Avslutande diskussion. Välfärdspolitik kan sägas omfatta all sådan verksamhet som påverkar människors välfärd inklusive hur de enskilda människorna upplever välfärden. Utredningen visar att det idag finns funktionshindrade på Åland som lever under oskäliga ekonomiska villkor utan möjligheter att själva märkbart förbättra den egna situationen. Konsekvensen för dessa individer är att samhället blir ekonomiskt otillgängligt, vilket i sin tur är en riskfaktor för sänkt livskvalitet, isolering och utslagning. I ÅSUB:s rapport 2007:5 om ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland framgår att de i befolkningen som löper risk för fattigdom är individer som hamnar under den relativa fattigdomsgränsen 919 € per månad innan skattefria transfereringar (ÅSUB rapport 2007:5, s. 39, s. 41-42). Att intervjuerna visar att det finns funktionshindrade på Åland som även efter de skattefria transfereringarna (behovsprövade bidrag som vårdbidrag, bostadsbidrag, utkomststöd samt barnbidrag) ligger kvar under den relativa fattigdomsgränsen bekräftar att något omedelbart måste göras för att förbättra ekonomin för denna grupp. Individer som helt eller delvis saknar möjlighet att själva förbättra sin ekonomiska situation är annars placerade i en situation av fortlöpande fattigdom. För att veta hur många personer med funktionsnedsättning som berörs på Åland behöver en kompletterande undersökning göras. Den kvalitativa undersökningen bekräftar att det förekommer grava ekonomiska missförhållanden men den kan inte säga för hur många. Undersökningen visar att det finns en samstämmighet mellan de intervjuade sakkunniga och privatpersonerna om att vissa grupper är mer genomgående ekonomiskt utsatta än andra. Framträdande i sammanhanget är personer med utvecklingsstörning och andra personer som sjukpensionerats i tidig vuxen ålder, t.ex. psykiskt funktionshindrade. Låga pensioner och andra grundskydd i kombination med marginella möjligheter att förtjäna pengar vid sidan om pensionen och höga merkostnader p.g.a. funktionshindret nämns som vanliga faktorer bakom utsattheten. Undersökningar om ekonomins följder för den psykiska (o)hälsan visar att pengar kan fungera som ett terapeutiskt instrument och att bristen på pengar kan vara ett hinder i återhämtningsprocessen. Förbättrade ekonomiska möjligheter ger möjlighet till lindring i symtom, bättre funktionsförmåga och högre självkänsla (Topor, 2007, s. 15-17). En styrka i valet att använda djupintervjuer som undersökningsmetod är att greppet om hur den ekonomisk...
Avslutande diskussion. Hur ska vi förhålla oss till företag med ett sam hällsansvar och det jag definierar som CSR? Är CSR företagsekonomiskt och samhällsekono miskt hållbart? Om företaget opererar på en monopol eller en speciell nischmarknad där de kan övervältra kostnader för CSR på mark naden är det mer sannolikt att så är fallet. Ska företag offra vinst för miljön när alternativet är en mer effektiv miljöpolicy utförd av en central reglerare? Nej, rimligtvis inte. Om exempelvis ett kommunalägt kraftvär meverk frivilligt gör stora extrasatsningar på klimatområdet har det liten eller ingen effekt då denna extra utsläppsminskning ”äts upp” av någon annan inom det europeiska utsläpps handelssystemet EU ETS. Det finns ett tak för hur mycket som får släppas ut inom EU ETS och inom denna ”bubbla” handlar företagen utsläppsrätter med varandra. Utsläppsrätterna har blivit utdelade till företagen baserat på his toriska utsläpp. Om ett företag sparar utsläpps rätter genom extrasteg så säljs de till företag som har underskott på utsläppsrätter. Så givet att ett ”sparande” företag inte annullerar sina utsläppsrätter har extrastegen ingen reell effekt på klimatet. Skattepengar slösas alltså bort i onödan under förevändningen att företaget tar extrasteg i klimatarbetet.46 Som jag antytt tidigare