitt förslag för närmare verkställande av avlösningssystemet, vilket avtalas mellan arbetsgivarens representant och besättningens förtroendeman/representant i enlighet med nedanstående bestämmelser.

Om inte överenskommelse beträffande avlösningssystemet nås mellan arbetsgivaren och besättningen, förflyttas ärendet för avgörande vid förhandlingar mellan kollektivavtalsparterna, varvid den i kollektivavtalet stadgade förhandlingsordningen följs.

Bokföringen av avlösningssystemet handhas på samma sätt som stadgas i sjöarbetstidslagen angående hållandet av arbetstidsjournaler. Det avtalade

avlösningssystemet skall dessutom uppsättas på lämpligt ställe till påseende för de personer som det berör.

5.2 Avlösning på lastfartyg

1) Avlösningssystemet förverkligas minst i förhållande 2:1 - 1:1 (tidsenhet arbete: tidsenhet ledigt). Vid tillämpning av avlösningssystemet i praktiken skall hänsyn tas till fartygets rutter och trafikområde, varvid arbetsperiodens längd borde ordnas så att den inte överstiger 4 - 5 månader. Från detta kan avvikas p.g.a. plötsligt sjukdomsfall, skolgång, utförande av värnplikt eller med dessa jämförbara händelser samt då fartyget befinner sig i transocean hamn, från vilken det anländer till sådan hamn, därifrån hemresa kan ordnas med avsevärt mindre kostnader eller lättare.

För förverkligandet av avlösningssystemet kan förutom vederlag som uppkommer på basen av lagstadgade vederlag, tilläggsvederlag och förkortande av arbetstid, även övertidstimmar och enligt semesterlagen förfallna och enligt kollektivavtalet uppkomna semesterdagar användas, som uppkommit före löneperioden eller under arbetsperioden som föregår den lediga perioden. Vid utgivandet av dessa skall dock bestämmelserna i semesterlagen för sjömän följas.

2) Avlösningssystemets regelbundenhet kan variera beroende på årstid och mellan olika fartygstyper och linjer, dock så, att man skall sträva till att uppdela vederlag och semester på ett meningsfullt sätt med beaktande av fartygets position och arbetstagarens eventuella hemresor.

3) Övertidsersättning erläggs i pengar eller med arbetstagarens samtycke i form av fritid. Då avlösningssystemet det kräver får övertid förvandlas till vederlag. Härvid motsvarar en vardagsövertidstimme 1,4 och en helgdagsövertidstimme 2,0 lediga timmar.

4) Om finsk arbetstagares ledighetsperiod börjar i utländsk hamn och resa till Finland fordrar över 12 timmars resande, anses ledighetsperioden börja klockan 24 dagen efter den dag då resan anträddes. I annat fall anses ledighetsperioden börja klockan 24 den dag då resan anträddes. Om inte annat överenskoms bör arbetstagaren återvända från ledighetsperiod så att denne i enlighet med sin regelbundna arbetstid kan anträda resan till fartyget.

5.3 Avlösningen på passagerarfartyg

5.3.1 Allmänt

1) På fartyget tillämpas 1:1 avlösningssystem. I avlösningssystemet är den lediga perioden lika lång som arbetsperioden.

2) För att förverkliga avlösningssystemet kan man utöver lagstadgat vederlag, tilläggsvederlag och på arbetstidsförkortning baserat vederlag

använda övertidstimmar som uppstått under löneperioden eller under den arbetsperiod som föregick den lediga perioden samt enligt lagen om sjömäns semester och kollektivavtalet förfallna semesterdagar. Vid utgivande av semesterdagar tillämpas dock bestämmelserna i lagen om sjömäns semester. Vid förvandling av övertid till ledighet motsvarar en vardagsövertidstimme 1,4 och en helgdagsövertidstimme 2,0 lediga timmar.

3) De övertidstimmar som inte behövs för att förverkliga avlösningssystemet, ersätts enligt vad i detta kollektivavtal är överenskommet om ersättning för övertidsarbete (punkt 4.6.1.1). Dessa övertidstimmar förvandlas, om arbetstagaren så föreslår, till fritid såsom i punkt 5.3.1.2. Denna tilläggsledighet får inte förorsaka behov av tilläggsarbetskraft.

4) För att utjämna arbets- och ledighetsperioderna tas vid behov tilläggsarbetskraft in. Detta kan komma i fråga t.ex. vid semester-, kurs- och sjukdomsfall.

5) Parterna rekommenderar att 1:1 avlösningssystem förverkligas i medeltal i högst två veckors perioder (2 veckor arbete: 2 veckor ledigt). Från detta kan dock avvikas genom avtal emellan berörda arbetstagare. Arbetsgivarens representant skall dock fastställa ett sådant arrangemang.

5.3.2 Särskilda bestämmelser gällande SÄSONGSTRAFIK

1) På fartyg i säsongstrafik tillämpas 1:1 avlösningssystem. Avlösningssystemet kan förverkligas så, att arbetsperioden är längre än ledighetsperioden, dock så att längden på arbetsperioden är högst 14 dygn, och att ledighetsperioderna tillsammans är minst lika långa som arbetsperioderna. Under seglationssäsongen tillämpas minst 2:1 avlösningssystem.

2) Genom avtal mellan parterna kan avlösningssystemet förverkligas så att en del av ledighetsperioderna flyttas och ges i form av ledighet under förlängt arbetsförhållande utanför seglationssäsongen omedelbart efter dess slut. Till detta kan användas:

a. lagstadgat och tilläggsvederlag samt vederlag till följd av arbetstidsförkortningen och förfallna semesterdagar enligt lagen om sjömäns semester och kollektivavtalet;

b. de övertidstimmar, som inte behövs för att förverkliga avlösningssystemet, förvandlade till ledighet så att en vardagsövertidstimme motsvarar 1,4 och en helgdagsövertidstimme 2,0 lediga timmar.

6 Frånvaro

6.1 50- och 60-årsdag

Arbetstagare, vars arbetsförhållande i en följd har pågått i minst tre års tid, är berättigad till en fridag med lön för hans 50- och 60-årsdag, då bemärkelsedagen infaller på hans arbetsdag. Samma förmån kan beviljas arbetstagare som har minst 10 års sjötjänst i Finlands handelsflotta under förutsättning att hans arbetsförhållande har fortgått oavbrutet under de sex månader som omedelbart föregått bemärkelsedagen.

6.2 Plötsligt insjuknande, begravningsdag och egen vigseldag

Till följd av plötsligt inträffat sjukdomsfall inom familjen, beviljas arbetstagare en kortare tillfällig befrielse från arbete med lön, dock högst tre dagar.

Arbetstagare kan även beviljas motsvarande befrielse från arbetet under en nära anförvants begravningsdag samt under egen vigseldag, dock för högst två dagar.

Förutsättningen för beviljandet av befrielsen i de i denna paragraf avsedda fallen, är att detta med beaktande av berörda arbetstagares uppgifters natur i varje enskilt fall är möjligt.

Med nära anförvanter avses arbetstagarens äkta hälft och samboende, partnern i registrerat partnerskap, barn, den äkta hälftens och samboendes barn, partnerns barn i registrerat partnerskap, arbetstagarens föräldrar och den äkta hälftens och samboendes föräldrar samt i registrerat partnerskap partnerns föräldrar samt arbetstagarens bröder och systrar.

Med samboende avses personer som lever i äktenskapsliknande förhållande i gemensamt hushåll.

6.3 Vård av svårt sjukt barn

Arbetstagare, vars barn lider av sådan svår sjukdom, som avses i Statsrådets beslut (130/1985), om beviljande av understöd för vård och rehabilitering av svårt sjukt barn, har rätt till frånvaro från arbetet för att delta i sitt sjuka barns vård, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i Statsrådets beslut, efter att på förhand med arbetsgivaren överenskommit om sin frånvaro.

