Ersättningsmodellen exempelklausuler

Ersättningsmodellen. Den årliga ersättningen till Vårdgivaren beräknas som summan av produktionsrelaterad (rörlig) ersättning enligt punkt 2.1 nedan och uppdragsrelaterad (fast) ersättning enligt punkt 2.3 nedan som båda grundas på ersättning per besök i öppenvård med vikt 1,0. Ersättning för Åtagandet ska utgå till Vårdgivaren i enlighet med i Prisbilagan angiven ersättning per besök. Under avtalsperioden kan justering ske av i Prisbilagan angivna volymer och vikter per besök med mera förutsatt att ändringen ryms inom ramen för summan av tilldelade totala vikter i öppenvård per år. Den uppskattade totala ersättningen per år beräknas enligt nedan: Uppskattad total ersättning = ersättning per besök i öppenvård med vikt 1,0 x summa av tilldelade totala vikter i öppenvård per år
Ersättningsmodellen. Ersättningsmodellen är en vidareutveckling av den ersättningsmo- dell som beskrivs i bilaga 1 till Ramavtal 2003 mellan Lantmäteriver- ket och Svenska Kommunförbundet. Storleken av ersättningarna till kommunerna grundas på det ökade värde kommunernas medverkan i uppbyggnad och ajourföring av de nationella databaserna skapar. Detta värde uttrycks som en andel av Lantmäteriets totala årliga in- täkter från försäljning av grundläggande fastighetsinformation och geografisk information som finns i de nationella databaserna. Denna information säljs via återförsäljare i form av olika produkter med olika sammansatt informationsinnehåll och varierande andel kom- munal information. För marknadsföring, försäljning, produktutveck- ling m.m. har Lantmäteriet kostnader som skall betalas av försälj- ningsintäkterna. Dessa kostnader har beaktats när den andel i intäk- terna som beror av kommunernas medverkan beräknats. Värdet av kommunernas insatser beskrivs som andel i Lantmäteriets totala intäkter på tre olika samverkansnivåer och för olika informa- tionsslag. Samverkansnivån mellan Lantmäteriet och den enskilda kommunen beror av hur omfattande kommunens medverkan i de nationella databaserna är, vilken information kommunens åtagande avser samt vilka tekniska lösningar för samverkan som utnyttjas. Till grund för förhandlingarna har legat version 4.4 av Objekttypkatalo- gen.
Ersättningsmodellen. Ersättningsmodellen är en vidareutveckling av den ersättningsmodell som beskrivs i bilaga 1 till Ramavtal 2000 mellan Lantmäteriverket och Svenska Kommunförbundet. Storleken av ersättningarna till kommunerna grundas på det ökade värde kommunernas medverkan i uppbyggnad och ajourföring av de nationella databaserna skapar. Detta värde uttrycks som en andel av Lantmäteriets totala årliga intäkter från försäljning av grundläggande fastighetsinformation och geografisk information som finns i de nationella databaserna. Denna information säljs i form av olika produkter med olika sammansatt informationsinnehåll och varierande andel kommunal information. För marknadsföring, försäljning, produktutveckling m m har Lantmäteriet kostnader som skall betalas av försäljningsintäkterna. Dessa kostnader har beaktats när den andel i intäkterna som beror av kommunernas medverkan beräknats. Värdet av kommunernas insatser beskrivs som andel i Lantmäteriets totala intäkter på tre olika samverkansnivåer och för olika informationsslag. Samverkansnivån mellan Lantmäteriet och den enskilda kommunen beror av hur omfattande kommunens medverkan i de nationella databaserna är, vilken information kommunens åtagande avser samt vilka tekniska lösningar för samverkan som kan utnyttjas.
Ersättningsmodellen 

Related to Ersättningsmodellen

  • Ersättningskrav Ersättningskrav ska framställas till bolaget snarast efter det att skadan uppkommit och senast 6 månader från det att den försäkrade fått kännedom om sin möjlighet att få ersättning. Avser ersättningskravet förlust enligt B1.04 och B2.04 ska krav framställas senast 3 månader efter ansvarstidens* slut. Framställs kravet senare är bolaget fritt från ersättningsskyldighet. Den försäkrade är skyldig att specificera sitt ersättningskrav och på anmodan lämna förteckning över försäkrad egendom - skadad och oskadad - med uppgift om varje föremåls värde före och efter skadan. Den försäkrade är även skyldig att på anmodan styrka ersättningskravet genom att lämna de upplysningar som står till buds och genom att tillhandahålla verifikationer, bevis och andra handlingar som behövs för att bedöma bolagets ansvarighet och ersättningens storlek.

