Common use of Diskussion Clause in Contracts

Diskussion. Vad som framkom av studiens resultat är det faktum att alla informanter verkar vara medvetna om att det föreligger en översättningsproblematik ute på enheterna. En annan aspekt av relevans är att alla informanter upprepade gånger talat om hur viktigt det är att riktlinjerna måste bli tydligare för att de bland enheterna ska kunna anpassa dem till sin egen kontext. Av betydelse i studiens resultat är här att alla informanter talat om vikten av tydlighet i och med utformningen av de centrala riktlinjerna i myndigheten. Detta för att kunna utveckla ett lokalt aktivt arbete med proaktiv omställning. Som synliggjordes i den sammanfattande analysen sågs bland annat en likhet med en av Tillings (2008) slutsatser, hur myndighetens arbete med proaktiv omställning delvis tenderar att falla utanför det proaktiva omställningsarbete så som framställs i avtalet tecknat mellan arbetsmarknadens parter, Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och SEKO. Detta då de centrala riktlinjerna inom myndigheten präglas av en osäkerhet på lokal nivå vilket lett till att delar av de lokala enheterna inte arbetar med proaktiv omställning. För att myndigheten ska leva upp till detta krävs således en medvetenhet om vikten av en kollektiv process, att det finns en regelbundenhet, eller åtminstone en mottaglighet, för hur man arbetar med proaktiv omställning. Som inledningsvis beskrevs omfattas idag de flesta av alla anställda i Sverige av så kallade omställningsavtal och även då, för anställda i staten, det avtal som här fokuserats, avtal om lokala omställningsmedel. Avtal vilka är tecknade mellan arbetsmarknadens parter för att bland annat hantera de konsekvenser som uppstår i samband med uppsägningar och omställningar på den svenska arbetsmarknaden, med en grundläggande föreställning om att effektivisera vägen till nytt arbete eller annan lösning för individen. Resultatet i föreliggande studie kan här vara något för övriga statliga myndigheter att överväga i utformandet av sina lokala avtal. Att se vikten av implementering som en kollektivt skapande process där införandet är beroende av de aktörer som idén ifråga är till för, vilket framkommer i resultatet. Detta för att kunna omsätta idén om proaktivt omställningsarbete i handling i hela organisationen. Undersökningens resultat har visat sig ge en ökad förståelse av hur avtalet om lokala omställningsmedel implementeras i organisationer. Ett resultat av relevans att ta hänsyn till för att; dels i så hög grad som möjligt utveckla kompetensen (kortsiktigt och långsiktigt) inom organisationen, eller bidra till att individen på ett så bra sätt som möjligt ska kunna hitta en ny sysselsättning eller annan lösning vid eventuella uppsägningar och omställningar i den statliga sektorn. I förhållande till båda avtalen får även syftet med dessa medel en större genomslagskraft i och med att både individen och organisationen på lokal och central nivå på så sätt utvecklas i arbetet med omställning. En större genomslagskraft som därigenom kan resultera i ett ökat långsiktigt arbete med omställning, och därav en ökad intern och extern rörlighet i och utanför staten. Något som gynnar både myndigheternas utveckling och på så sätt individerna däri och vise versa. Genom att utveckla en tydlighet i och medvetenhet om arbetet med proaktiv omställning i hela organisationen skulle individen och organisationen de facto kunna bidra till att i högsta möjliga mån undvika att individen hamnar i en arbetslöshet (håller sig anställningsbar) samt att organisationen håller sig konkurrenskraftig. Det skapas således ett långsiktigt perspektiv där omställning ses som någonting positivt och inte som något negativt vilket framkommit i resultatet. Ett perspektiv som ger både individ och verksamhet en vidare valbarhet i att utvecklas mot vad som kan vara till det bättre. Förslag på vidare forskning skulle därför kunna vara att kvantitativt undersöka huruvida individer i en organisation som jobbar proaktivt med omställning lättare får sysselsättning efter en uppsägnings- eller omställningssituation, jämfört med individer som i kontrast befinner sig i en organisation som inte jobbar på samma