Diskussion exempelklausuler

Diskussion. Vad som framkom av studiens resultat är det faktum att alla informanter verkar vara medvetna om att det föreligger en översättningsproblematik ute på enheterna. En annan aspekt av relevans är att alla informanter upprepade gånger talat om hur viktigt det är att riktlinjerna måste bli tydligare för att de bland enheterna ska kunna anpassa dem till sin egen kontext. Av betydelse i studiens resultat är här att alla informanter talat om vikten av tydlighet i och med utformningen av de centrala riktlinjerna i myndigheten. Detta för att kunna utveckla ett lokalt aktivt arbete med proaktiv omställning. Som synliggjordes i den sammanfattande analysen sågs bland annat en likhet med en av Tillings (2008) slutsatser, hur myndighetens arbete med proaktiv omställning delvis tenderar att falla utanför det proaktiva omställningsarbete så som framställs i avtalet tecknat mellan arbetsmarknadens parter, Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och SEKO. Detta då de centrala riktlinjerna inom myndigheten präglas av en osäkerhet på lokal nivå vilket lett till att delar av de lokala enheterna inte arbetar med proaktiv omställning. För att myndigheten ska leva upp till detta krävs således en medvetenhet om vikten av en kollektiv process, att det finns en regelbundenhet, eller åtminstone en mottaglighet, för hur man arbetar med proaktiv omställning. Som inledningsvis beskrevs omfattas idag de flesta av alla anställda i Sverige av så kallade omställningsavtal och även då, för anställda i staten, det avtal som här fokuserats, avtal om lokala omställningsmedel. Avtal vilka är tecknade mellan arbetsmarknadens parter för att bland annat hantera de konsekvenser som uppstår i samband med uppsägningar och omställningar på den svenska arbetsmarknaden, med en grundläggande föreställning om att effektivisera vägen till nytt arbete eller annan lösning för individen. Resultatet i föreliggande studie kan här vara något för övriga statliga myndigheter att överväga i utformandet av sina lokala avtal. Att se vikten av implementering som en kollektivt skapande process där införandet är beroende av de aktörer som idén ifråga är till för, vilket framkommer i resultatet. Detta för att kunna omsätta idén om proaktivt omställningsarbete i handling i hela organisationen. Undersökningens resultat har visat sig ge en ökad förståelse av hur avtalet om lokala omställningsmedel implementeras i organisationer. Ett resultat av relevans att ta hänsyn till för att; dels i så hög grad som möjligt utveckla kompetens...
Diskussion. Utbildningar om MDR har erbjudits och erbjuds av myndigheter/konsultföretag men de är oftast riktade mot tillverkare. Utbildning om hur MDR påverkar vårdgivare är fortsatt eftertraktad och skulle vara en hjälp för ansvariga personer och enheter i vården i sin omställning till det nya regelverket. Tyngdpunkten i utbildningsinsatsen har legat mot MDR, varvid frågor som rör IVDR har fått stå tillbaka. MT-säkerhetsnätverket vill lyfta att det finns ett stort utbildningsbehov inom detta regelverk. Även uppföljning och utbildning av regelverkets förväntade uppdatering och utveckling tex. ersättning av SOSFS 2008:1 och nationellt ställningstagande avseende reprocessing rekommenderas starkt. MDR kräver av vården att upprätta spårbarhet för implantat klass III och man kan förvänta sig att kraven går längre i framtiden. Vårdgivaren bör även tillse att spårbarhet för medicintekniska produkter automatiseras och registerhålls digitalt och kompatibelt genom leverans- och vårdprocesser. Aktörer i vården har föreslagit ett upprättande av en nationell produktkatalog över medicintekniska produkter som tex. implantat för att kunna hantera kommunikationen mellan olika aktörer i en leveranskedja. Om UDI och EUDAMED kompletteras med en global standard för masterdata, tex. Nationell produktkatalog som även innehåller batchidentitet, så ges förutsättning till ökad säkerhetsnytta avseende möjlig snabb överblick, tex: - Incidentutredning snabbas på, svar på vilka produkter och batcher som var inblandade. Notera att det var med hjälp av spårbarhet och epidemiologi i Kroatien som olyckorna orsakade av Xxxxxxx dialysfilter upptäcktes. Det kostade i det fallet 23 dödsfall i Kroatien och troligen över 50 dödsfall i världen innan man förstod sambanden och kunde stoppa farlig produkt. (10), (11) - Vid indragning av produkt ges svar på var produkter återfinns samt vilka patienter som har behandlats och som behöver uppföljning / eventuell re-operation. Även vårdens kontinuitet är en säkerhetsfråga och i kris har man nytta av att skapa en överblick som underlag för beställningar och behov av omfallsplaner samt alternativa resurser för omfallsplaner: - Vilka produkter finns i interna lagerkedjan och var? - Hur ser aktuell trend för förbrukningen ut? Flera europeiska länder som Storbritannien, Frankrike mfl. tittar på denna typ av nytta kring automatiserad och utvecklad spårbarhet och katalog för masterdata för medicintekniska produkter.
