Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). I de fall de enskilda/patienterna väljer att fortsätta vara listad hos sin husläkare, samt de som vistas på en korttidsplats. • utgöra en grund för respektive läkarorganisation och kommunfinansierad verksamhet när det gäller att teckna en lokal överenskommelse som förtydligar respektive organisations ansvar för samverkan när det gäller hälso- och sjukvårdsinsatser inom särskilt boende för äldre • förtydliga hur hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt kan bidra till en god samverkan som fokuserar på de enskildas/patienternas situation i det gemensamma uppdraget att skapa en hälso- och sjukvård med god kvalitet.
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). 1.2 Syfte Delöverenskommelsen syftar till att på en övergripande nivå • klargöra ansvaret för sjukvårdshuvudmännen Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län. Delöverenskommelsen syftar till att på lokal vårdgivarnivå • klargöra ansvaret för samverkan mellan läkarorganisationen (i förekommande fall husläkarorganisationen17) och den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal som den kommunfinansierade verksamheten ansvarar för i särskilt boende för äldre • utgöra en grund för respektive läkarorganisation och kommunfinansierad verksamhet när det gäller att teckna en lokal överenskommelse som förtydligar respektive organisations ansvar för samverkan när det gäller hälso- och sjukvårdsinsatser inom särskilt boende för äldre • förtydliga hur hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt kan bidra till en god samverkan som fokuserar på de enskildas/patienternas situation i det gemensamma uppdraget att skapa en hälso- och sjukvård med god kvalitet.
1.3 Målgrupp för delöverenskommelsen De som efter ett biståndsbeslut av kommunen bor i ett särskilt boende för äldre, oavsett ålder, och har listat sig hos en läkarorganisation som är godkänd av regionen och som valts av den kommunfinansierade verksamhet den enskilde bor i. I målgruppen ingår även enskilda patienter som har beviljats bistånd i form av vistelse på korttidsplats.
1.4 Mål för delöverenskommelsen De enskilda/patienterna • ska känna sig trygga med att hälso- och sjukvårdshuvudmännen, kommun och region, samverkar i sin planering av hälso- och sjukvården i det särskilda boendet • ska känna sig trygga med att hälso- och sjukvårdspersonalen i det särskilda boendet och läkarorganisationen samverkar kring utformning och genomförande av insatser och att förebyggande och hälsofrämjande insatser prioriteras • får samordnade, goda och säkra hälso- och sjukvårdsinsatser som bygger på bedömningar av de enskildas/patienternas hela situation med respekt för självbestämmande och integritet.
1.5 Definitioner Definitioner återfinns i avsnitt 9 i denna delöverenskommelse.
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård Utvecklingen i efterföljande avtal 2001 gjordes ett förtydligande gjordes av ansvarsgränser mellan kommunerna och regionen3. Grundprinciper och förhållningssätt lyftes fram, och det gavs också exempel på när undantag från huvudregeln kunde ske. Bland annat konstaterades att kommunen har ett ansvar för varaktig, planerad vård i den enskildes hem, men inget ansvar för akutsjukvård till för kommunen okända patienter. Även 2003 gjordes ett förtydligande, och då specifikt av § 4b. Denna avser vården av psykiskt sjuka i ordinärt boende. Man ändrade lydelse för ökad tydlighet, dock utan att göra någon ansvarsförskjutning mellan huvudmännen. Inför det andra avtalet, 2006, gjordes en fullständig utvärdering av hälso- och sjukvårdsavtalet, av Kommunforskning i Västsverige. Ett huvudsakligt problem var oklar patienttillhörighet, vilket också gav konsekvenser för förskrivning av hjälpmedel. Vidare ansågs avtalet lämna stort utrymme för godtyckliga tolkningar vilket medförde diskussioner om ansvarsfördelning. Det framkom också att bristande återkoppling och kommunikation låg bakom många av problemen med genomförandet av Primärvårdsavtalet. Avtalet togs fram med ambitionen att stödja samverkan i en anda av öppenhet och dialog, och att den enskilde patienten skulle ges kontinuitet i vård och behandling även om huvudman skiftar under vårdperioden. Man såg också att avtalet behövde göras mer lättåskådligt och lättare att tillämpa. Även inför det tredje avtalet 2012 gjordes utvärdering av gällande avtal. Denna gång genom att det politiska samrådsorganet gav i uppdrag åt de delregionala kanslierna att analysera avtalet gentemot den verksamhet som bedrevs, och att vid behov ta fram ett gemensamt nytt förslag. Utvärderingsremiss gick till primärvården och sjukhusen i regionen, samt till de delregionala vårdsamverkansgrupperna. Ambitionen med det nya avtalet var att klargöra gränssnittet mellan regionens och kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar. Nya inslag i avtal och i överenskommelser var att regionen skulle ta ansvar för tidigare överenskommelser om SÄRNÄR (särskilda näringsändamål) och för kompressionsförband i sårvårdsförteckningen. Parterna ska också stödja varandra vid implementering av nationella riktlinjer, och kommunen har ansvar för omhändertagna av avlidna även vid hemsjukvård i ordinärt boende. Hösten 2014 genomfördes en uppföljning inför det fjä...
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Hälso- och sjukvårdslagen innehåller huvudsakligen bestämmelser om övergripande mål, ansvarsförhållanden och riktlinjer för verksamheten. Den reglerar det som regioner, kommuner och andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda patienterna.
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)