sätt med proaktivt omställningsarbete. I relation till tesen om att en utvecklad tydlighet och medvetenhet i arbetet med proaktivt omställningsarbete skulle kunna bidra till ökad konkurrensförmåga, kan ett annat exempel vara att hypotespröva om så är fallet. Med andra ord att jämföra en organisation som jobbar proaktivt jämfört med en motsatt dito och se huruvida konkurrensförmågan skiljer sig åt. Om så är fallet skulle det vara värdefullt att i sådana fall göra ytterligare fallstudier med en kvalitativ metodologisk ansats, för att mer grundat utveckla ett teoretiskt resonemang kring vilka aspekter som förklarar det kvantitativa resultatet. En nackdel som upplevs med det översättningsteoretiska perspektivet blir här att studien främst kunnat uttala och visa på att det exempelvis krävs en tydlighet för att idén ska kunna resa vidare. Undersökningen har även kunnat bekräfta delar av tidigare forskning och de slutsatser de kommit fram till i relation till fallstudiens resultat. Däremot är inte perspektivet särskilt detaljerat i bemärkelsen att det exempelvis inte finns ett sätt att mer ingående förklara varför något ses som ett hinder eller en möjlighet. Teorin blir med andra ord för tematiskt förankrad och självförklarande vilket i viss mån försämrar förklaringen av implementeringsprocessen. Framtida teoretiska verktyg för att förstå implementeringsprocessen i statliga verksamheter skulle därför kunna vara, att i kombination med teori om översättning, applicera teorier vilka kan användas för att förklara de strukturella förändringar som skett inom den statliga sektorn (exempelvis New Public Management). Andra teorier som skulle kunna användas för att mer ingående kunna se problematiken i processen är teorier om kommunikation, exempelvis att analysera den text som myndighetens parter formulerat, för att på så sätt se vad det är i riktlinjerna som försvårar dess mottagning. Alltså att kombinera översättningsteori med andra teorier för att på ett bättre och mer detaljerat sätt förstå implementeringsprocesser överlag.

Diskussion. Vad Det som framkom gör bedömning avseende den allmänna väsentlighetsprincipen komplex är att aspekten i lagtext uttrycks som en tvåvärd aspekt – väsentlig eller oväsentlig följd av studiens avvikelse – när den i praktiken torde vara en flervärd; grad av väsentlighet hos följd av avvikelse. Upprättare av finansiella rapporter måste således kunna avgöra var gränsen mellan väsentlig och oväsentlig följd av avvikelse enligt lagstiftaren är tänkt att gå, vilket är en normativ uppgift. Vägledningen som finns i ÅRL och K- regelverken samt den ursprungliga EU-propositionen är begränsad. Undertecknad har inte kunnat hitta några specifika rättsfall avseende denna i Skatteverkets sökbara databas som kan bidra med praxis på området heller. Det finns viss relevant forskning internationellt på väsentlighetsbegreppet som så- dant, som är ett centralt begrepp för såväl upprättare som användare av finansiella rapporter samt revisorer. Xxxxxxx och Xxxx (2005, sid 11) är ett exempel som dis- kuterats ovan, men som också konstaterade att ”det finns liten vägledning inom re- dovisningsprinciper och revisionsstandarder för hur begreppet väsentlighet ska oper- ationaliseras”. De definitioner som lyfts avseende begreppet inom revision och in- ternationellt inom redovisning har många likheter med den definition som återfinns i ÅRL, faktumet kvarstår dock att definitionerna inte innehåller välspecificerade grunder. En aspekt som kan kvantifieras är posten eller felets relativa värde, men hur kvantifie- ringen ska göras tycks inte reglerat i svensk lag. Två metoder - balansräkningsmet- oden och resultaträkningsmetoden - togs upp som amerikanska företag ska tillämpa för att bedöma kvantitativt om en post eller ett fel är väsentligt (Brennan & Grey, 2005 samt Acito et al., 2009), dessa skulle möjligen kunna vara relevanta även för svenska företag. För att anpassas till revisionsstandarden ISA320 kunde referensmåt- tet som felet ställs i proportion till vara resultat före skatt, alternativt totala till- gångar för förlustföretag, i stället för resultat efter skatt. Väsentlighetsprincipen är som anges i lagtexten beroende av aktuella förhållanden i det