Diskussion. Förvaltningen har velat undersöka frågan om det finns behov av en större ungdomssatsning i centrala Uppsala för målgruppen16 - 25 år innan beslut fattas om renovering av fastigheten Dragarbrunn 3:1. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att göra en utredning. Utredarnas svar var inte enhälligt för något enskilt alternativ och de lyfter att det finns många fördelar med flera separata verksamheter som idag. En fördel med ett större samlat hus kan dock vara att de blir ett mer allmänt hus som känns välkomnande för alla, och att man inte känner att man måste tillhöra en specifik grupp för att delta. En större satsning skulle säkerligen möjliggöra mer professionella förutsättningar för att bedriva kultur- och fritidsändamål i form av ändamålsenliga och moderna lokaler och tillgång till pedagoger. Det är dock för tidigt att säga något om eventuella framtida satsningar och det kan hända att en nyrenoverad fastighet på Xxxxxxxxxxxxxxx 00 inte motsätter framtida satsning, utan att de då kan komplettera varandra. Beslutet om eventuell renovering av Svartbäcksgatan 32 måste fattas nu. Föreningen måste evakueras, se mer under evakuering nedan. Alternativet om inte kulturnämnden behåller fastigheten Xxxxxxxxxxx 0:0 hade varit att flytta föreningen till tillfälliga lokaler för längre tid, inför en framtida större satsning, det finns dock en risk att föreningen och engagemanget slocknar under tiden. Om fastigheten på Svartbäcksgatan behålls och renoveras behöver föreningen vara evakuerade under renoveringstiden. Det finns mycket som talar för att renovera fastigheten och låta den fortsätta bära sitt arv av ett föreningshus. Samtidigt har kulturnämnden en del närliggande frågor att fortsätta titta på och en diskussion kring dessa följer nedan.
Diskussion. Syftet med föreliggande studie var att se det psykologiska kontraktet ur organisationens perspektiv med fokus på hur en svensk organisations chefer arbetar med att kommunicera ömsesidiga förväntningar inom anställningsrelationen samt hur de definierar dessa förväntningar. Efter genomförd studie kan konstateras att organisationens syn på förväntningar kan delas upp i olika nivåer i form av mjuka respektive hårda förväntningar. Även de förväntningar som organisationerna har på sig själva har visat sig kunna existera i form av grundförväntningar respektive högre förväntningar. Tydligt är också att kommunikation av förväntningar inom anställningsrelationen kan ske på en mängd olika vis under alla delar av anställningen. Den främsta kommunikationen av förväntningar sker dock framförallt av den operativa delen av organisationernas samarbete. Huvudföretagets främsta kommunikation av förväntningar sker under rekryteringsfasen. Därefter är det enbart kundföretaget som för en aktiv kommunikation av de förväntningar som finns på arbetstagaren. Studien visade ytterligare på ett antal strategier som en organisation kan använda sig av vid kommunikation av en förväntning. En del i detta arbete kan sägas vara att göra förväntningen mer explicit och tydlig samt att förankra företagets mål med individens. Undersökningens syfte kan anses problematiskt eftersom det finns diskussioner där det ifrågasätts huruvida en organisation kan inneha ett psykologiskt kontrakt (Briner & Conway, 2005). Med stöd av det funna resultatet kan dock understrykas att en organisation och dess agenter i form av chefer kan inneha ett psykologiskt kontrakt. Detta eftersom de flesta av de förväntningar som framkommit under intervjuerna har en nära relation till organisationens välmående och utveckling, vilket stödjer att de är förväntningar som grundas i organisationens, och inte enskilda individers intressen. Däremot blir det genom intervjuerna tydligt att de chefer med den lägsta ledarnivån, som har det närmsta samarbetet med de anställda, oftare än högre chefer kan ha ett psykologiskt kontrakt som grundas i deras medmänsklighet som individer snarare än som representanter för hela organisationen. Genom de genomförda intervjuerna framkom även att synen på förväntningar inom anställningsrelationen ligger i linje med Scheins (1988) definition av det psykologiska kontraktet. Intervjupersonerna uttrycker en förståelse för att förväntningarna inom anställningsrelationen finns i de två riktningar som defin...
