Betänkandets disposition. Betänkandet inleds med en sammanfattning, på svenska respektive engelska, och utredningens författningsförslag. Därefter följer kapitel 1 med uppdraget och en kortfattad beskrivning av utred- ningsarbetet, en översiktlig beskrivning av läkemedels- och apo- teksområdet (kapitel 2) samt en genomgång av gällande rätt (kapitel 3). Därefter behandlas prissättningen av originalläkemedel utan generisk konkurrens. I kapitel 4 ges en inledande översikt. Metoder för prissättning av originalläkemedel behandlas i kapitel 5, som också innehåller en historisk beskrivning av prissättning och sub- vention i Sverige. I kapitel 6 behandlas läkemedelsindustrin samt
Betänkandets disposition. Betänkandet är uppdelat i 13 kapitel. Kapitel 3 innehåller allmänt om tjänstepension. Kapitel 4 beskriver regelverk med betydelse för tjänstepension, inkluderat internationella åtaganden. I kapitel 5 återges EU-direktivet i huvudsak och i kapitel 6 anges formerna för ett genomförande. Direktivets bestämmelser analyseras i kapitel 7–10. Förslagen för genomförandet av direktivet i Sverige framgår av kapitel 11. I kapitel 12 föreslås bestämmelser för ikraftträdande samt övergångsbestämmelser. I samma kapitel redogörs för kon- sekvenser av utredningens förslag. Författningskommentaren återfinns i kapitel 13.
Betänkandets disposition. Författningsförslagen finns längst fram i betänkandet. Kapitel 2 och 3 innehåller beskrivningar av bakgrund och gällande rätt. I kapitel 4 finns en redogörelse för innehållet i Atenförordningen och i kapi- tel 5–12 utredningens bedömningar och förslag. I kapitel 13 beskrivs förslagens konsekvenser och i kapitel 14 förslag om ikraftträdande. Betänkandet avslutas i kapitel 15 med en författningskommentar. 2 Bakgrund
Betänkandets disposition. I kapitel 2, Så styrs myndigheterna, redogör vi kortfattat för hur regeringen styr myndigheterna. Syftet med kapitlet är att beskriva den styrmiljö som myndighetscheferna verkar i och ska förhålla sig till. I kapitel 3, Myndighetschefens roll i statsförvaltningen, finns en beskrivning av bl.a. utnämningsmakten och arbetsgivar- och arbets- tagarförhållandet. I kapitel 4, Rekrytering, beskrivs hur det går till när regeringen rekryterar myndighetschefer. I kapitel 5, Anställningsform, redogör vi för de former för anställ- ning av en myndighetschef som förekommer. I kapitel 6, Lön och andra villkor under anställningen, beskriver vi vilka villkor som gäller under anställningstiden. I kapitlet finns bl.a. en redogörelse för den individuella lönesättningen och de sär- skilda villkoren för anställning. Vi beskriver också vilka möjligheter som finns till utbildning, chefsutveckling och annat stöd. I kapitel 7, Förflyttningsinstrumentet och vissa andra möjlig- heter att skilja en myndighetschef från anställning, redogör vi för bl.a. förflyttningsinstitutets bakgrund och nuvarande tillämp- ningen. Vi beskriver även vad som gäller för de myndighetschefer som inte omfattas av instrumentet. I kapitel 8, Avgångsförmåner, beskriver vi nuvarande reglering av avgångsförmåner (inkomstgaranti och avgångsvederlag). Vi redovisar också bl.a. statistik och nuvarande finansiering. Med utgångspunkt i den bakgrunds- och nulägesbild som ges i kapitel 2–8 redogör vi för våra överväganden och förslag i kapitel 9. Detta kapitel är av naturliga skäl omfattande och bygger på inne- hållet i de inledande kapitlen. I kapitel 10 finns konsekvenserna av utredningens förslag och i det avslutande kapitel 11 finns kommentarer till författnings- förslagen. Det finns också fyra bilagor. I bilaga 1 finns, som ovan angetts, utredningens direktiv. I bilaga 2, Myndighetschefer, förtecknas bl.a. vilka chefer som omfattas av utredningen. I bilaga 3, Mer om avgångsförmåner, finns bl.a. historik och exempli- fierande beräkningar vad gäller sådana förmåner. I bilaga 4, Andra chefer, finns en kortfattad beskrivning av villkor för höga chefer i den danska och engelska statsförvalt- ningen. Vi redogör också för t.ex. viss lönestatistik för chefer i det svenska näringslivet samt inom kommuner och landsting.
Betänkandets disposition. Uppdraget har huvudsakligen handlat om förhandlingar för att uppnå bilaterala överenskommelser om samarbete om gemensamt genomförande. Dock har utredningen utöver direktivens krav kunnat redovisa ett bakgrundsmaterial som är av sådant intresse, att vi valt att inkludera det i detta betänkande. Vår förhoppning är att det ska visa sig användbart för flera aktörer i Sverige som deltar eller avse delta i projekt för gemensamt genomförande. Det gäller exempelvis det omfattande materialet om potentialen och förut- sättningarna för gemensamt genomförande i ett antal olika länder. Likaså har konsekvenserna av kandidatländernas EU-medlemskap analyserats. Dessa redovisas i bilagor till betänkandet. Tillämpningen av Kyotoprotokollets artikel 6 om gemensamt genomförande styrs av ett komplicerat regelverk. En terminologi har etablerats för detta område utöver de termer som används inom klimatkonventionen och Kyotoprotokollet. När ett nytt begrepp introduceras i texten förklaras begreppet och, i många fall anges också den ursprungliga engelska beteckningen för att det ska bli möjligt för läsaren att identifiera dessa begrepp i dokumenten under Kyotoprotokollet och klimatkonventionen. Gemensamt genomförande heter på engelska joint implementation, vilket ofta förkortas JI. Förkortningen är effektiv och sammanblandas inte lätt med andra förkortningar. Den används därför flitigt i internationella, men även nationella, sammanhang. På sina ställen används denna förkortning även i detta betänkande när ett upprepande av begreppet ”gemensamt genomförande” blir tungt i texten. Det gäller t.ex. uttryck som ”projekt för gemensamt genomförande” som kort kan skrivas ”JI- projekt”. I kapitel 2 beskrivs översiktligt Kyotoprotokollet och de flexibla mekanismerna varav gemensamt genomförande är en. Kapitel 3 redogör för andra initiativ för gemensamt genomförande, både multilateralt och bilateralt. Energimyndighetens erfarenheter med sitt pilotprogram under klimatkonventionen beskrivs, liksom kortfattat Sidas insatser i Östeuropa.