6.4 Deltagande i fackföreningsverksamhet

Ifall medlem i Finlands Sjömans-Union utses till representant vid Unionens kongress, Unionens fullmäktige eller till medlem i Unionens styrelse, skall arbetsgivare när detta utan olägenhet är möjligt och ifall inte annat följer av nedanstående, bevilja den valda befrielse från arbete utan lön för nödvändiga mötesresor.

Med vederbörande person kan från fall till fall överenskommas om att den beviljade ledigheten avdras från tidigare införtjänat vederlag eller annan fritid. Även användning av semesterdagar är möjligt.

6.5 Moderskapsledighet och faderskapsledighet

Till arbetstagare som är berättigad till moderskapspenning, erläggs lön för 78 vardagar från början av moderskapspenningsperioden (moderskapsledighet).

Till arbetstagare som är på faderskapsledighet erläggs mellanskillnaden för 12 dagar mellan lönen och faderskapsersättningen enligt sjukförsäkringslagen.

7 Semesterbestämmelserna

7.1 Allmänt

Semester bestäms enligt lagen om sjömäns semester (433/1984) jämte därtill senare gjorda ändringar.

Efter över fem års arbetsförhållande är semesterns längd 16 vardagar per full semesterkvalifikationsperiod.

Arbetstagare, som på varandra följande år har varit anställd på passagerarfartyg i säsongtrafik inom samma rederi eller rederisammanslutning 60 månader, är berättigad att erhålla semester 2,67 vardagar för varje semesterkvalifikationsmånad.

7.2 Semesterlön

Semesterlönen uträknas enligt den lön som arbetstagaren får för sitt ordinarie arbete vid semesterns början. Har arbetstagare under semesterkvalifikationsperioden tillfälligt under minst en månad utfört arbete, för vilket utgår högre tabellön, höjs semesterlönen/-ersättningen i samma förhållande.

I semesterlönen ingår tabellön jämte eventuella kompetenstillägg samt ålderstilläggen. Därtill inräknas i semesterlönen oljetransporttillägget, oceantillägget, uniformstillägget, passagerarfartygstillägget, storfartygstillägget, AT-tillägget samt krigsrisktillägget i förhållande till hur dessa har erlagts under semesterkvalifikationsperioden.

Betjäningsarvoden som erläggs på passagerarfartyg per arbetstörn, beaktas vid beräkningen av semesterlönen.

Beträffande ersättning för naturaförmåner under semester gäller bestämmelserna som finns på annan plats i detta kollektivavtal (24.2).

7.3 Semesterpenning

Åt arbetstagare, som enligt lagen om sjömäns semester är berättigad till semester, erläggs som semesterpenning 50 % av hans/hennes semesterlön (vid beräknande av semesterpenning beaktas även naturaförmånerna).

Semesterpenningen uträknas på den förhöjda (sjömanssemesterlag 13 § 2 mom.) xxxxxxxxx och de inte förhöjda naturaförmånerna.

Semesterpenningen erläggs i samband med den löneutbetalning, varvid arbetstagaren erhåller sin semesterlön.

Om semestern delats, erläggs vid påbörjande av varje del av semestern däremot svarande del av semesterpenningen och iakttas på motsvarande sätt vad ovan stadgats.

Arbetstagare, som på fartyg i säsongstrafik varit i arbetsförhållande hela seglationssäsongen, är då arbetsförhållandet upphör berättigad till semesterpenning.

8 Resor

8.1 Allmänt

Då arbetsförhållandet inleds ersätter arbetsgivaren resekostnaderna från hemmet i Finland till fartyget.

Arbetstagare, som anställts som vikarie, erhåller reseersättning av arbetsgivaren för de resor i Finland och utlandet, som föranleds av arbetsförhållandets början och slut, enligt principen hem - fartyget - hem. Hemresan skall ske utan obefogat dröjsmål.

8.2 Reseersättning

Då arbetstagaren på grund av sin anställning sänds till eller från fartyget, skall arbetsgivaren betala resekostnaderna och tillse, att denne under resa som varar över 6 timmar erhåller skälig kost. Xxxxxxx resekostnader ersätts härvid enligt räkning.

Om arbetstagaren är tvungen att nattetid resa med fartyg eller tåg, är denne berättigad till ersättning för II klass sovplats eller om II klass inte finns, sovplats i turist- eller motsvarande klass, om sovplats kan erhållas och när den faktiskt använts.

Då resa, som föreståndare för ekonomiavdelning gör för rederiets räkning, sker på tåg eller fartyg, är denne berättigad att resa i I eller därmed jämförbar klass och i flygplan i turist- eller ekonomiklass. Vid resa utomlands är arbetstagaren berättigad att resa i klass som med beaktande av rådande förhållanden motsvarar nämnda klass. Sakliga resekostnader ersätts enligt räkning.

Vid användning av egen bil ersätts resan enligt busstaxa. Taxi kan användas i skälig omfattning (se lönebilagan) mellan busstation eller järnvägsstation eller flygterminal och hamnen då

− bussförbindelse inte finns,

− arbetstagaren ombetts att återvända till fartyget vid en sådan tidpunkt på dygnet, då kollektiva färdmedel inte är i trafik,

− angående användandet av taxi överenskommits på förhand med befälhavaren eller mellan rederiet och arbetstagaren.

Taxikostnaderna ersätts endast mot uppvisat kvitto eller i undantagsfall på basen av annan tillförlitlig utredning.

8.3 Resor i samband med ledighet

Arbetstagare, som återvänder till arbetet efter semester, vederlagsledighet eller ledighetsperiod enligt avlösningssystemet och från sjukledighet, är berättigad att av arbetsgivaren erhålla priset för tåg-, buss-, båt- eller rabatterad flygbiljett för resan mellan hemmet i Finland och fartyget. Då rabatt inte beviljas ersätts priset för flygbiljett i turistklass.

Ifall annat inte följer av lagen om sjömans semester är arbetstagare, som skriftligt avtalat med rederiet om att på rederiets bekostnad efter semester återvända till sitt arbete på fartyg i crosstrade-trafik, berättigad till fri hemresa. Skäliga kostnader för bostad och kost under resan ersätts enligt räkning.

Då arbetstagare, som arbetar på lastfartyg, återvänder till fartyget från semester, vederlagsledighet eller ledighetsperiod enligt avlösningssystemet och från sjukledighet, erläggs, om inte annat avtalats på förhand mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, taxikostnaderna mellan buss- eller järnvägsstation eller flygbolagets stadsterminal (eller flygstation, om resan därifrån är kortare) och hamnen på den ort där arbetet återupptas/hemmet på hemorten, då

− allmänna trafikförbindelser inte finns mellan ovan nämnda platser, eller

− arbetstagaren ombetts att återvända till fartyget vid en sådan tidpunkt på dygnet, då kollektiva färdmedel inte är i trafik.

Taxikostnaderna ersätts endast mot uppvisat kvitto eller i undantagsfall på basen av annan tillförlitlig utredning. Maximibeloppet framkommer ur lönebilagan.

Om byte i enlighet med avlösningssystemet sker vid en sådan tidpunkt att hemresan inte kan påbörjas omedelbart, betalar arbetsgivaren kostnader förorsakade av övernattningen.

8.4 Resor i samband med möten

Sjömans-Unionen betalar eventuella resekostnader för medlem i Sjömans- Unionen, som valts till representant vid Unionens kongress, Unionens fullmäktige eller till medlem i Unionens styrelse.

9 Klädsel

9.1 Skyddskläder

Ombord på fartyget skall för arbetstagarnas bruk i tillräcklig mängd finnas ändamålsenliga skyddsdräkter och -skodon samt annan skyddsutrustning.

Åt arbetstagare som arbetar i passagerar- och ro-ro-fartygs lastutrymmen anskaffas på arbetsgivarens bekostnad enhetliga skyddshalare försedda med reflekterande band.

De av arbetsgivaren anskaffade/reserverade skyddsdräkterna tvättas på arbetsgivarens bekostnad eller tvättas under arbetstid.

