Common use of Beräkning av sjuklön Clause in Contracts

Beräkning av sjuklön. Grundläggande för resonemanget är att sjukdomen ska ha förorsakat ett inkomst- bortfall avseende sådan inkomst, som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner till. Det är med andra ord samma förut- sättningar, som tidigare gällde för rätten till timberäknad sjukpenning. Ordinarie lön – inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklön. Den inte schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet och som sådan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska ge rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del av den inte schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ar) då sjuk- domsfallet inträffat. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- bete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- bete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten (dvs. med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda semesterledighet till ett senare tillfälle. I dessa fall gäller att sjuklöneunderla- get förutom månadslönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpning: Ef- tersom skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift till B-lagets eftermiddagsskift, ej anses ha övergått till B-laget om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – även om detta varit avsikten – om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”gamla laget” i stället för ”det nya”. Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. 15: e kalenderdagen i sjukpe- rioden under följande tider • • för grupp 1 t o m den 90: e kalenderdagen i sjukperioden för grupp 2 t o m den 45: e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Anställd, som varit anställd hos arbetsgivaren under samman-lagt ett år eller över- gått direkt från anställning med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp

Beräkning av sjuklön. Grundläggande för resonemanget är att sjukdomen ska ha förorsakat ett inkomst- bortfall avseende sådan inkomst, som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner till. Det är med andra ord samma förut- sättningar, som tidigare gällde för rätten till timberäknad sjukpenning. Ordinarie lön – inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklön. Den inte schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet och som sådan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska ge rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del av den inte schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ar) då sjuk- domsfallet inträffat. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- bete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- bete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten (dvs. med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda semesterledighet till ett senare tillfälle. I dessa fall gäller att sjuklöneunderla- get förutom månadslönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpning: Ef- tersom skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift till B-lagets eftermiddagsskift, ej anses ha övergått till B-laget om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 8 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – även om detta varit avsikten – om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”gamla laget” i stället för ”det nya”. Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. 15: e kalenderdagen i sjukpe- rioden under följande tider • • för grupp 1 t o m den 90: e kalenderdagen i sjukperioden för grupp 2 t o m den 45: e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Anställd, som varit anställd hos arbetsgivaren under samman-lagt ett år eller över- gått direkt från anställning med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp

Beräkning av sjuklön. Grundläggande för resonemanget är att sjukdomen ska ha förorsakat ett inkomst- bortfall avseende sådan inkomst, som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner till. Det är med andra ord samma förut- sättningar, som tidigare gällde för rätten till timberäknad sjukpenning. Ordinarie lön – inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklön. .Den inte schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet och som sådan så- dan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska ge rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del av den inte schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ar) då sjuk- domsfallet sjukdoms- fallet inträffat. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser jämförelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- betearbete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp in- komstskyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- betearbete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande förekom- mande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten (dvs. med tillämpning av aktuell ak- tuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda betalda semesterledighet till ett senare tillfälle. I dessa fall gäller att sjuklöneunderla- get sjuklöne- underlaget förutom månadslönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpning: Ef- tersom Efter- som skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift till B-lagets eftermiddagsskift, ej anses ha övergått till B-laget om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – även om detta varit avsikten – om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen Princi- pen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”gamla laget” i stället för ”det nya”. Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. 15: e kalenderdagen i sjukpe- rioden under följande tider • • för grupp 1 t o m den 90: e kalenderdagen i sjukperioden • för grupp 2 t o m den 45: e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagarka- rensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Anställd, som varit anställd hos arbetsgivaren under samman-lagt sammanlagt ett år eller över- gått övergått direkt från anställning med rätt till sjuklön under un- der minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för gruppgrupp 2. Om den anställde därför under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklöneda- gar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperio- den påverkas ej av ovanstående begränsningsregel. Om sjukpension enligt ITP-planen eller förtidspension enligt AGS börjar utges till den anställde upphör rätten till sjuklön. • För en anställd med en årslön om högst 7,5 prisbasbelopp: • För anställd med en årslön över 7,5 prisbasbelopp: 90 % x 7,5 x prisbasbeloppet + 10 % x månadslönen x 12 – 7,5 x prisbasbeloppet 365 365

