Diskussion. Vad som framkom av studiens resultat är det faktum att alla informanter verkar vara medvetna om att det föreligger en översättningsproblematik ute på enheterna. En annan aspekt av relevans är att alla informanter upprepade gånger talat om hur viktigt det är att riktlinjerna måste bli tydligare för att de bland enheterna ska kunna anpassa dem till sin egen kontext. Av betydelse i studiens resultat är här att alla informanter talat om vikten av tydlighet i och med utformningen av de centrala riktlinjerna i myndigheten. Detta för att kunna utveckla ett lokalt aktivt arbete med proaktiv omställning. Som synliggjordes i den sammanfattande analysen sågs bland annat en likhet med en av Tillings (2008) slutsatser, hur myndighetens arbete med proaktiv omställning delvis tenderar att falla utanför det proaktiva omställningsarbete så som framställs i avtalet tecknat mellan arbetsmarknadens parter, Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och SEKO. Detta då de centrala riktlinjerna inom myndigheten präglas av en osäkerhet på lokal nivå vilket lett till att delar av de lokala enheterna inte arbetar med proaktiv omställning. För att myndigheten ska leva upp till detta krävs således en medvetenhet om vikten av en kollektiv process, att det finns en regelbundenhet, eller åtminstone en mottaglighet, för hur man arbetar med proaktiv omställning. Som inledningsvis beskrevs omfattas idag de flesta av alla anställda i Sverige av så kallade omställningsavtal och även då, för anställda i staten, det avtal som här fokuserats, avtal om lokala omställningsmedel. Avtal vilka är tecknade mellan arbetsmarknadens parter för att bland annat hantera de konsekvenser som uppstår i samband med uppsägningar och omställningar på den svenska arbetsmarknaden, med en grundläggande föreställning om att effektivisera vägen till nytt arbete eller annan lösning för individen. Resultatet i föreliggande studie kan här vara något för övriga statliga myndigheter att överväga i utformandet av sina lokala avtal. Att se vikten av implementering som en kollektivt skapande process där införandet är beroende av de aktörer som idén ifråga är till för, vilket framkommer i resultatet. Detta för att kunna omsätta idén om proaktivt omställningsarbete i handling i hela organisationen. Undersökningens resultat har visat sig ge en ökad förståelse av hur avtalet om lokala omställningsmedel implementeras i organisationer. Ett resultat av relevans att ta hänsyn till för att; dels i så hög grad som möjligt utveckla kompetens...
Diskussion. Av vårt resultat framgår att det finns ett icke signifikant negativt samband mellan samordnad distribution och antalet budgivare vid livsmedelsupphandlingar. Vår ursprungliga hypotes om att reducerade skalfördelar för de dominerande företagen skulle leda till ett ökat antal faktiska budgivare kan därmed inte styrkas. Då antalet observationer av upphandlingar med samordnad distribution är såpass litet kan det bidra till att en eventuell effekt blir svår att urskilja. Ett större datamaterial med fler observationer och färre luckor i statistiken är nödvändigt för att ge en tydligare bild. Möjligheten att dra generella slutsatser om samordnad distributions effekt på antalet budgivare grumlas både av det begränsade materialet och av det faktum att upphandlingar, till sin natur, är väldigt heterogena. Trots att det är samma produktområde som upphandlas, kan kravspecifikationer, utvärderingsmetoder, marknadsförhållanden, etcetera se annorlunda ut från en tidpunkt till en annan. Huruvida antalet anbudsgivare över tid har förändrats på grund av yttre faktorer, så som konjunkturläget och regelförändringar, har inte studerats närmare. En enklare linjär tidstrend vittnar dock om en svagt nedåtgående trend 2003-2012. Det kan inte uteslutas att ett eventuellt samband är svårt att observera på det indirekta sätt som företagits i uppsatsen. Ett mer direkt närmande hade exempelvis kunnat vara att fråga de inblandade företagen och främst då de mindre aktörerna mer specifikt hur deras kostnader ser ut och hur deras kostnader skulle påverkas av att transportkravet försvinner. En sådan direkt studie skulle också kunna adressera de större aktörernas stordriftsfördelar och ge en mer översiktlig bild av hur marknaden för livsmedelsleverantörer är sammansatt ur ett kostnadsperspektiv. Analysen av datamaterialet visar att den faktor som har störst effekt på antal budgivare är ett öppet förfarande i upphandlingen. Detta är något förvånande då vi antog att ett stort kontraktsvärde skulle tilldra sig färre budgivare. Då även variabeln deladupphandling ges en betydande koefficient som uppvisar signifikans, talar detta för att ett stort kontraktsvärde i sig inte behöver verka hämmande för konkurrensen, ifall upphandlingen samtidigt präglas av möjligheten att lämna anbud på delar av den. Att ökad konkurrens inte är ett uttalat huvudsyfte bland kommunerna som infört samordnad distribution är också något som kan påverka utfallet, men det går endast att spekulera i. En medvetenhet hos uppha...