faktum enskilda fallet och således kontextberoende, såsom relaterat till det företag den avser, dess användare samt vilken avvikelse och vilken bestämmelse i ÅRL det avser. För att alla informanter verkar vara medvetna underlätta läsningen så har inte kontext såsom vilken specifik bestämmelse och vilket företag som avses tagits med i struktureringen av bedömningen, utan ska ses som införstått i definitionen av avvikelsen. Just definitionen av avvikelsen blir central vid bedömningen om huruvida följden av en avvikelse är väsentlig eller ej. En rätt att avvika innebär enbart att en post inte behöver hanteras i full överens- stämmelse med aktuell redovisningsbestämmelse. Här har min utgångspunkt varit att det föreligger i definitionen av den avvikelse som ska prövas med hjälp av tillvägagångssättet i denna uppsats även ska formuleras vad avvikelsen innebär i hantering av posten. Till exempel om avvikelsen avser att inte periodisera en översättningsproblematik ute utgift, eller om den avser att inte periodisera en utgift men i stället lämna en upplysning. Definitionen på enheternaavvi- kelsen är central för vilken förväntad påverkan på användares beslut som den har. Slutligen var detta arbete avgränsat till att följden av avvikelsen inte är väsentlig som enskild grund för rättighet att få avvika från en viss redovisningsbestämmelse enligt 2 kap 3a§ ÅRL. Det kan dock även finnas andra rättsliga grunder för rättigheter att få avvika från redovisningsbestämmelser som inte berörts här. Att ta upp samtliga grunder skulle bli allt för omfattande och syftet var att utreda när avvikelser får gö- ras med hänvisning till enbart 2 kap 3a§ ÅRL. En annan möjlig aspekt som skulle kunna ha relevans för bedömningen av relevans om en avvikelse får göras är att alla informanter upprepade gånger talat om hur viktigt det är att riktlinjerna måste bli tydligare ”Nyttan av in- formationen bör vara större än kostnaden för att de bland enheterna tillhandahålla den” (Vägledning till BFNAR 2012:1, 2020, sid 20). Där framgår också att det inte alltid är den part som har nytta av informationen som bär kostnaden, och att nyttan ofta tillfaller en bred skara intressenter. Nyttan som kostnaden ska kunna anpassa dem ställas mot i kostnad-nyttaavvägningen torde vara bidrag- andet till sin egen kontext. Av betydelse rättvisande bild av företaget och därmed kvaliteten på beslutsunderlaget i studiens resultat är här att alla informanter talat om vikten av tydlighet i och med utformningen form av de centrala riktlinjerna i myndigheten. Detta för att kunna utveckla ett lokalt aktivt arbete med proaktiv omställning. Som synliggjordes i den sammanfattande analysen sågs bland annat en likhet med en av Tillings (2008) slutsatser, hur myndighetens arbete med proaktiv omställning delvis tenderar att falla utanför det proaktiva omställningsarbete så som framställs i avtalet tecknat mellan arbetsmarknadens parter, Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och SEKO. Detta då de centrala riktlinjerna inom myndigheten präglas av en osäkerhet på lokal nivå vilket lett till att delar av de lokala enheterna inte arbetar med proaktiv omställning. För att myndigheten ska leva upp till detta krävs således en medvetenhet om vikten av en kollektiv process, att det finns en regelbundenhet, eller åtminstone en mottaglighet, för hur man arbetar med proaktiv omställning. Som inledningsvis beskrevs omfattas idag de flesta av alla anställda i Sverige av så kallade omställningsavtal och även då, för anställda i staten, det avtal som här fokuserats, avtal om lokala omställningsmedel. Avtal vilka är tecknade mellan arbetsmarknadens parter för att bland annat hantera de konsekvenser som uppstår i samband med uppsägningar och omställningar på den svenska arbetsmarknaden, med en grundläggande föreställning om att effektivisera vägen till nytt arbete eller annan lösning för individen. Resultatet i föreliggande studie kan här vara något för övriga statliga myndigheter att överväga i utformandet av sina lokala avtal. Att se vikten av implementering som en kollektivt skapande process där införandet är beroende av de aktörer som idén ifråga är till för, vilket framkommer i resultatet. Detta för att kunna