Gemensamt. Hur tillämpar vi RALS-T i vår verksamhet? Xxx möjliggör vi att lönen blir en investering i verksamhet och medarbetare? På vilket sätt får avtalets intentioner genomslag i vår lokala lönebildning? Stödjer lönestrukturen verksamhetens uppdrag och utveckling? Har vi ett tydligt samband mellan lön och resultat? Hur ser vi på resultaten av våra respektive analyser? ATT DISKUTERA: När Arbetsgivarverket och Saco-S 2010 tecknade RALS-T, var syftet att skapa för- utsättningar för en strategisk, lokal löne- bildning. Lokala parter skulle inte störas av regelbundet återkommande centrala förhandlingar, utan ges förutsättningar att arbeta långsiktigt och utifrån behov och förutsättningar i den egna verksamheten. Det unika med RALS-T är just detta. Avtalet löper tills vidare och erbjuder stort utrymme för lokala parter att utveckla en lönebildning väl anpassad till den egna verksamheten. RALS 2010-T saknar alla former av cen- tralt fastställda nivåer för löneföränd- ringar. Det är en viktig komponent för en långsiktig lönebildning. Avtalet bygger istället på varje enskild verksamhets behov, ekonomiska förutsättningar och åstadkomna resultat. Det innebär att den lokala lönebildningen tar sin utgångspunkt i respektive verksamhet och den låter sig inte styras av löneökningsutrymme som fastställts utanför verksamheten. Därmed möjliggör RALS 2010-T en lokal lönebildning som ser lönen som en inves- tering i verksamhetens och medarbetares goda resultat.
Gemensamt. Hur jobbar vi som lokala parter med det långsiktiga perspektivet? Hur ser vi på de långsiktiga utmaning- arna, t.ex. kompetensförsörjningen? Har vi en bra analysprocess som ger svar på de långsiktiga utmaningarna? Har vi ett tydligt verksamhetsfokus i våra bedömningar? Har vi de karriärvägar/utvecklings- möjligheter som vi önskar för att kunna rekrytera och behålla kompe- tens på sikt? ATT DISKUTERA: Lönepolitiken påverkas på olika sätt av beslut om verksamhetens inriktning och vilken kompetens som behövs. Vilken på- verkan besluten får på kort och lång sikt behöver analyseras. När lönepolitiken tydligt avspeglar de beslut som tagits, utgör den ett bra stöd för verksamhetens utveckling. Den analys som beskrivs under rubriken ”Inledning” är ett exempel som kan bilda utgångspunkt för ett långsiktigt arbete. Resultatet av analysen utgör ett bra under- lag för eventuella beslut om förändringar av inriktningen av lönepolitiken och/eller för- ändringar av befintliga lönestrukturer på kort och lång sikt. När ett sådant underlag finns ger tillsvidareavtalet RALS 2010-T de avtals- mässiga förutsättningarna för lokala parter att arbeta under en längre tidsperiod med de behov som identifierats. Med ett långsiktigt perspektiv kan parterna bottna såväl i verksamhetens inriktning som vilken kompetens som behövs inom verk- samheten på kort och lång sikt. Detta lägger en bra grund för lönerevisionen. När förändringar sker i verksamheten kan också lönepolitiken behöva justeras utifrån de nya förutsättningarna.
Gemensamt. Har vi grundat diskussionen kring behov och förändringar på ett bra sätt? Har vi strävat efter att bilda oss en gemensam uppfattning om lönebilden? Hur stödjer lönebildningen att medar- betarna arbetar och utvecklas på det sätt som verksamheten kräver? ATT DISKUTERA: PARTSRÅDET RALS 2010-T – ETT LÖNEAV TAL SOM VISAR XXXXX 00
Gemensamt. Hur kan vi som lokala parter skapa så goda förutsättningar som möjligt för chefer och medarbetare? Har vi behov av att utveckla samtalsmal- lar, policys och lönekriterier som speglar verksamhetens behov och mål? Har vi som parter förutsättningar att utveckla en alternativ oenighetsordning? PARTSRÅDET RALS 2010-T – ETT LÖNEAV TAL SOM VISAR XXXXX 00
Gemensamt. Köpebrev i original Köpekontrakt, kopia Övrig fångeshandling vid arv/gåva/bodelning Denuntiationshandling, Bostadsrätt (2 st original) Kostnaden, exklusive kontorets arvode, bokas enligt följande: Försäkringsbrev, arrendekontrakt Juristgranskning. Har granskats av (namn på jurist) Personbevis/Registreringsbevis/Id-handling Beslutsunderlag förening/stiftelse Covenant uppföljning Övrig säkerhet (t.ex. fysiska pb, aktier, överhypoteksförbindelse)
Gemensamt. Valberedningen föreslår att styrelsens ledamöter och suppleanter gemensamt ska förfoga över 1,5 prisbasbelopp (prisbasbelopp för 2021 är 47 600 kronor,) 1,5 prisbasbelopp för 2021, är 71 400 kronor, som årsarvode, vilket ska fördelas enligt överenskommelse. Omröstningen utföll med 73 ja 1 Nej
Gemensamt. Dukan även få delersättning om din katt varak-tigt förlorar sin avelsduglighet till följd av någon av nedanstående ärftliga avelshygieniska skäl: • att kattens ärftliga sjukdom eller defekt även är konstaterad hos helsyskon eller föräldradjur • att kattens avkomma i minst två fall i olika kullar och efter parning med olika kattor har samma konstaterade ärftliga sjukdomar eller defekter.
Gemensamt skadeanmälningsregister Försäkringsbolaget äger rätt att i ett för försäkrings- branschen gemensamt skadeanmälningsregister (GSR) registrera anmälda skador kopplade till denna försäkring. Personuppgiftsansvarig för det gemensamma skadeanmälningsregistret är Svensk Försäkring.
Gemensamt. Tidigare var basförsäkringen uppdelad i olika in- komstintervall. Från och med den 1 februari 2017 för- säkrar basförsäkringen månadsinkomster upp till 80 000 kronor. Det gäller för försäkringsfall som in- träffat från och med den 1 februari 2017. Vissa för- säkrade kan omfattas av en tidigare basförsäkring som försäkrar lägre månadsinkomster. Detta fram- går i förekommande fall av försäkringsbeskedet. Basförsäkringen försäkrar den del av den försäkra- des månadsinkomst som överstiger ersättningstaket enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Den högsta försäkringsbara månadsinkomsten i bas- försäkringen är 80 000 kronor. Genom tilläggsförsäk- ring – inkomst, punkt 3, finns möjlighet att försäkra högre inkomster. I den inkomst som kan försäkras ska förutom lön även andra normalt förekommande ersättningar som beskattas som inkomst av tjänst ingå, enligt regler i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Andra tillfälliga eller oregelbundet utbetalda ersättningar räknas däremot inte med. I den inkomst som kan försäkras för en person som är anställd ska förutom lön även följande ersätt- ningar, som utbetalats minst fyra (4) gånger de sen- aste 12 månaderna före arbetslöshetens inträde, ingå:
Gemensamt. Alla de som har angivits i förteckningen ”Personalför- teckning – vilka som ska försäkras” i detta avtal omfat- tas automatiskt av valda försäkringar från den dag avta- let börjar gälla, under förutsättning att denne ingår i den försäkringsberättigade gruppen. En anställd hos försäk- ringstagaren som anmälts till Bliwa efter den dag avtalet började gälla omfattas av försäkringen från och med da- gen efter denne inträdde i den försäkringsberättigade gruppen.