Beräkning av sjuklön. Grundläggande för resonemanget är att sjukdomen ska ha förorsakat ett inkomst- bortfall avseende sådan inkomst, som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner till. Det är med andra ord samma förut- sättningar, som tidigare gällde för rätten till timberäknad sjukpenning. Ordinarie lön – inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklön. Den inte schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet och som sådan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska ge rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del av den inte schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ar) då sjuk- domsfallet inträffat. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- bete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- bete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten (dvs. med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda semesterledighet till ett senare tillfälle. I dessa fall gäller att sjuklöneunderla- get förutom månadslönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpning: Ef- tersom skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift till B-lagets eftermiddagsskift, ej anses ha övergått till B-laget om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – även om detta varit avsikten – om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”gamla laget” i stället för ”det nya”. Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. 15: e kalenderdagen i sjukpe- rioden under följande tider • • för grupp 1 t o m den 90: e kalenderdagen i sjukperioden • för grupp 2 t o m den 45: e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Anställd, som varit anställd hos arbetsgivaren under samman-lagt sammanlagt ett år eller över- gått övergått direkt från anställning med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för gruppgrupp 2. Om den anställde därför under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjuk- periodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukpe- riod. Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukpe- rioden påverkas ej av ovanstående begränsningsregel. Om sjukpension enligt ITP-planen eller förtidspension enligt AGS börjar utges till den anställde upphör rätten till sjuklön. Vid sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges sjuklön genom att sjukavdrag per dag görs från månadslönen en- ligt följande: • För en anställd med en årslön om högst 7,5 prisbasbelopp: 90 % x månadslönen x 12 • För anställd med en årslön över 7,5 prisbasbelopp: 90 % x 7,5 x prisbasbeloppet + 10 % x månadslönen x 12 – 7,5 x prisbasbeloppet 365 365

Beräkning av sjuklön. Vägledande för avtalets utformning i denna del har varit uttalandena i lagens förarbeten jämförda med de gamla reglernas förutsättningar för er- hållande av timberäknad sjukpenning. Grundläggande för resonemanget är att sjukdomen ska skall ha förorsakat ett inkomst- bortfall inkomstbortfall avseende sådan inkomst, som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner till. Det är med andra ord samma förut- sättningarförutsättningar, som tidigare gällde för rätten till timberäknad sjukpenning. Ordinarie Att vanlig ordinarie lön – - inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och prestationslöne- delar - ingår, liksom sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklönär lätt att förstå. Storleken av beloppen torde heller inte vara så svåra att fast- ställa. Den inte icke schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet arbetstids- måttet och som sådan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska skall ge rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del av den inte icke schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ardag (ar) då sjuk- domsfallet sjukdomsfallet inträffat. Man kan säga att beviskraven motsvarar de förutsättningar, som tidigare gällde för att få timberäknad sjukpenning. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser jämförelser som i sjuklönelagens lagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats förväntats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti ga- ranti för visst ar- betearbete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp inkomstskyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagenförtroendeman- nalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- betearbete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten (dvs. dvs med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlagetsjuklöneunderla- get. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen Lagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda betalda semesterledighet till ett senare tillfälle. I dessa fall gäller att sjuklöneunderla- get sjuklöneunderlaget förutom månadslönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpningtillämp- ning: Ef- tersom Eftersom skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift för- middagsskift till B-lagets eftermiddagsskift, ej anses ha övergått till B-laget la- get om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete ar- bete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – - även om detta varit avsikten – - om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen Principen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”"gamla laget” " i stället för ”"det nya”". Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning tillämp- ning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska skall ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande semesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska skall tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. fr o m 15: :e kalenderdagen i sjukpe- rioden sjukperioden under följande tider • • * för grupp 1 t o m den 90: :e kalenderdagen i sjukperioden * för grupp 2 t o m den 45: :e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Anställd, som varit anställd hos arbetsgivaren under samman-lagt minst ett år i följd eller över- gått övergått direkt från anställning med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för gruppgrupp 2. Om den an- ställde därför under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från ar- betsgivaren, skall antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklöneda- gar för det aktuella sjukdomsfallet. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjuk- avdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjuk- perioden påverkas ej av ovanstående begränsningsregel. Om sjukpension enligt ITP-planen eller förtidspension enligt AGS börjar utges till den anställde upphör rätten till sjuklön. Vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges sjuklön genom att sjukavdrag per dag görs från månadslönen enligt följande: 90 % x 7,5 x basbeloppet + 10 % x månadslönen x 12 - 7,5 x basbeloppet 365 365 Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande: Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad den anställde fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid.

