Teknikavtalet IF Metall

1 februari 2012 – 31 mars 2013

1 februari 2012 – 31 mars 2013

Kollektivt avtal mellan Teknikarbetsgivarna och Industrifacket Metall (IF Metall)

I äldre avtalstexter förekommer organisationernas tidigare namn och förkortningar liksom den tidigare benämningen Verkstadsavtalet (VA).

Sveriges Verkstadsförening (VF) = Teknikarbetsgivarna Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) = Svenskt Näringsliv

Svenska Metallindustriarbetareförbundet (Metall) = Industrifacket Metall (IF Metall)

Innehåll

§ 1	Fredsplikt och förhandlingsordning	5
§ 2	Löneprinciperna	8
§ 3	Lönebestämmelser	9
§ 4	Arbetstid	11
§ 5	Ersättning för arbete på obekväm tid och övertid	22
§ 6	Semester	25
§ 7	Arbete utom verkstaden	29
§ 8	Sjuk- och föräldralön	32
§ 9	Anställnings ingående och upphörande	36
§ 10	Löneskydd	40
§ 11	Permission	42
§ 12	Hemarbete	43
§ 13	Avtalsförsäkringar	43
§ 14	Giltighetstid	44

Bilagor till avtalet

Tim- och ackordslönebilaga 45

1 Löneform 45

2 Timlön 45

3 Ackord 46

4 Tvist 52

5 Skiftforms- och underjordstillägg 53

6 Betald ledighet och pensionspremie 53

7 Beräkning av semesterlön 53

8 Helglön 55

9 Beräkning av sjuklön 57

10 Föräldralön 58

11 Beräkning av färdtidsersättning 59

12 Betalning vid driftsavbrott 59

13 Betalning vid anställnings upphörande 59

14 Betalning vid omställning 60

15 Bestämmelser rörande gjuterier 60

16 Permission 61

17 Hemarbete 61

18 Löneutbetalning 62

19 Protokollsanteckningar 63

Överenskommelse om permitteringslön 64

Överenskommelse angående företagens medverkan

vid uppbörd av fackföreningsavgifter 67

Avtal om yrkesintroduktion 70

Avtal om kompetensutveckling i företagen 72

Avtal om en avgiftsbestämd omställningsförsäkring 76

Överenskommelse om vissa särskilda åtgärder

för arbetstagare som utsatts för asbestexponering 83

Avtal om arbetsmiljö och företagshälsovård 84

Avtal om utvecklingsarbete mot belastningsskador 86

Huvudavtal 88

Löneavtal 95

Teknikavtalet IF Metall

Kollektivt avtal mellan Teknikarbetsgivarna och Industrifacket Metall (IF Metall)

§ 1 Fredsplikt och förhandlingsordning

Mom 1 Fredsplikt

Parterna är ense om att fredsplikt råder rörande anställningsvillkor och för- hållandena i övrigt mellan parterna under avtalets giltighetstid.

Anmärkning

Parterna är överens om att denna bestämmelse inte påverkar rätten att vid- ta sympatiåtgärder enligt kap. III huvudavtalet SAF LO.

Mom 2 Förhandlingsskyldighet

Om det uppstår en rättstvist eller intressetvist rörande anställningsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna ska förhandlingar föras i den ordning som följer av detta avtal.

Mom 3 Förhandlingar på lokal och central nivå

Förhandlingar sker först på lokal nivå (lokal förhandling) och därefter, om enighet inte har uppnåtts, på central nivå (central förhandling).

Lokal förhandling sker mellan parterna på arbetsplatsen under medverkan av lokal organisation.

Central förhandling förs mellan parterna på förbundsnivå.

Mom 4 Betalningstvister och tvister om arbetsskyldighet

Vad som i mom 5–7 och 10–11 sägs i fråga om frister och väckande av talan gäller inte i tvister som avses i 34 och 35 §§ MBL. I sådana tvister gäller vad som anges i 37 § MBL.

Anmärkning

I tvist enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar er- sätter förhandlingsordningens bestämmelser 35 § MBL, som således inte kan tillämpas i sådana tvister.

§ 1

Mom 5 Begäran om lokal förhandling

Uppkommer en rättstvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande, ska den part som vill driva frågan begära lokal förhandling. Begäran ska nå motparten senast två (2) veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren inte fått ett sådant besked om ogiltighetstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket i lagen om anställningsskydd uppgår dock fristen till en månad och räknas från den dag anställningen upphörde.

Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i första stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan.

Uppkommer en annan tvist än som avses i första stycket ska en lokal förhand- ling begäras så snart det kan ske. Begäran ska senast nå motparten fyra månader efter det att den part som begär förhandling ska anses ha haft kännedom om de sakomständigheter som ligger till grund för tvisten.

Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i tredje stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan. Detta gäller också under alla omständigheter i sådana tvister om förhandling begärs mer än två år efter det att de sakomständigheter inträffat som ligger till grund för tvisten.

Anmärkning

För ostridig till betalning förfallen lön eller annan ersättning gäller pre- skription enligt lag. I fråga om möjligheten att vidta s.k. indrivningsblockad gäller 41 § andra stycket MBL.

Mom 6 Begäran om central förhandling

Om parterna inte kommer överens om hur en tvist ska lösas vid den lokala förhandlingen ska den part som vill driva tvisten vidare begära en central för- handling hos motparten.

I tvister om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande bör begä- ran om central förhandling nå motparten senast två veckor från den dag den lokala förhandlingen avslutades.

Efter lokal förhandling enligt 11 § eller 12 § MBL ska begäran nå motparten senast två veckor från den dag den lokala förhandlingen avslutades. Det gäller också i fråga om tvister om tystnadsplikt enligt 21 § MBL samt vid s.k. entre- prenadförhandlingar enligt 38 § MBL.

I en annan tvist än som avses i tredje stycket ska begäran om central förhand- ling göras skyndsamt. Begäran ska nå motparten senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutades.

Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i tredje eller fjärde stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan.

Mom 7 Tiden inom vilken en lokal eller central förhandling ska påbörjas Har en begäran om förhandling gjorts inom föreskriven tid ska förhandlingen påbörjas snarast möjligt, dock senast inom tre veckor från den dag begäran gjordes. Parterna kan i enskilda fall komma överens om längre tid.

Mom 8 Förhandlingsprotokoll

Om så begärs det ska ett protokoll föras över förhandlingen. Protokollet ska justeras av parterna.

Mom 9 Hur förhandlingar avslutas

En lokal eller en central förhandling är avslutad då parterna kommer överens om det eller ena parten gett motparten tydligt besked om att han anser för- handlingen avslutad.

Om protokoll förts ska en anteckning om när förhandlingen avslutades göras i förhandlingsprotokollet.

Mom 10 Rättsverkan av pågående förhandlingar och av förlust av förhandlingsrätt

Före det att förhandlingar mellan parterna enligt denna förhandlingsordning har avslutats får parterna inte vidta rättsliga eller andra åtgärder i anledning av tvisten. Det gäller inte om part genom förhandlingsvägran förhindrat för- handlingar enligt förhandlingsordningen.

Part som enligt bestämmelserna i denna förhandlingsordning har förlorat sin rätt till förhandling får inte vidta åtgärder i anledning av tvisten.

Mom 11 Väckande av talan

Den som efter avslutade förhandlingar vill driva en rättstvist vidare måste väcka talan. I en tvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avske- dande, ska talan väckas inom två (2) veckor från den dag då den centrala förhandlingen avslutades och i andra tvister inom fyra (4) månader från nu nämnda dag. Gäller tvisten tystnadsplikt enligt 21 § MBL ska talan väckas inom tio (10) dagar från den dag då den centrala förhandlingen avslutades.

§ 1-2

Väcks inte talan inom de tider som anges i första stycket har parten förlorat sin talan.

Mom 12 Övrigt

Parterna är överens om att förhandlingsordningen i § 1 i Teknikavtalet IF Metall gäller med samma löptid och uppsägningstid som 1938 års huvudavtal mel- lan SAF–LO. Det innebär att förhandlingsordningen gäller tills vidare med en uppsägningstid av sex månader. Om det mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall gäller kollektivt löneavtal vid den tidpunkt, då huvudavtalet med iakttagande av uppsägningstiden skulle löpa ut förlängs förhandlingsord- ningen att upphöra att gälla med löneavtalets utlöpande.

När det gäller § 1 mom. 1 Fredsplikt, är parterna överens om att den regle- ringen avser fredsplikt under giltighetstiden för Teknikavtalet IF Metall.

I vissa särskilda fall, t.ex. vid fredspliktsbrott och i fråga om interimistiska förordnanden, kan talan föras utan föregående förhandlingar och denna för- handlingsordning ska inte medföra förändringar av gällande rätt.

Förhandlingsordningen ersätter kap. II huvudavtalet SAF–LO som i övrigt gäller mellan parterna.

§ 2 Löneprinciperna

Lönesättningen ska vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Löneskillnader ska vara objektivt och väl motiverade. Lönen ska bestäm- mas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och den anställdes sätt att uppfylla dessa. Ett svårare arbete som ställer högre krav på skicklighet, ansvar och kompetens ska ge högre lön än ett enklare arbete. Hänsyn ska också tas till arbetsmiljön och förutsättningarna för hur arbetet kan utföras. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen.

Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen satts och vad medarbetaren kan göra för att öka lönen. Systematisk värdering av arbetsinnehåll och per- sonliga kvalifikationer utgör goda grunder för bedömningen. Teoretiska och praktiska kunskaper, omdöme och initiativ, ansvar, ansträngning, arbetsmil- jö, samarbets- och ledningsförmåga är exempel på viktiga faktorer som bör användas av de lokala parterna vid en värdering.

Vid höjda krav i befattningen, genom ökad erfarenhet, fler och mer krävande arbetsuppgifter, ökade befogenheter, större ansvar, ökad kunskap eller kom- petens bör en anställd successivt kunna höja sin lön. Lönesystem och lönesätt- ning i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter. Lönesättningen stimulerar därige- nom till produktivitetsökning och ökad konkurrenskraft. Samma löneprinci- per ska gälla för samtliga arbetstagare.

Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan anställda ska inte förekomma. De lokala parterna ska inför de löneförhandlingar, som ska ske enligt avtalet, analysera om diskri- minerande eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med löneförhandlingarna.

§ 3 Lönebestämmelser

Mom 1

De löneformer bör tillämpas som – med hänsyn till verksamhetens art och ar- betsorganisationen – främjar kraven på produktivitet, arbetstillfredsställelse, effektivitet, konkurrenskraft och lönetrygghet. Med utgångspunkt i löneprin- ciperna bör de lokala parterna komma överens om lönesystem. Avtalet bygger på månadslön som kan kompletteras med tillägg och med rörliga lönedelar.

Anmärkning

Om lokal part särskilt begär tillämpas bestämmelserna i tim- och ackords- lönebilagan.

Mom 2

Lägsta lön per månad

För arbetstagare som fyllt 18 år är lägsta månadslön 17 517 kr fr.o.m. 1 feb- ruari 2012. För särskilt kvalificerade arbeten är lägsta månadslön 19 349 kr fr.o.m. 1 februari 2012.

Arbetstagare med en sammanlagd anställningstid vid företaget om minst 12 månader under de senaste 36 månaderna ska från och med den 1 februari 2012 ha en lön som överstiger den lägsta månadslönen i den grupp arbets- tagaren tillhör med minst 569 kronor. För arbetstagare med en sammanlagd

anställningstid vid företaget om minst 24 månader under de senaste 36 måna- derna ska lönen överstiga den lägsta månadslönen i den grupp arbetstagaren tillhör med minst 1 023 kronor.

Lön till elever i yrkesutbildning m.m.

Bestämmelserna om lägsta löner gäller inte elever i yrkesutbildning – beträf- fande vilka särskild överenskommelse träffats – eller arbetstagare under 18 år. Efter lokal överenskommelse kan undantag från lägsta lönerna göras också för andra arbetstagare då särskilda skäl föreligger.

Feriearbete

För gymnasieungdomar 16-18 år, som anställs på viss tid för feriearbete, betalas timlön om lägst 6 763 öre fr.o.m. 1 februari 2012.

Lönen inkluderar helg- och semesterlön.

Mom 3

Lön per dag och timme

Lön per dag utgör månadslönen x 12

365

Lön per timme utgör månadslönen

175

Vid annan ordinarie arbetstid än 40 timmar per vecka i genomsnitt per ka- lenderår anpassas talet 175 i proportion till arbetstiden. Arbetstidsmåtten är bestämda i § 4 mom 3:2.

Vid beräkning av lön per dag och timme medtas inte eventuell premielönedel.

Löneberäkning vid frånvaro

Vid frånvaro del av dag eller hel dag för period om högst fem arbetsdagar görs avdrag med lön per timme för varje frånvarotimme.

Vid längre frånvaro än fem arbetsdagar görs avdrag med lön per dag för varje kalenderdag som frånvaron omfattar. Arbetsfria dagar som inleder eller avslu- tar en frånvaroperiod räknas inte som frånvarodagar.

Vid frånvaro hel kalendermånad görs – oberoende av om frånvaron inleds eller avslutas på arbetsfri dag – avdrag med hela månadslönen.

Anmärkning

Vid sjukfrånvaro, tjänstledighet med rätt till föräldralön och ledighet med tillfällig föräldrapenning finns särskilda bestämmelser om löneavdrag.

Lön för del av löneperiod

Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalen- dermånad betalas – förutom eventuell premielönedel – lön per timme om anställningen omfattar högst fem arbetsdagar av månaden och i andra fall lön per dag för varje kalenderdag som anställningen omfattar.

Löneutbetalning

Utbetalning av månadslön sker en gång per månad vid en på förhand fast- ställd tidpunkt.

§ 4 Arbetstid

Mom 1 Arbetstidslagen

Denna paragraf ersätter arbetstidslagen i dess helhet.

Reglerna i paragrafen utgör ingen ändring av arbetsmiljölagens regler för minderåriga.

Mom 2 Definitioner

arbetstid: all tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller uppgifter.

Anmärkning

Jourtid räknas som arbetstid. Arbetsberedskap räknas inte som arbetstid.

viloperiod: varje period som inte är arbetstid. I de fall inte annat är angivet är viloperiod obetald.

natt: med natt avses perioden mellan klockan 22.30 och klockan 05.30. Med stöd av lokal överenskommelse kan natt definieras som annan period om minst sju timmar som innefattar perioden mellan klockan 00.00 och klockan 05.00.

nattarbetande: arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sin arbetstid nattetid, och arbetstagare som troligen kommer att fullgöra minst hälften av sin årsarbetstid nattetid.

skiftarbete: varje metod att dela in arbetet i skift varigenom arbetstagare avlöser varandra vid samma arbetsplatser enligt en viss arbetsgång, även då denna är roterande; skiften kan vara kontinuerliga eller diskontinuerliga; metoden kan medföra att arbetstagare måste arbeta vid olika tider under en given period av dagar eller veckor.

Anmärkning

Denna definition är inte avsedd att ändra gällande praxis inom avtalsområdet.

skiftarbetare: varje arbetstagare vars arbetsschema ingår i skiftarbete.

Anmärkning

Även tillfälliga inhopp i en skiftarbetsordning räknas som skiftarbete i frå- ga om skiftformstillägg. För intjänande av tid till tidbank enligt vad som gäller för skiftarbete ska arbetstagaren under en sammanhängande period om minst en hel arbetsvecka delta i skiftarbete.

tillräcklig vila: att arbetstagarna har regelbundna viloperioder, vars längd anges i tidsenheter och som är tillräckligt långa och sammanhängande för att säkerställa att de inte på grund av trötthet eller ojämn arbetsrytm skadar sig själva, sina kolleger eller andra personer och att deras hälsa inte tar skada, vare sig på kort eller lång sikt.

Mom 3 Arbetstidsmått och tid till tidbank Mom 3:1 Tillgänglig arbetstid

Under en beräkningsperiod om ett kalenderår får den genomsnittliga arbets-

tiden per sjudagarsperiod inte överstiga 48 timmar.

Genom lokal överenskommelse kan beräkningsperioden bestämmas till an- nan fast eller rullande period om 12 månader.

Perioder av årlig betald semester och sjukfrånvaro ska vara neutrala vid beräk- ningen av den genomsnittliga arbetstiden.

Mom 3:2 Ordinarie arbetstidens längd

Den ordinarie veckoarbetstiden för heltidsanställd vid dagarbete och vid två- skiftsarbete förlagt måndag–fredag utgör 40 timmar per helgfri vecka i genom- snitt per kalenderår. Den ordinarie veckoarbetstiden för heltidsanställd per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår utgör vid intermittent treskiftsarbete 38 timmar, vid kontinuerligt treskiftsarbete 36 timmar, vid kontinuerligt tre- skiftsarbete med storhelgsdrift 35 timmar och vid ständigt nattarbete 34 timmar.

Anmärkning

Med ständig natt avses en fast arbetstidsordning som inte ingår i en tre- skiftsanordning och som omfattar minst en sammanhängande arbetsvecka och som innefattar arbetstiden mellan midnatt och 05.00. Avsikten är inte att ändra gällande praxis avseende förläggnings- och betalningsregler för ständigt nattarbete inom avtalsområdet.

Mom 3:3 Tid till tidbank

För en heltidsarbetande ska för varje fullgjord arbetsvecka tid föras till en tid- bank enligt följande.

Dagtidsarbete 94 minuter

Tvåskiftsarbete 202 minuter Annat skiftarbete 82 minuter (exempelvis treskiftsarbete, ständig natt)

För en heltidsarbetande som inte fullgjort sitt ordinarie arbetstidsmått viss arbetsvecka och för en deltidsarbetande tillförs tidbanken tid i proportion till den kortare arbetstiden.

De lokala parterna kan enas om att nu avsedd tid helt eller delvis ska schema- läggas i stället för att föras till tidbank.

Hur tid i tidbanken kan disponeras framgår av § 5 mom 5.

Mom 3:4 Underjordsarbete

Vid anläggningsarbeten i bergrum under byggnad eller servicearbeten i gruvor (underjordsarbete) ska den ordinarie arbetstiden utgöra 36 timmar per vecka i genomsnitt. Bergrumsarbete under högst åtta timmar per vecka ger inte rätt till kortare arbetstid.

Anmärkning

Beträffande särskild ersättning för underjordsarbete se § 5 mom 4.

Mom 3:5 Underrättelse vid deltidsanställning

Arbetsgivaren ska i förekommande fall skriftligen underrätta verkstadsklubben om de arbetstider som gäller för deltidsanställd.

Mom 4 Ordinarie arbetstidens förläggning

Mom 4:1 Överenskommelse om arbetstidens förläggning Arbetstidsförläggningen har väsentlig betydelse för att bättre utnyttja före- tagets anläggningar liksom för att tillgodose arbetstagarnas önskemål. Olika längd och förläggning av arbetstiden under olika delar av året ska kunna genomföras. Genom ökad användning av flera arbetstidsformer, t.ex. med olika lång arbetstid och med olika förläggning ges större möjlighet att anpassa arbetstiderna till både företagets och arbetstagarnas intressen.

Ordinarie arbetstid för heltidsanställda arbetstagare förläggs enligt lokal överenskommelse eller genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt mom 4:3.

När de lokala parterna träffar överenskommelse om varierad arbetstid kan överenskommelsen omfatta ett eller flera kalenderår, dock under förutsättning att den genomsnittliga arbetstiden per sjudagarsperiod är högst 48 timmar beräknat under en 12 månaders period.

Vid överenskommelse om varierad arbetstid ska parterna beakta betalnings- regler, bl.a. vad gäller arbetstagare vars anställning upphör under överens- kommelsens giltighetstid.

Mom 4:2 Förläggning i andra fall

Där parterna inte enas förläggs arbetstiden enligt följande.

