Lön och löneutveckling exempelklausuler

Lön och löneutveckling. Den årliga löneprocessen bygger på dialog mellan chef och närmast överordnad chef. Lön och lönesättning ska stödja organisationens måluppfyllnad och utveckling. Lön sätts därför utifrån chefens prestation och måluppfyllelse. Närmaste överordnad, lönesättande chef, är den som har bäst kunskap om chefens xxxxxxxxx och prestationer. Det är därför viktigt att lönesättande chef har befogenhet att genomföra dialogen. Tidplan för den årliga löneprocessen, utvecklingssamtal/medarbetarsamtal samt lönesamtal omfattas av de intentioner som återfinns i Samverkansavtal mellan Arbetsgivaralliansen – LO, PTK. Lönerevision ska ske minst en gång per år. Lönerevisionstillfällena för chefer kan förläggas till personligt överenskomna tidpunkter. Kommer chef och organisationen inte överens ska lönerevision ske enligt respektive branschavtals tidpunkt för lönerevision.
Lön och löneutveckling. Lönesättningen ska vara individuell och differentierad utifrån företagets lönepolicy och väl kända lönekriterier.
Lön och löneutveckling. 4.1 Lönesättningen ska vara individuell och differentierad utifrån företagets lönepolicy och väl kända lönekriterier. 4.2 Revidering av lönen ska ske minst en gång per år. Lönerevisionstillfällena för olika individer kan med fördel förläggas till skilda tidpunkter. Lönerevisionstillfällen för olika individer kan med fördel förläggas vid skilda tidpunkter eller för samtliga individer vid ett bestämt tillfälle. Av lokalt avtal om löneprocess enligt punkt 3, ska framgå vilka former och tidpunkter som gäller för lönerevision. På företag där Xxxxxxx saknar företrädare fastställs tidpunkt för lönerevision direkt mellan arbetsgivare och berörd medlem. 4.3 Närmaste chef ska ha ett avgörande inflytande vid lönesättning och lönerevision. Ny lön ska alltid presenteras och motiveras i ett planerat samtal.
Lön och löneutveckling. Kyrkan måste satsa ekonomiskt på kyrkomusikerna. Lönerna måste höjas och anställningsvillkoren för- bättras. En kraftig uppvärdering för alla medlemmar är målet. Redan ingångslönerna måste höjas rejält och en löneutveckling måste skapas som motsvarar den betydelsefulla insats som kyrkomusikerna gör. Några av skälen för uppvärdering kan uttryckas så här: • Lönen ska motsvara de höga kraven på kvalifikationer. Idag krävs en omfattande utbildning för att bli kantor eller organist och dessutom omfattande förkunskaper för att antas till utbildning. • Kyrkomusikerna har stort ansvar som kräver stort yrkeskunnande och omdöme. • Kyrkomusikern är inte endast musiker utan också pedagog, administratör och arbetsledare med ansvar för ett stort antal frivilliga och anställda, körsångare och instrumentalister. • Kyrkomusikerna måste ständigt utveckla sitt kunnande genom vidareutbildning och kompetensut- veckling. • Den långa studietiden innebär ekonomiska uppoffringar under studietiden, avbetalning på studie- skulder under en stor del av det yrkesverksamma livet och lägre pensionsnivå. I löneförhandlingarna ska en del av lönesumman användas för att ge varje medlem reallöneskydd – den- na målsättning innebär att varje medlem ska ha ett procentuellt påslag som motsvarar inflationen under avtalsperioden. Kyrkomusikerna måste också garanteras en god löneutveckling. Detta är nödvändigt för att göra kyrkomusikeryrket attraktivt och för att rekrytera sökande till kyrkomusikerutbildningarna. Det är också nödvändigt för att behålla utbildade kyrkomusiker i yrket. Vi måste också fortsätta verka för att lönespännvidden ökar och se till att en löneutveckling möjliggörs också för de äldre kyrkomusikerna, inte minst de musiker som stannar länge på en anställning.
Lön och löneutveckling. Den årliga lönebildningsprocessen bygger på dialog mellan chef och arbetsgivare. Viktiga begrepp är mål, kompetens och resultat. Företagets affärsidé och mål länkas samman med personlig utveckling och löneutveckling. Lön och belöning kopplas till prestation, måluppfyllelse och hur chefen leder verksamhet och medarbetare. Lönebildningsprocessen ska vara transparent, tydlig och känd i företaget. Detta definieras i företagets lönepolicy. Det är viktigt att arbetsgivaren definierar vilka personer som har ansvar för löneprocessen, deras befogenheter och hur arbetsuppgifter fördelas samt hur processen och dialogen ska genomföras under året. Närmsta chef är den som har bäst kunskap om individens kompetens och prestationer och det är därför viktigt att dialogen förs mellan chef och närmast överordnad chef. Arbetsgivaren och berörda chefer ska enas om en tidplan för stegen i den årliga löneprocessen. Denna tidplan ska vara skriftlig, såvida det inte finns en väl inarbetad och känd praxis. Om det finns lokala företrädare bör lokala tillämpningsavtal träffas för processen på företaget. Lönerevision ska ske minst en gång per år. Lönerevisionstillfällena för chefer bör förläggas till personligt överenskomna tidpunkter. Kommer chef och arbetsgivare inte överens ska den 1 maj gälla som revisionstidpunkt, eller annan fast revisionstidpunkt med tolvmånadersintervall som företaget beslutar.

Related to Lön och löneutveckling

  • Forskning och utveckling De Leverantörer som bedriver av Region Skåne finansierad tandvård och övrig hälso- och sjukvård förbinder sig att bedriva en verksamhet som underlättar för forskning och kliniska prövningar. Det innebär att tillhandahålla patientuppgifter och material i enlighet med för forskning och kliniska prövningar gällande regelverk och förordningar. Se avsnitt 9, Referenser, för länk.