Beräkning av sjuklön. Grundläggande för resonemanget är att sjukdomen ska ha förorsakat ett inkomst- bortfall avseende sådan inkomst, som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner till. Det är med andra ord samma förut- sättningar, som tidigare gällde för rätten till timberäknad sjukpenning. Ordinarie lön – inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklön. Den inte schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet och som sådan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska ge rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del av den inte schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ar) då sjuk- domsfallet inträffat. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- bete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- bete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten (dvs. med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda semesterledighet till ett senare tillfälle. I dessa fall gäller att sjuklöneunderla- get förutom månadslönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpning: Ef- tersom skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift till B-lagets eftermiddagsskift, ej anses ha övergått till B-laget om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – även om detta varit avsikten – om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”gamla laget” i stället för ”det nya”. Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. 15: e kalenderdagen i sjukpe- rioden under följande tider • • för grupp 1 t o m den 90: e kalenderdagen i sjukperioden för grupp 2 t o m den 45: e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Anställd, som varit anställd hos arbetsgivaren under samman-lagt sammanlagt ett år eller över- gått direkt från anställning med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp

Beräkning av sjuklön. Grundläggande för resonemanget är att sjukdomen ska ha förorsakat ett inkomst- bortfall inkomstbortfall avseende sådan inkomst, som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner till. Det är med andra ord samma förut- sättningarförutsättningar, som tidigare gällde för rätten till timberäknad sjukpenning. Ordinarie lön – inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklön. .Den inte schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet och som sådan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska ge rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del av den inte schemalagda utfyllnadstiden utfyllnads- tiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ar) då sjuk- domsfallet sjukdomsfallet inträffat. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser jämförelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning beredskapsersätt- ning under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap veckosluts- beredskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats förväntats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- betearbete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp inkomstskyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagenförtroende- mannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- betearbete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten inkomst- förlusten (dvs. med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlagetsjuk- löneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda betalda semesterledighet till ett senare tillfälle. I dessa fall gäller att sjuklöneunderla- get sjuklöneunderlaget förutom månadslönen månads- lönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpningtillämp- ning: Ef- tersom Eftersom skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift för- middagsskift till B-lagets eftermiddagsskift, ej anses ha övergått till B-B- laget om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – även om detta varit avsikten – om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen Principen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”gamla laget” i stället för ”det nya”. Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning tillämp- ning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande semesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. 15: e kalenderdagen i sjukpe- rioden under följande tider • • * för grupp 1 t o m den 90: e kalenderdagen i sjukperioden * för grupp 2 t o m den 45: e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Anställd, som varit anställd hos arbetsgivaren under samman-lagt minst ett år i följd eller över- gått övergått direkt från anställning med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för gruppgrupp 2. Om den an- ställde därför under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklöne- dagar för det aktuella sjukdomsfallet. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjuk- avdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjuk- perioden påverkas ej av ovanstående begränsningsregel. Om sjukpension enligt ITP-planen eller förtidspension enligt AGS börjar utges till den anställde upphör rätten till sjuklön. * För en anställd med en årslön om högst 7,5 prisbasbelopp: 90 % x månadslönen x 12 * För anställd med en årslön över 7,5 prisbasbelopp: 90 % x 7,5 x prisbasbeloppet + 10 % x månadslönen x 12 – 7,5 x prisbasbeloppet 365 365 Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande: Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad den anställde fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid.