Diskussion. Ambitioner, mål och mätbarhet Det finns ambitioner att köpa hållbart producerade livsmedel bland många av de statliga verksamheterna. Men en viss tveksamhet har smugit sig in det senaste året. På frågan om man planerar att öka sina inköp av ekol- ogiskt svarade mindre än hälften att man planerade för en ökning. 2019 var det fler som svarade att de hade ambitionen att öka inköpen. I år var det fler som var tveksamma och svarade att de inte visste. Däremot var det 71 procent som uppgav att de har mål för att öka inköpen av ekologiskt, 8 procentenheter fler än 2019. Några särskilda ekonomiska satsningar på ekologiska livsmedel har inte gjorts i de statliga verksamheterna un- der 2020. Endast en respondent uppgav att man haft extra finansiering för att täcka eventuella merkostnader för ekologiskt 2020. Det var mycket vanligt med höga ekomål för inköp av vissa produktgrupper, till exempel att kaffe, te eller frukt. Av de verksamheter som hade ett mål för ökade ekologiska inköp, var det flest som hade mål om KRAV-certi- fierade kök eller upphandling, fler än som hade procentmål för ekologiska inköp. Det var dock endast hälften av dessa som också hade en tidsplan för att uppnå målet. Kommentarerna visade att även tidsplaner kan utformas på olika sätt och var mer eller mindre mätbara. Ett mål om en procentuell andel ekologiskt av totala inköp till ett visst årtal, till exempel ”50 procent ekologiskt till år 2024” har en bra mätbarhet. Ett mål som ”En årlig ökning med 1,5 procent” är mätbart trots att det inte är tidsatt med ett årtal, medan målet ”En ökning framöver” är svårt att mäta.
Diskussion. Ersättningsmodell och ersättningsnivå • Förebyggande tandvård bidrar till färre övriga sjukdomar • Bemanningssituationen • Anpassning för 3-åringar
Diskussion. ⚫ Finns det gemensamma behov i nätverket? ⚫ Konkreta områden att gå vidare med? Tjänst eller produkt? Befintligt eller skapa nytt? ⚫ Samordnande part? Lokal/regional/nationell nivå? ⚫ Gemensam upphandling i beställarnätverket - finnes resurser/kompetens för att skriva upphandlingsdokument t.ex.?
Diskussion. Produktionsförlusterna har beräknats för kraftverken uppströms Öresjö. Orsaken till att kraftverken nedströms Öresjö exkluderats är att de inte får minskat flöde. Lika mycket vatten som kommer tas ut från Öresjö och Tolken släpps tillbaka i Viskan från reningsverket uppströms Rydboholm. När det gäller påverkan på eventuell reglering så används inte Tolken för korttidsreglering efter elmarknaden, utan regleras för att jämna ut flödet över tid och då främst för att upprätthålla acceptabelt flöde under torrperioder. När det gäller påverkan på regleringen på kraftverken nedströms Öresjö, så har Vattenfall (som äger majoriteten av nedströmsliggande kraftverk i Viskan) inte reglerrätten av Öresjö och kan därmed inte reglera alls där. Därför påverkas inte möjligheten till reglering av kraftverken nedströms Öresjö. Detta innebär att kvalitetsfaktorn för nyttan av regleringen bör vara 1,0. För Boga Kvarn saknas förutom uppgifter om fallhöjden även uppgifter om medelårsproduktionen. Det gör resultatet svårt att kontrollera och det går inte heller att göra någon känslighetsanalys. För Kröklingsfors innebär ett uttag på 125 l/s inte en produktionsförlust utan en liten produktionsökning (se Bilaga 1). För Boga Kvarn är det endast ett vattenuttag på 255 l/s som innebär produktionsförlust. Orsaken till det är att föreslagna nya regleringen i sig ger en produktionsökning. Den effekten gäller även för de övriga kraftverken där den nya föreslagna regleringen alltså minskar produktionsbortfallet. En produktionsberäkning med den nya förslagna regleringen utan vattenuttag från Tolken är gjord vilket bekräftar detta. En tabell med jämförelse presenteras i Bilaga 2. Uppdragsnummer 30019585-600 Uppdrag Tolken - energibortfallsberäkningar
Diskussion. 45 6.1 Vilka kommunikationskanaler används med handlarna idag och vilken typ av information flödar i dessa kanaler? 45 6.2 Hur skapas och delas kunskap mellan anställd-anställd och huvudkontor-butik? ................................................................................................................................................. 47 6.3 Vilka för och nackdelar finns det med att involvera handlarna? 48 6.4 Vad är viktigt i en kompletterande kommunikationskanal? 50
