Förläggning exempelklausuler

Förläggning. Mom 4:1. Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller dylikt, som överenskommes med företrädare för den fackliga organisationen.
Förläggning. Semesterledighet ska förläggas så, att medarbetaren i möjligaste mån får en sammanhängande ledighetsperiod om minst fyra, dock minst tre, veckor under perioden juni‐augusti. Om verksamheten inte medger att mer än tre veckor förläggs sammanhängande, bör om möjligt den fjärde veckan utläggas under juni‐augusti, dock ska minst fyra veckor utläggas under perioden maj‐ september. Överenskommelse kan träffas mellan arbetsgivaren och medarbetaren om avvikelse från vad som anges ovan. Semesterdagar med semesterlön ska förläggas före semesterdagar utan semesterlön. Vid begäran om annan semester än huvudsemester under sommaren ska arbetsgivaren lämna besked om semester kan beviljas eller inte inom en månad från det att tjänstemannen begärt semester hos arbetsgivaren.
Förläggning. Beredskapstjänst utförs enligt vid resp. verkstad/avsnitt överenskommet schema. Uttagning till beredskapstjänst skall ske i samråd inom resp. verkstad/avsnitt och personal som uttagits till beredskap förtecknas. Uttagning till beredskapstjänst skall i första hand ske på frivillig väg. Skulle tillräckligt antal inte kunna uppbringas på detta sätt, skall samtliga inom berörd personalkategori kunna ingå i beredskapstjänsten. I det fall inom en verkstad/avsnitt fler än en samtidigt upprätthåller beredskap skall endast erforderligt antal utkallas. Beredskapstjänst omfattar sjudygnsperiod med förläggning efter överenskommelse med resp. ansvarig chef. För beredskapsgående gäller arbetstider enligt – Bilaga 4.
Förläggning. Utfyllnadsskift schemaläggs ej. Företaget kan, om behov föreligger, i samband med övergripande semesterplanering och vid planering av ledighet på grund av arbetstidskonto schemalägga två U-skift per år och anställd. Den enskilde anställde (gäller ej för helt lag eller skiftlag) som under friskift kallas till möte del av dag har rätt att, efter samråd med arbetsledningen, få fullgöra tid upp till helt skift och därigenom få tillgodoräkna sig U-tid. Utfyllnadstid kan tas i anspråk för kompetensutveckling, internt arbete inom lagen, med mera.
Förläggning. Semestern ska normalt läggas så att den omfattar hel kalendervecka, måndag – söndag. Anställd ska kunna utsträcka en veckas semester så att den även omfattar veckoslutet före semesterveckan. Ansökan om sådan utsträckt ledighet ska göras tillsammans med ordinarie semesteransökan. Planenlig semester läggs ut måndag – söndag oavsett om de är arbetsdagar eller fridagar. Normalt konsumerar en vecka fem semesterdagar - aldrig mer. Parterna är överens om att lördag och söndag såväl i början som i slutet av en semesterperiod kan vara konsumerande. De lördagar och söndagar som infaller under en semesterledighet på minst fem dagar konsumerar inte semesterdagar. Fp-dag som infaller måndag-fredag i en semesterledighet om minst fem dagar konsumerar semesterdag. Börjar semesterledigheten med en eller flera Fp-dagar konsumerar den/dessa inte semesterdagar. Om antalet Fp-dagar i en semesterperiod understiger antalet lördagar och söndagar, inklusive inledande kranshelg i semesterperioden, är överskjutande lördagar och söndagar ledighetskonsumerande. (Arbetstagare kan om denne så önskar arbeta sådan ledighetskonsumerande dag för att spara ledighet.) Om antalet FP dagar överstiger antalet lördagar och söndagar vid en semesterledighet omfattande udda antal kalenderveckor skall överskjutande FP-dag flyttas till söndagen omedelbart före första semesterveckan så att semestern konsumerar i genomsnitt 5 semesterdagar per semestervecka. Arbetstagaren bör, om han så begär, beviljas ledigt även lördagen och söndagen omedelbart före en hel semestervecka måndag - söndag. Omfattar semesterledigheten 19 dygn eller mer, med början på en måndag, har arbetstagaren rätt att vara ledig veckoslutet (lördag- söndag) före semesterperioden. Om arbetsgivaren kallar in en facklig förtroendeman och semesterledigheten av den anledningen förändras så att denna rättighet formellt upphör skall denne ändå beviljas denna veckoslutsledighet. F-dagar och 0-dagar, som infaller måndag-fredag under en semesterledighet om minst fem dagar är semesterkonsumerande, såvida inte den aktuella dagen är inarbetad före semesterledigheten. Infaller lätthelgdag måndag-fredag i semesterledigheten räknas sådan dag in i semesterperioden men konsumerar inte semesterdag. Detta innebär direktkompensation med de per kalenderår uträknade lätthelgsfridagarna.
Förläggning. 4.2.11 En öppen cistern skall vara placerad på stadigt, jämnt bärande underlag av obrännbart material och i övrigt vara förlagd så att den inte utsätts för skadliga påkänningar genom sättning o.d. Om cisternen har helt understödd botten skall underlaget vara tätt. Cisternen skall antingen förläggas ovan mark - även inomhus - så att den kan inspekteras eller i mark med tillräcklig täckning eller på fundament som är tätt. Regelbunden kontroll skall göras för att säkerställa att cisternen inte utsätts för skadliga sättningar. Cistern förlagd i öppet vatten skall vara säkert förankrad eller förtöjd.
Förläggning. Arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetstagaren bereds semester. Semester med undantag för eventuell sparad semester skall förläggas till det kalenderår den intjänats. Hela årssemestern ska förbrukas innan uttag av sparad semester.