Vid sprutmålning och rengöring av tankar som innehållit farliga ämnen samt därmed jämförbara arbeten bör arbetstagarna använda av arbetsgivaren anskaffade skyddsmasker och annan skyddsutrustning.

9.2 Ekonomipersonalens arbetskläder

På passagerarfartyg samt på fartyg på vilka arbetsgivaren fordrar att särskilda enligt rederiets direktiv förfärdigade arbetskläder skall användas på ekonomiavdelningen, skall arbetsgivaren ställa dessa klädesplagg till ekonomipersonalens förfogande.

Arbetstagare tillhörande ekonomipersonalen äger rätt att på arbetsgivarens bekostnad låta tvätta eller under arbetstiden utföra tvättning av sådana arbetskläder, vilka arbetsgivaren ställt till dennes disposition. Detta gäller även kökspersonalens egna speciella arbetsrockar, arbetsbyxor, förkläden samt kockens mössor.

Arbetsgivaren bekostar de arbetsrockar, arbetsbyxor och mössor, om det förutsätts att kökspersonalen använder dylika.

10 Städning

Diskning av matkärl och -bestick samt städning och rengöring av mässrummen skall ske efter varje måltid. För rengöringsarbetet skall beredas tillfälle under den ordinarie arbetstiden.

Sovhytterna skall städas och rengöras dagligen. Därutöver skall sovhytter och mässrum undergå grundlig rengöring och tvättning en gång i veckan.

Dessa arbeten skall utföras under ordinarie arbetstid.

Kan inte i denna paragraf avsedda arbeten utföras under ordinarie arbetstid, skall de utföras som övertidsarbete emot fastställd övertidsersättning. Som övertid anses likväl inte dylikt arbete, som utförs av på vaktvarande person under helgdag.

Såsom en rekommendation konstateras, att arbetstagaren för sin egen del befrämjar renligheten och trivseln genom att bädda sin egen koj.

Föreståndare för ekonomiavdelning skall övervaka städning som utförs av ekonomipersonal.

11 Fritidsförsäkring

Arbetsgivaren är skyldig att försäkra arbetstagaren mot olycksfall under fritid och inom ramen för fartygets idrottsverksamhet på samma villkor som mot olycksfall i arbete i lag är stadgat. Såsom fritid anses härvid även vederlagsledighet och semester enligt lagen om sjömäns semester.

Arbetsgivaren är även skyldig att ta en tilläggsförsäkring som gäller de ombordanställdas fritid och varigenom ersätts skada som arbetstagaren avsiktligt förorsakats av utomstående, under förutsättning att den skadade ej genom eget handlande avgörande medverkat till den händelse som förorsakat skadan.

Om arbetsgivaren underlåtit dessa skyldigheter svarar han likväl för att arbetstagaren eller dennes rättsinnehavare kommer i åtnjutande av här avtalade olycksfallsersättningar.

Då arbetstagaren drabbas av olycksfall skall denne därom genast meddela arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare, vilken åligger att på anfordran däröver utfärda intyg åt arbetstagaren. Anmälan om olycksfall skall ofördröjligen efter olycksfall genom befälhavaren eller rederiets försorg insändas till vederbörande försäkringsanstalt.

Om befälhavaren eller rederiet försummar att inom föreskriven tid insända anmälan om olycksfallet till försäkringsanstalten, är rederiet ansvarigt för att arbetstagaren ändock kommer i åtnjutande av lagenlig olycksfallsersättning.

De förmåner, som enligt sjömanslagen tillkommer arbetstagaren vid sjukdomsfall tillförsäkras honom även vid olycksfall.

12 Hemtransport av död xxxxxx

Hemtransport av i utrikesfartens trafikområde avliden arbetstagare ombesörjs och bekostas av rederiet i enlighet med sjöarbetsavtalslagen.

13 Tilläggsbestämmelserna gällande musiker

Tilläggsbestämmelserna gällande musiker, solister, diskjockeys och förstärkaranläggningsskötare (nedan musiker):

1. Arbetstid

a) Den ordinarie arbetstid är högst 8 timmar i dygnet. Av denna utgör uppträdandetiden högst 6,5 timmar, varvid för tid som överskrider detta erläggs övertidsersättning.

b) Den ordinarie arbetstiden förläggs i högst tre perioder i dygnet med början klockan 00.00.

c) Om tiden mellan arbetspassen är kortare än två timmar räknas pausen som arbetstid.

d) En 15 minuters paus hålls per varje timme uppträdandetid, som räknas som arbetstid.

2. Avlösningsbestämmelserna tillämpas inte på musiker, vars arbetsförhållande har avtalats att gälla en månad eller kortare tid.

3. Beklädnadsersättning erläggs enligt bilaga 1.

4. Om arbetslagets framträdande sänds per radio eller television, erläggs åt dem för denna tid som extra ersättning ett honorar i enlighet med kollektivavtalet för radio- och televisionsbranschen.

5. Musikerna är berättigade till minst två (2) timmars avlönad övning för varje programnummer.

6. Fraktkostnaderna ersätts i tillämpliga delar såsom hemresor.

7. Musik som framförs av arbetslaget får inte överföras med hjälp av ljudöverföringsanläggningar/television till någon annan del av fartyget utan tillåtelse av arbetslaget.

8. Musikers hytt skall med beaktande av skälighetssynpunkter placeras på så bullerfri plats som möjligt. Av denna orsak skall det fartygsvis avtalas mellan arbetslaget/arbetstagaren och rederiet om hyttens placering och detaljerna, senast inom 2 veckor från arbetsförhållandets början. Om parterna inte når ett avtal, kan vardera uppsäga arbetsavtalet att upphöra efter en 7 dagars uppsägningstid räknat från uppsägningen.

14 I hamn kungjord strejk/lockout/blockad

Om i någon hamn, dit fartyget anländer eller där det befinner sig, råder på lagenligt sätt beslutad och kungjord strejk, lockout eller blockad, skall arbetstagarna inte beordras att utföra sådant konflikt underkastat arbete utöver vad som krävs för att förse fartyget med proviant, bränsle eller annat, som ovillkorligen behövs för avgång från hamnen.

15 Förhandlingsförfarande

15.1 Förhandlingar mellan parterna

Om oenighet gällande tillämpningen av detta kollektivavtal inte har kunnat klarläggas lokalt, t.ex. enligt i förtroendemannaavtalet föreskrivet tillvägagångssätt, skall då någondera parten därom anhåller, de organisationer, som undertecknat detta kollektivavtal, förhandlingsvägen sträva till ett klarläggande. Den organisation, som finner ett klarläggande nödvändigt, skall därom hos den andra parten göra en motiverad skriftlig framställning och den skall besvaras på samma sätt utan dröjsmål.

Om någondera parten anser att den andra uppenbart brutit mot detta avtal eller stadganden rörande sjömän, berättigar detta inte till att skrida till några andra åtgärder förrän parterna förhandlingsvägen försökt nå samförstånd.

Då tvist, som härrör ur tillämpningen eller tolkningen av detta avtal, inte kunnat klarläggas förhandlingsvägen, kan den hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande.

Skulle någon dylik fråga inte ankomma att avgöras av arbetsdomstolen kan ärendet överlämnas till behandling och slutligt avgörande i en femmannaskiljenämnd sammansatt på sätt som nedan föreskrivs.

15.2 Principen om kontinuerliga förhandlingar

Om någon av detta kollektivavtals parter vill ta ett initiativ till ändring eller komplettering av avtalet, skall den andra parten tillställas en motiverad skriftlig framställning om detta, som denne utan dröjsmål skall besvara skriftligen.

Om parterna kan överenskomma om avtalets ändring eller komplettering, kan förändringen bringas i kraft på sätt som parterna överenskommer om, oaktat att kollektivavtalsperioden inte upphört.

I övrigt tillämpas i förhandlingarna det tillvägagångssätt som bestäms i detta avtal om förhandlingsordningen.