  • Förutsättningar Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande

  • Skadeersättningsregler Bolaget ersätter • kostnaderna enligt C.11.20 • räddningskostnader enligt C.43.2 med avdrag för självrisk* enligt C.42.

  • Ersättningar För kurser, som arrangeras vid FFC:s eller dess medlemsförbunds kurscentraler eller på grund av särskilda skäl på ett annat ställe och som utbildningsarbetsgruppen har godkänt, och som är nödvändiga med tanke på ifrågavarande persons arbetsuppgifter, är arbetsgivaren skyldig att till en förtroendeman, suppleant för huvudförtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig, vice arbetarskyddsfullmäktig, medlem i arbetarskyddskommission och till ett skyddsombud betala ersättning för inkomstbortfall; till ovan nämnda förtroendemän för högst en månad och till personer med arbetarskyddsförtroendeuppdrag för högst två veckor. På samma sätt betalas ersättning för utbildningar i anknytning till förtroendemannaverksamheten som arrangerats i ovan nämnda utbildningsinstitut till fackavdelningens ordförande för högst en månad, ifall han eller hon arbetar på ett företag med minst 100 arbetstagare inom branschen och den fackavdelning som han eller hon leder har minst 50 medlemmar. Dessutom ska den måltidsersättning som centralorganisationerna har kommit överens om betalas som ersättning för de måltidskostnader som kursen förorsakar kursarrangörerna. Ersättningen betalas för de arbetstagare som avses i det föregående stycket och för varje sådan kursdag för vilken det betalas ersättning för inkomstbortfall. Arbetsgivaren är skyldig att betala ovan avsedda ersättningar till samma person endast en gång för samma eller till innehållet motsvarande utbildning.

  • Skadeersättning Försäkringsgivaren ersätter • skada värderad enligt punkt 12 • ränteförlust och/eller skälig räntekostnad under ansvarstiden med hänsyn till att ersättning betalas efter ansvarstidens slut. Vid beräkning av ränteförlust betalas avkastningsränta enligt Riksbankens referensränta med ett tillägg av 2 procentenheter • räddningskostnad enligt Allmänna Avtalsbestämmelser (AA) punkt 7.3, med avdrag för - självrisk enligt punkt 10.2 - underförsäkring och otillräckligt kalkylbelopp enligt punkt 13.4 - övriga bestämmelser som kan inverka på ersättningen, till exempel påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrifter enligt punkt 11.20.

  • Ersättningsbestämmelser Du är skyldig att anmäla djurkollision till polisen. Observera även de övriga ersättningsbestämmelserna i punkt 9.8 nedan.

  • Räddningskostnader Ersättning betalas för skäliga kostnader som den försäkrade haft för att fullgöra sin räddningsplikt enligt 9.1 (Räddningsplikt), dock högst med det belopp varmed förlusten av det försäkringsmässiga täckningsbidraget minskat. Medför sådan kostnad nytta även under eventuell karenstid eller efter ansvarstidens slut, ersätts högst det belopp som kan anses falla på ansvarstiden med undantag av karenstiden.

  • Ersättningsbelopp Ersättningsbeloppet utgörs av · skadebelopp enligt A.41. Skadevärderingsregler · röjningskostnad enligt A.43.4 · räddningskostnad enligt A.43.5 med avdrag för · självrisk* enligt A.42 och med hänsyn till · leverantörsgaranti enligt A.43.7.

  • Ledande befattningshavare Xxxxxx Xxxxxxxx

  • Fortsättningsförsäkring Rätt till fortsättningsförsäkring ingår inte.