Related to Förläggning

  • Överläggning Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestå- ende löneöversynen. • Parterna ska redogöra för sina övergripande inrikt- ningar för löneöversynen samt grunderna för sina ställningstaganden. I detta ingår att gå igenom företagets verksamhetsmål, resultat, konkurrenssituation, lönsam- het, lönepolitik, lönestruktur samt lönekriterier. Vidare ska minnesanteckningar från föregående avstämning uppmärksammas. • Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga. • Vid överläggningen ska parterna sträva efter samsyn kring de övergripande principerna. • Vid överläggningen fastställer parterna en tidplan. • Vid överläggning ska minnesanteckningar föras. • I förekommande fall går parterna igenom gällande lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner. • Vid överläggningen ska fokus ligga på de övergripande delarna i löneprocessen.

  • Avstängning Förseelser m.m.

  • Uppsägning Institutet kan säga upp depå-/kontoavtalet per brev till up- phörande två månader efter det att kunden enligt punkten G.2 ska anses ha fått meddelandet. Kunden kan säga upp avtalet på de sätt som framgår enligt G.2 (dvs. via lösenordsskyddad inloggning på Institutets hemsida, per brev eller muntligen vid besök på kontor samt via e-post efter särskild överenskommelse) till upphörande en månad efter det institutet enligt samma punkt ska anses ha fått meddelandet. Vid depå-/kontoavtalets upphörande ska parterna genast reglera samtliga sina skyldigheter enligt dessa bestämmelser. Depå-/ kontoavtalet gäller dock i tillämpliga delar till dess att part fullgjort samtliga sina åtaganden gentemot motparten. Vidare får var och en av institutet och kunden säga upp uppdrag enligt dessa bestämmelser avseende visst värdepapper på samma villkor som anges ovan. Oavsett vad som sagts i föregående stycke får part säga upp depå-/kontoavtalet med omedelbar verkan om motparten väsen- tligen brutit mot avtalet. I sådant fall ska varje avtalsbrott, där rättelse trots anmaning inte snarast möjligt vidtagits, anses som ett väsentligt avtalsbrott. Institutet får även säga upp depå-/ kontoavtalet med omedelbar verkan vid förändringar av kundens skatterättsliga hemvist som medför att institutet inte längre kan fullgöra sin skyldighet att för kundens räkning vidta åtgärder be- träffande skatt enligt vad som anges i avsnitt F eller att fullgöran- det av sådan skyldighet avsevärt försvåras. Vid depå-/kontoavtalets upphörande ska institutet till kunden utlämna/överföra samtliga i depån registrerade värdepapper eller - om uppsägningen avser visst värdepapper - detta värdepapper. Kunden ska lämna skriftliga anvisningar till institutet om utläm- nandet/överföringen av värdepapper och pengar. Om inte såda- na anvisningar lämnats inom två månader efter den dag depå-/ kontoavtalet enligt uppsägningen upphört eller om utlämnandet/ överföringen inte kan ske enligt kundens anvisningar, får institu- tet: • beträffande finansiellt instrument som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; för kundens räkning öppna Vp-konto eller motsvarande hos central värdepappersförvarare och till sådant konto överföra de finansiella instrumenten, • beträffande värdepapper i dokumentform; om hinder inte föreligger mot utlämnande på grund av lag eller avtal, på be- tryggande sätt och på bekostnad av kunden sända värdepap- peren till kundens adress som är känd för institutet, samt • beträffande annat värdepapper än ovan nämnda samt värdepapper i dokumentform om försändelse visat sig vara obeställbar; på det sätt institutet finner lämpligt sälja eller på annat sätt avveckla värdepapperen och, om värdepapperen saknar värde, låta förstöra respektive avregistrera dessa. Institutet får ta betalt för vidtagna åtgärder samt för kostnad- erna för avvecklingen genom avdrag från försäljningslikviden. Eventuellt överskott ska utbetalas till kunden medan eventu- ellt underskott ska omgående ersättas av kunden. • beträffande pengar på depån och anslutna konton; betala ut till annat konto tillhörande kunden eller för kundens räkning.