Diskussion. Den bild som tecknats ovan angående avtal om mahr och svensk familjerätt gör att utrymmet för att beakta sådana avtal inom ramen för gällande rätt får anses vara relativt litet. Det sammanhänger med att svensk familjerätt i hög grad tillgodoser de syften som ett avtal om mahr har – att motverka att i synnerhet kvinnor hamnar i en ekonomisk utsatt situation efter upplösning av äktenskapet. Ett annat skäl till vår inställning är att parter som ingått ett avtal om mahr kan upprätthålla det om de är överens; reglerna om bodelning för makar eller sambor utgör inte något hinder mot att avtalet fullföljs exem- pelvis i samband med äktenskapsskillnad eller separation. För sambor är det familjerättsliga skyddet mindre omfattande än för makar, men de har större möjligheter än makar att ingå avtal, jfr ÄktB 8:2 och 9:13. Genom kunskap om svensk familjerätt kan åtgärder vidtas som minskar risken för att ett avtal om mahr inte beaktas vid en framtida tvist mellan parterna. Ett sätt kan vara att använda mahr maquddam, som realiseras i samband med ingåendet av äktenskap/samboende, i kombination med äktenskapsförord eller samboavtal. Egendom som en kvinna erhåller som mahr, likaväl som kvinnans eller mannens övriga egendom, kan undantas från en bodelning genom att göras till enskild egendom eller undantas från att bli samboegendom. Vad som utgör en lämplig utformning av ett äktenskapsförord respektive samboavtal måste avgöras i varje enskilt fall och är beroende av parternas situation och önskemål. Endast undantagsvis kan ett äktenskapsförord respektive sambo- avtal anses som oskäligt och jämkas vid en bodelning mellan avtalsparterna (ÄktB 12:3 och SamboL 9 § tredje stycket). Som framgått ovan är det betyd- ligt svårare att använda äktenskapsförord för att undvika framtida tvister mel- lan makar angående mahr muakhar, bland annat eftersom ett sådant avtal risk- erar att underkännas som ett avtal om egendomens fördelning vid upplösning av äktenskapet (jfr ÄktB 9:13). Genom att realisera avtalet om mahr muakhar under ett äktenskap och registrera egendomsöverföringen som en gåva (jfr ÄktB 8:1) kan makar emellertid även i detta fall upprätta ett äktenskapsförord för att reglera vad som ska undantas vid en framtida bodelning. Innehållet i ett avtal om mahr tas i regel upp till behandling under vigselcere- monin av vigselförrättaren. När vigseln sker i Sverige är det ofta en imam erkännandet av kafalaarrangemanget samma intressen som en adoption. Klagandens intressen tillgodoså...
Diskussion. Oavsett förändringar av tidsgränser kvarstår möjlighet till uppsägning på andra grunder än att inte accepterar villkoren oförändrat. Specialistvårdvalen har enligt nuvarande ackrediteringsvillkor 12 månaders uppsägningstid och hälsovalsenheter där listning tillämpas har 5, 8 eller 12 månaders uppsägningstid beroende på antal listade.
Diskussion. I resultatavsnittet kan man tydligt se att kovariaten p˚averkar det slutliga pri- set p˚a olika s¨att. I det ha¨r avsnittet diskuteras kovariaten var fo¨r sig och som ja¨mf¨orelser mellan varandra. A¨ ven modelluppst¨allningen och tillva¨gag˚angssa¨ttet kommenteras samt f¨orslag till alternativa tillva¨gag˚angssa¨tt.
Diskussion. Vid val av prissattningsmodell beho¨ver man som ma¨klare ta ha¨nsyn till flerta- let faktorer. Den kraftiga variationen i efterfr˚agan p˚a daglig basis inneba¨r att man m˚aste hitta ett effektivt s¨att att prissa¨tta sin produkt som tar ha¨nsyn till dessa sv¨angningar. I rapporten har flertalet modeller redovisats som potentiella prissa¨ttningsstrategier. Da¨remot a¨r inte alla modeller aktuella fo¨r prissa¨ttning fo¨r ma¨klare d˚a de inte tar hansyn till den skiftande efterfr˚agan under en dag. Da¨rf¨or kan den fasta prissa¨ttningsmodellen uteslutas som strategi. Detta go¨r att resterande modeller anpassade efter anva¨ndning, belastning och dynamisk prissa¨ttning kvarst˚ar. Alla tre har sina f¨or och nackdelar och den modellen som ar b¨ast beh¨over a¨ven fungera va¨l med maklarnas konstanta utbud i form av an- nonsplatser. I och med att priset blir den enda faktorn som kan hantera denna form av marknadsmodell beh¨ovs en prissa¨ttningsstrategi med en fo¨rm˚aga att kontinuerligt anpassa priset efter efterfr˚agan p˚a ett effektivt och snabbt sa¨tt, d˚a skiftningar i efterfr˚agan sker i realtid. Den priss¨attningsstrategi som a¨r mest till¨ampbar p˚a skiftande efterfr˚agan ar en dynamisk priss¨attning. Den dynamiska prissattningen kan delas upp i tre olika omr˚aden annonserad, auktionsbaserad och kvantitet prissa¨ttning