Med det som överenskommits ovan har parterna inte ändrat på den enligt kollektivavtalslagen gällande arbetsfredsplikten. Ifall parterna i de kontinuerliga förhandlingarna således inte uppnår en uppgörelse, innebär

detta inte att den kollektivavtalsbestämmelse som förändringsförslaget riktar sig mot, skulle upphöra att vara i kraft eller än mindre att den därmed förknippade arbetsfredsplikten skulle upphävas.

15.3 Skiljemannanämnd

Till skiljemän utser vardera part två medlemmar var skilt för varje oenighetsfall. Som ordförande fungerar person, som utses av skiljemannanämnden och ifall inte enighet om valet kan uppnås, fungerar person utsedd av riksförlikningsmannen. Skiljemännen fastställer för varje enskilt fall huruvida någondera av de tvistande parterna uteslutande eller tillsammans med den andra parten bör bestrida de av skiljemannanämndens sammanträde och ärendets behandling föranledda kostnaderna samt huruvida och med vilket belopp tvistande part skall åläggas att ersätta den andra parten dennas av ärendets behandling föranledda kostnader.

Skiljemännen skall, med tillämpning av detta avtal och lagen om kollektivavtal behandla och avgöra ärendet och därvid iakttaga vad i vid varje tidpunkt gällande lag om skiljemannaförfarande föreskrives.

16 Fackföreningsverksamhet

16.1 Arbetsplatsklubbar/fackavdelningar

Av medlemmar i Finlands Sjömans-Union grundade arbetsplatsklubbar har rätt att anordna möten på arbetsplatsen, dock så att de inte stör arbetet.

Funktionärer som utsetts av fackavdelning har rätt att besöka fartygen i medlemsärenden.

Fackavdelningarnas meddelanden, möteskallelser och information får uppsättas på den anslagstavla som avses i förtroendemannaavtalet.

16.2 Ombudsmän

Finlands Sjömans-Unions ombudsman har rätt att i Unionens och i fackliga angelägenheter besöka fartygen. Ombudsman skall ha av Unionen given fullmakt och besöket får inte störa besättningens arbete.

Om det uppstår oklarheter om arbetstagares lön eller i andra ärenden som hänför sig till arbetsförhållande, bör Sjömans-Unionens ombudsman ges alla de uppgifter som kan påverka klarläggandet av det ifrågavarande ärendet.

17 Överlåtelse av fartyg och flaggbyte

Ifall ett rederi överlåter ett fartyg eller byter dess flaggstat och förutsatt att åtgärden leder till en situation, där arbetsgivaren i enlighet med sjöarbetsavtalslagens 8 kapitel 3 § har en grund för uppsägande av

arbetsavtalet, skall i samarbetsförhandlingarna mellan rederiet och arbetstagarna strävas till att överenskomma om en tillräckligt lång övergångsperiod som möjliggör en förnyad sysselsättning för arbetstagarna.

Om i dessa förhandlingar mellan rederiet och arbetstagarna inte kan överenskommas om ett tillfredsställande slutresultat överförs ärendet till att avgöras mellan kollektivavtalsparterna.

Kollektivavtalsparterna kan även förhandla med rederiet om åtgärder för att förbättra lönsamheten, genom vilken en överlåtelse av fartyget eller ett flaggbyte skulle kunna undvikas, ifall någon av parterna i samarbetsförhandlingarna i ovan beskrivna situation begär det.

Om fartyget efter överlåtelsen eller flaggbytet fortsätter att trafikera i samma trafik och om arbetstagaren fortsätter att arbeta ombord på fartyget efter fartygets överlåtelse eller flaggbyte, svarar överlåtaren för att arbetstagaren erläggs en lön som minst motsvarar lönen för uppsägningstiden i enlighet med kollektivavtalet.

Om arbetstagaren inte fortsätter att arbeta på fartyget efter överlåtelsen eller flaggbytet och om överlåtaren inte kan erbjuda arbetstagare arbete som motsvarar hans yrke under uppsägningstiden samt om arbetstagaren under uppsägningstiden övergår i tredje arbetsgivarens tjänst och arbetstagaren på denna grund inte längre står till arbetsgivarens/överlåtarens förfogande, är arbetstagaren dock berättigad till lön för hela uppsägningstiden förutsatt att arbetstagaren meddelat om övergången innan överlåtaren meddelat om ett eventuellt ersättande arbete

B LÖNEVILLKOREN

18 Lönebetalning

Lön utgår från och med den dag arbetstagaren tillträder arbetet, eller, om han från orten för arbetsavtalets ingående måste företa resa för att komma till fartyget, från och med den dag resan påbörjas, eller om fartyget försenas, från den dag arbetstagaren enligt rederiets instruktion skulle infinna sig ombord.

Under fortgående arbetsförhållande betalas arbetstagarens lön som månadslön. När arbetsavtalet upphör skall den sista lönen stå till arbetstagarens förfogande eller kunna lyftas omedelbart, dock senast efter sex (6) vardagar efter arbetsavtalets upphörande. I sådana undantagsfall, där lönen inte är entydig, till exempel då all information som krävs för att fastställa lönen ännu inte står till förfogande vid arbetsavtalets upphörande, skall den sista lönen stå till arbetstagarens förfogande eller kunna lyftas senast tio (10) vardagar efter arbetsförhållandets upphörande.

Lönen betalas som månadslön även för de månader, då arbetstagaren har varit helt eller delvis på ledighet i land.

Då arbetsförhållandet börjar eller upphör mitt i en kalendermånad, räknas lönen för sådan månad genom att dela månadslönen med 30 och multiplicera detta resultat med antalet arbetsförhållandedagar för denna månad.

I övrigt följs för utbetalning av lön vad i sjöarbetsavtalslagens 2 kapitels paragrafer samt i lagen om sjömäns semester 13 § och 15 § 1 mom. är stadgat.

Under fartygets uppehåll i hamn har arbetstagaren rätt att jämlikt sjöarbetsavtalslagen 2 kapitels 20 §, med i lagen föreskrivna begränsningar, erhålla sin lön en gång i veckan. Sådan löneutbetalning skall på dag då arbetstagaren enligt gällande bestämmelser åtnjuter halv fridag, såvitt möjligt verkställas före klockan 12.

Arbetsgivaren skall vid erläggandet av lönen eller då korrigeringar görs i lönen ge en specifikation åt arbetstagaren där lönens storlek och grunderna för dess bestämmande framkommer.

I sjöarbetsavtalslagen eller motsvarande lag avses med full lön den tidigare i punkt 3 definierade månadsinkomsten.

19 Kortmanslön

Se bilaga 2.

20 Tabellöner

20.1 Allmänt

1) Vid uppgörande av arbetsavtal skall kollektivavtalets befattningsbenämningar användas.

2) Om det under avtalsperioden anses nödvändigt att tillägga befattningsbenämningar som inte nämnts i avtalet, skall undertecknade parter först avtala om löne- och övriga villkor.

3) Är lönen för någon, som berörs av denna tabell, vid den nya lönetabellens ikraftträdande högre än vad i denna anges, minskar detta inte dennes lön.

20.2 Särskilda avlöningsgrunder

Åt en av maskinmanskapet (berör inte elektrikern) skall erläggas minst donkeymans lön.

Om inte ombord på tankfartyg finns pumpman, bör åt den till manskapet hörande som sköter pumpmannens åliggande betalas pumpmans lön.

Vid anställning av maskindagman skall till honom erläggas minst motor-/ maskinmans lön. Krävs av honom färdigheter i svarvning eller svetsning skall han erhålla reparatörs lön.

Om det på 6000 dwt fartyg inte finns en timmerman skall timmermans lön betalas åt en matros.

På fartyg där föreståndare för ekonomiavdelningen/kockstuert inte finns skall kocken, vad avtalsförmånerna beträffar, betraktas som kockstuert.

20.3 Löner på lastfartyg

(Se bilaga 1.)

20.4 Löner på passagerarfartyg

(Se bilaga 1.)