finns det dock situ ationer då det är sannolikt att CSR är välfärds höjande. Det gäller främst strategisk CSR riktat mot sådana miljöproblem som är helt eller del vis oreglerade. Ett exempel på ett miljöproblem som i stora delar av världen saknar adekvata regleringar är ökande utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Ett annat problem som tagits upp här är hur man definierar och mäter CSR. Hur man gör detta blir helt avgörande för en utvärde ring eller tolkning av ett företags CSR. Jag har definierat CSR som åtgärder som går utanför och bortom lagar och förordningar; en frivillig självreglering. I den meningen är vår definition klar och tydligt. Men det löser inte problemet med hur vi ska mäta dessa åtgärder kvantita tivt när vi observerar CSR i verkligheten. Det är ofta svårt att utvärdera vad företag själva kallar
Avslutande diskussion. Det psykologiska kontraktet ur organisationens perspektiv har till stor del utelämnats av den tidigare forskningen. Denna studie har genererat en beskrivning av hur ett svenskt företag med kundföretag, på olika sätt arbetar med att kommunicera de förväntningar som finns inom anställningsrelationen. Förväntningarnas uppdelning i form av hårdare och mjukare förväntningar har även synliggjorts. Konstaterats har också att individen samt dess preferenser är en viktig del att ta hänsyn till vid kommunikation av en förväntning samt att ett möjliggörande för detta är en god och personlig relation med varje arbetstagare. Studiens användbarhet är framförallt att det deskriptiva resultatet kan agera exempel på hur det psykologiska kontraktet kan gestaltas i verkligheten sett ur ett företagsperspektiv. Ett perspektiv utav stor vikt då tidigare forskning visat att individens förväntningar har en stor inverkan och betydelse på individens motivation samt att organisationen på många sätt kan påverka beteendets riktning (Brehm & Self, 1989; Xxxxxx & Conway, 2005). Problemområden samt områden för vidare forskning har även synliggjorts. Framförallt när det kommer till hur den förändrade arbetsmarknaden och dess nya individer påverkar det psykologiska kontraktet och därmed även organisationers strategier för att hantera detta. Det psykologiska kontraktets komplexitet och därmed svårigheter vid hanterandet av det osynliga kontraktet har även belysts. Viktigt är därför att i framtiden ytterligare kartlägga samt skapa en djupare förståelse för det psykologiska kontraktet ur organisationens perspektiv. Att forska vidare om hur organisationer bättre och lättare kan styra och påverka det psykologiska kontraktet i positiv riktning för att på så sätt skapa bättre och mer hållbara anställningsrelationer på dagens förändrade arbetsmarknad.
Avslutande diskussion. Inom de fyra avtalsområden som studerats i detta avsnitt har minimilönebettet ökat över tid inom Detaljhandels- och Hotell- och restaurangavtalet. Lönefördelningarna inom dessa avtalsområden 2011 var också i högre grad påverkade av minimilönenivå- erna jämfört med inom Teknikavtalet och HÖK-avtalet. Inom Hotell- och restaurang- avtalet finns en tydlig ansamling av löntagare vid de olika minimilönenivåerna, denna andel har också ökat över tid. Även Detaljhandelsavtalets lönefördelning uppvisar sådana ansamlingar men i mindre omfattning. Ansamlingarna i lönefördelningarna indikerar att minimilönerna höjer lönerna för sysselsatta som befinner sig i den nedre delen av lönefördelningen, vilket också analysen av minimilönehöjningar i Lönebild- ningsrapporten 2007 visade. Att lönefördelningarna påverkats av minimilönerna visar att de har potential att också påverka sysselsättningen för dem med låg faktisk eller uppfattad produktivitet. Huruvida negativa sysselsättningseffekter uppstått kan däremot inte avgöras utifrån en analys av lönefördelningarna.
Avslutande diskussion. Fel! Bokmärket är inte definierat.