Vid ändring av den ordinarie arbetstidens förläggning ska arbetsgivare under- rätta berörda arbetstagare och meddela verkstadsklubben senast två veckor i förväg.

Från nedan angivna tider får avvikelse göras med 30 minuter per arbetspass.

Dagtid

Måndag–fredag kl. 07.00–16.00 med en eller flera raster om sammanlagt en timme.

Tvåskift

Första skiftet

Måndag–fredag kl. 05.30–14.00 med 30 minuters rast.

Andra skiftet

Måndag–fredag kl. 14.00–22.30 med 30 minuters rast.

Intermittent treskiftsarbete

Skiftordningen påbörjas tidigast söndag kl. 22.00.

Ordinarie arbetstid ska ej läggas ut på midsommarafton, julafton och nyårs- afton.

Kontinuerlig drift

Vid kontinuerlig drift ska såvida de lokala parterna inte enas om annat drifts- uppehåll i samband med storhelger göras enligt följande.

Vid nyår: Från eftermiddagsskiftets slut dagen före nyårsafton till förmiddags- skiftets början dagen efter nyårsdagen.

Vid påsk: Från eftermiddagsskiftets slut skärtorsdagen till nattskiftets början annandag påsk.

Vid 1 maj: Från eftermiddagsskiftets slut dagen före till nattskiftets början 1 maj.

Vid nationaldagen: Från eftermiddagsskiftets slut dagen före till förmiddags- skiftets början dagen efter nationaldagen.

Vid midsommar: Från eftermiddagsskiftets slut dagen före midsommarafton till nattskiftets början dagen efter midsommardagen.

Vid jul: Från förmiddagsskiftets slut dagen före julafton till nattskiftets början annandag jul.

De lokala parterna bör träffa överenskommelse om att arbete ska pågå också under angivna helger när verksamheten så fordrar.

Mom 4:3 Individuella arbetstidsöverenskommelser

Önskar arbetsgivaren eller arbetstagaren förlägga ordinarie arbetstid till annan tid än vad som gäller enligt mom 4:1 eller mom 4:2, träffas överenskommelse direkt med den eller de arbetstagare som berörs.

Arbetsgivaren ska underrätta klubben om överenskommelse med enskilda ar- betstagare.

Sådan överenskommelse upphör senast en månad efter det att endera parten uttryckt önskemål om detta.

Träffas sådan överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare ska reg- lerna i § 4 mom 4:4, 4:6 och 4:7 iakttagas. Vidare ska syftet med bestämmel- serna i mom 4:5 beaktas.

Mom 4:4 Raster och pauser

Om de lokala parterna inte enas om annat ska rast läggas ut om arbetspasset är längre än sex timmar. Med rast förstås sådana avbrott i den dagliga arbets- tiden under vilken arbetstagare inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen. Sådant måltidsup- pehåll ingår i arbetstiden.

Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som be- hövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det, kan i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Pauser räknas in i arbetstiden.

Anmärkning

Bestämmelsen i första stycket innebär ingen förändring av gällande rätt vid utläggning av raster vid treskiftsarbete.

Mom 4:5 Dygnsvila

Om de lokala parterna inte enas om annat ska varje arbetstagare ges minst elva timmars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod, beräknad från arbetspassets början enligt arbetstagarens gällande arbetstidsschema.

Avvikelse från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som exempelvis skiftbyten, övertidsarbete eller överens- kommen arbetstidsförläggning. Vid sådana avvikelser ska arbetstagaren ges motsvarande förlängd viloperiod i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden.

Om motsvarande förlängd viloperiod av objektiva skäl inte kan läggas ut en- ligt föregående stycke ska arbetstagaren ges motsvarande förlängda viloperio- der förlagda inom sju kalenderdagar.

Om motsvarande förlängda viloperioder av objektiva skäl inte har kunnat läggas ut enligt föregående stycke förs kvarvarande tid till arbetstagarens tid- bank.

Anmärkning

Med motsvarande viloperiod avses mellanskillnaden mellan 11 timmar och den sammanhängande viloperioden som arbetstagaren har fått. Exem- pelvis 3 timmar, om viloperioden viss 24-timmarsperiod varit 8 timmar. Om viloperioden under flera på varandra följande 24-timmarsperioder varit kortare än 11 timmar ska motsvarande viloperiod vara summan av mellanskillnaderna.

Om arbetsgivaren beslutar att förlägga motsvarande viloperiod till arbets- tid tillämpas § 5 mom 5:1 i fråga om betalning. Arbetstagaren kan i sådant fall i stället begära en motsvarande tillämpning av bestämmelsen om arbete och skiftbyten i § 5 mom 2 sista stycket.

Sådan tid som förs till tidbank bör genom överenskommelse läggas ut som betald ledighet inom en månad. Om överenskommelse inte träffats be- handlas tiden som övrig tid i tidbanken.

De centrala parterna äger var för sig, om synnerliga skäl föreligger, begära central förhandling om tillämpningen av detta moment.

Mom 4:6 Om nattarbete

Om de lokala parterna inte enas om annat ska arbetstagaren ha ledigt för natt- vila. I ledigheten ska ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.

Avvikelse från första stycket får göras, om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24.

Den ordinarie arbetstiden för nattarbetande ska i genomsnitt per kalenderår inte överstiga åtta timmar per 24-timmarsperiod. Genom lokal överenskom- melse kan beräkningsperioden bestämmas till annan fast eller rullande period om 12 månader.

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning ska inte arbeta mer än åtta timmar inom en 24-timmarsperiod när de utför nattarbete.

Anmärkning

I de fall de lokala parterna är oeniga om huruvida det i verksamheten fö- rekommer nattarbete som innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning bör de samråda med de centrala parterna före det att frågan behandlas enligt förhandlingsordningen.

Mom 4:7 Veckovila

Om de lokala parterna inte enas om annat ska arbetstagare ha minst trettio- fem timmars sammanhängande viloperiod under varje period om sju dagar (veckovila).

Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till veckoslut.

Undantag från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.

Anmärkning

Ledighet för två sjudagarsperioder kan sammanföras till en ledighet.

Om veckovila förläggs till ordinarie arbetstid ska ersättning för förlorad arbetsförtjänst betalas. Det ankommer på de lokala parterna att överens- komma om sådan ersättning. I den mån parterna varit ense om att den ersättning som utgår för arbetsberedskap innehåller ersättning för ledighet till följd av veckovila ska detta beaktas.

Mom 5 Övertid

Mom 5:1 Övertidsarbete

Då arbetsgivaren så anser erforderligt bör arbetstagaren, såvida han icke är därtill förhindrad, arbeta på övertid i den utsträckning som denna paragraf medger. Meddelande om att arbete på övertid ska äga rum ävens om om förhinder att arbeta på övertid ska lämnas i god tid och senast före sista rast på ordinarie arbetstid.

Som övertid räknas arbete utöver arbetstidsmåttet per dag enligt det för arbets- tagaren gällande arbetstidsschemat.

Anmärkning

För fall där flexibel arbetstid tillämpas har parterna enats om följande till- lämpningsregel:

Beordrar arbetsgivaren övertid räknas övertid från och med tidpunkten för ordinarie arbetstidens slut. Motsvarande gäller om övertiden förläggs före ordinarie arbetstidens början. De lokala parterna bör beakta möjligheterna att träffa lokal överenskommelse om ersättning för arbete på obekväm tid.

Mom 5:2 Begränsning av övertid

Övertid får tas ut med högst 50 timmar under en kalendermånad och med sammanlagt högst 150 timmar under ett kalenderår.

De lokala parterna kan komma överens om ytterligare övertid.

Genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan utöver 150 timmar enligt första stycket ytterligare 50 timmars övertid tas ut under kalenderåret.

Anmärkning

Kalenderår kan genom lokal överenskommelse ersättas av annan tolvmå- nadersperiod.

Vid uttag av betald ledighet ur tidbanken enligt § 5 mom 5:1 ska motsvarande tid tillföras som tillgänglig övertid, dock högst 200 timmar per år.

Mom 5:3 Kollektiv produktionsövertid

Genom lokal överenskommelse för samtliga arbetstagare i verkstad, avdelning eller grupp kan arbetstidsschemat förlängas för minst fyra veckor enligt en på förhand uppgjord plan (kollektiv produktionsövertid).

Mom 5:4 Nödfallsövertid

Har en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet, som ej kunnat förutses av arbetsgivaren, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egen- dom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 5:2 (nödfallsövertid).

Arbetsgivaren ska snarast underrätta verkstadsklubben om övertidsarbetet. Pågår nödfallsövertid längre tid än två dygn från arbetets början ska det an- mälas till förbundet.

Mom 6 Jourtid

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete,

får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning.

Mom 7 Registrering av arbetstid

Arbetstagaren måste följa av arbetsgivaren beslutade rutiner för kontroll av arbetstiden. I de fall arbetstiden registreras i tidredovisningssystem får registre- ringen inte inkräkta på arbetstiden. Registreringen ska ordnas och utföras på ett sådant sätt att det blir tidseffektivt och inte skapar svårigheter för arbets- tagarna.

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid och jourtid. Arbetstagaren, företrädare för verkstadsklubben eller förbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar. Saknas verkstadsklubb har företrädare för lokalavdelning motsvarande rätt.

Registrering ska ske i enlighet med av Industrifacket Metall och Teknikarbets- givarna gemensamt utarbetade anvisningar.

Som en ordningsregel utan skadeståndssanktion gäller att en arbetsgivare som tillämpat mom 4:5 andra-fjärde stycket för verkstadsklubben ska redovisa när och varför.

Mom 8 Arbetstidsnämnd

Arbetstidsnämnden prövar tvister om tolkning och tillämpning av denna pa- ragraf eller med stöd därav träffade överenskommelser. Kan överenskommelse om avvikelse enligt mom 4:6 eller mom 5:2 inte träffas kan frågan på endera central parts begäran, utan hinder av förhandlingsordningen, hänskjutas till Arbetstidsnämnden för avgörande.

Arbetstidsnämnden består av fyra ledamöter. Teknikarbetsgivarna utser två ledamöter och Industrifacket Metall två ledamöter. En av ledamöterna är ord- förande. Ordförande utses växelvis av Teknikarbetsgivarna respektive Industri- facket Metall för ett kalenderår åt gången.

Varje ledamot har en röst. Vid lika röstetal ska på ledamots begäran Arbets- tidsnämnden förstärkas med ytterligare en ledamot. Sådan ledamot utses av parterna gemensamt och ska vid ärendets prövning vara ordförande.

Anmärkning

Om skiljenämnden skulle finna att den inte bör avgöra en fråga som hän- skjutits dit eftersom ett vägledande avgörande i en EU-rättslig fråga inte finns tillgängligt och den hänskjutna frågan är beroende av ett sådant av- görande, ska skiljenämnden skilja sig från ärendet med den motiveringen. Xxxxxx part har då möjlighet att väcka talan vid domstol inom trettio dagar från den dag då parten fick del av skiljenämndens avgörande. Sådant förfa- rande som nu sagts påverkar inte avtalets tillämpning och verkan intill dess slutligt avgörande i saken föreligger.

Mom 9 Förhandlingsordning

Tvist om tolkning eller tillämpning av denna paragraf ska först hänskjutas till förhandling mellan de lokala parterna (lokal förhandling).

Uppnår de lokala parterna inte enighet ska tvisten på begäran av endera parten hänskjutas till central förhandling.

Tvist kan av part senast inom två månader från avslutad central förhandling för avgörande hänskjutas till Arbetstidsnämnden. Arbetstidsnämndens beslut är bindande för parterna.

I övrigt gäller förhandlingsordningen enligt § 1.

Anteckningar till förhandlingsprotokollet

1. Arbetstidsnämnden äger utdöma skadestånd från arbetsgivare, som bry- ter mot § 4 eller med stöd därav träffade överenskommelser. Sådant skade- stånd ska till hälften vardera tillfalla IF Metalls fritidsfond samt IF Metalls och Teknikarbetsgivarnas stipendiefond.

2. Vad gäller beslut i Arbetstidsnämnden om storlek och jämkning av skade- stånd vid olovligt uttag av övertid ska arbetstidslagens regler vara vägle- dande.

3. Parterna är ense om att frågor om eventuell påföljd för olovligt uttag av övertid ej bör bli föremål för lokala krav. I rådgivning och på annat lämpligt sätt ska parterna verka för att denna princip hålls i kraft.

§ 5 Ersättning för arbete på obekväm tid och övertid

Mom 1 Arbete på obekväm tid

Om de lokala parterna inte träffar överenskommelse om annat gäller följande ersättningsregler för arbete på obekväm tid.

A. För arbete mellan kl. 16.30–06.30 utbetalas alla dagar följande tillägg i öre per timme

1 februari 2012

16.30–22.30 2272

22.30–06.30 2890

B. För arbete under helger och veckoslut utgår tillägg utöver vad som anges under A enligt följande:

från kl. 22.30 dag före lördag och helgdag till kl. 22.30 på söndag och helgdag eller där flera sådana följer på varandra kl. 22.30 den sista av dem 6357 öre per timme fr.o.m. 1 februari 2012.

Anmärkning

Tillägg utgår inte på lördagar eller sön- och helgdagar för tid som utgör inarbetning av klämdagar.

C. För arbete under storhelger som anges i § 4 mom 4:2 utgår tillägg utöver vad som anges i punkt A med 14140 öre per timme fr.o.m. 1 februari 2012.

Anmärkning 1

Tillägg enligt punkterna B och C utgår ej samtidigt.

Anmärkning 2

I den mån ordinarie arbetstid för dagtid, tvåskift eller intermittent treskift dagen före julafton är utlagd under tid som definieras som storhelg (enligt

§ 4 mom 4:2, Kontinuerlig drift) och arbetsbefrielse sker eller s.k. trivselak- tiviteter anordnas betalas inget tillägg enligt punkten C.

Mom 2 Övertidsarbete

Övertidsarbete ersätts dels med särskilt övertidstillägg, dels med ersättning för den arbetade tiden. Ersättning för den arbetade tiden utgår antingen i pengar

eller om arbetstagaren så önskar i form av tid som förs till en tidbank, en tim- me för varje övertidstimme. Hur tid i tidbanken kan disponeras framgår av

§ 5 mom 5.

Anmärkning

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att begränsa antalet övertidstimmar som ska ersättas med tid till tidbanken.

Övertidstillägg i öre per timme utgår enligt följande tabell.

Tid	Övertid 1 februari 2012	Kollektiv produktionsövertid Övertid å skift 1 februari 2012
Måndag–fredag (arbetsdagar)	6108	7857
Arbetsfria vardagar i gällande arbetstidsschema	7857	10469
Lördag–söndag Helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton	10469	12223

Övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid utgår ej samtidigt.

Sker övergång från ett arbetstidsschema till ett annat (exempelvis från dagtid till tvåskift) utan arbetsuppehåll om minst elva timmar ska övertidsersättning utgå för så många timmar som arbetsuppehållet understiger detta antal.

Mom 3 Skiftformstillägg

Vid skiftarbete utgår skiftformstillägg i procent på månadslönen enligt följande

intermittent treskiftsarbete 1,65 procent

kontinuerligt treskiftsarbete 8,90 procent kontinuerligt skiftarbete med storhelgsdrift 10,25 procent ständigt nattarbete 2,85 procent

Mom 4 Underjordstillägg

Vid underjordsarbete enligt § 4 mom 3:4 utgår särskild ersättning med 8 procent av månadslönen.

Anmärkning

Vid beräkning av skiftforms- och underjordstillägg jämställs med månads- lönen fasta lönetillägg per månad samt rörliga lönedelar till den del utfallet är direkt hänförligt till arbetstagarens eller viss grupp av arbetstagares pre- station.

Mom 5 Regler för tidbanken

Den tid arbetstagaren har innestående i tidbanken kan disponeras enligt följande.

Mom 5:1 Betald ledighet

Efter överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren kan tiden tas ut i form av betald ledighet.

Anmärkning

I normalfallet ska arbetstagaren ta upp frågan om betald ledighet i god tid. Vid överenskommelse om utläggning ska både arbetstagarens önskemål och produktionens behöriga gång beaktas.

Under sådan ledighet görs inte löneavdrag och betalas tillägg för obekväm tid till den del ledigheten förlagts då sådant tillägg betalas.

Vid uttag av betald ledighet återförs motsvarande tid som tillgänglig övertid enligt § 4 mom 5:2, dock högst 200 timmar per år.

Mom 5:2 Kontant betalning

Efter överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren kan uttag ur tidbanken göras i form av kontant betalning som motsvarar aktuell lön per timme.

Mom 5:3 Ersättning i form av pensionspremie

Om inte de lokala parterna kommer överens om annat gäller följande.

Den tid i tidbanken som vid årsskifte överstiger 100 timmar ska ersättas ge- nom att belopp som motsvarar aktuell lön per timme betalas in som premie till pensionsförsäkring för arbetstagaren.

§ 5-6

Om arbetstagaren senast den 15 januari påföljande år så begär kan även övrig tid som finns i tidbanken disponeras på detta sätt.

Om uttag i form av pensionspremie medför lägre skattekostnader för arbets- givaren i förhållande till uttag i form av lön ska pensionspremien ökas med mellanskillnaden.

§ 6 Semester

Bestämmelserna i denna paragraf gäller i stället för motsvarande bestämmelser i semesterlagen.

Mom 1 Semester- och intjänandeår

Om de lokala parterna inte kommer överens om annat är perioden 1 april– 31 mars semesterår. Närmast föregående tolvmånadersperiod är intjänandeår.

Mom 2 Antalet semesterdagar

En arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår utom det sem- esterår arbetstagaren anställs om anställningen börjar efter den 31 augusti. Då har arbetstagaren rätt till 5 semesterdagar.

Vid tidsbegränsade anställningar om högst tre månader kan arbetsgivaren komma överens med arbetstagaren om att i stället för semesterledighet betala semesterersättning med 13 procent på intjänad lön.

Mom 3 Antalet betalda semesterdagar

Arbetstagare som varit anställd hela intjänandeåret och som inte har annan frånvaro än sådan som är semesterlönegrundande enligt semesterlagen har rätt till 25 betalda semesterdagar under semesteråret.

För arbetstagare som inte varit anställd hela intjänandeåret eller, som under intjänandeåret haft hela dagars frånvaro som inte är semesterlönegrundande enligt semesterlagen, beräknas antalet betalda semesterdagar på följande sätt.

365 - antalet frånvarodagar x 25 semesterdagar

365

Avrundning sker till närmast högre heltal.

Med frånvarodagar under intjänandeåret avses dagar med frånvaro, som inte är semesterlönegrundande enligt semesterlagen. Även dagar under intjänande- året då arbetstagaren inte varit anställd betraktas som frånvarodagar vid denna beräkning.

Antalet frånvarodagar beräknas kalendariskt, dvs. det totala antalet frånvaro- dagar – inklusive mellanliggande arbetsfria dagar, lördagar, söndagar och helgdagar – summeras.

För nyanställd som i samband med anställningen beviljas tjänstledighet under arbetsplatsens huvudsemester likställs ledigheten med obetald semester dvs. är semesterlönegrundande vid beräkning av antalet betalda semesterdagar följande semesterår.

Mom 4 Antalet obetalda semesterdagar

Om arbetstagaren har rätt till fler semesterdagar än de som är betalda enligt mom 3 är resterande semesterdagar obetalda. Arbetstagaren har rätt att avstå från obetalda semesterdagar. För uttagen obetald semesterdag görs avdrag med 4,6 procent av arbetstagarens aktuella månadslön.

Mom 5 Semester för nyanställda

Om en nyanställds betalda semesterdagar inte täcker tiden för arbetsgivarens huvudsemester eller om arbetstagaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet intjänade semesterdagar kan arbetsgivaren och arbets- tagaren komma överens om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag görs, om anställningen upphör inom fem år från den dag den började, avdrag från innestående lön och/eller semesterer- sättning. Avdraget beräknas enligt § 3 mom 3 på den lön som gällde under ledigheten.

Avdrag ska dock inte göras om anställningen upphört på grund av

- arbetstagarens sjukdom

- förhållande som avses i § 4 tredje stycket första meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd, eller

- uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen.

§ 6

Anmärkning

Om arbetstagaren har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsva- rar hans intjänanderätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semesterlagen.

Mom 6 Sparande av betalda semesterdagar

En arbetstagare som har rätt till fler än tjugo betalda semesterdagar får spara överskjutande semesterdagar dock högst i fem år.

Sparade semesterdagar tas ut i den ordningsföljd som de intjänas. När sparade semesterdagar tas ut får inte nya semesterdagar sparas under samma år.

Mom 7 Semesterförläggning

Om överenskommelse om semesterförläggning inte träffas beslutar arbets- givaren om förläggningen och meddelar arbetstagaren, senast två månader före semestern. När särskilda skäl föreligger får meddelande lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början.

När arbetsgivaren beslutar om förläggningen ska en sammanhängande ledig- hetsperiod av minst fyra veckor förläggas under juni-augusti om inte särskilda skäl föranleder annat.

Mom 8 Semesterförläggning vid oregelbundna arbetstider

Följande förläggningsregler ska användas för att semesterledigheten för arbets- tagare med ojämn arbetstidsförläggning ska bli lika lång som för arbetstagare som arbetar fem arbetspass per helgfri vecka, t.ex. vanligt dagtidsarbete.

Om det genomsnittliga antalet arbetspass per helgfri vecka, enligt det arbets- tidsschema som gäller för arbetstagaren vid semestertillfället, är mindre än fem ska ett visst antal av semesterdagarna förläggas till arbetsfria dagar. Öv- riga semesterdagar förläggs till arbetsdagar (eller arbetspass) och benämns nettosemesterdagar. Antalet nettosemesterdagar beräknas på följande sätt.

Antal arbetspass under en arbetstidscykel x antalet semesterdagar Antal veckor i arbetstidscykeln x 5

Avrundning sker till närmast högre heltal.

En arbetstidscykel är den tidsperiod efter vilken förläggningen i ett arbets- tidsschema upprepas. Antalet arbetspass under en arbetstidscykel räknas med utgångspunkt från en arbetstidscykel utan helgdagar.

Anmärkning

Med antal semesterdagar avses här det antal betalda semesterdagar som arbetstagaren ska ta ut under semesteråret (intjänade under intjänandeåret och eventuellt sparade dagar). Om arbetstagaren vill spara betalda semester- dagar ska dessa dras av från de intjänade dagar som ska tas ut, om t.ex. tre dagar ska sparas blir ”antalet semesterdagar” i formeln (25-3=) 22.

Mom 9 Semesterlön och semestertillägg

Under betald semester behåller arbetstagaren sin månadslön och fasta löne- tillägg per månad samt får ett semestertillägg. Semestertillägget utbetalas sista ordinarie löneutbetalningstillfälle före huvudsemestern om inte de lokala parterna enas om annat.

Semestertillägget per betald semesterdag är

- 0,8 procent av månadslönen och fasta lönetillägg per månad

- 13 procent på summan av de semesterlönegrundande tillägg som arbetsta- garen erhållit under närmast föregående kalenderår dividerat med antalet betalda semesterdagar.

Om arbetstagaren haft semesterlönegrundande frånvaro ska arbetsgivaren göra en uppskattning av de semesterlönegrundande tillägg som arbetstagaren till följd av den frånvaron inte erhållit och ta med detta belopp i beräkningen.

För sparade semesterdagar beräknas semesterlön, semestertillägg och semester- ersättning på samma sätt som för betalda semesterdagar i övrigt. Hänsyn tas dock till sysselsättningsgraden det intjänandeår de sparade semesterdagarna intjänats.

Mom 10 Semesterlön vid ändrad sysselsättningsgrad

Om arbetstagaren vid semestertillfället har annan sysselsättningsgrad än under intjänandeåret ska för varje betald semesterdag semesterlönen korrigeras med följande tillägg eller avdrag:

( )

M x sysselsättningsgrad intjänandeåret - M x 5,4 procent aktuell sysselsättningsgrad

§ 6-7

M = den aktuella månadslönen

Med sysselsättningsgrad avses arbetstagarens andel av heltid enligt de arbets- tidsmått som anges i § 4 mom 3:2 första stycket.

Mom 11 Lägsta semesterlön

Lägsta semesterlön per betald semesterdag för heltidsanställd med två års sammanhängande anställningstid vid företaget är 1 222 kr fr.o.m. 1 februari 2012.

Vid deltidsarbete proportioneras beloppet 1 222 kr med hänsyn till den kor- tare arbetstiden.

Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället anpassas beloppet 1 222 kr till sysselsättningsgraden under intjänandeåret.

Mom 12 Semesterlön vid lång sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro del av dag är under det intjänandeår insjuknandet sker semester- lönegrundande även efter 180 dagars sjukfrånvaro.

När arbetstagaren under två hela intjänandeår, och utan längre avbrott än 14 dagar, har varit helt frånvarande eller frånvarande del av dag på grund av sjuk- dom eller arbetsskada ska han därefter i fråga om semesterintjänande anses vara anställd på deltid. Arbetstidsmåttet ska motsvara den tid arbetstagaren faktiskt utfört arbete under intjänandeåret.

Mom 13 Semesterersättning

Semesterersättning per dag är 4,6 procent av den aktuella månadslönen plus semestertillägg, med eventuellt tillägg eller avdrag i det fall sysselsättningsgra- den ändrats.

§ 7 Arbete utom verkstaden

Mom 1

De lokala parterna kan med utgångspunkt från gällande skattelagstiftning träffa överenskommelse om ersättning för ökade levnadskostnader vid resor i tjänsten.

Träffas ej sådan överenskommelse gäller följande.

Vid arbete utom verkstaden utgår traktamente om färdvägen från arbetsplatsen till verkstaden respektive bostaden uppgår till minst 50 km och arbetstagaren på grund av tjänsteresan måste övernatta utanför sitt hem.

Traktamente för dag är 220 kronor. För avresedagar med avresa efter kl 12.00 och hemresedagar med återkomst före kl 19.00 är beloppet dock 110 kronor per dag.

Vid längre bortovaro än 3 månader på samma ort är motsvarande belopp 154 kronor respektive 77 kronor.

Om arbetsgivaren ej betalar kostnaden för logi utgår traktamente för natt med 110 kronor.

Anmärkning

Parterna är överens om att under avtalsperioden tillämpa traktamentsbe- lopp, som motsvarar skattemyndighetens schablonbelopp för avdrag vid inrikesresor i tjänsten.

Om överenskommelse om annat ej träffas och traktamente enligt ovan utgår erhåller arbetstagaren ett researvode om 155 kronor per dag. På avresedagar med avresa efter kl 12.00 och hemresedagar med återkomst före kl. 19.00 ut- går dock researvode med 80 kronor.

Mom 2 Reskostnad och ersättning för restid

Arbetsgivaren anvisar färdmedel och betalar kostnaden för resa.

Om arbetstagaren beger sig till arbetsplatsen direkt från hemmet betalar arbetsgivaren resekostnaden och ersättning för restid utanför ordinarie arbets- tid, till den del reskostnaden respektive restiden överstiger kostnaden respektive tiden för resa mellan hemmet och det ordinarie arbetsstället.

För restid inom ordinarie arbetstid betalas månadslön på vanligt sätt. För res- tid utanför ordinarie arbetstid betalas lön per timme.

För tid mellan kl. 22.00 och 07.00 betalas inte ersättning för restid om arbets- tagaren tillhandahålls sovplats som kan utnyttjas under minst 6 timmar.

Vid arbete på annan ort, där arbetstagaren övernattar, betalas ersättning för restiden mellan den tillfälliga bostaden och arbetsplatsen, om och i den mån restiden överstiger 15 minuter i vardera riktningen.

Anmärkning

De lokala parterna kan komma överens om att när arbetstagaren fullgjort sitt arbetstidsmått en viss dag, enligt det för honom gällande arbetstids- schemat, därefter utfört arbete ersätts med övertidsersättning utan att det är övertid. Överenskommelsen ska avse bilkörning i tjänsten under sådana särskilda förhållanden som medför att förandet av bil är att betrakta som arbete för arbetsgivarens räkning, som t.ex. vid transport av utrustning eller annat arbetsmaterial.

Mom 3 Egen bil

Mellan arbetsgivare och arbetstagare kan träffas överenskommelse om att arbetstagaren ska använda egen bil i tjänsten. Villkoren härför ska fastställas på förhand för viss tid eller resa.

Mom 4 Sjukdom m.m.

Arbetstagare som vid arbete på annan ort på grund av styrkt sjukdoms- eller olycksfall, som inte är självförvållat, blir arbetsoförmögen, erhåller trakta- mente under högst 20 dagar, såvida annan överenskommelse inte träffas. För tid därutöver utgår ersättning för de merkostnader, som uppstår genom att arbetsoförmågan inträffat utom hemorten. Vid hemresa i samförstånd med arbetsgivaren utgår ersättning för resebiljett och traktamente.

Avlider arbetstagare vid arbete på annan ort, ska den avlidne återbördas till hemorten på arbetsgivarens bekostnad.

Mom 5 Arbete utomlands

Innan arbetstagare påbörjar utlandsresa ska särskild överenskommelse träffas om villkoren för utlandsarbetet.

Vid arbete utomlands ska arbetstagaren tillförsäkras motsvarande avtals- och lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner som vid arbete i Sverige.

Anmärkning

Med avtalsfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses: AGS, TFA, TGL, Avtal om avgiftsbestämd omställningsförsäkring den 24 februari 2004 samt Avtalspension SAF–LO enligt pensionsöverenskommelse mellan SAF och LO den 19 januari 2000.

§ 7-8

Med lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses: förmåner enligt lagen om arbetsskadeförsäkring samt sjukpenning- och ATP-förmåner enligt lagen om allmän försäkring.

§ 8 Sjuk- och föräldralön

Mom 1 Rätt till sjuklön m.m.

Rätten till sjuklön regleras i lagen (1991:1047) om sjuklön.

Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ska arbetstagaren snarast möjligt anmäla sjukdomsfallet till arbetsgivaren samt uppge när han beräknar kunna återgå i arbete. Arbetstagaren har inte rätt till sjuklön för tid innan an- mälan om sjukdomsfallet gjorts till arbetsgivaren. Föreligger laga förfall som hinder för anmälan, ska anmälan ske så fort hindret upphört.

Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning han inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen. Arbetstagaren har inte rätt till sjuklön innan han lämnat denna försäkran.

Arbetsgivaren kan besluta att arbetstagaren för att ha rätt till sjuklön ska styrka sjukdomen med läkarintyg från första sjukdagen eller senare och även anvisa att särskild läkare ska utfärda intyget. Intyget ska utvisa att arbetsoför- måga föreligger samt sjukperiodens längd. Arbetsgivaren betalar kostnaderna för intyg som han begärt.

Före det att arbetsgivaren beslutar enligt fjärde stycket ska han samråda med lokal arbetstagarpart. I särskilda fall kan samråd ske efter det att beslutet är fattat. Vid samrådet ska arbetsgivaren redovisa skälen för beslutet.

Från och med den åttonde kalenderdagen ska arbetstagaren alltid styrka sjuk- dom med läkarintyg.

Om arbetstagaren lämnar oriktig eller vilseledande uppgift om förhållande som är av betydelse har han inte rätt till sjuklön.

Mom 2 Beräkning av sjuklön

Sjuklön betalas under den sjuklöneperiod som anges i lagen (1991:1047) om sjuklön för sådan tid, som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk.

Den första sjukfrånvarodagen i varje sjuklöneperiod utgör karensdag utan rätt till sjuklön.

För varje timme arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom görs sjuk- avdrag med

månadslönen x 12 för den första sjukfrånvarodagen 52 x veckoarbetstiden (karensdag)

och med

20 % x månadslönen x 12 fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen 52 x veckoarbetstiden

Arbetstagare, som skulle varit berättigad till ersättning för arbete på obekväm tid, erhåller fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen dessutom 80 procent av den- na som sjuklön.

Anmärkning 1

Om arbetstagare, som omfattas av överenskommelse om kollektiv produk- tionsövertid, helt eller delvis är frånvarande på grund av sjukdom under sådan tid, gäller följande.

Arbetstagare ska erbjudas att utföra övertidsarbete med ersättning som för produktionsövertid. Erbjudandet ska omfatta samma antal timmar som han under sjuklöneperioden skulle ha arbetat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande. Om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat, ska detta övertidsarbete utföras inom 14 dagar efter att han åter- gått i arbete efter sjukfrånvaron.

Erbjuder arbetsgivaren inte övertidsarbete enligt ovan, ska arbetstagaren erhålla sjuklön för den tid som han under sjuklöneperioden skulle ha arbe- tat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande.

Anmärkning 2

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det en tidigare sjukperiod avslutats betraktas denna som en fortsättning på föregående sjukperiod.

Om betald ledighet enligt överenskommelse lagts ut då arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom ska den betalda ledigheten ligga fast och något sjukavdrag ska inte göras under den betalda ledigheten.

Anmärkning 3

Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan betalar arbets- givaren sjuklön om 80 procent även för den första sjukfrånvarodagen.

Anmärkning 4

Vissa arbetstagare kan enligt beslut av försäkringskassan av medicinska skäl ha rätt till sjuklön om 80 procent redan från och med den första sjuk- frånvarodagen.

Anmärkning 5

Med veckoarbetstid avses ordinarie arbetstid i timmar per helgfri vecka i ge- nomsnitt per kalenderår enligt § 4 mom 3:2 första stycket. För tvåskiftsar- bete ska dock veckoarbetstiden vara 38 timmar vid beräkningen av sjuklön.

Mom 3 Sjukavdrag efter sjuklöneperioden

För varje kalenderdag frånvaron omfattar görs sjukavdrag med

månadslönen x 12

365

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.

Mom 4 Föräldralön

En arbetstagare som är tjänstledig på grund av graviditet eller födelse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det och som har rätt till graviditetspenning eller föräldrapenning har rätt till föräldra- lön om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.

Föräldralön utges

- under två månader om arbetstagaren har varit anställd i ett men ej två år i följd och

- under fem månader om arbetstagaren har varit anställd i två år i följd eller mer.

Föräldralön utges enbart för en sammanhängande ledighetsperiod. Om tjänstledigheten skulle bli kortare än två respektive fem månader, utges för- äldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Föräldralön på grund av graviditet eller födelse av eget barn betalas inte för ledighet som tas ut efter att barnet är 18 månader. Ledighet på grund av adop- tion av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det berättigar till föräldralön enbart om den tas ut inom 18 månader från adoptionen eller mottagandet.

Föräldralönen per månad utgör 10 procent av månadslönen. För månadslö- nedelar som överstiger 10 x gällande prisbasbelopp/12 utgör föräldralönen 90 procent.

Anmärkning

Vid beräkning av föräldralön jämställs med månadslönen genomsnittlig OB-ersättning samt genomsnittligt skiftformstillägg per månad enligt se- nast kända kvartalsstatistik då föräldraledigheten börjar.

Utbetalning av föräldralön sker vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under den tid föräldralön utges.

Föräldralön utges inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

Mom 5 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Anmärkning

Med veckoarbetstid avses ordinarie arbetstid i timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår enligt § 4 mom 3:2 första stycket. För tvåskifts- arbete ska dock veckoarbetstiden vara 38 timmar vid beräkningen av av- draget.

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med arbetstagarens hela må- nadslön.

§ 9 Anställnings ingående och upphörande

Mom 1 Visstidsanställning

Visstidsanställning på avtalsområdet sker enbart enligt detta avtal, som helt ersätter reglerna om visstidsanställning i lagen om anställningsskydd.

Ett avtal om visstidsanställning mellan arbetsgivare och arbetstagare ska vara skriftligt.

Utan stöd av lokal överenskommelse kan arbetsgivare och arbetstagare träffa avtal om visstidsanställning om minst en månads och högst tolv månaders anställningstid. Om arbetstagaren är studerande eller pensionär eller har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt enligt mom 3 kan arbetsgivaren och arbetstagaren även avtala om visstidsanställning som är kortare än en månad. Arbetsgivaren ska underrätta verkstadsklubb om visstidsanställningar enligt detta stycke.

Med stöd av lokal överenskommelse kan arbetsgivare och arbetstagare träffa avtal om visstidsanställning som medför att arbetstagaren kommer att vara visstidsanställd under längre tid än tolv månader under en treårsperiod.

Anmärkning

Kravet på lokal överenskommelse för mycket korta visstidsanställningar, i andra fall än då arbetstagaren är studerande eller pensionär eller har kol- lektivavtalad förstärkt företrädesrätt enligt mom 3, syftar till att undvika att det utvecklas ett utbrett system där visstidsanställningar används för t.ex. frekvent återkommande endagsanställningar (s.k. daglönare). Parterna är dock ense om att korta visstidsanställningar kan vara fullt berättigade. Visstidsanställning avseende den som har kollektivavtalad förstärkt före- trädesrätt enligt mom 3 ska inte vara kortare än en dag.

Saknas verkstadslubb kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om visstids- anställning utan stöd av överenskommelse med den fackliga organisationen, som dock ska underrättas om varje särskilt fall.

Anmärkning

Om den fackliga organisationen anser att missbruk av bestämmelsen i sista stycket sker äger den påkalla lokal respektive central förhandling i ären- det. Löses ej tvisten gäller för det företag som tvisten gäller i fortsättningen samma regler som för företag där verkstadsklubb finns.

Mom 2 Företrädesrätt och turordning

Företrädesrätt till återanställning gäller enligt lag med följande kollektivav- talsreglering.

Företrädesrätt till återanställning förutsätter att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren. Företrä- desrätten gäller till dess nio månader förflutit från den dag då anställningen upphörde på grund av arbetsbrist.

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om turordningen för uppsäg- ning eller permittering mellan arbetarna samt vid uppsägningstillfället eller inför återanställning också om turordningen för återanställning. Föreningen och förbundet äger när synnerliga skäl föreligger begära central förhandling om sådan överenskommelse.

Vid konflikt mellan företrädesrätten och kravet på lokal överenskommelse enligt mom 1 kan företrädesrätten inte göras gällande, om konflikten beror på att arbetstagarparten inte vill träffa sådan överenskommelse.

Om arbetsgivarens rörelse på en och samma ort har mer än en driftsenhet, kan lokal överenskommelse träffas om att två eller flera driftsenheter ska om- fattas av turordningen.

Mom 3 Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt

Arbetstagare som blivit uppsagd från en tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist och som har företrädesrätt enligt mom 2, har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt under en fast förlagd sammanhängande period om, som regel, sex månader.

Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt gäller under samma period för samtliga uppsagda och räknas från den dag då uppsägningstiden enligt lagen om anställningsskydd löper ut för de arbetstagare av de uppsagda som har längst uppsägningstid. Genom lokal överenskommelse kan perioden med kollektiv- avtalad förstärkt företrädesrätt förläggas till annan fast förlagd samman- hängande period.

En arbetstagare som hos arbetsgivaren tidigare haft en kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt kan tjäna in en ny kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt. Det förutsätter att arbetstagaren återanställts tillsvidare och att arbetstagaren varit anställd sammanlagt 18 månader under 36 månader efter den förra kollektiv- avtalade förstärkta företrädesrätten.

Anmärkning

För undvikande av missuppfattningar konstaterar parterna att såväl företrä- desrätt enligt mom 2 som kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt gäller vid driftsenheten samt förutsätter att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikatio- ner för det arbete som är i fråga.

Tidpunkten då perioden av kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt inleds bestäms enbart med utgångspunkt i den lagstadgade uppsägningstiden. Eventuella förlängningar av uppsägningstiden beaktas inte.

Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt förutsätter företrädesrätt enligt mom 2. Det innebär att den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten blir fyra månader för arbetstagare med en månads uppsägningstid när uppsägningstiden är sex månader för de arbetstagare av de uppsagda som har längst uppsägningstid, om inte de lokala parterna kommer överens om att förlägga den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten till annan fast förlagd sammanhängande period.

Mom 4 Inhyrning av bemanningsföretag under kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt

Under den tid då arbetstagare har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt kan inhyrning ske under sammanlagt 30 arbetsdagar, då inhyrning på grund av tidsbegränsning är motiverat. Inhyrning kan också ske för att säkerställa produktionens behöriga gång under den tid då arbetsgivaren, utan onödigt dröjsmål, löser bemanningsbehovet genom återanställning.

Annan inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag än vad som sagts i första stycket under den tid då arbetstagare har kollektivavtalad förstärkt före- trädesrätt, ska föregås av överläggningar mellan företaget och verkstadsklub- ben. Om verkstadsklubben vid sådana överläggningar motsätter sig inhyr- ning, till förmån för att personalbehovet tillgodoses genom återanställning, och arbetsgivaren då väljer återanställning gäller bestämmelserna i mom 5.

Om arbetsgivaren, trots att verkstadsklubben motsatt sig detta, väljer att hyra in ska arbetsgivaren som avlösen av den kollektivavtalade förstärkta företrä- desrätten betala tre månadslöner (fast kontant lön) till de arbetstagare som har företrädesrätt till återanställning enligt mom 2. Avlösen ska betalas till det antal arbetstagare som motsvarar antalet inhyrda.

Anmärkning

Vid företag där verkstadsklubb saknas, sker överläggning m.m. med lokal facklig organisation.

Om företaget fattat beslut om nedläggning av en driftsenhet eller flytt av hela eller delar av verksamheten gäller inte några begränsningar mot inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag under den tid beslutet om nedläggning eller flytt verkställs.

Mom 5 Återanställning

Om verkstadsklubben enligt mom 4 motsatt sig inhyrning har arbetsgivaren rätt att avseende en tredjedel av det antal arbetstagare som han återanställer frångå turordningen för återanställning enligt mom 2, för det fall de lokala parterna inte dessförinnan träffat lokal överenskommelse om turordningen för återanställning.

En återanställning på viss tid enligt föregående stycke och som omfattar högst sex månader är tillåten även om den skulle komma i konflikt med kravet på lokal överenskommelse enligt mom 1 fjärde stycket. Om visstidsanställningen är längre än sex månader tillämpas mom 1 fjärde stycket och mom 2 fjärde stycket fullt ut.

Anmärkning

En tredjedel fastställs genom matematisk avrundning.

Mom 6 Förfarande vid återanställning

För att skynda på återanställningsprocessen kan företaget, som ett komple- ment till andra kontakter, per post skicka ut återanställningserbjudande till hela eller delar av den krets av arbetstagare som omfattas av turordningen för återanställning enligt mom 2. Erbjudandet skickas till senast kända adress med begäran om svar inom viss tid, dock som kortast fem arbetsdagar från det att meddelandet skickades.

Anmärkning

Parterna är överens om att återanställningsprocessen ska bedrivas skynd- samt.

I erbjudandet ska arbetsgivaren ange att antalet platser är begränsat och att en accept således inte innebär att återanställning är garanterad.

När svar från arbetstagarna inkommit sker urvalet enligt mom 5 för återan- ställning bland de arbetstagare som meddelat företaget att de är beredda att acceptera återanställningserbjudandet.

Mom 7

Om arbetstagaren inte fullgör sin uppsägningstid, är arbetsgivaren berättigad att från innestående lön före skatteavdrag göra avdrag med ett belopp mot- svarande hälften av lägsta lön i den grupp arbetstagaren tillhör för den del av uppsägningstiden som inte iakttas.

§ 10 Löneskydd

Mom 1

Grunden för reglerna är att lön och andra ersättningar följer arbetsuppgif- terna.

Vid oförändrade eller likvärdiga arbetsuppgifter kan arbetsgivaren inte utan frivillig överenskommelse ändra månadslönen. Detsamma gäller i fråga om arbetsuppgifter för vilka fastställts ett fast lönetillägg per månad.

Följande gäller, om inte annan lokal överenskommelse träffats, angående be- talningsregler när arbetstagarens arbetsuppgifter ändras med åtföljande för- ändring av månadslön och fasta lönetillägg per månad.

Betalning för tidsbegränsade arbetsuppgifter ska enbart utgå så länge arbetet utförs. I andra fall när en ändring av arbetsuppgifter medför att arbetsgivaren sänker månadslön eller fasta lönetillägg per månad ska, för arbetstagare med minst två års obruten anställningstid vid företaget, ett individuellt omplace- ringstillägg fastställas i samband med förändringen av arbetsuppgifterna.

Omplacering på grund av arbetstagarens eget förvållande ger inte rätt till om- placeringstillägg.

Omplaceringstillägget ska bestämmas till belopp som motsvarar sänkningen av månadslönen och fasta lönetillägg per månad.

Om arbetstagaren på grund av arbetsskada får ersättning, exempelvis från trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), betalas inte omplaceringstillägg

till den del sådan ersättning motsvarar sänkningen av månadslönen och fasta lönetillägg per månad.

Anmärkning

Med fasta lönetillägg per månad avses inte ersättning som betalas till följd av viss arbetstidsförläggning, t.ex. skiftformstillägg och schabloniserade OB-tillägg.

Med tidsbegränsade arbetsuppgifter avses arbete som på förhand kan be- dömas vara tidsbegränsat, t.ex. vikariat och ”inhopp”, projektarbete, sä- songsbetonade uppgifter och liknande.

Om arbetstagaren är avlönad med rörliga lönedelar och ändrade arbets- uppgifter medför att de rörliga lönedelarna bortfaller ska omplaceringstil- lägget omfatta medeltimförtjänsten på de rörliga lönedelarna under senast kända kvartal.

Arbetsrotation eller annan ordning där ett fast lönetillägg enbart betalas för den tid en viss arbetsuppgift utförs ska inte i sig anses medföra att arbets- uppgifterna är tidsbegränsade men kan inte heller läggas till grund för krav att tillägget ska betalas även för tid då arbetsuppgiften inte utförs.

Mom 2 Tilläggsperiodens längd

Vid sänkning av månadslönen eller fasta lönetillägg per månad beror tilläggs- periodens längd av hur länge arbetstagaren haft månadslönen respektive de fasta lönetilläggen per månad. Vid bedömningen av den tiden ska sedvanliga lönehöjningar och andra förändringar av beräkningsregler inte beaktas.

Exempel

En arbetstagare har sedan år 1999 erhållit ett s.k. förmanstillägg per månad. Att beräkningsreglerna för tilläggets storlek ändrats år 2003 påverkar inte bedömningen av hur länge han haft tillägget.

Omplaceringstillägg betalas under samma antal månader, avrundat uppåt, som en arbetstagare haft månadslönen respektive fasta lönetillägg per månad, dock längst under två år.

Anmärkning

För arbetstagare som på grund av sjukdom inte tillfredsställande kan utföra sina arbetsuppgifter och som därför omplaceras, gäller att den tid under vilken omplaceringstillägg längst kan utgå är tre år om arbetstagaren vid

omplaceringstillfället uppnått 55 års ålder och har 10 års sammanhängande anställningstid.

Omplaceringstillägg som fastställts enligt de regler som gällde före den 1 april 2004 ska avräknas enligt de lokala eller centrala regler som gällde när tillägget fastställdes. Emellertid ska full avräkning ske för löneökningar utöver generella tillägg eller individgarantier efter den 31 mars 2004.

§ 11 Permission

Mom 1 Permissionsanledningar

Permission är ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära an- hörigs begravning kan permissionen dock också ges för högst två resdagar.

På begäran beviljas permission i följande fall

- Eget bröllop

- Egen 50-årsdag

- Nära anhörigs död

- Nära anhörigs begravning

- Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig.

Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar, sammanboende under äktenskapsliknande förhållan- den och partner i registrerat partnerskap.

På begäran beviljas permission även vid

- Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycks- fall.

- Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare liksom till följd härav av annan läkare föreskrivna återbesök, dock högst tre.

§ 11-13

- Av arbetsgivaren anvisad hälsoundersökning föreskriven i lag eller annan författning liksom därav föranledd kompletterande läkarundersökning.

En förutsättning för permission är i de tre sistnämnda fallen att arbetstagaren inte är sjukfrånvarande efter att permissionsanledningen upphört. Detsamma gäller efter en mellanliggande ledighetsperiod.

Mom 2 Begäran om permission

Begäran om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken till per- missionen ska på förhand eller – om så inte kan ske – i efterhand styrkas om arbetsgivaren begär det.

Mom 3 Läkarbesök vid arbetsskada m.m.

Vid arbetsskada anvisar arbetsgivaren vårdinrättning och betalar resekost- nader samt vårdkostnader i den mån kostnaden inte ersätts av annan (t.ex. Försäkringskassa, AFA-försäkring). Det gäller också vid av läkare föreskrivna återbesök.

Vid av arbetsgivaren anvisad hälsoundersökning betalar han undersöknings- kostnaden liksom härav föranledd kompletterande undersökning.

§ 12 Hemarbete

Betalning m.m. för hemarbete regleras i tim- och ackordslönebilagan.

§ 13 Avtalsförsäkringar

Arbetsgivaren ska hos FORA Försäkringscentral AB teckna försäkringsavtal om AFA-försäkringarna, dvs. Avtal om avgiftsbestämd omställningsförsäk- ring den 24 februari 2004, avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA), tjänstegrupplivförsäkring (TGL) samt Avtals- pension SAF-LO enligt pensionsöverenskommelse mellan SAF och LO den 19 januari 2000.

§ 14

§ 14 Giltighetstid

Avtalsperiod

Avtalet gäller för tiden från och med den 1 februari 2012 till och med den 31 mars 2013.

Stockholm den 12 december 2011

Teknikarbetsgivarna Industrifacket Metall

Xxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

Xxxxxx Xxxxx Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx

Tim- och ackordslönebilaga

Om part enligt anmärkningen till § 3 mom 1 Teknikavtalet IF Metall särskilt begär att bestämmelserna i denna bilaga ska tillämpas gäller följande kom- pletterande regler.

1 Löneform

Kan enighet inte nås om löneform tillämpas rent ackord där detta är möjligt. I övriga fall tillämpas timlön.

2 Timlön

Lägsta timlöner i öre per timme

För arbetstagare som fyllt 18 år och hänförs till

		1 februari 2012
lönegrupp	1	9286
	2	9826
	3	10396
	4	10998
För arbetstagare som fyllt 17	år	8222
16	år	7045

Inplacering i timlönegrupp ska ske i enlighet med grupperingsanvisningarna i punkt 3 c).

Allt efter flit, skicklighet och arbetets svårighetsgrad erhåller arbetstagaren högre lön, och ska duglig arbetstagare, som arbetat ett flertal år inom metall- industrin, åtnjuta högre lön än lägsta timlön.

Arbetstagare med en sammanlagd anställningstid vid företaget om minst 12 resp. 24 månader under de senaste 36 månaderna ska från och med den 1 februari 2012 ha en timlön som överstiger den lägsta timlönen i den grupp arbetstagaren tillhör med minst 278 öre. För arbetstagare med en samman-

lagd anställningstid vid företaget om minst 24 månader under de senaste 36 månaderna ska timlönen överstiga den lägsta timlönen i den grupp arbets- tagaren tillhör med minst 467 öre.

Lön till elever i yrkesutbildning m.m.

Bestämmelserna om lägsta löner gäller inte elever i yrkesutbildning beträf- fande vilka särskild överenskommelse träffats eller arbetstagare under 16 år. Efter lokal överenskommelse kan undantag från lägsta lönerna göras också för andra arbetstagare då särskilda skäl föreligger.

Feriearbete

För gymnasieungdomar 16-18 år, som anställs på viss tid för feriearbete, utgår lägst 6763 öre fr.o.m. 1 februari 2012 per arbetad timme inklusive helg- och semesterlön.

3 Ackord

a) Överenskommelse om ackord träffas genom fri förhandling mellan arbets- givaren och den eller de arbetstagare, åt vilka ackordsarbete erbjuds.

Överenskommelsen ska träffas före arbetets början. I undantagsfall kan dock parterna även därefter fastställa ackordspriset.

b) Vid s.k. premie- och blandackord ska, innan detsamma införes, grunderna därför fastställas och överenskommelse därom träffas i vederbörlig ordning.

I de fall, då arbetet tidsstuderas, äger arbetarna och, om de så önskar, om- bud för verkstadsklubben få del av grunderna för därvid tillämpat system även som av tidsstudien. Detsamma gäller ifråga om diagram och tabeller, i den mån de ligga till grund för ackordsuppgörelsen. Om, i händelse av tvist, kontrollstudie anordnas, äger ombud för verkstadsklubben följa densamma.

Den rätt, som enligt ovanstående tillförsäkrats ombud för verkstadsklub- ben, ska, där tvist angående ackordsfråga föranleder central förhandling, tillkomma jämväl representant för huvudorganisation.

Protokollsanteckningar

1. Vid företag, där ackord fastställs på basis av arbetsstudier, äger även arbetstagare föreslå, att visst arbete ska tidsstuderas. Arbetstagares

sålunda framställda önskan bör tillmötesgås utan onödig tidsutdräkt med iakttagande av att arbetstagaren ifråga om arbete, som förut tidsstuderats, har att ange skäl för sin begäran.

2. Vid bestämmande av arbetsstudies omfattning bör hänsyn tagas till av vederbörande arbetstagare därutinnan framställt önskemål.

3. När tvist uppstår om arbetsstuderat ackord, må huvudorganisatio- nerna på begäran erhålla avskrift av arbetsstudieprotokollet. Dylik handling är att betrakta som en intern angelägenhet inom företaget och må icke tillhandahållas utomstående.

4. Samma rätt tillkommer verkstadsklubben, varvid dock i normalfallet bör beaktas möjligheten att på arbetsstudieavdelningen ta del av pro- tokollet.

5. Det förutsätts, att vederbörande parter lojalt medverkar till ett kor- rekt resultat av tidsstudiearbetet.

c) Beräkningen av ackord i samband med arbetsstudier ska i princip ske efter formeln

x = t • u • ( 1 + s ) • p

100 60

där x = ackordet i öre, t = uttagen verktid i minuter, u = utjämningsfaktor, s = spilltidstillägg i procent och p = penningfaktor i öre/tim, enligt ned- anstående tabell. Uttagen verktid uträknas enligt ”medelvärdemetoden”. Utjämningsfaktorn bestämmes med hänsyn till arbetstagarens prestation under arbetsstudien (u = 1 för normal prestation av en medelgod van arbetstagare, större än 1 om prestationen är högre och mindre än 1 om den är lägre). Spilltidstillägget beräknas med hänsyn till de nödvändiga spill- tiderna för respektive arbeten.

Anmärkningar

1. Förekommer tvångsstyrd verktid, där upparbetningsmöjligheter sak- nas, bör hänsyn härtill tas vid ackordets beräkning.

2. Erhåller arbetstagaren nya arbetsuppgifter, exempelvis till följd av att företaget inför ny teknik eller nya produkter i tillverkningen, ska föl- jande gälla. Under upplärnings- respektive inkörningsperioden utgår,

i den mån så krävs, ett särskilt tillägg vars storlek avvägs med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. Avsikten ska vara att vid väl utnyttjad arbetstid i stort samma förtjänstmöjligheter ska bibehållas som vid tidigare representativ period.

Penningfaktorer

Parterna är ense om att gruppering och penningfaktorer kan fastställas på grundval av huvudorganisationernas arbetsvärderingssystem efter lokal överenskommelse.

Anmärkningar

1. Arbetsvärderingen ska utföras i en kommitté med lika antal represen- tanter för företaget och arbetstagarna.

Arbetstagarnas representanter i arbetsvärderingskommittén ska erhålla kostnadsfri utbildning i av företaget anordnad eller anvisad arbetsvärderingskurs. Arbetsgivaren betalar ersättning för förlorad arbetsförtjänst under ordinarie arbetstid vid såväl kursen som kom- mittésammanträdena.

2. Penningfaktorerna för de olika grupperna avvägs så att efter inplace- ring av arbetstagarna i respektive grupper status quo i ackordsförtjänst- läget för dessa grupper i stort sett upprätthålls, varvid hänsyn tages till faktiska upparbetningsmöjligheter vid effektivt utnyttjad arbetstid.

3. Vid bestämning av de faktiska upparbetningsmöjligheterna ska skälig hänsyn tagas till den grad av noggrannhet med vilken arbetena förbe- reds.

4. Med avlöningsförmåner i protokollsanteckning A avses ifråga om ackord enbart ett riktigt fastställande av samtliga de faktorer, som in- går i ackordsberäkningen. Omreglering av ackord får icke äga rum enbart med hänsyn till uppnådd förtjänst men förändring, som på- verkar den enligt ackordsformeln för arbetet beräknade tiden, ska föranleda omreglering. Xxxxxx, som från början blivit felsatt, ska jämväl omräknas, om endera parten så begär.

I de fall då arbetsvärdering inte tillämpas ska följande gälla.

Olika arbetsuppgifter inplaceras i fyra lönegrupper med ledning av följan- de grupperingsanvisningar och tillhörande referensarbeten. Arbetstagaren

ska hänföras till den lönegrupp i vilken det arbete han huvudsakligen utför är inplacerat.

I grupp 1 inplaceras arbeten

som medför obetydlig eller liten ansträngning i god till något besvärande arbetsmiljö och

som utförs efter detaljerade instruktioner och följer viss xxxxx

I grupp 2 inplaceras arbeten

som medför måttlig ansträngning eller utförs i besvärande arbetsmiljö.

Till denna grupp hänförs även arbeten som ställer krav på viss riktad ut- bildning och praktisk erfarenhet och som i regel utförs efter muntliga och skriftliga instruktioner.

I grupp 3 inplaceras kvalificerade arbeten

som kräver teknisk eller annan teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet samt utöver muntliga eller skriftliga instruktioner ställer krav på omdöme och initiativ.

Till denna grupp hänförs även arbeten som medför stor ansträngning och utförs i besvärande arbetsmiljö.

I grupp 4 inplaceras särskilt kvalificerade arbeten

som i hög grad kräver teknisk eller annan teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet samt ställer stora krav på omdöme, initiativ och ansvar för arbe- tets utförande

som kräver teknisk eller annan teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet samt utöver muntliga eller skriftliga instruktioner ställer krav på omdöme och initiativ och som medför stor ansträngning och utförs i besvärande ar- betsmiljö.

Till denna grupp hänförs även arbeten som medför mycket stor ansträng- ning och utförs i mycket besvärande arbetsmiljö.

Anmärkningar

1. Vid bundet arbete där arbetstagaren inte kan lämna arbetsplatsen eller vid mycket likartat arbete med små variationer i arbetsinnehållet sker inplacering i lägst grupp 2.

2. Teoretisk utbildning kan inhämtas i skolor, genom kurser av olika slag eller i det praktiska arbetet.

3. Uppstår tvist om inplacering kan de centrala parterna tillämpa huvud- organisationernas arbetsvärderingssystem för inplacering av arbetet.

4. Tvist om inplacering av visst arbete i grupp 1–4 eller inplacering i arbetsvärderingsgrupp vid systematisk arbetsvärdering ska på endera partens begäran prövas av skiljenämnden enligt punkt 4.

Penningfaktorer i öre per timme

För arbetstagare som fyllt 18 år och hänföres till

1 februari 2012

lönegrupp 1 6368

2 7070

3 7850

4 8709

För arbetstagare under 18 år 6011

Anmärkning

Såvida inte annat lokalt överenskommits ska vid tillfällig förändring av ar- betsuppgifter följande gälla.

Det ankommer på de lokala parterna att träffa överenskommelse om regler för de fall arbetstagaren tillfälligt utför arbetsuppgifter tillhörande annan penningfaktorgrupp än den arbetstagaren tillhör. Därvid ska sär- skilt beaktas såväl arbetstagarens krav på lönetrygghet som flexibiliteten vid fördelning av arbetsuppgifter. Även sambandet med reglerna i § 10 beaktas.

Med tidigare lokala överenskommelser avses omräkningsförfarandet mellan A-, B- och C-ackord enligt grupperingen i 1982 års avtal.

d) När arbetet icke arbetsstuderas, tillämpas vid ackordssättningen ovanstå- ende penningfaktorer som riktpunkter vid normal arbetsprestation av en medelgod van arbetstagare.

Protokollsanteckningar till c) och d)

1. Parterna är överens om att när penningfaktorerna ökats mer än ackor- den, har detta skett för att minska skillnaden mellan penningfaktor och ackordsförtjänst. Avsikten är sålunda att ökningen av penningfaktorerna ska avräknas från såväl särskilt redovisade konjunkturfaktorer som konjunkturfaktorer inlagda i uttagen verktid eller utjämningsfaktor. Konjunkturfaktorn får dock inte bli lägre än 1,0.

Oavsett på vilket sätt ackord beräknas får merökningen av penningfak- torerna inte föranleda krav på annan ändring av ackord och ackords- underlag än vad de till avtalsuppgörelsen fogade övergångsbestämmel- serna anger.

Anmärkning

Parterna är ense om att eventuella konjunkturfaktorer vid ackords- sättning bör redovisas särskilt.

2. Bestämmelserna i detta mom, utgör icke hinder för huvudorganisatio- nerna att i undantagsfall, då särskilda skäl föreligger, medge tillämpning av andra grunder för ackordsberäkning.

3. Vid bundet linesarbete med prestationsöverenskommelse där ackorden fastställs på grundval av systematisk arbetsvärdering ska ackordspriset för arbetstagare som fyllt 17 år bestämmas efter de grunder som gäller för vuxna arbetstagare.

4. Om ett företag eller del av företag under avtalstiden övergår till ackords- sättning med MTM-systemet eller därmed likvärdigt standardtidssys- tem samt olika tillämpningsformer, exempelvis MOST och SAM, ska lokal överenskommelse träffas om särskilda penningfaktorer. Dylik överenskommelse ska godkännas av huvudorganisationerna. Använ- dande av systemet innebär ingen begränsning av förhandlingsrätten en- ligt punkt 3 a).

5. Överenskommelsen ska gälla för samma tid och med samma uppsäg- ningstid som Teknikavtalet IF Metall med iakttagande av att uppsägning för att vara giltig ska godkännas av den uppsägande partens huvudorga- nisation.

6. Verkstad som avser använda system enligt anmärkning 4 för ackords- sättning ska ge ett skäligt antal (minst två) representanter för klubbsty-

relsen kostnadsfri utbildning i av företaget anordnad eller anvisad kurs. Ersättning för kurs- och informationstid beräknas enligt schemalagd tid. Vid internatkurs betalar arbetsgivare ersättning för förlorad arbets- förtjänst under ordinarie arbetstid och därjämte i förekommande fall ersättning enligt § 7.

e) Vid gemensamhetsackord erhåller arbetstagaren del i överskottet i förhål- lande till avtalets lägsta timlön i den grupp han tillhör och det antal arbets- timmar han deltagit i ackordet, för så vitt inte annan särskild överenskom- melse därom träffats.

f) Vid ackordsarbete ska lägsta timlön i den grupp arbetstagaren tillhör vara garanterad.

g) Vid varje verkstad ska anteckningar föras över alla gällande ackord med tydligt angivande av arbetets art och pris eller – vid premie- och blandack- ord – beräkningssättet. Arbetstagare, som erbjuds ett förut utfört ackords- arbete, äger rätt att, när han det begär, av de förda anteckningarna inhämta kännedom om priset eller beräkningssättet. Ändrat ackordserbjudande på återkommande oförändrad arbetsoperation bör markeras på ackordsse- deln, såvida inte arbetstagaren erhåller muntligt besked härom.

4 Tvist

Tvist i anledning av bestämmelserna i punkt 3 c) ska inte hänskjutas till Ar- betsdomstolen innan den prövats av en särskild skiljenämnd. Skiljenämnden som utses för avtalsperioden ska bestå av två av föreningen och två av för- bundet utsedda representanter, vilka ska äga god insikt i inom metallindu- strin förekommande yrkesarbeten, jämte en av dessa fyra utsedd opartisk ord- förande. För ovannämnda representanter utses av en var av föreningen och förbundet två suppleanter. Uppnås inte enighet vid valet av ordförande, utses denne bland den grupp som anges i Industrins förhandlingsavtal § 4, av verk- ställande ledamoten i gruppen.

Med anhängiggörande av talan inför skiljenämnden må inte uppskjutas läng- re än två månader från den dag ärendet enligt förhandlingsordningen slutbe- handlats. Skiljenämndens beslut är för parterna bindande, därest icke tvisten hänskjutes till Arbetsdomstolen senast inom en månad från den dag nämn- dens beslut fattats.

5 Skiftforms- och underjordstillägg

Vid skiftarbete enligt Teknikavtalet IF Metall § 4 mom 3:2 utgår skiftformstil- lägg i procent på lönen (tidlön + ackord ) i följande fall

intermittent treskiftsarbete 7 procent

kontinuerligt treskiftsarbete 21 procent kontinuerligt skiftarbete med storhelgsdrift 26 procent ständigt nattarbete 21 procent

Vid underjordsarbete enligt § 4 mom 3:4 utgår särskild ersättning med 20 procent av lönen.

6 Betald ledighet och pensionspremie

Vid tillämpning av reglerna om betald ledighet, kontant betalning och ersätt- ning i form av pensionspremie enligt § 5 mom 5:1, 5:2 och 5:3 gäller följande.

Vid betald ledighet och kontant betalning erhåller timavlönade arbetstagare ordinarie timlön och ackordsarbetstagare medeltimförtjänst på tidlön och ackord enligt senast kända kvartalslönestatistik. Dessutom betalas vid betald ledighet tillägg för obekväm tid för den tid av ledigheten sådant tillägg betalas.

Vid ersättning i form av pensionspremie gäller att beloppet för ackordsarbets- tagare ska vara medeltimförtjänsten på tidlön och ackord enligt senast kända kvartalslönestatistik. För timavlönade arbetstagare är beloppet timlön.

7 Beräkning av semesterlön

Underlag för beräkning av semesterlön är arbetstagarens medeltimförtjänst under det närmast föregående kalenderåret. Medeltimförtjänsten beräknas genom att summan av tidlön och ackord, inklusive skiftformstillägg, ersätt- ning för gångtid och färdtid, tillägg för arbete på obekväm tid, övertidstillägg, ersättning för arbetsberedskap samt övriga semesterlönegrundande tillägg, divideras med antalet arbetade timmar. Den sålunda framräknade medeltim- förtjänsten ökas med 4,2 procent som motsvarar helglön.

Är medeltimförtjänsten inte representativ med hänsyn till grunderna för beräkning av semesterlön enligt detta avtal kan medeltimförtjänsten anpassas.

För arbetstagare med rätt till semesterlön, för vilken medeltimförtjänsten en- ligt ovan inte kan beräknas, uppskattas medeltimförtjänsten med hänsyn till den lön som arbetstagaren sannolikt skulle ha uppburit under kalenderåret närmast före semesteråret om han då utfört arbete för arbetsgivarens räkning.

För varje betald semesterdag multipliceras den sålunda beräknade medeltim- förtjänsten med 8. Semesterlönen per dag erhålls genom att multiplicera det sålunda framräknade beloppet med 1,22.

Semesterlönen per dag ska dock för arbetstagare med minst två års obruten anställningstid vid verkstaden uppgå till för vuxna arbetstagare lägst 1 222 kronor fr.o.m. 1 februari 2012 samt för minderåriga arbetstagare till lägst 899 kronor fr.o.m. 1 februari 2012.

Har arbetstagaren under intjänandeåret (1 april–31 mars föregående år) helt eller delvis haft kortare arbetstid än 40 timmar i genomsnitt per vecka, ändras talet 8 respektive 1222 kronor och 899 kronor per dag med hänsyn härtill.

Anmärkning

Vid beräkning av semesterlön för betald semesterdag i samband med in- termittent treskiftsarbete (38-timmarsvecka) ersätts talet 8 av 7,6, vid kontinuerligt skiftarbete (36-timmarsvecka) av 7,2, vid helkontinuerligt skiftarbete (35-timmarsvecka) av 7,0 samt vid ständigt nattarbete (34-tim- marsvecka) av 6,8.

Vid sjukfrånvaro under insjuknandeåret utöver 180 dagar ska sjukfrånvaro del av dag enligt § 17 första stycket punkt 1 semesterlagen jämställas med se- mesterlönegrundande frånvaro.

Efter fortlöpande sjukfrånvaro helt eller delvis under två hela intjänandeår ska talet 8 respektive beloppet 1222 kronor vid fortsatt frånvaro på grund av sjuk- skrivning, sjukbidrag eller förtidspension del av dag eller annan motsvarande frånvaro anpassas till arbetstagarens faktiska arbetstid.

För sparad semesterdag beräknas semesterlönen på samma sätt som för övrig semester, som utgår det semesterår den sparade semestern förläggs. Hänsyn tas dock till arbetstidsmåttet under det intjänandeår under vilket lönen för semesterdagen tjänats in.

Anmärkning

Vid övergång till eller från intermittent eller kontinuerligt skiftarbete kan särskild beräkning krävas såvitt avser sparad semester.

Semesterersättning beräknas på samma sätt som semesterlön, varvid beaktas aktuellt intjänandeår.

Anmärkning

Vid tidsbegränsade anställningar om högst tre månader äger arbetsgivaren komma överens med arbetstagaren om att istället utge semesterersättning med 13 procent.

8 Helglön

Förutsättningar för helglön

Arbetstagare, som inte är avlönad per vecka eller längre tidsenhet har rätt till helglön för följande dagar, under förutsättning att dagen infaller måndag– fredag:

Nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, 1 maj, Kristi Him- melsfärdsdag, nationaldagen, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton.

Helglön utgår inte vid tidsbegränsade anställningar om högst en månad.

Vid beviljad ledighet har arbetstagaren rätt till helglön för helglöneberättigade dagar, som infaller under de första 30 dagarna av ledigheten. Återgår arbets- tagare i tjänst under minst en månad, ska därefter infallande ledighet räknas som en ny helglöneberättigad period. Beräkningen ska ske med utgångspunkt från första respektive sista tjänstgöringsdag i den aktuella perioden.

Arbetstagare, som har rätt till sjukpenning för annars helglöneberättigad dag, har inte rätt till helglön för sådan dag. Vid sjukskrivning med rätt till sjukpen- ning del av dag utgår dock helglön för den del av dagen arbetstagaren inte är sjukskriven.

Arbetsgivaren kan innehålla helglön för arbetstagare som avsiktligen eller av uppenbar vårdslöshet är olovligt frånvarande vid arbetstidens slut eller början före respektive efter helglöneberättigad dag enligt för arbetstagaren gällande

arbetstidsschema. Vid semester eller annan beviljad ledighet förskjuts dessa tidpunkter i motsvarande mån.

Beräkning av helglön

Underlag för beräkning av samtliga helglöner är arbetstagarens medeltimför- tjänst på tidlön och ackord samt ersättning för arbetsberedskap närmast före- gående tredje kvartal.

För arbetstagare med rätt till helglön, för vilken medeltimförtjänsten enligt ovan inte kan beräknas, uppskattas helglönen med hänsyn till den lön som arbetstagaren sannolikt skulle ha uppburit under tredje kvartalet om han då utfört arbete för arbetsgivarens räkning.

Skulle arbetstagarens medeltimförtjänst för tredje kvartalet – på grund av långa ackord eller liknande – mer väsentligt avvika från arbetstagarens medel- timförtjänst under längre period, beräknas helglönen med utgångspunkt från vad arbetstagarens medeltimförtjänst tredje kvartalet skulle ha varit med be- aktande av hans förtjänst under längre tid.

Helglönen är den sålunda beräknade medeltimförtjänsten multiplicerad med 8.

För deltidsarbetstagare multipliceras medeltimförtjänsten med det tal som er- hålls när antalet ordinarie arbetstimmar per vecka delas med 5. Med deltidsar- betstagare förstås därvid sådan arbetstagare för vilken arbetstidsschemat inte inbegriper mer än 33 timmar per vecka i genomsnitt.

Uppbär arbetstagaren i samband med ledighet för studier statligt eller kom- munalt studiebidrag för helglöneberättigad dag ska helglönen minskas med motsvarande belopp.

Anmärkningar

1. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om särskilda regler för beräkning av helglön för intermittent deltidsanställda arbetstagare. En sådan överenskommelse kan endast avse arbetstagare som har arbetsti- den förlagd måndag-fredag och som under de dagar de är i arbete följer arbetstidsförläggningen för heltidsanställda.

Överenskommelsen ska innebära att helglön utges för sådan helglöne- berättigad dag enligt förutsättningarna för helglön, som arbetstagaren skulle utfört ordinarie arbete, om det inte varit helg. Helglönen beräknas på samma sätt som för heltidsanställda.

2. Vid återgång i arbete efter tjänstledighet under minst en månad utgår helglön för helglöneberättigade dagar som utan mellankommande ar- betsdagar infaller omedelbart före återgången i arbete.

3. Vid återgång i arbete efter tjänstledighet under kortare tid än en månad föreligger rätt till helglön under följande förutsättningar.

Helglön för en helglöneberättigad dag förutsätter två dagars arbete i följd. För två helglöneberättigade dagar, fyra dagars arbete i följd etc.

Arbetsdagarna ska ligga i omedelbar anslutning till helgdagarna eller får vara skilda från dessa endast av mellankommande arbetsfria dagar.

9 Beräkning av sjuklön

Sjuklön betalas under sjuklöneperioden enligt sjuklönelagen för sådan tid, som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk.

Den första sjukfrånvarodagen enligt föregående stycke i varje sjuklöneperiod utgör karensdag utan rätt till sjuklön.

Fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen i sjuklöneperioden är sjuklönen 80 pro- cent av arbetstagarens medeltimförtjänst på tidlön och ackord (inklusive ev. skiftformstillägg, premielönedelar, bonus) enligt senast kända kvartalslöne- statistik. För arbetstagare med enbart timlön (inklusive ev. skiftformstillägg), utgör sjuklönen 80 procent av denna timlön. Arbetstagare, som skulle varit berättigad till ersättning för arbete på obekväm tid, erhåller fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen dessutom 80 procent av denna som sjuklön.

Anmärkning 1

Förbundet har anfört att sjuklön borde utgå också för bortfall av bered- skapsersättning, resetillägg samt lön och övertidstillägg i samband med kol- lektiv produktionsövertid. Arbetsgivaren har invänt att en regel med sådan innebörd kan stå i strid med lagen om sjuklön eftersom arbetstagaren ge- nom ändrad planering kan erhålla motsvarande inkomst vid annat tillfälle.

Parterna är mot denna bakgrund ense om att inte ange några regler för dessa fall.*) Om detta i något företag skulle leda till uppenbart oskäliga kon- sekvenser ankommer det i första hand på de lokala parterna att reglera detta.

*) Anmärkning

Följande speciella överenskommelse har träffats mellan VF och Metall och ersätter punkt 9 anm. 1 vad gäller kollektiv produktionsövertid.

”Om arbetstagare, som omfattas av överenskommelse om kollektiv pro- duktionsövertid, helt eller delvis är frånvarande på grund av sjukdom under sådan tid, gäller följande.

Arbetstagare ska erbjudas att utföra övertidsarbete med ersättning som för produktionsövertid. Erbjudandet ska omfatta samma antal timmar som han under sjuklöneperioden skulle ha arbetat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande. Om inte arbetsgivaren och arbets- tagaren enas om annat, ska detta övertidsarbete utföras inom 14 dagar efter att han återgått i arbete efter sjukfrånvaron.

Erbjuder arbetsgivaren inte övertidsarbete enligt ovan, ska arbetstagaren erhålla sjuklön för den tid som han under sjuklöneperioden skulle ha arbetat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande.”

Anmärkning 2

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det en tidigare sjukperiod avslutats betraktas denna som en fortsättning på föregående sjukperiod.

Anmärkning 3

Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan betalar arbetsgi- varen sjuklön om 80 procent även för den första sjukfrånvarodagen.

Anmärkning 4

Vissa arbetstagare kan enligt beslut av försäkringskassan av medicinska skäl ha rätt till sjuklön om 80 procent redan från och med den första sjuk- frånvarodagen.

10 Föräldralön

Vid tillämpning av § 8 mom 4 ska i stället för månadslön arbetstagarens genom- snittsförtjänst på tidlön, ackord och OB-ersättning enligt senast kända kvar- talslönestatistik användas. Föräldralönen per månad utgör 10 procent av denna

genomsnittsförtjänst multiplicerad med 175. För lönedelar som överstiger 10 x gällande prisbasbelopp/12 utgör föräldralönen 90 procent. Talet 175 gäller vid 40-timmars vecka. Vid kortare arbetstid ändras talet 175 i proportion härtill.

Anmärkning

Vid beräkning av föräldralön för arbetstagare i intermittent treskiftsarbete ska talet vara 166, vid kontinuerligt skiftarbete 158, vid kontinuerligt skift- arbete med storhelgsdrift 153 och vid ständigt nattarbete 149.

11 Beräkning av färdtidsersättning

Vid tillämpning av bestämmelsen om ersättning för färdtid i § 7 mom 2 utgår ersättning med arbetstagarens ordinarie timlön.

12 Betalning vid driftsavbrott

Vid driftsavbrott eller annan väntetid om minst 18 minuter som arbetstagaren inte kunnat påverka erhåller arbetstagaren, om inte lokal överenskommelse om annat träffas, om han utför tidlönsarbete sin timlön och om han utför ackordsarbete 95 procent av sin medeltimförtjänst på tidlön och ackord enligt senast kända kvartalslönestatistik – dock minst lägsta timlön i den grupp arbetstagaren tillhör – för den tid avbrottet varar. Vad nu sagts gäller under för- utsättning att arbetstagaren genast anmäler hindret till närmaste arbetsbefäl och att arbetsbefälet icke anvisar annat arbete eller permitterar arbetstagaren.

13 Betalning vid anställnings upphörande

Om arbetstagaren inte bereds arbete under uppsägningstiden, beräknas lönen efter hans medeltimförtjänst på tidlön och ackord enligt senast tillgängliga kvartalslönestatistik före uppsägningen. För skiftarbetstagare ska kompensa- tion utgå för utebliven skiftersättning. Motsvarande gäller arbetstagare som skulle deltagit i arbetsberedskap.

Iakttar icke arbetstagaren uppsägningstid, är arbetsgivaren berättigad att från innestående lön före skatteavdrag avdraga ett belopp motsvarande hälften av

lägsta timlön i den grupp arbetstagaren tillhör för ordinarie arbetstimmar under uppsägningstid, som återstår vid avflyttningen.

Arbetstagare, som slutat sin anställning innan påbörjat ackordsarbete avslu- tats, äger utfå sin del av överskottet, såvida framställning därom görs senast två månader efter det ackordsarbetet slutförts. Om sådant ackordsöverskott icke uttages, överlämnas detsamma till för arbetarna vid verkstaden avsedd sjukkassa eller används för annat liknande ändamål.

Samma regel tillämpas för lön som inte utkvitterats senast två månader efter det avlöningstillfälle den förelegat till betalning.

14 Betalning vid omställning

Med omställning i arbetet avses omläggning av arbetsmetod, ombalansering vid linesarbete, utprovning av verktyg och undersökning i samband med me- todstudier varvid arbetstagaren hindras i arbetet.

Vid omställning i arbetet ska för ackordsarbetstagare, såvida inte annat över- enskommes, följande gälla:

a) arbetstagare som av arbetsgivaren beordras medverka i omställningen er- håller en betalning motsvarande 100 procent av sin medeltimförtjänst på tidlön och ackord under senast kända kvartal,

b) arbetstagare som inte beordras medverka och som inte heller får andra ar- betsuppgifter erhåller ersättning motsvarande 95 procent av sin medeltim- förtjänst på tidlön och ackord under senast kända kvartal.

15 Bestämmelser rörande gjuterier

Gjuterier, som tillämpat tidigare gällande verkstadsavtals särskilda bestäm- melser rörande gjuterier (VA 2001-2004 § 8) kan fortsätta följa dessa. De lo- kala parterna har emellertid full frihet att övergå till att tillämpa andra be- stämmelser.

16 Permission

Vid permission enligt § 11 erhåller timlönearbetstagare sin timlön och ack- ordsarbetstagare sin medeltimförtjänst av timlön och ackord enligt senast kända kvartalslönestatistik.

17 Hemarbete

Mom 1

Arbetsgivare med hemarbetstagare ska teckna AFA- och AMF-försäkringarna för dessa, d.v.s. försäkring om avgångsbidrag (AGB), avtalsgruppsjukförsäk- ring (AGS), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), tjänstegrupplivför- säkring (TGL) samt Avtalspension SAF-LO enligt pensionsöverenskommelse mellan SAF och LO den 19 januari 2000.

Hemarbetstagare äger inte föra talan mot arbetsgivaren eller hos denne an- ställd om skadestånd i anledning av personskada som utgör arbetsskada.

För hemarbetstagare gäller i enlighet med § 10 i de gemensamma försäkrings- villkoren för AFA-försäkringarna och Avtalspension SAF-LO särskilda be- stämmelser.

Mom 2

Arbetsgivaren ska noggrant informera hemarbetstagaren om de risker för olycksfall och ohälsa som kan vara förknippade med av arbetsgivaren tillhan- dahållna verktyg, maskiner och material.

Mom 3

Ersättning för hemarbete ska beräknas så att arbetstagaren har möjlighet att uppnå skälig förtjänst. Hänsyn ska därvid tas till de särskilda omständigheter som gäller för hemarbete.

Mom 4

Är utökning av hemarbetet aktuellt ska redan anställda hemarbetstagare som uttryckt önskemål om mer arbete, i första hand erbjudas detta.

Mom 5

Vid egen sjukdom har hemarbetstagare rätt till sjuklön under de första 14 ka- lenderdagarna av en sjukperiod om:

1 sjukdomen medför att hemarbetstagaren inte kan utföra hemarbete

2 hemarbetstagarens förtjänst per timme under närmast föregående lönepe- riod överstiger hälften av avtalets lägsta timlön i lönegrupp 1.

Förtjänsten per timme beräknas till:

intjänad lön under löneperioden antalet arbetstimmar i löneperioden

Semesterlön, sjuklön eller eventuella kostnadsersättningar medtages inte vid denna beräkning. Antalet arbetstimmar i löneperioden medtages med 40 timmar/vecka. (80 timmar då löneperioden är 14 dagar och 174 timmar då löneperioden är en månad).

Hemarbetstagaren ska snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om han på grund av sjukdom inte kan utföra hemarbete. När sjukdomen inte längre hin- drar hemarbetstagaren från att utföra arbete i hemmet ska han snarast möjligt anmäla även detta till arbetsgivaren.

Den första eljest sjuklöneberättigade dagen utgör karensdag utan rätt till sjuk- lön. För de följande sjuklöneberättigade dagarna är sjuklönen 80 procent av den i första stycket punkten 2 beräknade förtjänsten per timme multiplicerad med 8.

Som sjuklöneberättigade dagar under sjukperioden räknas dagar, som är ar- betsdagar för dagtidsarbetstagare hos arbetsgivaren. Dag för friskanmälan räknas dock inte som sjuklöneberättigad dag.

I övrigt gäller för hemarbetstagare vad som regleras i punkt 9.

18 Löneutbetalning

Lön betalas minst en gång per månad. Omfattar avlöningsperioden 4 veckor eller en månad ska efter framställning härom ett på förhand bestämt förskott utbetalas vid ett tillfälle mellan ordinarie löneutbetalningsdagar.

I samband med fastställande av arbetstid och semester för kalenderåret bör även löneperioder och löneutbetalningsdagar fastställas.

Senaste utbetalningsdag är 9 arbetsdagar efter löneperiodens slut.

19 Protokollsanteckningar

Parterna är ense därom, att vid avtalets ikraftträdande utgående avlöningsför- måner vid de särskilda verkstäderna icke kan utan frivillig överenskommelse under avtalstiden ändras. Vad sålunda bestämts får icke anses innebära en temporär befrielse för arbetsgivaren från tillämpningen av bestämmelserna om timlöner i punkt 2.

Därest vid någon verkstad arbetstagarna finner visst förfarande vara stridande mot ovanstående, ska efter av dem därom gjord anmälan undersökning verk- ställas och, om anledning därtill finns, erforderlig rättelse ske.

Skulle beträffande någon verkstad förebringas omständigheter, som tala för att arbetsgivaren bjuder oskäligt låga ackord – i syfte att, eftersom dessa icke kan av arbetarna godtagas, få arbetet utfört mot enbart timlön – är Teknikar- betsgivarna villig föranstalta om undersökning och, om därtill befinns vara skäl, verka för riktigare ackordssättning.

Innebörden av termerna lägsta timlön, timlön och tidlön.

Lägsta timlön	=	kollektivt begrepp enligt punkt 2.
Timlön	=	individuellt bestämd lön baserad på lägsta timlönen med eventuell ökning enligt punkt 2.
Tidlön	=	lön per tidsenhet, dvs. timlön, veckolön eller månadslön.

Anmärkning

Den omständigheten att termerna ändrats ska inte medföra någon ändring av nu gällande praxis som innebär att man för en enskild arbetstagare kan tillämpa olika tidlöner, såsom platstidlöner och särskilda tidlöner. Innebör- den är sålunda endast att uttrycket tidlön ändras till timlön.

Överenskommelse om permitteringslön

Överenskommelse mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Lands- organisationen i Sverige (LO) om permitteringslön och om inrättande av per- mitteringslöneanordning SAF-LO.

Överenskommelsen har antagits av Sveriges Verkstadsförening och Svenska Metallindustriarbetareförbundet samt har kompletterats med anmärkning- arna till §§ 5, 7 och 9.

§ 1

Då arbetsgivare, utan att anställningen upphör, på grund av arbetsbrist, drift- störning eller annan sådan omständighet inte tillhandahåller arbetstagaren något arbete samt befriar arbetstagaren från hans närvaroskyldighet (permit- tering) utges ersättning (permitteringslön) i enlighet med §§ 7-9 nedan.

§ 2

Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning.

§ 3

Arbetstagaren är skyldig att inom skälig tid återgå i arbete när det hinder, som föranledde permitteringen, upphört.

§ 4

I permitteringsfrågor skall lagstadgad förhandlingsskyldighet iakttas. Vid dessa förhandlingar skall parterna eftersträva enighet om omfattning och för- läggning av permitteringen. Parterna bör därvid ta hänsyn till företagets pro- duktions- och marknadsförhållanden samt eftersträva lösningar som medför minsta möjliga olägenhet för berörda arbetstagare.

§ 5

Permitteringstid räknas i hela dagar (arbetsdagar). Permittering som föran- leds av oförutsedda driftsavbrott, t.ex. strömavbrott och som beslutas inom en timme efter ordinarie arbetstidens början räknas som en permitteringsdag enligt detta avtal.

Anmärkning

Vid permittering, som omfattar del av arbetsdag enligt arbetarens ordinarie arbetstidsförläggning, utgår permitteringslön med 95 procent av arbetarens medeltimförtjänst på tidlön och ackord enligt senast kända kvartalslöne-

Permitteringslön

statistik före permitteringen. Arbetare med enbart tidlön skall dock erhålla sin individuella timlön. Därutöver utgår kompensation för utebliven er- sättning enligt § 5 mom 1 i Teknikavtalet IF Metall. Permitteringslön utgår dock ej i fall, som motsvarar § 8 i permitteringslöneöverenskommelsen.

§ 6

Permittering enligt detta avtal får för en arbetstagare omfatta högst 30 arbets- dagar per kalenderår.

§ 7

För permitteringstid utbetalar arbetsgivaren permitteringslön. Permitterings- lönen motsvarar vad arbetstagaren skulle ha erhållit om han arbetat under permitteringstiden. Hur permitteringslönen närmare skall beräknas fastställs av förbundsparterna inom respektive avtalsområde.

Permitteringslönen beräknas med hänsyn till det antal timmar på arbetstaga- rens ordinarie arbetstid, varunder han eljest skulle ha arbetat.

Permitteringslön ingår i underlaget för beräkning av lagstadgade arbetsgivar- avgifter och semesterlön.

Anmärkning

Permitteringslön beräknas efter arbetarens medeltimförtjänst på tidlön och ackord enligt senast kända kvartalslönestatistik före permitteringen. Arbetare med enbart tidlön skall dock erhålla sin individuella timlön. För arbetare, vars ordinarie arbetstid under permitteringen skulle ha förlagts till obekväm tid, utgår kompensation för utebliven ersättning enligt § 5 mom 1 i Teknikavtalet IF Metall. Motsvarande gäller arbetare, som skulle ha deltagit i arbetsberedskap.

§ 8

Permitteringslön utges inte vid permittering som föranleds av

a) arbetstagarens eget vållande

b) olovlig konflikt inom LOs område

c) semesterstängning i samband med huvudsemestern dock högst under de första 10 permitteringsdagarna

d) offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med.

§ 9

Frågan om huruvida permitteringslön skall utges vid driftsavbrott som är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhäng- ande till sin natur och frågan om huruvida permitteringslön skall utges till arbetstagare som utför arbete i sitt hem regleras i avtal mellan berörda för- bundsparter.

Därvid skall riktpunkten vara att arbetstagare, som enligt hittills gällande regler vid permittering under pågående säsong eller motsvarande åtnjuter ar- betslöshetsersättning, ges fortsatt skydd.

Anmärkning

Överenskommelsen om permitteringslön gäller för sådan hemarbetare som under minst 5 månader under den omedelbart före permitteringen infal- lande 12-månadersperioden haft en inkomst per månad (exklusive semes- terersättning och ersättningar för särskilda kostnader) av 75 gånger avtalets timlön enligt lönegrupp 1 för vuxna arbetare.

En hemarbetare anses permitterad då arbetsgivaren, på grund av bristande arbetstillgång, inte förmår utlämna den arbetsvolym som överenskommits eller eljest kan anses förutsatt, trots att hemarbetaren framställt begäran om att erhålla hemarbete i nämnd omfattning.

Permitteringslönen per dag utgörs av genomsnittsinkomsten per dag (exklusive semesterersättning och ersättningar för särskilda kostnader) under de senaste 5 månader, som förtjänsten uppgått till minst det i första stycket angivna beloppet.

Anmärkning

Att hemarbetet under kortare eller längre tid rent faktiskt haft viss omfatt- ning eller regelbundenhet är inte tillräckligt belägg för att dessa förhållanden varit överenskomna eller förutsatta. Därutöver krävs någon form av uttryck- ligt åtagande från arbetsgivaren.

Överenskommelse angående företagens medverkan vid uppbörd av fackföreningsavgifter

Inledning

Teknikarbetsgivarna och IF Metall har träffat följande överenskommelse an- gående företagens medverkan vid uppbörd av fackföreningsavgifter.

Arbetsgivare, som anlitar betalningsförmedlare i sin löneutbetalningsrutin, kan på betalningsförmedlaren överföra sina åligganden enligt denna överens- kommelse och efter samråd med den lokala fackliga organisationen låta upp- börden ske via betalningsförmedlaren och via annan bank eller post.

Lokal överenskommelse kan träffas om andra regler för redovisningen än en- ligt punkt 4.

1. Uppbörd av fackföreningsavgift

Arbetsgivaren ska, på sätt nedan anges, medverka till uppbörden av arbetar- nas ordinarie fackföreningsavgifter.

Avdrag av fackföreningsavgift får endast ske för de arbetare, som lämnat skriftlig fullmakt till arbetsgivaren att göra avdrag. Avdrag görs fr.o.m. den av- löningsperiod som börjar närmast en månad efter det att fullmakt överläm- nats till arbetsgivaren.

2. Avdrag och inbetalning

Arbetsgivaren gör i samband med ordinarie löneutbetalning avdrag för av ar- betarparten beslutad medlemsavgift.

Medlemsavgift ska anges i krontal och/eller i procent av bruttolönen. Om medlemsavgiften helt eller till del är angiven som en procentsats av bruttolö- nen får procentsatsen anges med högst två decimaler.

Eventuell högsta respektive lägsta medlemsavgift ska vara angiven i helt krontal.

Med ”bruttolön” avses den inkomst på vilken preliminär A-skatt enligt skat- tetabell ska beräknas med undantag av naturaförmåner.

Avdrag för fackföreningsavgift görs efter samtliga i lag eller annan författning reglerade avdrag, samt närmast efter samtliga avdrag, som avser arbetsgiva- rens fordringar eller sammanhänger med anställningsförhållandet. Det löne-

Fackföreningsavgifter

xxxxxx som återstår efter det att arbetsgivaren har gjort de avdrag som ska göras före avdrag för fackföreningsavgift benämns här nettolön.

Arbetsgivaren ska göra avdrag enbart om fullt avdrag kan göras från netto- lönen. Det innebär att nettolönen minst måste motsvara fackföreningsavgiften.

Summan av de medel som arbetsgivaren gjort avdrag för inbetalas till förbun- det i anslutning till företagets ordinarie löneutbetalning. Arbetsgivarens eko- nomiska ansvar är begränsat till redovisning av de avgifter som dragits.

3. Arbetarpartens uppgiftsskyldighet

Arbetarparten ska senast under november månad varje år skriftligen eller på motsvarande sätt underrätta arbetsgivaren om de avdrag för fackföreningsav- gifter, som ska tillämpas under kommande kalenderår.

Lämnas inte uppgifter enligt första stycket tillämpas oförändrade avdrag under kommande kalenderår.

Arbetarparten överlämnar till arbetsgivaren en förteckning över de nya med- lemmar, för vilka avgift ska dras. Samtidigt överlämnas erforderliga fullmakter. Avdrag ska ske från och med den avlöningsperiod de lokala parterna enas om.

4. Redovisning

Arbetsgivarens uppgifter lämnas på redovisningslista eller enligt lokal över- enskommelse. Förbundet ska till arbetsgivare, som så önskar, överlämna för- tryckta redovisningsblanketter.

För redovisning enligt redovisningslista gäller följande.

På redovisningslistan anges arbetsgivarens namn, arbetsplats och organisa- tionsnummer.

Dessutom anges samtliga arbetstagare för vilka avgifter dragits under pe- rioden med angivande av namn och personnummer samt summan av för varje arbetare avdraget belopp.

Uppgift ska också lämnas om arbetare för vilka avdrag inte gjorts under fö- regående månad på grund av att nettolönen inte medgett fullt avdrag samt det inte gjorda avdragets storlek.

Uppgiftsskyldigheten gäller endast arbetare som lämnat fullmakt. Vid från- varo som sträcker sig över flera hela redovisningsperioder ska uppgift att lön inte uppburits lämnas endast vid första redovisningstillfället.

Arbetsgivaren bör informera representant för verkstadsklubben om arbe- tare som har nyanställts.

Uppgift ska också lämnas om arbetare som slutat sin anställning eller dra- git tillbaka sin fullmakt.

5. Giltighetstid

Överenskommelsen gäller till och med den 31 december 2014. Därefter gäller överenskommelsen med en veckas ömsesidig uppsägningstid.

Yrkesintroduktion

Avtal om yrkesintroduktion

Följande avtal gäller mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna.

§ 1 Avtalets syfte

Industrin står under de kommande åren inför en betydande generationsväxling som förstärker behovet av nya medarbetare. Arbetet ställer i dag högre krav på teoretisk utbildning och på kvalificerad yrkeserfarenhet än tidigare. Rekryte- ringsfrämjande åtgärder är därför väsentliga för att säkra industrins långsiktiga kompetensförsörjningsbehov. För att underlätta en effektiv arbetslivsstart har parterna enats om att införa en introduktionsperiod kallad Yrkesintroduktion.

Yrkesintroduktionsavtalets syfte är att stimulera industriföretagen att erbjuda särskilda introduktionsanställningar åt ungdomar för att underlätta för dem att arbeta och utvecklas i sitt yrkesliv på svensk arbetsmarknad.

§ 2 Tillämpningsområdet

Yrkesintroduktionsanställningar riktar sig till ungdomar under 25 år som saknar relevant yrkeserfarenhet.

Yrkesintroduktionsanställningar kan komma ifråga för ungdomar som ge- nomgått industriinriktad yrkesutbildning inom Teknikcollege, gymnasieskola eller liknande. De kan även komma ifråga för ungdomar som saknar sådan grundläggande teknikutbildning.

§ 3 Anställning för yrkesintroduktion

Anställning för yrkesintroduktion är en visstidsanställning enligt Teknikavta- let IF Metall med följande särskilda reglering.

Medstödavlokalöverenskommelsekananställningsavtalomyrkesintroduktion ingås mellan arbetsgivare och anställd. Yrkesintroduktionsanställning kan ske även om det hos arbetsgivaren finns tidigare anställda med företrädes- rätt till återanställning. Parterna är således överens om att yrkesintroduktions- anställning inte utgör brott mot företrädesrätten.

Varje yrkesintroduktionsanställning ska förenas med handledning och en individuell utvecklingsplan ifråga om arbetsuppgifter och utbildnings- och introduktionsinsatser.

En yrkesintroduktionsanställning ska gälla under viss tid. Anställningstiden får uppgå till 12 månader, med möjlighet till förlängning i upp till 12 må-

Yrkesintroduktion

xxxxx. En sådan förlängning förutsätter stöd i lokal överenskommelse eller lokalt godkännande. Yrkesintroduktionsanställningen är uppsägningsbar från arbetsgivaren och den anställde med en månads uppsägningstid. De yrkesintroduktionsanställda utgör vid uppsägning på grund av arbetsbrist en egen turordningskrets.

Vill den anställde eller arbetsgivaren att yrkesintroduktionsanställningen inte ska övergå i en tillsvidareanställning på sedvanliga villkor inom avtalsområ- det, ska besked om detta lämnas till motparten senast en månad innan den överenskomna tiden löper ut.

I det fall en övergång från yrkesintroduktionsanställning till en tillsvidarean- ställning innebär att en tidigare anställd med företrädesrätt till återanställning inte kan prövas för återanställning fordrar övergången en lokal överenskom- melse. De lokala parterna ska därvid särskilt beakta syftet med detta avtal.

§ 4 Lön

Under en yrkesintroduktionsanställning tillämpas månadslön. Månadslönen ska uppgå till lägst 75 procent av minimilönen i Teknikavtalet IF Metall.

§ 5 Övrigt

I de fall yrkesintroduktionsanställningen inte leder till fortsatt anställning vid företaget ska tjänstgöringsintyg utfärdas som innefattar uppgift om anställ- ningstiden och de arbetsuppgifter som den yrkesintroduktionsanställde har utfört. Intyget ska också innefatta vitsord om inte den yrkesintroduktions- anställde särskilt undanber sig det.

Förbundsparterna ska i förekommande fall genom råd och förhandlingar se till att fel vid tillämpningen rättas till och att avtalets syften fullföljs. Med hänsyn till avtalets syfte kan eventuella fel föranleda skadeståndsskyldighet vid klara och allvarliga fall av missbruk.

§ 6 Giltighetstid

Denna överenskommelse gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader. Vid en uppsägning från någon av parterna kommer träffade lo- kala överenskommelser om visstidsanställning vid yrkesintroduktion att vara giltiga till dess pågående visstidsanställningar om yrkesintroduktion löpt ut.

Stockholm den 23 november 2010

Teknikarbetsgivarna IF Metall

Xxxxxx Xxxxx Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx

Avtal om kompetensutveckling i företagen

Gemensamma värderingar och utgångspunkter

Företagen inom verkstadsindustrin verkar i en allt mer hårdnande nationell och internationell konkurrens. En viktig förutsättning för att företagen skall kunna bedriva sin verksamhet är att de ständigt besitter erforderlig kompe- tens. Detta kräver att arbetsformer och organisation utvecklas och att alla an- ställdas kunskaper förnyas och förstärks.

Företaget har ett grundläggande ansvar för att dess behov av kompetens hos de anställda fortlöpande tillgodoses. Likaså har den anställda ett eget ansvar för att utveckla sin kompetens i enlighet med de krav som företagets verksam- het ställer.

Formerna för kompetensutveckling måste, för att vara ändamålsenliga och praktiska, vara anpassade till de förutsättningar som finns i varje enskilt före- tag och utgå från företagets affärsidé och långsiktiga verksamhet. En konstruk- tiv och engagerad dialog mellan företag och lokala fackliga representanter är positivt, både för företagets och de anställdas möjligheter att upprätthålla och förnya kompetens samt för en god utveckling av effektivitet, lönsamhet och konkurrenskraft.

§ 1 Mål

De lokala parterna skall gemensamt medverka till goda förutsättningar för alla anställda att klara nya kunskaps- och kvalifikationskrav. En grund härför är ett fortlöpande, systematiskt och målinriktat utvecklingsarbete som syftar till

att öka företagets anpassningsförmåga till nya krav för förbättrad konkur- renskraft,

att skapa en för företaget lönsam verksamhet,

att vidga de anställdas mångsidighet och samlade kompetens för förbättrad flexibilitet och prestation,

att stärka de anställdas trygghet i anställningen,

att de anställda skall kunna få en bra arbetsmiljö och en god löneutveckling samt

att utveckla förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män i fö- retaget.

§ 2 Lokal partssamverkan

Det är en mycket viktig gemensam uppgift för företaget och de lokala fack- liga organisationerna att få till stånd ett aktivt utvecklingsarbete och att skapa goda förutsättningar för att de anställdas kompetens kan tas tillvara och ut- vecklas.

På endera parts begäran skall överläggning tas upp i syfte att träffa överens- kommelse om formerna för samverkan i utbildnings- och andra frågor som sammanhänger med kompetensutveckling.

Vid företag, där de lokala parterna så finner lämpligt, kan en partsgemensam kommitté inrättas med syfte att utgöra ett forum för sådan samverkan.

Kommentar

Kommitténs uppgift är att utifrån förändringar i arbetsinnehåll eller ar- betsformer kartlägga behov av ny kunskap och vad som behövs för att önskvärd kompetensutveckling kommer till stånd. Till hjälp härvidlag kan ligga en analys av framtida förändringar och kunskapskrav med utgångs- punkt från företagets långsiktiga strategi och planering. Även uppföljning av utbildningsinsatser ligger inom kommitténs arbetsområde.

Upprättas utbildningsplaner kan dessa diskuteras och utvärderas i kom- mittén. Sådana utbildningsplaner kan också utgöra ett lämpligt underlag för påverkan av utbildningsinsatser i allmän regi.

Det är vidare av stor betydelse att de lokala parterna tillämpar lönesystem och anställningsvillkor, som stimulerar de anställda att sträva mot en kontinuerlig utveckling av arbetsuppgifter och kompetens.

§ 3 Personlig utveckling

Alla anställda, oavsett utbildningsbakgrund, bör ges möjlighet till personlig utveckling i arbetet, så att de kan åta sig mer kvalificerade och ansvarskrä- vande uppgifter. Xxxxxxxx uppmärksamhet ska riktas till dem med kort och – för vid företaget förekommande arbetsuppgifter – bristfällig utbildning samt dem som återgår i arbete efter en längre tids föräldraledighet eller längre tids sjukskrivning.

Personlig utveckling kan t.ex. innebära intern eller extern vidareutbildning, möjlighet att delta i projektarbete, utredningar etc. eller arbetsrotation. Det kan också innebära att anställda ges möjlighet att pröva andra arbetsuppgifter inom företaget.

En viktig grund för de anställdas och företagens samlade kompetensutveckling kan vara en individuell utvecklingsplanering. Om en anställd särskilt begär det skall en sådan planering ske.

Formerna för den individuella planeringen kan variera. Den kan skapas ge- nom t.ex. planerings- och utvecklingssamtal eller arbetsplatsträffar. Utveck- lingsbehov utifrån såväl företagets mål som individens behov och önskemål bör diskuteras. Åtgärder bör överenskommas och följas upp.

§ 4 Samverkan mellan förbundsparterna

Frågor rörande kompetensutveckling behandlas av den av parterna inrättade ”Verkstadsindustrins nämnd för kompetensfrågor”.

Nämndens uppgift är att

- aktivt verka för att frågan om kompetensutveckling i ökad grad beaktas i företagens verksamhet,

- genom erfarenhetsutbyte i form av goda exempel och på annat sätt vidga företagens och de anställdas intresse för kompetensutveckling,

- initiera utvecklingsprojekt,

- följa och analysera kompetensbehovet inom branschen,

- särskilt pröva vilka åtgärder som kan behövas för att stödja de mindre före- tagen med behovsinventering,

- utifrån analyser av branschens kompetensbehov påverka innehållet i och dimensioneringen av samhällets utbildning,

- följa och främja tillämpningen och den fortsatta utvecklingen av denna överenskommelse samt

- i övrigt handlägga de frågor parterna i samförstånd uppdrar åt nämnden.

Nämnden består av sammanlagt sex ledamöter av vilka tre utses av arbets- givarparten och tre av arbetstagarparterna. Nämnden utser inom sig ordfö- rande och vice ordförande. Nämndens ledamöter utses för en tid av tre år med rätt för parterna att tillkalla ersättare för frånvarande ledamot.

Möjligheterna till extern finansiering skall alltid undersökas. Finansiering av verksamheten inom nämnden skall i övrigt delas lika mellan parterna.

§ 5 Förhandlingsordning

Meningsskiljaktigheter rörande tillämpningen av detta avtal behandlas enligt den för avtalsområdet gällande förhandlingsordningen.

§ 6 Giltighetstid

Denna överenskommelse gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader.

Avtal om en avgiftsbestämd omställningsförsäkring

Överenskommelsen den 24 februari 2004 mellan Föreningen Svenskt Näringsliv och Landsorganisationen i Sverige (LO) om en avgiftsbestämd omställningsförsäkring gäller fr.o.m. den 1 september 2004 mellan Teknikarbetsgivarna och Svenska Metall-industriarbetareförbundet.

Villkor för omställningsstöd

Förmån och kvalifikationskrav

§ 1

Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden TSL (TSL) tillhandahåller eller fi- nansierar åtgärder vilka skall underlätta för uppsagda medarbetare att få nytt arbete (omställningsstöd). XXXx styrelse bestämmer närmare om omställ- ningsstödets utformning och omfattning samt villkoren för finansiering av ett sådant stöd.

§ 2

Medarbetare kan erhålla omställningsstöd längst t.o.m. månaden före den då han/hon fyller 65 år.

Omställningsstöd kan inte beviljas i fall där anslutning till TSL görs inför före- stående uppsägningar på grund av arbetsbrist.

§ 3

Omställningsstöd kan beviljas om medarbetare har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist och vid anställningens upphörande har arbetat sammanhäng- ande minst 16 timmar i genomsnitt per vecka under ett år vid ett eller flera företag som under anställningstiden var anslutet till TSLs omställningsstöd.

För medarbetare hos företag som anslutit sig till TSLs omställningsstöd får även anställningstid före anslutningen beaktas.

En medarbetare som har eller som avser att underrätta företaget om ogiltig- förklaring av en uppsägning eller om att han eller hon vill yrka skadestånd från företaget med anledning av uppsägningen har inte rätt till omställnings- stöd. Tid för underrättelse regleras i § 7.

Omställningsstöd kan även ges åt en medarbetare som slutat sin anställning utan att uppsägning gjorts, om det klart framgår att medarbetaren slutar på initiativ av företaget och på grund av arbetsbrist samt att upphörandet av an- ställningen inte är tvistigt.

Efter särskild ansökan och prövning kan omställningsstöd beviljas en medar- betare som valt att angripa en uppsägning rättsligt, om medarbetaren därefter återkallat sina anspråk samt avstått från att ställa anspråk mot företaget med anledning av uppsägningen.

Lokala avtal

§ 4

Företag och lokal facklig organisation kan träffa avtal om att inte ta omställ- ningsstöd enligt § 1 i anspråk. Ett sådant avtal skall avse åtgärder i händelse av övertalighet vid företaget. För företag som träffat sådant avtal reduceras, efter beslut av XXXx styrelse, avgiften med den procentsats som finansierar TSLs omställningsstöd.

§ 5

Om ett företag på grund av obestånd eller på annat sätt inte uppfyller en för- pliktelse som avtalats i samband med ett lokalt avtal enligt § 4 skall TSL till- handahålla eller finansiera omställningsstöd enligt § 1. Återkrav kan riktas mot företaget från TSL.

§ 6

Företag och lokal facklig organisation som har ingått avtal enligt § 4 kan träffa avtal om att företaget åter skall ansluta sig till TSLs omställningsstöd. Medar- betarna omfattas av TSLs omställningsstöd först efter ett år.

Ansökan om omställningsstöd

§ 7

Företaget och lokal facklig organisation ansöker tillsammans till TSL om om- ställningsstöd eller finansiering av ett sådant stöd. Av ansökan skall framgå vilka medarbetare som avses komma i åtnjutande av omställningsstöd.

TSL kan pröva annan ansökan än en gemensam ansökan från företaget och lokal facklig organisation.

För medarbetare som omfattas av en ansökan om omställningsstöd är tiden för underrättelse om ogiltigförklaring av en uppsägning eller om att medar- betaren vill yrka skadestånd med anledning av uppsägningen en vecka. Un- derrättelsetiden räknas från det att ansökan kommit in till TSL. Emellertid kan underrättelsetiden på grund av en ansökan om omställningsstöd aldrig bli längre än som framgår av reglerna i 40 och 41 §§ lagen om anställnings- skydd (LAS). När tiden för underrättelse gått ut är medarbetarens rätt till ta- lan förlorad enligt 42 § LAS.

Ansökan om omställningsstöd kan inte prövas före det att underrättelsetiden löpt ut. Före det att ansökan prövas skall TSL undersöka om förutsättningar enligt § 2 eller § 3 för beviljande av ansökan föreligger.

§ 8

TSL tillhandahåller ansökningsformulär. Ansökan skall ha inkommit till TSL inom ett år från anställningens upphörande för att stöd skall kunna beviljas.

§ 9

De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera före- tagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov enligt par- ternas gemensamma uppfattning inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställandet av turordning ske genom avtalsturlista.

De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de medarbetare som skall sä- gas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställ- ning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som här be- rörs tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Försäkringsvillkor för avgångsbidrag (AGB)

Allmänna villkor

§ 1

För försäkring om avgångsbidrag (AGB) gäller dessa försäkringsvillkor samt de gemensamma försäkringsvillkoren och de bestämmelser i övrigt som fast- ställts i överenskommelser som träffats av Svenskt Näringsliv och LO.

Försäkringsgivare för AGB är AFA Livförsäkringsaktiebolag (org nr 502000- 9659).

§ 2

Varje försäkrad är försäkringstagare. De skyldigheter som enligt lagen om för- säkringsavtal åvilar försäkringstagare gentemot försäkringsgivare, skall dock avse företaget, om det inte är fråga om uppgifter som den försäkrade har att lämna till AFA Livförsäkring.

§ 3

Vid försäkringsfall tillämpas de AGB-villkor som gäller vid uppsägningstill- fället. Om medarbetaren slutar sin anställning enligt § 8 tillämpas de AGB- villkor som gäller vid den tidpunkt när det står klart att anställningen kom- mer att upphöra.

AGB-förmån och kvalifikationskrav

§ 4

Ett helt AGB utges med x kr. Om medarbetaren före anställningens upp- hörande uppnått 50 år höjs helt AGB med ett belopp om y kr för levnadsår fr.o.m. 50 år t.o.m. 60 år. AGB utges i proportion till det ordinarie arbetstids- måttets andel av ett heltidsarbete vid uppsägningstillfället.

Från en anställnings upphörande kan under en därefter löpande femårsperiod totalt endast ett helt AGB utbetalas.

Ett nytt AGB får inte utges förrän fem år förflutit från en anställnings upphö- rande som föranlett utbetalning av A-belopp enligt villkor gällande före den 1 april 2005.

Styrelsen i AFA Livförsäkring skall senast ett halvår före ett nytt kalenderår fastställa AGB-beloppen i första stycket.

§ 5

Rätt till AGB föreligger om medarbetarens anställning upphört genom upp- sägning på grund av arbetsbrist och den driftsmässiga förändringen i företa- get medför varaktig personalreduktion.

Vidare krävs att medarbetaren vid anställningens upphörande fyllt 40 år och varit anställd minst under fem sammanhängande år vid ett eller flera företag som under respektive anställningstid var anslutet till AGB-försäkringen. Kra- vet på fem sammanhängande år är uppfyllt om medarbetaren varit anställd minst 50 månader under femårsperioden. Den sammanhängande perioden skall beräknas utifrån tidpunkten för antingen anställningens upphörande eller när anställningen skulle ha upphört enligt reglerna i lagen om anställ- ningsskydd. Med månad avses 30 dagar.

§ 6

För medarbetare hos företag som har tecknat AGB-försäkring får även an- ställningstid före försäkringsavtalets ikraftträdande beaktas.

§ 7

Medarbetaren har rätt till AGB längst t.o.m. månaden före den då han fyller 65 år.

Rätt till AGB föreligger dock inte i fall där AGB-försäkringen tecknats inför förestående uppsägningar på grund av arbetsbrist.

§ 8

AGB kan även ges åt en medarbetare som slutat sin anställning utan att upp- sägning gjorts, om det klart framgår att medarbetaren slutar på initiativ av fö- retaget. Detta gäller under förutsättning att anställningen upphör på grund av arbetsbrist och att den driftsmässiga förändringen i företaget medför varaktig personalreduktion.

§ 9

Rätt till AGB föreligger inte om medarbetaren

1. lämnat sin anställning med rätt till pension eller motsvarande ersättning från företaget eller

2. före anställningens upphörande beviljats rätt enligt AFL till hel sjukersätt- ning eller hel tidsbegränsad sjukersättning enligt AFL. Om medarbetaren återgår i arbete genom anställning som motsvarar minst hälften av ett hel- tidsarbete i ett år inom fem år från anställningens upphörande utbetalas dock AGB i efterhand.

§ 10

Rätt till AGB föreligger inte om medarbetaren uppsagts från sin anställning vid ett företag men senast tre månader från anställningens upphörande erhål- lit återanställning eller annan anställning i annat företag inom samma kon- cern. Detsamma gäller om den försäkrade avböjt erbjudande om en sådan an- ställning av skäl som lett eller skulle ha lett till nedsättning av ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Om uppsagd medarbetare senast tre månader från anställningens upphöran- de påbörjat ny anställning i samma företag eller annat företag inom samma koncern men med ett lägre ordinarie arbetstidsmått än den tidigare anställ- ningen skall AGB utgå i proportion till skillnaden mellan arbetstidsmåtten.

Rätt till AGB föreligger inte om medarbetaren vid verksamhetsövergång haft rätt att låta anställningen övergå till det förvärvande företaget men avböjt det- ta och till följd av det blivit uppsagd hos det överlåtande företaget.

Anmälan om AGB

§ 11

Medarbetaren anmäler till AFA Livförsäkring om förhållanden som kan för- anleda ersättning. AFA Livförsäkring tillhandahåller anmälningsformulär. Anmälan skall ha inkommit till AFA Livförsäkring inom två år från anställ- ningens upphörande för att rätt till ersättning skall föreligga. Om medarbe- taren återgår i arbete enligt § 9 punkt 2 skall anmälan ha inkommit till AFA Livförsäkring inom två år från det att den anställningstiden varat i ett år.

Särskilda bestämmelser

§ 12

Om kapitalbasen i AGB-rörelsen skulle underskrida den erforderliga solvens- marginalen upphör försäkringsskyddet att gälla för nytillkommande uppsäg- ningar.

Vid krigstillstånd i Sverige upphör AGB-försäkringsskyddet likaledes att gälla.

§ 13

På förfallna AGB utges ej ränta.

§ 14

Om uppsägningen äger rum före den 1 april 2005, men anställningen upphör efter detta datum, tillämpas de villkor som gäller vid anställningens upphörande.

Asbest

Överenskommelse om vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering

Parterna noterar att SAF, LO och PTK den 22 oktober 1987 träffat överens- kommelse om vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbest- exponering.

Parterna har i anslutning till denna överenskommelse enats om att arbetare som genomgår undersökning enligt punkt 2-4 i överenskommelsen erhåller

dels lön för förlorad arbetstid; tidlönsarbetare erhåller sin tidlön och ack- ordsarbetare sin medeltimförtjänst på tidlön och ackord enligt senast kända kvartalslönestatistik,

dels ersättning för undersöknings- och resekostnader med anledning av un- dersökningen, vilka inte ersätts från den allmänna försäkringen.

Stockholm den 13 februari 1988

Sveriges Verkstadsförening Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Xxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx

Företagshälsovård

Avtal om arbetsmiljö och företagshälsovård

Parterna är ense om att främja utvecklingen av god arbetsmiljö och en väl fungerande företagshälsovård till gagn både för företag och anställda.

Samverkan och lokala överenskommelser inskränker inte arbetsgivarnas an- svar enligt arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljöfrågorna handläggs i linjeorganisationen av ansvariga chefer. Samverkan ska ske med skyddsombud/skyddskommitté och de anställda för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljölagen jämte tillhörande föreskrifter är viktiga grundelement i ar- betet. Parterna är överens om att intentionerna bakom föreskrifterna om sys- tematiskt arbetsmiljöarbete som syftar till att arbetsmiljön ska vara säker både ur psykiskt och fysiskt hänseende är vägledande. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn enligt arbetsmiljölagen.

§ 1 Samverkan

De lokala parternas samverkan är förutsättningen för att arbetsmiljöarbetet ska bli bra och effektivt. Formen för samverkan anpassas till företagens verk- samhet och bekräftas av lokal överenskommelse.

Frågor beträffande systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljöutbildning, företagshälsovård och rehabilitering bör behandlas av de lokala parterna och kan regleras i lokal överenskommelse.

§ 2 Arbetsmiljöutbildning

Behovet av utbildning ska bedömas av de lokala parterna med beaktande av arbetsmiljöns beskaffenhet i företaget. Utbildningen kan bestå av grundut- bildning och vidareutbildning.

Inom ramen för lokal samverkan enligt § 1 bestäms tidsomfattning, innehåll, utbildningsmaterial samt ersättningsfrågor och vilka som ska delta i den aktu- ella utbildningen/informationen.

Information om aktuella arbetsmiljörisker samt skyddsregler ges till alla an- ställda. Här ska de nyanställdas behov uppmärksammas.

Företagshälsovård

§ 3 Företagshälsovård

Parterna är ense om att en ändamålsenlig företagshälsovård är en betydelsefull resurs för företag och anställda. Frågor om företagshälsovård bör behandlas i samverkan. De olika behoven och kraven ska vara styrande, eftersom förhål- landena skiftar mellan olika företag inom samma bransch. I vissa fall finns möjligheter till inbyggd företagshälsovård. I andra fall torde anslutning till be- fintlig eller nybildad företagshälsovårdscentral vara den bästa lösningen.

I företagshälsovårdens uppgifter bör ingå att

- utifrån ett helhetsperspektiv med beaktande av medicinska, tekniska och psykosociala aspekter bedriva ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete

- ge råd och medverka vid planering av större förändringar i företaget så att sunda och säkra arbetsförhållanden skapas

- följa upp arbetsmiljöförhållanden, som kan påverka de anställdas hälsa och arbetsanpassning

- utgöra en stödjande resurs samt ta fram underlag för beslut om arbetsan- passning och rehabilitering.

Företagshälsovården ska utövas i överensstämmelse med vetenskap och be- prövad erfarenhet. Dess personal har samma tystnadsplikt som motsvarande yrkesgrupper inom samhällets sjuk- och hälsovård.

§ 4 Förhandlingsordning

Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal samt lokal överenskommel- se om samverkan i arbetsmiljöfrågor ska snarast hänskjutas till förhandlingar mellan de lokala parterna. Uppnår de lokala parterna inte enighet ska tvisten på begäran av endera parten hänskjutas till central förhandling. Framställan om lokal eller central förhandling ska ske skyndsamt, dock senast inom de tidsfrister som anges i 64 § medbestämmandelagen.

Belastningsskador

Avtal om utvecklingsarbete mot belastningsskador

Metall och Verkstadsföreningen har gemensamt konstaterat att antalet anmäl- da belastningsskador inom verkstadsindustrin under senare år haft en oro- väckande ökning. Det har också lett till en ökad sjukfrånvaro.

Belastningsskadorna har flera orsaker. Samtidigt som många tunga och an- strängande arbetsuppgifter kunnat elimineras genom tekniska och ergono- miska åtgärder har till synes lättare högrepetitiva arbeten visat sig medföra nya problem. Sådana arbeten med ensidiga och statiska arbetsställningar medför större risker för belastningsskador än som tidigare varit känt. För att klara dessa problem krävs ofta lösningar, som integrerar teknik, ergonomi och arbetsorganisation.

Parterna noterar dessutom att enkla och monotona arbeten i övrigt ofta är förenade med hög personalomsättning och frånvaro. Insatserna bör sålunda också få allmänt positiva effekter i dessa hänseenden.

Mot denna bakgrund har parterna enats om följande överenskommelse.

§ 1 Undersökning/kartläggning

De lokala parterna skall där så erfordras undersöka/kartlägga riskerna för be- lastningsskador enligt ovan. Undersökningen genomförs i skyddskommittén om inte annat överenskommes. Undersökningen kan genomföras med hjälp från företagshälsovården.

Undersökningen, uppdelad på typ av arbete eller arbetsplats, skall avse sjuk- frånvaro, arbetsskadeanmälningar samt läkarbesök och behandlingar på grund av belastningsskador. Det förutsätts att försäkringskassa och andra kan redovisa för undersökningen erforderliga uppgifter med beaktande av gäl- lande sekretessregler.

Arbete med mycket likartade uppgifter och små variationer i arbetsinnehållet ägnas särskild uppmärksamhet.

§ 2 Åtgärdsprogram

Efter undersökning och erforderliga arbetsmiljöbedömningar skall de lokala parterna inom ramen för gällande regler och samverkansformer överlägga om vilka program med tidsplaner som behövs för åtgärder mot förekommande risker för belastningsskador.

Belastningsskador

Med utgångspunkt från förutsättningarna vid varje verkstad skall i första hand följande utvecklingsprinciper, enskilt eller i kombination, vara vägledande.

- Överväg om problemen kan elimineras genom mekanisering/automatise- ring eller tekniska och ergonomiska hjälpmedel i övrigt.

- Pröva om högrepetitiva arbetsuppgifter för att öka arbetsinnehållet kan tillföras nya arbetsmoment, för- och efterarbeten eller administrativa upp- gifter.

- Bedöm om arbetsväxling mellan olika typer av arbetsuppgifter t.ex. i en grupporganisation kan minska ensidiga muskelbelastningar och öka ar- betsinnehållet.

Parterna skall beakta utvecklingsavtalets intentioner om ny arbetsorganisa- tion och teknisk utveckling.

§ 3 Förhandlingsordning

Mom 1

Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal skall snarast hänskjutas till förhandling mellan de lokala parterna.

Uppnår de lokala parterna ej enighet skall tvisten på begäran av endera parten hänskjutas till central förhandling.

Framställan om lokal eller central förhandling skall ske inom de tidsfrister som anges i 64 § MBL.

Mom 2

Under lokal eller central förhandling kan endera parten föra viss fråga till Verkstadsindustrins nämnd för utvecklingsfrågor som äger avge rekommen- dation till lösning av frågan. Nämnden äger i anslutning till behandling av visst ärende tillkalla sakkunnig eller på annat sätt inhämta upplysningar av betydelse för nämndens bedömning.

Denna överenskommelse gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader.

Huvudavtal mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige

Genom efterföljande mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Lands- organisationen i Sverige träffade huvudavtal förbinder sig organisationerna att utöva den verksamhet i arbetsmarknadsnämnden och vad därmed sam- manhänger, som enligt avtalet ankommer på dem, samt att verka för att avtalet blir genom fri överenskommelse antaget såsom kollektivavtal mellan de till dem hörande förbunden. I den mån så sker blir avtalet jämväl i övrigt med rättsverkan enligt gällande lag om kollektivavtal bindande för Arbets- givareföreningen och Landsorganisationen.

Kap I Arbetsmarknadsnämnd

§ 1

För handläggning av frågor, som är av allmän eller eljest större betydelse för arbetsmarknaden, samt för handläggning av vissa i det följande särskilt angiv- na frågor utser Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen en gemen- sam nämnd, arbetsmarknadsnämnden.

§ 2

Såsom skiljenämnd har arbetsmarknadsnämnden att avgöra följande frågor:

a) tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av bestämmelserna i kap I och II;

b) tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av bestämmelserna i kap III.

§ 3

I paritetisk sammansättning har arbetsmarknadsnämnden att handlägga öv- riga å nämnden enligt detta avtal ankommande frågor.

§ 4

Arbetsmarknadsnämnden består av tre ordinarie ledamöter jämte sex supple- anter för dem från envar av organisationerna.

Då nämnden fungerar som skiljenämnd ingår i nämnden en av Arbetsgivare- föreningen och Landsorganisationen gemensamt utsedd opartisk ordförande.

Samtliga ovan angivna ledamöter utses om ej annat överenskommes mellan organisationerna för en tid av tre år.

§ 5

Beslut i nämnden kan fattas endast om nämnden är fulltalig. Då nämnden fungerar som skiljenämnd är den dock beslutför med fem ledamöter bestå- ende av opartisk ordförande jämte två av vardera Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen utsedda ledamöter.

Framkommer vid överläggning till beslut skilda meningar, gäller såsom beslut den mening, varom flertalet enar sig.

§ 6

I prövning av viss fråga må ej deltaga sådan av Arbetsgivareföreningen respek- tive Landsorganisationen utsedd ledamot, som direkt berörs av frågan eller är styrelseledamot eller funktionär inom av frågan berörd underorganisation.

§ 7

Vid behandling av ärende, som ankommer på nämnden, skall nämnden kalla representant för vederbörande förbund att deltaga i ärendets handläggning inför nämnden men ej i nämndens beslut. Nämnden må även kunna inkalla av frågan berörd arbetsgivare eller arbetare eller representant för dem att hö- ras inför nämnden.

§ 8

Vid nämnden skall finnas en sekreterare från vardera Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen.

Det ankommer på nämnden att med minsta möjliga tidsutdräkt upptaga och slutföra behandlingen av förekommande ärenden.

Vid nämndens sammanträden skall föras protokoll, som justeras av båda parter.

Kap II Förhandlingsordning m.m.

(§ 1 Fredsplikt och förhandlingsordning i Teknikavtalet IF Metall ersätter det- ta kapitel.)

Kap III Begränsning av de ekonomiska stridsåtgärderna

§ 1

Stridsåtgärd, vare sig öppen eller hemlig, må ej av part å någondera sidan vid- tagas i de fall och under de förutsättningar, som i detta kapitel anges, och ålig- ger det av avtalet bunden organisation att söka hindra underorganisation och enskilda medlemmar att vidtaga sådan åtgärd samt att, om åtgärden redan vidtagits, söka förmå dem att häva den.

Med stridsåtgärd förstås härvid dels arbetsinställelse, blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig åtgärd, dels sådan uppsägning av arbetsavtal, som vidtages i tvångs- eller skadesyfte.

Med stridsåtgärd mot part förstås stridsåtgärd, som i syfte att åvägabringa lös- ning av en tvist riktas mot någon, vilken äger del i tvisten, eller som eljest med omedelbart syfte vidtages mot annan.

Med stridsåtgärd mot tredje man förstås stridsåtgärd, som under en tvist rik- tas mot någon, vilken icke äger del i tvisten, med syfte att till fördel för part i tvisten öva inverkan på motparten.

Göres rättslig påföljd av avtalsbrott eller av överträdelse av föreningsstadgar gällande, är det ej att anse såsom stridsåtgärd, där ej annat följer av vad här nedan stadgas.

Vad i detta kapitel är föreskrivet skall mellan parterna i detta avtal äga till- lämpning jämväl beträffande stridsåtgärd mot någon, som ej är medlem av organisation, för vilken avtalet är gällande.

§ 2

Stridsåtgärd får ej vidtagas mot någon, om därmed åsyftas att av religiösa, po- litiska eller liknande grunder utöva förföljelse mot honom.

§ 3

Stridsåtgärd får ej vidtagas mot någon för att hindra honom att föra talan in- för domstol eller annan myndighet eller avlägga vittnesmål eller tillhandagå ämbets- eller tjänsteman eller för att utöva vedergällning för vad han gjort i nu angivet hänseende.

§ 4

Sedan arbetstvist blivit avslutad, får stridsåtgärd i vedergällningssyfte ej vid- tagas vare sig mot den, som varit part i tvisten, eller mot annan i anledning av hans förhållande till tvisten.

§ 5

När någon utan biträde av annan än make, barn eller föräldrar driver näring eller utför arbete för egen räkning, får stridsåtgärd ej vidtagas mot honom i anledning av tvist rörande arbetsförhållandet.

Stridsåtgärd får ej heller eljest vidtagas mot den, som utför arbete i eget fö- retag, om syftet därmed är att förmå denne att till förmån för annan avstå arbetet.

Protokollsanteckning

Vid tillämpning av bestämmelsen i § 5, andra punkten, på delägare i enkelt bolag och handelsbolag skall avgörande avseende fästas vid bolagsförhål- landets verkliga beskaffenhet, och anlitandet av bolagsformen skall sålunda icke i och för sig vara till fyllest för bestämmelsens tillämpning å envar del- ägare; kan det antagas att bolagsformen tillskapats i huvudsak endast för att formellt undgå ett anställningsförhållande, och måste sålunda någon eller några av bolagsmännen i verkligheten betraktas såsom anställda, skall skydd enligt bestämmelsen icke kunna påkallas för dessa senare.

§ 6

Stridsåtgärd får ej vidtagas, såvida man därmed åsyftar att, sig eller annan till orättmätig vinning, förmå någon att utbetala eller avstå från arbetslön eller vidtaga liknande åtgärd. Vad i första stycket sägs utgör icke hinder för vidta- gande av stridsåtgärd i syfte att indriva betalning av någon, som efter gäldens uppkomst övertagit egendom eller rörelse, vartill gälden hänför sig, om han vid övertagandet haft eller på grund av omständigheterna bort ha kunskap om dess förhandenvaro.

§ 7

I de fall, då stridsåtgärd mot part är förbjuden enligt §§ 2-6 i detta kapitel, kap II § 8 eller eljest enligt kollektivavtal eller lag, får sådan åtgärd ej heller riktas mot tredje man.

§ 8

Även om stridsåtgärd mot part är tillåten, får med undantag för de fall, som anges i §§ 9 och 10, stridsåtgärd icke riktas mot tredje man

1. i tvist om ingående av kollektivavtal;

2. i tvist om ingående eller tillämpning av enskilt arbetsavtal;

3. i konkurrenstvist rörande arbetstillfälle;

4. för att förmå part att inträda i eller hindra honom att utträda ur facklig organisation.

§ 9

Det i § 8 stadgade skyddet för tredje man tillkommer endast den, som är neu- tral i tvisten.

Såsom oneutral tredje man anses

1. medlem av en i tvisten invecklad förening, om han, annorledes är genom utförande av skyddsarbete, till fördel för motparten i avseende å tvisten åsidosatt sådana förpliktelser gentemot föreningen, vilkas fullgörande icke är stridande mot bestämmelserna i detta kapitel;

2. den som under tvist utfört i anledning av tvisten blockerat arbete av annan art än skyddsarbete, såvida icke blockaden är stridande mot bestämmel- serna i detta kapitel eller föreningsstadgar;

3. den som för utförande av annat arbete än skyddsarbete under tvist syssel- satt arbetare, vilken i anledning av tvisten blockerats av arbetsgivarparten, såvida icke blockaden är stridande mot bestämmelserna i detta kapitel eller föreningsstadgar;

4. den som under tvisten och i anledning av densamma lämnat part ekono- miskt understöd eller efter omläggning eller annan förändring av sin nä- ring eller verksamhet bisprungit honom;

5. den som äger aktier till belopp överstigande hälften av aktiekapitalet i aktiebolag, som är part i tvisten, eller är delägare utan begränsad ansvarighet i handelsbolag, som är part i tvisten;

6. aktiebolag, vari part i tvisten äger aktier, eller handelsbolag, vari parten är delägare, såvida bolagets verksamhet med hänsyn till aktieinnehavets storlek eller delägarskapets omfattning ävensom andra omständigheter måste anses i verkligheten drivas för partens räkning.

Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften skall kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager, vilket ej under konflikten tages i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade.

Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.

Protokollsanteckning

Vid fastställande av bestämmelserna om skyddsarbete har parterna förutsatt:

att den närmare innebörden av skyddsarbetsbegreppet inom olika yrkes- områden skall fastställas genom överenskommelse mellan vederbörande förbund

samt att, där företaget under konflikten ej bedriver produktion, de ordinarie arbetarna i fall av behov åtager sig utförande av dessa arbeten.

§ 10

Utan hinder av vad i § 8, punkt 1, föreskrives må stridsåtgärd vidtagas, om därmed åsyftas att genom en utvidgning av ursprunglig tvist rörande upp- rättande av kollektivavtal bispringa part i denna. Sådan åtgärd får ej omfatta annat än arbetsinställelse jämte arbetsblockad även som vägran att taga be- fattning med varor, vilka är avsedda för eller härrör från rörelse, som drives av part i den ursprungliga tvisten.

Kap IV Behandling av konflikter berörande samhällsviktiga funktioner

§ 1

För att i möjligaste mån förhindra att arbetskonflikter inverkar störande på samhällsviktiga funktioner skall Arbetsgivareföreningen och Landsorganisa- tionen till skyndsam prövning gemensamt upptaga varje konfliktsituation, där skydd för ett allmänt intresse påkallas antingen av endera organisationen eller av offentlig myndighet eller ock av annat därmed jämförligt organ, som företräder det ifrågakommande allmänna intresset.

§ 2

Prövningen av uppkommen fråga om undvikande, begränsande eller hävande av i § 1 avsedd arbetskonflikt skall företagas i arbetsmarknadsnämnden.

§ 3

Har vid behandling av sådant ärende, som anges i § 2, majoritet vunnits för undvikande eller hävande, helt eller delvis, av en konflikt och för en därmed sammanhängande erforderlig reglering av arbetsvillkoren, ankommer det på Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen att i enlighet därmed, envar å sin sida, ofördröjligen vidtaga åtgärder för genomförande av en uppgörelse mellan berörda parter.

Vid antagande av detta huvudavtal emellan förbund å ömse sidor skall avtalet godkännas att med rättsverkan enligt lagen om kollektivavtal gälla tills vidare med en uppsägningstid av sex månader, dock att om mellan parterna finnes kollektivt löneavtal vid tidpunkt, då huvudavtalet med iakttagande av sådan uppsägningstid skulle utlöpa, huvudavtalet skall upphöra att gälla först samti- digt med löneavtalets utlöpande.

Stockholm den 20 december 1938

Svenska Arbetsgivareföreningen Landsorganisationen i Sverige

J. Xxxxxxx Xxxxxxx Aug. Lindberg

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx

Xxxx Xxx. Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx

Xxxx X. Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxx

Xxxx Xxxxxxxxxx /Xxxxxx Xxxxxx

/Xxxx Xxxxxxxxx

Löneavtal

Utdrag ur överenskommelse Teknikarbetsgivarna–IF Metall 2010-03-26 angående löner. (Lägsta timlöner och övriga ersättningar är införda i respektive paragraf i avtalet)

Löneavtal

Lönepott för lokal förhandling

Om de lokala parterna inte kommer överens om annan tidpunkt, bildas den 1 februari 2012 vid varje verkstad en lönepott om 3,0 procent av månadslö- nerna för arbetarna vid verkstaden.

För tim- och ackordsavlönade arbetare beräknas lönepotterna genom att det örestal som motsvarar angivna procenttal av verkstadens aktuella genom- snittsförtjänst på timlön och ackord multipliceras med antalet arbetare vid den tid potten bildas.

Lönepotten fördelas genom lokal överenskommelse mellan företaget och verkstadsklubben. Fördelningen av lönepotten ska ske med utgångspunkt från Teknikavtalet IF Metalls löneprinciper, enligt lokalt överenskomna löne- system och löneformer och med beaktande av avtalet om kompetensutveck- ling i företagen.

Avtalets lägsta löner

Uppräkning sker den 1 februari 2012 med 3,0 procent. Genomslag i utgående lägstlöner avräknas från lönepott.

Ersättning för arbete på obekväm tid och övertidstillägg, ferielön och pen- ningfaktorer

Uppräkning sker den 1 februari 2012 med 3,0 procent.

Lägsta löneökning

Om de lokala parterna inte träffar annan överenskommelse ska en avstäm- ning avseende löneutvecklingen under avtalsperioden ske den 1 oktober 2012 avseende perioden 1 februari 2012–1 oktober 2012. Löneökningen per månad för en heltidsanställd ska då uppgå till lägst 395 kronor.

I tim- och ackordslönebilagan ska löneökningen per timme för en heltidsan- ställd uppgå till lägst 226 öre.

Lägsta semesterlön

Uppräkning sker den 1 februari 2012 med 3,0 procent.

Löneavtal

Avräkning från omplaceringstillägg

Avräkning från omplaceringstillägg som fastställts efter den 1 april 2004 sker i den mån arbetaren vid fördelning av lönepott erhåller en löneökning som överstiger 3,0 procent den 1 februari 2012.

Förhandlingsordning

I det fall de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse om fördelning av lönepott eller beträffande löneöversyn har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. I det fall inte heller de centrala parterna kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att överlämna frågan för slutligt avgörande till Lönenämnden Teknikarbetsgivarna–IF Metall. Nämn- den består av fyra ledamöter. Teknikarbetsgivarna utser två ledamöter och IF Metall två ledamöter. En av representanterna för Teknikarbetsgivarna är ord- förande och en av representanterna för IF Metall vice ordförande.

Anmärkning 1

I fråga om grupper av arbetare och enskilda arbetare med ogynnsamt löne- läge eller ogynnsam löneutveckling ska frågan om kompetensutveckling särskilt beaktas.

Document Metadata

Table of Contents

Teknikavtalet IF Metall

Document Metadata