omsätta idén om proaktivt omställningsarbete i handling i hela organisationen. Undersökningens resultat har visat sig ge en ökad förståelse av hur avtalet om lokala omställningsmedel implementeras i organisationer. Ett resultat av relevans att ta hänsyn till för att; dels i så hög grad som möjligt utveckla kompetensen (kortsiktigt och långsiktigt) inom organisationen, eller bidra till att individen på ett så bra sätt som möjligt ska kunna hitta en ny sysselsättning eller annan lösning vid eventuella uppsägningar och omställningar i den statliga sektorn. I förhållande till båda avtalen får även syftet med dessa medel en större genomslagskraft i och med att både individen och organisationen på lokal och central nivå på så sätt utvecklas i arbetet med omställning. En större genomslagskraft som därigenom kan resultera i ett ökat långsiktigt arbete med omställning, och därav en ökad intern och extern rörlighet i och utanför staten. Något som gynnar både myndigheternas utveckling och på så sätt individerna däri och vise versa. Genom att utveckla en tydlighet i och medvetenhet om arbetet med proaktiv omställning i hela organisationen skulle individen och organisationen de facto kunna bidra till att i högsta möjliga mån undvika att individen hamnar i en arbetslöshet (håller sig anställningsbar) samt att organisationen håller sig konkurrenskraftig. Det skapas således ett långsiktigt perspektiv där omställning ses som någonting positivt och inte som något negativt vilket framkommit i resultatet. Ett perspektiv som ger både individ och verksamhet en vidare valbarhet i att utvecklas mot vad som kan vara till det bättre. Förslag på vidare forskning skulle därför kunna vara att kvantitativt undersöka huruvida individer i en organisation som jobbar proaktivt med omställning lättare får sysselsättning efter en uppsägnings- eller omställningssituation, jämfört med individer som i kontrast befinner sig i en organisation som inte jobbar på samma sätt med proaktivt omställningsarbete. I relation till tesen om att en utvecklad tydlighet och medvetenhet i arbetet med proaktivt omställningsarbete skulle kunna bidra till ökad konkurrensförmåga, kan ett annat exempel vara att hypotespröva om så är fallet. Med andra ord att jämföra en organisation som jobbar proaktivt jämfört med en motsatt dito och se huruvida konkurrensförmågan skiljer sig åtfinansiella rapporterna. Om så är fallet skulle det vara värdefullt att i sådana fall göra ytterligare fallstudier med en kvalitativ metodologisk ansats, för att mer grundat utveckla ett teoretiskt resonemang kring vilka aspekter som förklarar det kvantitativa resultatet. En nackdel som upplevs med det översättningsteoretiska perspektivet blir här att studien främst kunnat uttala och visa på att det exempelvis krävs en tydlighet för att idén ska kunna resa vidare. Undersökningen har även kunnat bekräfta delar av tidigare forskning och de slutsatser de kommit fram till i relation till fallstudiens resultat. Däremot är inte perspektivet särskilt detaljerat i bemärkelsen att det exempelvis inte finns ett sätt att mer ingående förklara varför något ses som ett hinder eller en möjlighet. Teorin blir med andra ord för tematiskt förankrad och självförklarande vilket i viss mån försämrar förklaringen av implementeringsprocessen. Framtida teoretiska verktyg för att förstå implementeringsprocessen i statliga verksamheter skulle därför kunna vara, att denna nytta/kostnadsavvägning får tillämpas i kombination med teori om översättning, applicera teorier vilka kan användas den allmänna väsentlighetsprincipen är dock inget som kunnat ut- redas inom ramen för att förklara de strukturella förändringar som skett inom detta arbete och den statliga sektorn (exempelvis New Public Management). Andra teorier som skulle kunna användas för att mer ingående kunna se problematiken har därmed inte inkluderats i processen är teorier om kommunikation, exempelvis att analysera den text som myndighetens parter formulerat, för att på så sätt se vad det är i riktlinjerna som försvårar dess mottagning. Alltså att kombinera översättningsteori med andra teorier för att på ett bättre och mer detaljerat sätt förstå implementeringsprocesser överlagaggregat- ionsträdet.