Beräkning av sjuklön. Grundläggande Sjuklönen beräknas per timme och utbetalas för resonemanget tid vilken avdrag utförts en- ligt ovan. Dock utbetalas inte sjuklön för den period karensavdrag görs. Vid frånvaro på grund av sjukdom ska karensavdraget för månadsavlönad arbets- tagare motsvara 1/5 av den ordinarie veckoarbetstiden. För deltidsanställda proportioneras avdraget i förhållande till gällande ordinarie veckoarbetstid. För arbetstagare med reducerad arbetstid skall avdraget proportioneras i för- hållande till gällande arbetstidsmått. Avdrag för varje frånvarotimme görs med ett belopp som motsvarar timlönen för respektive arbetstagare. Avdrag får inte göras för fler timmar än den anställde faktiskt är frånvarande. För arbetstagare som drabbats av arbetsskada utgår inget karensavdrag. För timavlönad arbetstagare gäller att sjukdomen karensavdrag motsvarande 1/5 av den ordinarie veckoarbetstiden ska göras på samma sätt som ovan. Med ordinarie veckoarbetstid avses arbetstagarens genomsnittliga veckoar- betstid. Karensavdraget ska spegla hur arbetstagaren i genomsnitt arbetar. Genomsnittsberäkningen ska därför baseras på förhållanden under en för arbetstagaren representativ och jämförbar period så att genomsnittet på ett rättvist sätt speglar arbetstagarens arbetstidsförhållande. Ju mera varierande en arbetstagare arbetar från vecka till vecka desto viktigare kan det bli att ha förorsakat ett inkomst- bortfall avseende sådan inkomst, en längre jämförelseperiod och tvärtom. En jämförelseperiod om en till tre månader torde i de flesta fall vara tillräcklig. Ny sjukperiod som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, börjar inom fem (5) kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner tillfortsättning på den tidigare sjukpe- rioden. Det är med andra ord samma förut- sättningar, som tidigare gällde för rätten innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras till timberäknad sjukpenning. Ordinarie lön – inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklön. Den inte schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet och som sådan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska ge rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del karensavdrag om 1/5 av den inte schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ar) då sjuk- domsfallet inträffatordinarie veckoarbetstiden har gjorts. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars Sjuklönens storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffatberäknas på aktuell timförtjänst. Med tanke på de jäm- förelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön aktuell timförtjänst avses: Genomsnittlig individuell förtjänst enligt LAS senast tillgänglig lönestatistik. Parterna är överens om att lämplig statistikperiod kan konstaterasutgöra föregående rullande tre-månadersperiod. Arbetsgivare kan dock välja annan beräknings¬period för förtjänststatistik. Aktuell timförtjänst beräknas då: *) förtjänst beräknas inkl. ackordskompensation, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlagetev. Detta gäller även vid sjukdomOB-, som medför bortfall av beredskapsersättning FA- och skifttillägg etc. Om arbetstagare under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- bete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- bete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten (dvs. med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda semesterledighet till ett senare tillfälle. I dessa fall gäller att sjuklöneunderla- get förutom månadslönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpning: Ef- tersom skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift till B-lagets eftermiddagsskift, ej anses ha övergått till B-laget om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – även om detta varit avsikten – om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”gamla laget” i stället för ”det nya”. Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. 15: e kalenderdagen i sjukpe- rioden under följande tider • • för grupp 1 t o m den 90: e kalenderdagen i sjukperioden för grupp 2 t o m den 45: e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller statistikperioden arbetat övertid i en sjukperiod. Anställd, omfattning som varit anställd hos arbetsgivaren antingen i genomsnitt eller under samman-lagt ett år eller över- gått direkt från anställning med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk enskild månad överstiger fyra tim/mån ska förekommande övertid beaktas vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för gruppberäkning av sjuklöneunderlaget.

Beräkning av sjuklön. Grundläggande för resonemanget är att sjukdomen ska ha förorsakat ett inkomst- bortfall avseende sådan inkomst, som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner till. Det är med andra ord samma förut- sättningar, som tidigare gällde för rätten till timberäknad sjukpenning. Ordinarie lön – inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och sådana OB-tillägg tillä gg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklön. Den inte schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet och som sådan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska ge rätt till sjuklön i dessa situationer situa tioner krävs dock, att det är klart bevisat att en del av den inte schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ar) då sjuk- domsfallet inträffat. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning under dagar da gar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- bete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- bete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten (dvs. med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda ta lda semesterledighet till ett senare tillfälletillfä lle. I dessa fall gäller fa ll gä ller att sjuklöneunderla- get förutom månadslönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpning: Ef- tersom skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde anstä lde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift la gets förmidda gsskift till B-lagets eftermiddagsskiftla gets eftermidda gsskift, ej anses ha övergått till B-laget om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – även om detta varit avsikten – om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”gamla laget” i stället för ”det nya”. Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. 15: e kalenderdagen i sjukpe- rioden under följande tider • • för grupp 1 t o m den 90: e kalenderdagen i sjukperioden för grupp 2 t o m den 45: e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Anställd, som varit anställd hos arbetsgivaren under samman-lagt ett år eller över- gått direkt från anställning med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp

Beräkning av sjuklön. Grundläggande Sjuklön betalas under sjuklöneperioden enligt sjuklönelagen för resonemanget är att sjukdomen ska ha förorsakat ett inkomst- bortfall avseende sådan inkomsttid, som naturligen arbetstagaren skulle utgetts ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om sjukdomen han inte inträffat varit sjuk. Den första sjukfrånvarodagen enligt föregående stycke i varje sjuklöneperiod utgör karensdag utan rätt till sjuklön. Fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen i sjuklöneperioden är sjuklönen 80 pro- cent av arbetstagarens medeltimförtjänst på tidlön och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattningackord (inklusive ev. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättningskiftformstillägg, premielönedelar, bonus) enligt senast kända kvartalslöne- statistik. För arbetstagare med enbart timlön (inklusive ev. skiftformstillägg), utgör sjuklönen 80 procent av denna timlön. Arbetstagare, som man räknar skulle varit berättigad till ersättning för arbete på obekväm tid, erhåller fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen dessutom 80 procent av denna som sjuklön. Anmärkning 1 Förbundet har anfört att sjuklön borde utgå också för bortfall av bered- skapsersättning, resetillägg samt lön och övertidstillägg i samband med kol- lektiv produktionsövertid. Arbetsgivaren har invänt att man en regel med sådan innebörd kan stå i strid med lagen om sjuklön eftersom arbetstagaren ge- nom ändrad planering kan erhålla motsvarande inkomst vid annat tillfälle. Parterna är mot denna bakgrund ense om att inte ange några regler för dessa fall.*) Om detta i något företag skulle erhållit men vars storlek man inte känner tillleda till uppenbart oskäliga kon- sekvenser ankommer det i första hand på de lokala parterna att reglera detta. Det är med andra ord samma förut- sättningar*) Anmärkning ”Om arbetstagare, som omfattas av överenskommelse om kollektiv pro- duktionsövertid, helt eller delvis är frånvarande på grund av sjukdom under sådan tid, gäller följande. Arbetstagare ska erbjudas att utföra övertidsarbete med ersättning som för produktionsövertid. Erbjudandet ska omfatta samma antal timmar som han under sjuklöneperioden skulle ha arbetat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande. Om inte arbetsgivaren och arbets- tagaren enas om annat, ska detta övertidsarbete utföras inom 14 dagar efter att han återgått i arbete efter sjukfrånvaron. Erbjuder arbetsgivaren inte övertidsarbete enligt ovan, ska arbetstagaren erhålla sjuklön för den tid som han under sjuklöneperioden skulle ha arbetat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande.” Anmärkning 2 Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det en tidigare gällde sjukperiod avslutats betraktas denna som en fortsättning på föregående sjukperiod. Anmärkning 3 Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan betalar arbetsgi- varen sjuklön om 80 procent även för rätten till timberäknad sjukpenningden första sjukfrånvarodagen. Ordinarie lön – inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklön. Den inte schemalagda utfyllnadstiden är en del Anmärkning 4 Vissa arbetstagare kan enligt beslut av det ordinarie arbetstidsmåttet och som sådan en naturlig del försäkringskassan av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska ge medicinska skäl ha rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del av om 80 procent redan från och med den inte schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ar) då första sjuk- domsfallet inträffat. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- bete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- bete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten (dvs. med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda semesterledighet till ett senare tillfälle. I dessa fall gäller att sjuklöneunderla- get förutom månadslönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpning: Ef- tersom skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift till B-lagets eftermiddagsskift, ej anses ha övergått till B-laget om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – även om detta varit avsikten – om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”gamla laget” i stället för ”det nya”. Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. 15: e kalenderdagen i sjukpe- rioden under följande tider • • för grupp 1 t o m den 90: e kalenderdagen i sjukperioden för grupp 2 t o m den 45: e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Anställd, som varit anställd hos arbetsgivaren under samman-lagt ett år eller över- gått direkt från anställning med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för gruppfrånvarodagen.