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Försäkran och läkarintyg Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom. Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

  • Priser och betalningsvillkor 5.1. Priset på tjänsten avtalas skriftligen. Om det inte finns ett skriftligt avtal om priset på tjänsten, används priset enligt leverantörens ikraftvarande prislista. 5.2. Priserna har angetts i euro exklusive mervärdesskatt och faktureringsvalutan är euro. 5.3. Till priserna läggs den gällande mervärdesskatten. Om mervärdesskattesatsen eller storleken eller grunden för någon annan offentlig avgift som fastställts av myndigheter ändras till följd av ändringar i lagstiftningen, ändras priserna på motsvarande sätt. 5.4. Leverantören har rätt att separat debitera de kostnader som orsakas av anskaffandet av de tillstånd och samtycken som leveransen av tjänsten förutsätter. 5.5. Leverantören har rätt att separat debitera tilläggsutgifterna med anledning av leveransen av tjänsten som kan uppstå med anledning av svår terräng eller jordmån, leveransobjektets ovanliga struktur eller annan sådan anledning som leverantören inte rimligen har kunnat förutse då avtalet ingåtts. Leverantören informerar kunden om dylika tilläggskostnader och deras uppskattade belopp omedelbart efter att ha fått veta om dem. Xxxxxx är då skyldig att utan dröjsmål meddela leverantören om kunden förbinder sig att ansvara för tilläggskostnaderna eller om kunden säger upp avtalet att upphöra omedelbart. Om kunden säger upp avtalet, är kunden skyldig att betala de rimliga kostnader som fram till denna tidpunkt orsakats för leverantören. 5.6. Leverantören har rätt att separat debitera sedvanliga och rimliga kostnader för resa och logi samt dagtraktamenten. Därtill har leverantören rätt att separat debitera för resetiden enligt överenskommet timpris. 5.7. Leverantören har rätt att separat debitera kostnader som har föranletts av (a) felaktiga, bristfälliga eller föråldrade uppgifter eller anvisningar som kunden gett; (b) dröjsmål som beror på kunden; (c) utredning av kundens ogrundade påminnelse eller annat ogrundat meddelande; eller (d) annan motsvarande orsak som beror på kunden. 5.8. Kunden är skyldig att betala grundavgifterna och andra avgifter i enlighet med avtalet, även om tjänsten inte har varit tillgänglig för kunden, om detta beror på kunden, leverantörens lagbaserade skyldighet eller av orsak som avses i punkt 4.18 av avtalet. 5.9. Leverantören fakturerar för tjänsten eller dess del då tjänsten eller dess del har levererats. Leverantören har dock rätt att fakturera grundavgifterna, de fasta avgifter som faktureras periodvis eller andra avgifter som inte baserar sig på användningen enligt överenskomna faktureringsperioder i förväg. 5.10. Betalningsvillkoret är 14 dagar från fakturadatumet. 5.11. Kunden kan framställa en anmärkning mot fakturan. Fakturan anses vara godkänd, om kunden inte gör en specificerad anmärkning om fakturan skriftligen till leverantören före fakturans förfallodag. Beställningen av en fakturaspecifikation eller annan begäran av information anses inte vara en anmärkning. Den obestridda delen av avgiften ska betalas senast på förfallodagen trots anmärkningen. 5.12. Dröjsmålsräntan bestäms enligt räntelagen. 5.13. Om kunden annullerar en beställning eller uppsägning och leverantören samtycker till detta, har leverantören trots detta rätt att debitera av kunden öppnings-, installations- eller anslutningsavgifter eller motsvarande avgifter samt de kostnader som eventuellt överskrider dem.

  • Giltighet, ändringar och tillägg 9.1 Avtalet gäller tills vidare. Om inte annat avtalats upphör avtalet senast en månad efter skriftlig uppsägning från kunden. 9.2 Om inte annat avtalats får elnätsföretaget ändra sina priser. Vid sådana prisändringar ska elnätsföretaget underrätta kunden om ändringarna. Sådan underrättelse ska ske minst 15 dagar före ikraftträdandet, antingen genom ett särskilt meddelande till kunden eller genom annonsering i dagspressen och information på elnätsföretagets webbplats. Med dagspress avses den dagstidning som har störst spridning i den kommun där överföringen sker. Prisändringar till följd av ändrade särskilda skatter eller avgifter får ske och kan genomföras utan föregående underrättelse. Av efterföljande faktura ska framgå när prisändring skett samt dennas storlek. 9.3 Vid prisändring får det nya priset tillämpas med utgångspunkt antingen från insamlat mätvärde, om insamlingen sker inom skälig tid från ändringstidpunkten, eller från en på skälig grund uppskattad mätarställning. 9.4 Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet enligt ellagen och kan bl.a. utöva tillsyn över elnätsföretagens nättariffer för överföring av el. Vidare kan villkor och pris för anslutning prövas av Energimarknadsinspektionen.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • NATURSKADA OCH DAMMGENOMBROTT Den sammanlagda ersättningen för egendom, avbrott, hyresförlust, extrakostnad och röjning är begränsad till • SEK 5 000 000 per skadetillfälle vid skada genom jordskred, jordras, bergras, lavin, jordskalv, genombrott av damm för magasinering av vatten såsom vattenmagasin vid vattenverk, kvarn- eller branddamm • SEK 1 000 000 per skadetillfälle vid skada genom skyfall, snösmältning, stigande hav, sjö eller vattendrag när vatten strömmar från markytan direkt in i byggnad eller inomhus tränger upp ur avloppsledning.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.