21 Lönetilläggen

21.1 Ålderstillägg

Arbetstagare är berättigad till ålderstillägg motsvarande 5 % av grundlönen efter 3, 5, 8, 11, 14 och 17 års oavbrutet arbetsförhållande i samma rederi.

De fyra första ålderstilläggen utgår oberoende av rederi till arbetstagare som varit i arbetsförhållande på fartyg minst 3, 5, 8 eller motsvarande 11 år.

Vid beräkning av de följande rederibundna ålderstilläggen beaktas högst 11 års arbetsförhållande oberoende av rederi.

Till ekonomipersonalen hörande arbetstagare erhåller de fyra första ålderstilläggen oberoende av rederi, under förutsättning att han varit i arbetsförhållande i ekonomiavdelning på fartyg minst 3, 5, 8 eller motsvarande 11 år. Vid beräkning av de följande rederibundna ålderstilläggen beaktas oberoende av rederi högst 11 års arbetsförhållande i ekonomiavdelning på fartyg.

För beräknande av tid som berättigar till ålderstillägg, skall rederier, som står under gemensam ledning anses som ett rederi.

Då arbetstagaren återinträder i arbetsförhållande till rederiet, är han vid uträkning av ålderstillägg berättigad att tillgodoräkna sig sin tidigare oavbrutna arbetsförhållandetid i rederiet.

För att de arbetsförhållanden som är oberoende av arbetsgivare skall beaktas, bör arbetstagaren förete intyg däröver.

21.1.1 Tid som berättigar till ålderstillägg

Tid som berättigar till ålderstillägg skall inhämtas i fart utanför området för inre fart (= kust- eller avlägsnare fart). Till de ålderstillägg som är oberoende av rederi tillgodoräknas även tid tjänstgjord på utländska fartyg.

Såsom till ålderstillägg berättigande tid räknas även den tid, då arbetstagaren haft semester eller vederlagsledighet samt även den tid, då arbetstagaren under arbetsförhållandets bestånd varit förhindrad att utföra arbete:

1) på grund av att andra arbetstagares semestrar;

2) på grund av reservövningar eller extra tjänstgöring, om denne återvänt till arbetet så snart dylikt hinder upphört;

3) på grund av i sjömans semesterlagens 3 § 2 moments 3 punkt avsett avbrott;

4) på grund av läkarundersökning som avses i lagen om företagshälsovård (1383/2001) eller lagen om läkarundersökning av fartygspersonal (1171/2010) eller som har föreskrivits av arbetsgivaren eller beror på sjukdom eller olycksfall;

5) på grund av sådan moderskaps-, specialmoderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet om vilken stadgas i sjöarbetsavtalslagen;

6) på grund av sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag eller med anledning av sådant avgivande av vittnesmål, som vederbörande enligt lag icke ägt rätt att vägra att fullgöra eller avgiva eller skulle ha kunnat vägra att fullgöra eller avgiva endast av särskilt i lag nämnt skäl;

7) på grund av förordnande som myndighet utfärdat för att hindra spridning av sjukdom;

8) på grund av resa som förutsätts av arbetet såframt dylika dagar inte annars räknas som arbetstagarens arbetsdagar;

9) av annat skäl, försåvitt arbetsgivaren enligt lag har varit skyldig att trots arbetstagarens frånvaro betala lön för dylik dag;

10)på grund av deltagande med arbetsgivarens samtycke i utbildning som förutsätts av arbetet, dock så att det kan avtalas att endast 30 dagar i sänder räknas som likställda med arbetade dagar.

21.1.2 Avbrott i arbetsförhållandet

21.1.2.1 Säsongstrafik

För arbetstagare på passagerarfartyg i säsongtrafik tillgodoräknas den tid, som han under på varandra följande seglationssäsonger har varit i arbetsförhållande på passagerarfartyg i säsongtrafik. Xxxxxx anses vid beräkning av ålderstillägg 11 månader motsvara ett år.

21.1.2.2 Avbrott till följd av arbetstagaren oberoende orsak

Om arbetstagarens arbetsförhållande avbryts av orsaker som inte är beroende av honom, vilka är rederiets konkurs eller upphörande samt företagsöverlåtelse och sjöarbetsavtalslagens 12 kapitels 4 § nämnda orsaker, har han i sitt följande arbetsförhållande rätt att tillgodoräkna sig de ålderstillägg, som han hade vid arbetsförhållandets upphörande.

21.2 Oljetransporttillägg

10 % av grundlönen på tankfartyg, som transporterar bränn-, rå- eller smörjoljor och/eller därmed jämförbara ämnen. Tillägget betalas även på tankfartyg, som transporterar komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser, brandfarliga vätskor, brandfarliga ämnen med benägenhet till självantändning, vilka i beröring med vatten avger brandfarliga gaser, organiska peroxider, oxiderande, giftiga, smittande eller andra farliga ämnen.

I hamn betalas tillägget under högst 20 dagar efter ankomstdagen, dock alltid för den tid då fartyget fullastat eller delvis lastat ligger i hamn och/eller på redd.

21.3 Oceantillägg

På fartyg i oceantrafik erläggs oceantillägg enligt bilaga 1. Tillägget betalas:

a) på alla fartyg, vilka normalt är sysselsatta i transocean linjetrafik, under hela tiden, dock högst 20 dagar under sådan tid, då fartyget är ur trafik på grund av reparationer eller andra omständigheter;

b) på andra fartyg i oceanfart, från och med den dag fartyget avgår från sista lastnings- eller lossningshamn inom området för europeisk fart till hamn i oceanfartsområde, till och med den dag fartyget ankommer till första lastnings- eller lossningshamn inom området för europeisk fart och högst 20 dagar härefter. Om ett sådant fartyg likväl gör två eller flera konsekutiva resor i oceantrafik utgår tillägget såsom ovan även under hamntid efter ankomst från den första resan. Reparations- och uppläggningshamn bör likställas med lastnings- och lossningshamn. Ytterligare skall ifrågavarande tillägg utgå om fartyget i trafik på Norra Ishavet anlöpt hamn öster om 45o ostlig longitud.

Med europeisk fart avses fart utom området för Östersjöfart till hamnarna vid Vita havet i norr, till 11o västlig longitud samt till Medelhavet och därtill anslutna farvatten, likväl inte längre än till Suez.

21.3.1 Förhöjt oceantillägg

Oceantillägget utgår förhöjt med 125 % under den tid fartyget uteslutande är sysselsatt i trafik på nord- och/eller sydamerikanska hamnar innanför ett område, som begränsas i öster av 30o västlig längd, i söder av 60o sydlig bredd och i väster av 170o västlig längd.

Det förhöjda tillägget utgår från och med den dag fartyget inom ovan nämnda område börjar lasta för annan hamn inom sagda område, till och med den dag fartyget avgår från sista hamn inom området.

21.4 Storfartygstillägg

På minst 30 000 dwt fartyg är underbefälets (båtsman, timmerman, pumpman, elektriker och reparatör, svarvare och donkeyman) grundlön 2,5

% och på minst 80 000 dwt fartyg 5 % högre än motsvarande tabellön.

21.5 Allmän tjänst

Arbetstagare, som antagits för allmän tjänst är berättigad till 10 % högre grundlön (lön inklusive AT-tillägg framgår ur lönebilagan).

21.6 Kockstuerts kompetenstillägg

Kockstuert, som har behörighetsintyg för ekonomiavdelningsföreståndare är berättigad till en grundlön som är 10 % högre än tabellönen.

Kockstuert, som innehar behörighetsintyg för ekonomiavdelningsföreståndare är förutom ovanstående berättigad till ett grundlöneförhöjande kompetenstillägg enligt bilaga 1.

21.7 Stuerts uniformstillägg

På fartyg i reguljär trafik betalas uniformstillägg enligt bilaga 1 ifall uniform används. Användande av s.k. patrulldräkt eller motsvarande klädesplagg berättigar inte till uniformstillägg.

Tjänste- och gradbeteckningar lämnas kostnadsfritt av rederiet, ifall stuert erfordras att använda dylika.