Diskussion. Vad Kartläggningar som framkom denna är alltid en färskvara men i detta fall har det varit extra tydligt hur mycket som förändras på kort tid när det gäller slamhantering i omvärlden just nu. Under det året som kartläggningen har pågått har t.ex: • EU redovisat en översyn av studiens resultat slamdirektivet som antyder att slamspridningsförbud på EU-nivå inte är det faktum att alla informanter verkar vara medvetna om att det föreligger aktuellt • en översättningsproblematik ute av ägarkommunerna har antagit ny avfallsplan som berör slam • en annan ägarkommun har bjudit in bland annat bolaget till seminarium på enheterna. En annan aspekt av relevans är att alla informanter upprepade gånger talat om hur viktigt det är att riktlinjerna måste bli tydligare temat biokol i anslutning till exploateringsområden • två aktörer har haft positiv utveckling i sina respektive tillståndsärenden för att de bland enheterna ska kunna anpassa dem till utveckla nya avsättningsmöjligheter för slam • en tredje aktör har genomfört positiva försök med slam i sin egen kontextpyrolysanläggning • Sverige har för första gången fått en aktör som aktivt driver monoförbränning av slam Detta gör att prognoser för längre tidshorisonter blir osäkra och bör ses som indikativa. Av betydelse Ny information bör inhämtas löpande och en god omvärldsbevakning blir extra viktigt eftersom lagstiftningen verkar dröja enligt bedömning från flera med insyn i studiens resultat är här att alla informanter talat om vikten av tydlighet i frågan, bl.a. Svenskt Vatten. Fokus för denna utredning har varit slutlig avsättning och med utformningen av de centrala riktlinjerna i myndighetenhelhetslösningar för slamhantering. Detta har exkluderat vissa aktörer som erbjuder andra affärsupplägg eller som är rena teknikleverantörer som säljer t.ex. pyrolysanläggningar eller fosforutvinningsteknik. Detta betyder inte att dessa är ointressanta för en VA-aktör som Xxxxxxxx Xxxxxx-koncernens dotterbolag i ett större perspektiv än det som denna utredning inom spår 1 omfattar. Sådana alternativ kan istället bli aktuella inom bolagets mer långsiktiga arbete i spår 2 och är alltså inte helt bortvalda. Avfallshierarkin och olika avsättningsaltarnativs placering i hierarkin kan behöva vidareutvecklas och diskuteras ytterligare. Exempelvis har man tidigare sett askor som ett avfall man ska göra sig av med men man börjar alltmer se att många askor är en resurs som kan ersätta ändliga naturmaterial. I Sverige alstras årligen ungefär 1,7 miljoner ton askor och av dessa nyttiggörs drygt 1 miljon ton, merparten för att kunna utveckla ett lokalt aktivt arbete med proaktiv omställning. Som synliggjordes i den sammanfattande analysen sågs bland annat en likhet med en av Tillings täcka gamla hushållsdeponier (2008) slutsatserEnergiföretagen, hur myndighetens arbete med proaktiv omställning delvis tenderar att falla utanför det proaktiva omställningsarbete så som framställs i avtalet tecknat mellan arbetsmarknadens parter, Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och SEKO. Detta då de centrala riktlinjerna inom myndigheten präglas av en osäkerhet på lokal nivå vilket lett till att delar av de lokala enheterna inte arbetar med proaktiv omställning. För att myndigheten ska leva upp till detta krävs således en medvetenhet om vikten av en kollektiv process, att det finns en regelbundenhet, eller åtminstone en mottaglighet, för hur man arbetar med proaktiv omställning. Som inledningsvis beskrevs omfattas idag de flesta av alla anställda i Sverige av så kallade omställningsavtal och även då, för anställda i staten, det avtal som här fokuserats, avtal om lokala omställningsmedel. Avtal vilka är tecknade mellan arbetsmarknadens parter för att bland annat hantera de konsekvenser som uppstår i samband med uppsägningar och omställningar på den svenska arbetsmarknaden, med en grundläggande föreställning om att effektivisera vägen till nytt arbete eller annan lösning för individen. Resultatet i föreliggande studie kan här vara något för övriga statliga myndigheter att överväga i utformandet av sina lokala avtal. Att se vikten av implementering som en kollektivt skapande process där införandet är beroende av de aktörer som idén ifråga är till för, vilket framkommer i resultatet. Detta för att kunna omsätta idén om proaktivt omställningsarbete i handling i hela organisationen. Undersökningens resultat har visat sig ge en ökad förståelse av hur avtalet om lokala omställningsmedel implementeras i organisationer. Ett resultat av relevans att ta hänsyn till för att; dels i så hög grad som möjligt utveckla kompetensen (kortsiktigt och långsiktigt) inom organisationen, eller bidra till att individen på ett så bra sätt som möjligt ska kunna hitta en ny sysselsättning eller annan lösning vid eventuella uppsägningar