Diskussion. Den bild som tecknats ovan angående avtal om mahr och svensk familjerätt gör att utrymmet för att beakta sådana avtal inom ramen för gällande rätt får anses vara relativt litet. Det sammanhänger med att svensk familjerätt i hög grad tillgodoser de syften som ett avtal om mahr har – att motverka att i synnerhet kvinnor hamnar i en ekonomisk utsatt situation efter upplösning av äktenskapet. Ett annat skäl till vår inställning är att parter som ingått ett avtal om mahr kan upprätthålla det om de är överens; reglerna om bodelning för makar eller sambor utgör inte något hinder mot att avtalet fullföljs exem- pelvis i samband med äktenskapsskillnad eller separation. För sambor är det familjerättsliga skyddet mindre omfattande än för makar, men de har större möjligheter än makar att ingå avtal, jfr ÄktB 8:2 och 9:13. Genom kunskap om svensk familjerätt kan åtgärder vidtas som minskar risken för att ett avtal om mahr inte beaktas vid en framtida tvist mellan parterna. Ett sätt kan vara att använda mahr maquddam, som realiseras i samband med ingåendet av äktenskap/samboende, i kombination med äktenskapsförord eller samboavtal. Egendom som en kvinna erhåller som mahr, likaväl som kvinnans eller mannens övriga egendom, kan undantas från en bodelning genom att göras till enskild egendom eller undantas från att bli samboegendom. Vad som utgör en lämplig utformning av ett äktenskapsförord respektive samboavtal måste avgöras i varje enskilt fall och är beroende av parternas situation och önskemål. Endast undantagsvis kan ett äktenskapsförord respektive sambo- avtal anses som oskäligt och jämkas vid en bodelning mellan avtalsparterna (ÄktB 12:3 och SamboL 9 § tredje stycket). Som framgått ovan är det betyd- ligt svårare att använda äktenskapsförord för att undvika framtida tvister mel- lan makar angående mahr muakhar, bland annat eftersom ett sådant avtal risk- erar att underkännas som ett avtal om egendomens fördelning vid upplösning av äktenskapet (jfr ÄktB 9:13). Genom att realisera avtalet om mahr muakhar under ett äktenskap och registrera egendomsöverföringen som en gåva (jfr ÄktB 8:1) kan makar emellertid även i detta fall upprätta ett äktenskapsförord för att reglera vad som ska undantas vid en framtida bodelning. Innehållet i ett avtal om mahr tas i regel upp till behandling under vigselcere- monin av vigselförrättaren. När vigseln sker i Sverige är det ofta en imam erkännandet av kafalaarrangemanget samma intressen som en adoption. Klagandens intressen tillgodoså...
Diskussion. Förvaltningen har velat undersöka frågan om det finns behov av en större ungdomssatsning i centrala Uppsala för målgruppen16 - 25 år innan beslut fattas om renovering av fastigheten Dragarbrunn 3:1. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att göra en utredning. Utredarnas svar var inte enhälligt för något enskilt alternativ och de lyfter att det finns många fördelar med flera separata verksamheter som idag. En fördel med ett större samlat hus kan dock vara att de blir ett mer allmänt hus som känns välkomnande för alla, och att man inte känner att man måste tillhöra en specifik grupp för att delta. En större satsning skulle säkerligen möjliggöra mer professionella förutsättningar för att bedriva kultur- och fritidsändamål i form av ändamålsenliga och moderna lokaler och tillgång till pedagoger. Det är dock för tidigt att säga något om eventuella framtida satsningar och det kan hända att en nyrenoverad fastighet på Xxxxxxxxxxxxxxx 00 inte motsätter framtida satsning, utan att de då kan komplettera varandra. Beslutet om eventuell renovering av Svartbäcksgatan 32 måste fattas nu. Föreningen måste evakueras, se mer under evakuering nedan. Alternativet om inte kulturnämnden behåller fastigheten Xxxxxxxxxxx 0:0 hade varit att flytta föreningen till tillfälliga lokaler för längre tid, inför en framtida större satsning, det finns dock en risk att föreningen och engagemanget slocknar under tiden. Om fastigheten på Svartbäcksgatan behålls och renoveras behöver föreningen vara evakuerade under renoveringstiden. Det finns mycket som talar för att renovera fastigheten och låta den fortsätta bära sitt arv av ett föreningshus. Samtidigt har kulturnämnden en del närliggande frågor att fortsätta titta på och en diskussion kring dessa följer nedan.
Diskussion. Hur skulle samhället fungera om avtal inte vore rättsligt bindande? Xxx skulle vardagslivet se ut om ingen kände någon moralisk skyldighet att hålla vad som lovats?