21.8 Rederitillägg på passagerarfartyg

Till däcks- och maskinmanskap betalas ett rederitillägg enligt bilaga 1 (rederitillägget är inkluderat i lönetabellerna i punkt 20.4.1.).

22 Särskilda ersättningar

22.1 Beredskapsersättning

a) Om arbetstagare på sin fritid beordras kvarstanna ombord för beredskapstjänst på grund av 4 kapitel 6 § sjöarbetsavtalslagen, eller annan viktig orsak i anknytning härtill, erläggs åt honom för varje påbörjad timme

på vardag 1/320 av månadslönen och

på helgdag 1/160 - " -

För arbete utfört under beredskapstid erläggs övertidsersättning i stället för beredskapsersättning. Meddelande om beredskapstjänst bör om möjligt ges åt arbetstagaren i god tid före den ordinarie arbetstidens slut.

b) Om arbetstagare under sin fritid beordras komma ombord på arbete för utförande av någon uppgift, erläggs härför två vardagsövertidstimmar i ersättning i sådant fall, då han inte i stöd av bestämmelsen i första stycket ovan är berättigad till beredskapsersättning.

c) Ifall arbetstagare som tillhör däcks- eller maskinmanskapet ombord på ett last- eller passagerarfartyg under sin fritid beordras att vara i arbetsberedskap då fartyget är till sjöss sålunda, att han måste bära med sig personsökare, radiotelefon eller motsvarande tekniskt hjälpmedel, betalas åt honom för beredskapstiden ersättning såsom bestäms i punkt a).

22.2 Lasthanteringsersättning

Ifall medlem av fartygets besättning i undantagsfall deltar i lasthantering, anbringande och/eller losstagning ombord på fartyget, erläggs utöver den sedvanliga lönen en ersättning, vars storlek är 1/164 av månadslönen, för varje timme använd till lasthantering. Åt vinschman erläggs lasthanteringsersättning, då han använder vinschen i samband med lastning och lossning.

22.3 Serveringsersättning

22.3.1 Lastfartyg

1) Tillfälliga passagerare

Om på lastfartyg tillfälligt befordras passagerare eller gäster, erlägger rederiet ersättning enligt bilaga 1 för dessa åt föreståndare för ekonomiavdelning, kockstuert, kock, II kock och ekonomibiträde envar, såvida dessa förorsakas extra arbete på grund av befordran av passagerare eller gäster, som följer:

a) grundersättning för varje passagerare

b) tilläggsersättning för varje passagerare och dag

Denna bestämmelse, som förutsätter en ökning av ekonomipersonalens arbetsmängd, gäller endast sådana lastfartyg, på vilka inte finns extra personal för passagerare eller på vilka personalen inte redan tidigare uppbär ersättning för passagerarna.

Såsom passagerare eller gäst anses person, även ombordanställdas familjemedlem, som är längre tid än ett dygn ombord.

2) Tillfälliga matgäster

Serveras på lastfartyg med rederiets/befälhavarens samtycke tillfälligt mat åt andra än ovan i denna punkt avsedda personer, erläggs åt kökspersonalen envar en ersättning enligt bilaga 1 per person och dag oavsett antalet måltider. Denna ersättning utgår även då arbetare från land intar måltider ombord. Ersättning utgår inte för lotsar, tull- och bevakningsmän och inte heller för ombordanställdas familjemedlemmar.

22.3.2 Passagerarfartyg

Då på passagerarfartyg med rederiets/befälhavarens samtycke tillfälligt serveras mat i personalens mässar åt andra än till personalen hörande personer, erläggs åt ekonomibiträde ersättning enligt bilaga 1 per tillfällig matgäst och dag oavsett antalet måltider. Ersättning utgår inte för lotsar, tull- och bevakningsmän och inte heller för ombordanställdas familjemedlemmar.

22.4 Nattarbetsersättning på lastfartyg

Då lastfartygs maskinrum är obemannat erläggs åt skiftsarbetare nattarbetsersättning för arbete gjort under tiden kl.00-04.

22.5 Ersättning för smutsigt arbete

Arbetstagaren är berättigad till ersättning, enligt bilaga 1, för smutsigt arbete, varje gång han måste städa eller i sitt arbete hantera uppkastningar, exkrement eller andra motsvarande sekret eller blod i mängder som avviker från det normala.

I ovan avsedda situationer skall arbetsledningen kontaktas, varvid samtidigt konstateras om det rör sig om ett ovan avsett arbete som skilt skall ersättas.

22.6 Ersättning för handledning av praktikant

Ifall det på fartyget arbetar en praktikant, skall medlem ur besättningen utses som ansvarig för dennes direkta handledning, som utöver den normala lönen skall erläggas med ersättning i enlighet med lönebilagan för varje dygn an- vänd till handledningen.

22.7 Krigsrisktillägg

Ifall fartyget passerar genom krigsriskområde eller område som jämställts med krigsriskliknande förhållanden, efterlevs vad som överenskommits i krigsriskavtalet (bilaga 13).

23 Ekonomipersonalens betjäningsarvode på passagerarfartyg

1) Som betjäningsarvode betalas 3 % av den servering och försäljning som skett på fartyget, med undantag för i butik försåld alkohol på flaska. Betjäningsarvodets minimibelopp framgår ur bilaga 1.

2) För iståndsättande av bäddplats betalas betjäningsarvode enligt bilaga 1. Detta gäller inte mellan Sjömans-Unionen och rederiet särskilt överenskomna kryssningsfartyg. I hyttvärdinnas/-städerskas tabellön ingår betjäningsarvode för 20 bäddplatser per dygn.

3) Betjäningsarvodet delas mellan de till ekonomipersonalen hörande på sätt som överenskoms skilt mellan rederiet och Sjömans-Unionen. Betjäningsarvodet innehåller inte övertidsersättning.

4) Ovan i punkterna 1 och 2 nämnda betjäningsarvode, vilka betalas för arbetstörn, beaktas vid beräkning av semester- och sjuklön.

24 Naturaförmåner

24.1 Ersättning för kost och logi

I de fall, då kost och logi inte bereds arbetstagaren ombord skall rederiet anordna motsvarande förmåner i land eller erlägga mot dessa förmåner svarande skälig ersättning. Såsom skälig ersättning för kost anses de eurobelopp som framgår ur bilaga 1.

Sakliga utgifter för logi erläggs enligt räkning.

24.2 Ersättning för naturaförmåner under semester

Ersättning för naturaförmåner betalas till det belopp, som framgår ur bilaga 1 till detta kollektivavtal.

Koefficienten 1,18 som finns i 13 § 2 mom. lagen om sjömäns semester, med vilken arbetstagarens dagslön höjs under semestern, skall inte tillämpas på de ersättningar för naturaförmåner som erläggs under semestern.

Under semestern erläggs ersättning för naturaförmåner även för söndagar, kyrkliga högtidsdagar, självständighetsdagen, midsommarafton och första maj samt för julafton och påsklördag.

Vid utbetalning av semesterersättningen ersätts naturaförmåner endast för det antal dagar för vilket ifrågavarande semesterersättning utgår.

24.3 Ersättning för naturaförmåner under vederlagstid

Ersättning för naturaförmåner betalas till det belopp, som framgår ur bilaga 1 till detta kollektivavtal.

1) Då vederlag utgår i form av fritid på vardag är arbetstagaren berättigad till ersättning för naturaförmåner enligt i lagen om sjömäns semester stadgade grunder för hela vederlagsledigheten. Ersättning för naturaförmåner betalas sålunda även för lördagar, söndagar, kyrkliga högtidsdagar, självständighetsdagen, midsommaraftonen, första maj samt julaftonen då dessa ingår i vederlagsledigheten, trots att för dessa dagar inte avdras vederlagstimmar.

En halv dags vederlagsledighet inom ramen för avlösningen berättigar till en halv dags ersättning för naturaförmåner.

2) Då vederlaget utgår i form av fritid i inhemsk hamn eller enligt överenskommelse i utländsk hamn är arbetstagare berättigad till ersättning för naturaförmåner enligt de i lagen om sjömäns semester förutsatta grunderna för varje hel vederlagsdag och till dem anslutande lördagar och/eller helgdagar, då han inte intar sina måltider ombord och under förutsättning att han därom underrättat ekonomiavdelningens föreståndare senast före arbetstidens slut föregående dag.

3) Arbetstagare är berättigad till ersättning för naturaförmåner då han i hamn i Finland under lördag och/eller söndag är borta från fartyget, under förutsättning att han inte intar sina måltider ombord och att han därom underrättat ekonomiavdelningens föreståndare senast före arbetstidens slut föregående dag.

24.4 Ersättning för naturaförmåner under sjukdom

Då arbetstagaren i stöd av sjömanslagen 1) har rätt till underhåll under sjukdomstid och han inte vårdas på sjukhus, erläggs åt honom ersättning enligt bilaga 1 som underhåll.

24.5 Kost- och logiersättning som ingår i semesterersättningen vid korta arbetsförhållanden

1) I denna punkt avses den gamla sjömanslagen (423/1978) som var i kraft före den 1.8.2011 innan den ersattes med den nya sjöarbetsavtalslagen.

I arbetsförhållanden som är kortare än 14 dygn utgår kost- och logiersättningen som ingår I semesterersättningen på följande sätt:

1-3 dygns arbetsförhållande 0,5 x kost- och logiersättningen 4-6 dygns arbetsförhållande 1 x kost- och logiersättningen

7-9 dygns arbetsförhållande 1,5 x kost- och logiersättningen 10-13 dygns arbetsförhållande 2 x kost- och logiersättningen

25 Avtalets giltighetstid

Detta avtal gäller från och med den 1 mars 2012 till och med den 28 februari 2014.

Ramavtal

1 Allmänt

I lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som använd i sjötrafik (1277/2007) har uppställts ett antal förutsättningar för att statsmakten för sin del genom ekonomiska bidrag skall stöda strävanden att bevara det finska tonnaget och den finska sjömanskåren. Förutsättningen för stödet är att arbetskraftskostnaderna, på de fartyg som antecknats i ovan nämnda förteckning, genom sätt som överenskommits mellan kollektivavtalsparterna, bringats till en sådan nivå att de, med beaktande av statens stöd, möjliggör verksamhet i internationell trafik.

2 Andra fartyg än passagerarfartyg som antecknas i handelsfartygsförteckningen för första gången

Ovan i 1 stycket avsedda arbetskraftskostnadsinbesparingar förverkligas för de fartygs del som första gången införs i ovan nämnda förteckning, för däcks- och maskinmanskapet samt ekonomipersonalens (utrikesfartens avtal) del, genom de i punkt 3.2 i kollektivavtalet avsedda fartygsvisa avtalen gällande besättningsnumerären och behörigheter samt i samma punkt avsedda garantilöneavtal (fartygsvisa avtal), vilka alla ingås mellan Rederierna i Finland rf:s. medlemsrederier och Finlands Sjömans-Union FSU rf.

Vid överenskommelse om inbesparingar uppmärksammas i första hand följande frågor:

− lönevillkoren med därtill anslutna tillägg och ersättningar;

− lönestrukturen;

− arbetstidsbestämmelserna inklusive avlösningssystemet (1:1) och övertidsersättningen;

− semesterbestämmelserna inklusive semesterlönen; samt

− sjöpersonalens numerär och övriga frågor som påverkar bemanningen samt fartygsbesättningen.

Ifall förhandlingarna om arbetskraftskostandsinbesparingarna inte leder till ett resultat, har bägge parter rätt att uppsäga bestämmelserna i utrikesfartens avtal gällande arbete utfört på det berörda fartyget, varvid tillämpningen av utrikesfartens avtal upphör efter tre (3) månader från uppsägningen.

3 Passagerarfartyg som antecknas i handelsfartygsregistret

Parterna konstaterar att det i punkt 1 avsedda arbetskraftskostnadsinbesparingarna mellan arbetsmarknadsparterna förverkligats genom utrikesfartens passagerarfartygsavtal som kom i kraft 1.3.2001.

4 Arbetskraftskostnadsinbesparingarnas nyinriktning

Ifall part, av de fartygsvisa avtalen gällande lastfartyg eller part bunden av passagerarfartygsavtalet, föreslår en ny inriktning eller en ny dimensionering av inbesparingarna, då detta ramavtal eller utrikesfartens avtal eller de fartygsvisa avtalen eller passagerarfartygs-avtalet är i kraft skall härom förhandlas enligt de principer som ramavtalets parter skilt överenskommit enligt det så kallade kontinuerliga förhandlingsförfarandet.

5 Förhållandet till andra kollektivavtal

Under den tid, som detta ramavtal är i kraft, får part av det eller av utrikesfartens avtal eller av passagerarfartygsavtalet eller en i övrigt bunden arbetsgivarpart, inte ingå ett nytt kollektivavtal inom tillämpningsområdet för utrikesfartens avtal eller de fartygsvisa avtalen eller passagerarfartygsavtalet, med annan arbetstagarförening till sämre villkor för arbetstagarnas del än utrikesfartens avtal och till dem hörande fartygsvisa avtal eller passagerarfartygsavtalet. Ifall ovan nämnd arbetsgivarpart inom tillämpningsområdet för tidigare nämnda avtal, under tiden avtalet är i kraft, ingår kollektivavtal med högre lönejusteringar eller om andra för arbetstagaren gynnsammare villkor, kompletteras utrikesfartens avtal och passagerarfartygsavtalet till motsvarande delar.

Ifall arbetsgivarpart innan detta ramavtals ikraftträdande varit och fortfarande är bunden av kollektivavtal som står i konflikt med utrikesfartens avtal eller de fartygsvisa avtalen för lastfartyg eller med passagerarfartygsavtalet, skall ändock det kollektivavtal iakttas som är förmånligast ur arbetstagarens ståndpunkt. Ifall det uppstår oenighet, om vilket kollektivavtal som är förmånligast skall ärendet avgöras genom de organisationers försorg som undertecknat detta ramavtal.

6 Giltighetstid

Detta ramavtal är i kraft som en del av utrikesfartens avtal och passagerarfartygsavtalet såsom utrikesfartens avtal och passagerarfartygsavtalet.

BILAGOR

(bilagorna publiceras i ett separat häfte)

BILAGA 1 GARANTILÖNETABELLEN

BILAGA 2 KORTMANSLÖN

BILAGA 3 UTRIKESFARTENS FÖRTROENDEMANNAAVTAL

BILAGA 4 AVTAL OM GRUNDERNA FÖR SPPSÄGNING OCH PERMITTERING I UTRIKESFARTEN

BILAGA 5 AVTAL OM ARBETARSKYDDSARBETE INOM SJÖFAR- TEN

BILAGA 6 VERKSAMHETSMODELL FÖR I

ARBETARSKYDDSLAGEN AVSEDD BRANSCHKOMMISSION

BILAGA 7 UTRIKESFARTENS HÄLSOVÅRDSAVTAL BILAGA 7.1 UTRIKESFARTENS DROGPOLICY

BILAGA 7.2 VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE AV ALKOHOL- OCH BERUSNINGSMEDEL