Beräkning av sjuklön. Grundläggande för resonemanget är att sjukdomen ska skall ha förorsakat ett inkomst- bortfall inkomstbortfall avseende sådan inkomst, som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner till. Det är med andra ord samma förut- sättningarförutsättningar, som tidigare gällde för rätten till timberäknad sjukpenning. Ordinarie Att vanlig ordinarie lön – - inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och prestationslöne- delar - ingår, liksom sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklönär lätt att förstå. Storleken av beloppen torde heller inte vara så svåra att fast- ställa. Den inte icke schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet arbetstids- måttet och som sådan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska skall ge rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del av den inte icke schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ardag (ar) då sjuk- domsfallet sjukdomsfallet inträffat. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser jämförelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning beredskapsersätt- ning under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap veckosluts- beredskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats förväntats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- betearbete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp inkomstskyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagenförtroende- mannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- betearbete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten inkomst- förlusten (dvs. med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlagetsjuk- löneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt till sjuklön, om han flyttar motsvarande del av sin be- talda betalda semesterledighet till ett senare tillfälle. I dessa fall gäller att sjuklöneunderla- get sjuklöneunderlaget förutom månadslönen månads- lönen även omfattar 0,54 % per betald semesterdag för rörliga lönedelar. Vad gäller skiftbytessituationerna är parterna ense om följande tillämpningtillämp- ning: Ef- tersom Eftersom skiftbyte enligt huvudregeln endast kan genomföras genom att den anställde utför arbete på viss tid i stället för den vanliga arbetstiden, kan sjukfrånvaro ej medföra skiftbyte. Detta medför att en anställd som t ex på måndagen blir anmodad att på tisdagen övergå från A-lagets förmiddagsskift för- middagsskift till B-lagets eftermiddagsskift, ej anses ha övergått till B-B- laget om han blir sjuk och ej kan inställa sig på tisdagen. Han har nämligen ej fullgjort den väsentliga delen av skiftbytet, som består i att påbörja arbete i den nya arbetstiden. Innebörden härav är att den anställde även under den tisdag då sjukdomsfallet inträffar anses vara kvar i A-laget. Detta medför att han ej blir berättigad till ersättning enligt § 5 mom 2. På motsvarande sätt gäller, att den som övergått på tisdagen ej kan anses ha återgått på onsdagen – - även om detta varit avsikten – - om han blir sjuk på onsdagen. Prin- cipen Principen gäller på samma sätt. Återgång kan bara ske genom att man börjar arbeta i det ”"gamla laget” " i stället för ”"det nya”". Med det angivna synsättet har parterna gett sjuklönereglerna en tillämpning tillämp- ning vid skiftbyte, som motsvarar reglernas innehåll och tillämpning i övrigt. Sjuklön ska skall ej räknas in i semesterlöneunderlaget. Detta har att göra med att se- mesterlönegrundande semesterlönegrundande sjukfrånvarodagar jämte ersättningar för sådan tid ska skall tas bort ur semesterlöneunderlaget och ersättas med motsvarande antal framräknade normaldagar. Anställd har enligt detta avtal rätt till sjuklön fr.o.m. 15: e kalenderdagen i sjukpe- rioden under följande tider • • * för grupp 1 t o m den 90: e kalenderdagen i sjukperioden * för grupp 2 t o m den 45: e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Anställd, som varit anställd hos arbetsgivaren under samman-lagt minst ett år i följd eller över- gått övergått direkt från anställning med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, tillhör grupp 1. Anställd tillhör i övriga fall grupp 2. Om en anställd under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för gruppgrupp 2. Om den an- ställde därför under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, skall antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklöne- dagar för det aktuella sjukdomsfallet. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjuk- avdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjuk- perioden påverkas ej av ovanstående begränsningsregel. Om sjukpension enligt ITP-planen eller förtidspension enligt AGS börjar utges till den anställde upphör rätten till sjuklön. * För en anställd med en årslön om högst 10 basbelopp: 90 % x månadslönen x 12 90 % x 10 x basbeloppet + 10 % x månadslönen x 12 - 10 x basbeloppet Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande: Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad den anställde fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid.