Betänkandets disposition. Uppdraget har huvudsakligen handlat om förhandlingar för att uppnå bilaterala överenskommelser om samarbete om gemensamt genomförande. Dock har utredningen utöver direktivens krav kunnat redovisa ett bakgrundsmaterial som är av sådant intresse, att vi valt att inkludera det i detta betänkande. Vår förhoppning är att det ska visa sig användbart för flera aktörer i Sverige som deltar eller avse delta i projekt för gemensamt genomförande. Det gäller exempelvis det omfattande materialet om potentialen och förut- sättningarna för gemensamt genomförande i ett antal olika länder. Likaså har konsekvenserna av kandidatländernas EU-medlemskap analyserats. Dessa redovisas i bilagor till betänkandet. Tillämpningen av Kyotoprotokollets artikel 6 om gemensamt genomförande styrs av ett komplicerat regelverk. En terminologi har etablerats för detta område utöver de termer som används inom klimatkonventionen och Kyotoprotokollet. När ett nytt begrepp introduceras i texten förklaras begreppet och, i många fall anges också den ursprungliga engelska beteckningen för att det ska bli möjligt för läsaren att identifiera dessa begrepp i dokumenten under Kyotoprotokollet och klimatkonventionen. Gemensamt genomförande heter på engelska joint implementation, vilket ofta förkortas JI. Förkortningen är effektiv och sammanblandas inte lätt med andra förkortningar. Den används därför flitigt i internationella, men även nationella, sammanhang. På sina ställen används denna förkortning även i detta betänkande när ett upprepande av begreppet ”gemensamt genomförande” blir tungt i texten. Det gäller t.ex. uttryck som ”projekt för gemensamt genomförande” som kort kan skrivas ”JI- projekt”. I kapitel 2 beskrivs översiktligt Kyotoprotokollet och de flexibla mekanismerna varav gemensamt genomförande är en. Kapitel 3 redogör för andra initiativ för gemensamt genomförande, både multilateralt och bilateralt. Energimyndighetens erfarenheter med sitt pilotprogram under klimatkonventionen beskrivs, liksom kortfattat Sidas insatser i Östeuropa.
Betänkandets disposition. Betänkandet inleds med en sammanfattning, på svenska respektive engelska, och utredningens författningsförslag. Därefter följer kapitel 1 med uppdraget och en kortfattad beskrivning av utred- ningsarbetet, en översiktlig beskrivning av läkemedels- och apo- teksområdet (kapitel 2) samt en genomgång av gällande rätt (kapitel 3). Därefter behandlas prissättningen av originalläkemedel utan generisk konkurrens. I kapitel 4 ges en inledande översikt. Metoder för prissättning av originalläkemedel behandlas i kapitel 5, som också innehåller en historisk beskrivning av prissättning och sub- vention i Sverige. I kapitel 6 behandlas läkemedelsindustrin samt
Betänkandets disposition. Författningsförslagen finns längst fram i betänkandet. Kapitel 2 och 3 innehåller beskrivningar av bakgrund och gällande rätt. I kapitel 4 finns en redogörelse för innehållet i Atenförordningen och i kapi- tel 5–12 utredningens bedömningar och förslag. I kapitel 13 beskrivs förslagens konsekvenser och i kapitel 14 förslag om ikraftträdande. Betänkandet avslutas i kapitel 15 med en författningskommentar. 2 Bakgrund
Betänkandets disposition. Betänkandet är uppdelat i 13 kapitel. Kapitel 3 innehåller allmänt om tjänstepension. Kapitel 4 beskriver regelverk med betydelse för tjänstepension, inkluderat internationella åtaganden. I kapitel 5 återges EU-direktivet i huvudsak och i kapitel 6 anges formerna för ett genomförande. Direktivets bestämmelser analyseras i kapitel 7–10. Förslagen för genomförandet av direktivet i Sverige framgår av kapitel 11. I kapitel 12 föreslås bestämmelser för ikraftträdande samt övergångsbestämmelser. I samma kapitel redogörs för kon- sekvenser av utredningens förslag. Författningskommentaren återfinns i kapitel 13.