Diskussion. Av vårt resultat framgår att det finns ett icke signifikant negativt samband mellan samordnad distribution och antalet budgivare vid livsmedelsupphandlingar. Vår ursprungliga hypotes om att reducerade skalfördelar för de dominerande företagen skulle leda till ett ökat antal faktiska budgivare kan därmed inte styrkas. Då antalet observationer av upphandlingar med samordnad distribution är såpass litet kan det bidra till att en eventuell effekt blir svår att urskilja. Ett större datamaterial med fler observationer och färre luckor i statistiken är nödvändigt för att ge en tydligare bild. Möjligheten att dra generella slutsatser om samordnad distributions effekt på antalet budgivare grumlas både av det begränsade materialet och av det faktum att upphandlingar, till sin natur, är väldigt heterogena. Trots att det är samma produktområde som upphandlas, kan kravspecifikationer, utvärderingsmetoder, marknadsförhållanden, etcetera se annorlunda ut från en tidpunkt till en annan. Huruvida antalet anbudsgivare över tid har förändrats på grund av yttre faktorer, så som konjunkturläget och regelförändringar, har inte studerats närmare. En enklare linjär tidstrend vittnar dock om en svagt nedåtgående trend 2003-2012. Det kan inte uteslutas att ett eventuellt samband är svårt att observera på det indirekta sätt som företagits i uppsatsen. Ett mer direkt närmande hade exempelvis kunnat vara att fråga de inblandade företagen och främst då de mindre aktörerna mer specifikt hur deras kostnader ser ut och hur deras kostnader skulle påverkas av att transportkravet försvinner. En sådan direkt studie skulle också kunna adressera de större aktörernas stordriftsfördelar och ge en mer översiktlig bild av hur marknaden för livsmedelsleverantörer är sammansatt ur ett kostnadsperspektiv. Analysen av datamaterialet visar att den faktor som har störst effekt på antal budgivare är ett öppet förfarande i upphandlingen. Detta är något förvånande då vi antog att ett stort kontraktsvärde skulle tilldra sig färre budgivare. Då även variabeln deladupphandling ges en betydande koefficient som uppvisar signifikans, talar detta för att ett stort kontraktsvärde i sig inte behöver verka hämmande för konkurrensen, ifall upphandlingen samtidigt präglas av möjligheten att lämna anbud på delar av den. Att ökad konkurrens inte är ett uttalat huvudsyfte bland kommunerna som infört samordnad distribution är också något som kan påverka utfallet, men det går endast att spekulera i. En medvetenhet hos uppha...
Diskussion. Produktionsförlusterna har beräknats för kraftverken uppströms Öresjö. Orsaken till att kraftverken nedströms Öresjö exkluderats är att de inte får minskat flöde. Lika mycket vatten som kommer tas ut från Öresjö och Tolken släpps tillbaka i Viskan från reningsverket uppströms Rydboholm. När det gäller påverkan på eventuell reglering så används inte Tolken för korttidsreglering efter elmarknaden, utan regleras för att jämna ut flödet över tid och då främst för att upprätthålla acceptabelt flöde under torrperioder. När det gäller påverkan på regleringen på kraftverken nedströms Öresjö, så har Vattenfall (som äger majoriteten av nedströmsliggande kraftverk i Viskan) inte reglerrätten av Öresjö och kan därmed inte reglera alls där. Därför påverkas inte möjligheten till reglering av kraftverken nedströms Öresjö. Detta innebär att kvalitetsfaktorn för nyttan av regleringen bör vara 1,0. För Boga Kvarn saknas förutom uppgifter om fallhöjden även uppgifter om medelårsproduktionen. Det gör resultatet svårt att kontrollera och det går inte heller att göra någon känslighetsanalys. För Kröklingsfors innebär ett uttag på 125 l/s inte en produktionsförlust utan en liten produktionsökning (se Bilaga 1). För Boga Kvarn är det endast ett vattenuttag på 255 l/s som innebär produktionsförlust. Orsaken till det är att föreslagna nya regleringen i sig ger en produktionsökning. Den effekten gäller även för de övriga kraftverken där den nya föreslagna regleringen alltså minskar produktionsbortfallet. En produktionsberäkning med den nya förslagna regleringen utan vattenuttag från Tolken är gjord vilket bekräftar detta. En tabell med jämförelse presenteras i Bilaga 2. Uppdragsnummer 30019585-600 Uppdrag Tolken - energibortfallsberäkningar