  • Föredragning I samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklas.

  • Försäljning Försäljning sker genom teckning, där erbjudande om teckning av MTN riktas till en bred allmänhet till ett i förväg bestämt pris. Erbjudandet sker genom SEB:s Distributör.

  • Förtida uppsägning Tryggkredit har rätt att få betalning i förtid om någon av följande omständigheter föreligger: • 1. Kredittagaren sedan mer än en månad är försenad med betalningen av ett belopp som överstiger 10 procent av kreditfordran. • 2. Kredittagaren sedan mer än en månad är försenad med betalningen av ett belopp som överstiger 5 procent av kreditfordran och dröjsmålet avser två eller flera poster som förfallit vid olika tidpunkter. • 3. Kredittagaren på annat sätt är väsentligt försenad med betalningen. • 4. Av Xxxxxxxxxxxxx vid ansökan eller därefter lämnade uppgifter visar sig felaktiga eller senare händer motiverar ändrat ställningstagande. • 5. Det står klart att Xxxxxxxxxxxxx genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala sin skuld. Vill Tryggkredit få betalt i förtid enligt punkterna 1-3, gäller en uppsägningstid om fyra veckor räknat från den tidpunkt då Tryggkredit sänder ett med¬delande om uppsägningen i rekommenderat brev till Xxxxxxxxxxxxx, eller uppsägningen utan sådan åtgärd kommit Kredittagaren tillhanda. Har Tryggkredit krävt betalning i förtid enligt punkterna 1-3, är Xxxxxxxxxxxxx ändå inte skyldig att betala i förtid om han/hon före utgången av uppsägningstiden betalar vad som förfallit jämte dröjsmålsränta. Om Xxxxxxxxxxxxx tidigare på grund av denna bestämmelse, undgått skyldighet att återbetala krediten i förtid har Xxxxxxxxxxxxx inte rätt att åter åberopa sig på denna bestämmelse.

  • Arbetstidens förläggning Vid arbetstidens förläggning ska hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen ska vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt. Den enskilde tjänstemannen har rätt att få sina önskemål om arbetstidens längd och förläggning prövade av arbetsgivaren. Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses ska arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta. Den enskilde tjänstemannens önskemål ska även vägas mot andra tjänstemäns behov och önskemål. Vid ändring av tjänstemannens arbetstid ska arbetsgivaren informera tjänstemannen minst en månad innan ändringen genomförs.

  • Utspädning Vid fulltecknad emission kommer aktiekapitalet att ökas med 7 000 000,00 kr, från 3 500 000,00 kr till 10 500 000,00 kr. Antalet aktier kommer då att ökas med högst 261 257 458 stycken, från 130 628 729 aktier till 391 886 187 aktier. De nyemitterade aktierna kommer att utgöra 66,7 procent av samtliga utestående aktier. Befintliga aktieägare som inte tecknar sin berättigade andel kommer vid full teckning att se sitt ägande i Bolaget spädas ut i motsvarande grad.

  • Hävning Den upphandlande enheten har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om leverantören: ● väsentligt misskött uppdraget ● misskött uppdraget och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan (varning) vidtagit rättelse ● i väsentligt hänseende brutit mot avtalet och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse ● kommer på obestånd och inte ofördröjligen efter begäran ställer betryggande säkerhet för sitt åtagande ● inte fullgör eller på annat sätt missköter redovisning och betalning av skatter och avgifter ● utan medgivande från den upphandlande enheten överlåter avtalet på annan ● utan medgivande från den upphandlande enheten genomför ägarskifte av väsentlig betydelse för den upphandlande enheten ● utan medgivande från den upphandlande enheten anlitar underleverantör ● saknar föreskriven försäkring ● lämnat oriktiga uppgifter i anbudet och dessa uppgifter har varit av väsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelning av avtal Om påtagliga brister förekommer med regelbundenhet oavsett om de var för sig åtgärdas inom rimlig tid kan en sådan regelbundenhet utgöra grund för såväl skadestånd som hävning av avtal. Om leverantören missköter uppdraget har den upphandlande enheten rätt att låta avhjälpa felet eller bristen på leverantörens risk och bekostnad eller begära sådant prisavdrag som motsvarar felet eller bristen. Hävning ska ske skriftligen. Den upphandlande enheten äger rätt att erhålla ersättning för uppkomna kostnader i samband med hävning. Leverantören har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om den upphandlande enheten väsentligt misskött uppdraget. Leverantören är i dessa fall berättigad till ersättning för utförd del av uppdraget, skälig kostnad för avveckling samt utebliven skälig vinst på den del av uppdraget som inte blivit utförd. Hävning ska ske skriftligen.

  • Anläggningar 3.1 Parterna får inte använda sina anläggningar så att skada kan uppkomma på motpartens anläggningar, eller så att störningar kan uppstå i nätet eller för andra kunder.