BILAGA 8 AFC/FFC: UTBILDNINGSAVTALET MED TILLÄMPNINGSDIREKTIV SAMT TILLÄMPNINGEN INOM SJÖFARTEN

BILAGA 9.1 DELTIDSARBETE (FRAKTFARTYG) BILAGA 10 PROTOKOLL: TILLÄMPNINGEN AV

KOLLEKTIVAVTALETS PUNKT 3.4

BILAGA 11 VERKSAMHETSMODELL FÖR SYSSELSÄTTNING OCH OMSTÄLLNINGSSKYDD

BILAGA 13 KRIGSRISKAVTAL

Passagerarfartygens ekonomipersonal
Befattning	LÖNEKLASS
Cafeteriautgiverska, nisse, servitörspraktikant, barelev, butiks- och lagerbiträde	1
KALLSKÄNKS-, KÖKS- OCH EKONOMIBITRÄDE SAMT STÄDERSKA	2
HYTTVÄRDINNA/ HYTTSTÄDERSKA1) OCH PROVIANTLAGERFÖRVALTARE	3
ÖVERSTÄDERSKA OCH BARNSKÖTERSKA	4
II KOCK OCH II KALLSKÄNKA	5
SERVITÖR, KIOSKFÖRSÄLJARE, SNABBKÖPS-, BASTU- OCH CAFETERIAKASSA, KONFERENSSEKRETERARE OCH ADB-PRAKTIKANT	6
I KOCK OCH I KALLSKÄNKA	7
PURSERBITRÄDE, SNABBKÖPSFÖRESTÅNDARE, LAGERFÖRESTÅNDARE, KONFERENSVÄRDINNA / -VÄRD, VINKASSA, CAFETERIAFÖRESTÅNDARE, VÄRDINNA, CHEFSSTÄDERSKA, HÄLSOVÅRDARE, MUSIKER, SPELSKÖTARE, CROUPIER OCH ADB-KONTORIST	8
CHEFSKALLSKÄNKA	9
HOVMÄSTARE, BARMÄSTARE, KONFERENSCHEF, BUTIKSCHEF, ADB-SKÖTARE, MATSALSKASSA OCH KRYSSNINGSVÄRDINNA / -VÄRD	10
PURSER, INTENDENTBITRÄDE, RESTAURANGCHEF, HOTELLCHEF, CHEFSHOVMÄSTARE, CHEFSBARMÄSTARE	11
KÖKSMÄSTARE2)	12
STUERT OCH KÖKSCHEF	13
INTENDENT - 2999 BRT	14 A
3000- 3999 BRT	14 B
4000-	14 C

1) Tabellönen innehåller betjäningsarvode för 20 bäddplatser i dygnet.

2) DÅ KÖKSMÄSTARE VERKAR SOM KÖKSCHEF, BETALAS ÅT HONOM TABELLÖN ENLIGT LÖNEKLASS 13.

TABELLÖNER 1.3.2012- 28.2.2014
20.3 LÖNER PÅ LASTFARTYG
20.3.1 Däcks- och maskinmanskap
				AT-TILLÄGG
BÅTSMAN, REPARATÖR, SVARVARE 1698,64				1868,50
XXXXXXX, XXXXXXXXX, 1671,73				1838,90
DONKEYMAN, MASKINSKÖTARE
MATROS, MOTOR- / MASKINMAN, 1610,68				1771,75
ELDARE, SMÖRJARE
LÄTTMATROS/ MASKINVAKTMAN1) 1543,40				1697,74
LÄTTMATROS/ MASKINVAKTMAN 1517,67				1669,44
TRIMMARE 1513,30
XXXXXXX, ELEV 1491,43
ELEKTRIKER FARTYGETS GENERATOREFFEKT				AT-TILLÄGG
UNDER-	999	1726,73		1899,40
1000-	1499	1755,32		1930,85
1500-	4199	1775,33		1952,86
ÖVER-	4200	1796,36		1976,00
1) LÄTTMATROS/ MASKINVAKTMAN SOM HAR MATROS/ MASKINVAKTMANS BEHÖRIGHET 20.3.2 Ekonomipersonal
dwt/ihv Föreståndare för ekonavd.			KOCKSTUERT2)	KOCK
UNDER- 4499 1742,71			1695,28	1640,45
4500- 12999 1773,65			1714,45	1651,56
13000-29999 1792,99			1726,73	1657,60
30000-79999 1827,47			1752,29	1671,90
80000-159999 1890,16			1794,84	1681,49
ÖVER- 160000 1965,59			1942,20	1691,07
II KOCK 1568,97
II KOCK2) 1580,74
EKONOMIBITRÄDEX) 1568,97
1) OBS! PUNKT 21.6

2) LÖN ERLÄGGS ENDAST PÅ FARYG ÖVER 6000 DWT, VILKA REGELBUNDET BEFORDRAR PASSAGERARE OCH SOM HAR PLATS FÖR MINST 6 PASSAGERARE.

3) EKONOMIBITRÄDET ÄR SKYLDIG ATT DELTA I KÖKSARBETET

TILLÄGG OCH ERSÄTTNINGAR 1.3.2012

KA-PUNKT ERSÄTTNINGSGRUND / € ANMÄRKNING

4.6.1 ÖVERTIDSERSÄTTNING

-VARDAG 1/102 MÅNADSLÖN/ÖVERTIDSTIMME

-SÖNDAG 1/63 MÅNADSLÖN/ÖVERTIDSTIMME

4.6.4 VEDERLAGSERSÄTTNING UNDER ARBETSFÖRHÅLLANDET

1/164 MÅNADSLÖN/VEDERLAGSTIMME

21.3 OCEANTILLÄGG

-FÖRESTÅNDARE FÖR EKON.AVD. -MATROS ELLER AT I HÖGRE	63,89 €/MÅN 45,48 €/MÅN
LÖNEKLASS -ÖVRIGA	31,49 €/MÅN
21.6 KOCKSTUERTS BEHÖRIGHETSTILL.	58,77 €/MÅN	FÖRHÖJER
		GRUNDLÖN
21.7 BEKLÄDNADSERSÄTTNING	18,85 €/XXX	XXXXXX

22.1 BEREDSKAPSERSÄTTNING (DÄCKS- OCH MANSKAPETS STANDBY ERSÄTT.)

-VARDAGAR 1/320 MÅNADSLÖN/ TIMME

-HELGDAGAR 1/160 MÅNADSLÖN/TIMME

22.2 Lasthanteringsersättning

1/164 MÅNADSLÖN/ TIMME

22.5 ERSÄTTNING FÖR SMUTSIGT ARBETE 13,79 €/GÅNG

22.6 ERSÄTTNING FÖR HANDLEDNING AV PRAKTIKANT

3,84 €/DYGN

22.3 SERVERINGSERSÄTTNING

22.3.1.1 TILLFÄLLIGA PASSAGERARE

- GRUNDERSÄTTNING 1,91 €/ PASSAGERARE

-TILLÄGGSERSÄTTNING 0,65 €/ PASSAGERARE/ DYGN

22.3.1.2 TILLFÄLLIGA MATGÄSTER 0,50 €/ PERSON/ DYGN

22.4 NATTARBETSERSÄTTNING ÅT SKIFTARBETARE PÅ LASTFARTYG

6,67 €/vaktskift Då maskinrummet är obemannat erläggs åt skiftarbetare nattarbetsersättning 00-04

24.1 OM ÅT ARBETSTAGARE INTE KAN ANORDNAS KOST OCH LOGI1)

- KOSTERSÄTTNING

- I FINLAND 28,91 €/ DYGN

- UTOMLANDS 54,41 €/ DYGN

-LOGIERSÄTTNING ENLIGT RÄKNING

24.2 NATURAFÖRMÅNSERSÄTTNING1) UNDER SEMESTER 21,18 €/ DYGN

(-KOSTERSÄTTNINGSANDEL) 14,17 €/ DYGN

(-LOGIERSÄTTNINGSANDEL) 7,01 €/ DYGN

24.3 NATURAFÖRMÅNSERSÄTTNING UNDER VEDERLAG 21,18 €/ DYGN

24.4 NATURAFÖRMÅNSERSÄTTNING UNDER SJUKDOM 21,18 €/ DYGN

(NÄR ARBETSTAGAREN INTE VÅRDAS PÅ SJUKHUS)

TAXIKOSTNADER

8.2 RESEERSÄTTNING 41,25 €/ PERSON /RESA (T.EX. HÖGST)

8.3 SEMESTERRESOR 41,25 €/ RESA

1) PUNKT 24.1 OCH 24.2 FASTSTÄLLS ÅRLIGEN OCH TRÄDER I KRAFT FRÅN ÅRETS BÖRJAN