och omställningar i den statliga sektorn. I förhållande till båda avtalen får även syftet med dessa medel en större genomslagskraft i och med att både individen och organisationen på lokal och central nivå på så sätt utvecklas i arbetet med omställning. En större genomslagskraft som därigenom kan resultera i ett ökat långsiktigt arbete med omställning, och därav en ökad intern och extern rörlighet i och utanför staten. Något som gynnar både myndigheternas utveckling och på så sätt individerna däri och vise versa. Genom att utveckla en tydlighet i och medvetenhet om arbetet med proaktiv omställning i hela organisationen skulle individen och organisationen de facto kunna bidra till att i högsta möjliga mån undvika att individen hamnar i en arbetslöshet (håller sig anställningsbar) samt att organisationen håller sig konkurrenskraftig2022). Det skapas således ett långsiktigt perspektiv finns många fler exempel där omställning ses som någonting positivt och inte som något negativt vilket framkommit i resultatet. Ett perspektiv som ger både individ och verksamhet en vidare valbarhet i att utvecklas mot vad som kan vara till det bättre. Förslag på vidare forskning skulle därför kunna vara att kvantitativt undersöka huruvida individer i en organisation som jobbar proaktivt med omställning lättare får sysselsättning efter en uppsägnings- eller omställningssituation, jämfört med individer som i kontrast befinner sig i en organisation som inte jobbar på samma sätt med proaktivt omställningsarbete. I relation till tesen om att en utvecklad tydlighet och medvetenhet i arbetet med proaktivt omställningsarbete skulle kunna bidra till ökad konkurrensförmåga, kan ett annat exempel vara att hypotespröva om så är fallet. Med andra ord att jämföra en organisation som jobbar proaktivt jämfört med en motsatt dito och se huruvida konkurrensförmågan skiljer sig åt. Om så är fallet skulle det vara värdefullt att i sådana fall göra ytterligare fallstudier med en kvalitativ metodologisk ansats, för att mer grundat utveckla ett teoretiskt resonemang kring vilka aspekter som förklarar det kvantitativa resultatet. En nackdel som upplevs med det översättningsteoretiska perspektivet blir här att studien främst kunnat uttala och visa på att det exempelvis krävs en tydlighet för att idén ska kunna resa vidare. Undersökningen har även kunnat bekräfta delar av tidigare forskning och de slutsatser de kommit fram till i relation till fallstudiens resultat. Däremot är inte perspektivet särskilt detaljerat i bemärkelsen att det exempelvis inte finns ett sätt att mer ingående förklara varför något ses som ett hinder eller en möjlighet. Teorin blir med andra ord för tematiskt förankrad och självförklarande vilket i viss mån försämrar förklaringen av implementeringsprocessen. Framtida teoretiska verktyg för att förstå implementeringsprocessen i statliga verksamheter skulle därför kunna vara, att i kombination med teori om översättning, applicera teorier vilka askor kan användas för att förklara de strukturella förändringar ersätta jungfruliga material och därmed kanske placeras högre upp i avfallshierarkin. Det har inom denna kartläggning inte funnits möjlighet att vidare utreda var aska från samförbränning av slam och hushållsavfall kommer avsättas varför en restriktiv hållning valts och deponering av aska har antagits. Även förbränning av slam kan diskuteras var i avfallshierarkin det ska placeras och i denna utredning har olika energiföretag haft olika syn på om förbränning av rötat slam är energiutvinning eller ren destruktion då slam snarare är ett additiv än ett bränsle. När det gäller förbränning av orötat slam så har det ett högre värmevärde än rötat slam. För i rötat slam har en viss mängd energi plockats ut i form av metan och därför har förbränning av rötat slam placerats lägre i avfallshierarkin än förbränning av orötat slam. Med ytterlager utredningsarbete skulle detta kunna klargöras tydligare om antagandena stämmer. Samtidigt är inte avfallshierarkin avgörande för utvärdering av vilka avsättningsaltarnativ som skett inom är aktuella och mest intressanta för bolaget utan är ett underlag av flera. En begränsning med avfallshierarkin är också att den statliga sektorn (exempelvis New Public Management)inte tar hänsyn till andra miljöaspekter som t.ex. Andra teorier som skulle kunna användas giftfri miljö och risk för att mer ingående kunna se problematiken i processen är teorier om kommunikation, exempelvis att analysera människors hälsa utan den text som myndighetens parter formulerat, för att fokuserar ensidigt på så sätt se vad det är i riktlinjerna som försvårar dess mottagning. Alltså att kombinera översättningsteori med andra teorier för att på ett bättre resurshushållning och mer detaljerat sätt förstå implementeringsprocesser överlagmaterialflöden.