Markägande exempelklausuler

Markägande. Staden och bolaget är överens om att tillsammans verka för att kv Dalkarlshugget m fl förtätas genom att fler bostäder byggs i området. Dessa skall upplåtas med bostadsrätt och avses att i huvudsak placeras på bolagets egna fastigheter. Bolaget överlåter den obebyggda fastigheten Syltbrödet 1 (avsedd för parkeringsändamål i gällande plan) till staden som naturmark att inregleras i stadens fastighet Sköndal 2:1. Bolaget erhåller byggrätter på stadens mark. Samtliga nya lägenheter skall upplåtas med bostadsrätt. Xxxxxxx samarbetar med HSB som avses bli byggherre för de nya bostadsrättslägenheterna.
Markägande. Regionen är lagfaren ägare till fastigheterna Haga 4:17 och Haga 4:18 i Norra Hagastaden i Solna. De delar av ovanstående fastigheter som nu är föremål för utveckling benämns nedan Markområdet. Markområdets geografiska läge framgår av bilaga 1.
Markägande. Inom planområdet finns ett flertal fastighetsägare. Fastigheten Gällstad 1:132 ägs av Ulricehamns kommun och är den största fastigheten inom planområdet. Gällstad 1:105 ägs av A.G. Kronogården i Gällstad AB. Svenska kyrkan äger fastigheten Gällstad 1:110. Det kommunala bostadsbolaget, Stubo, äger Gällstad 1:51. Frölunda 1:29 är i privat ägo. Detaljplanen inrymmer även samfälligheten Gällstad s:1 PLANENS FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN KAPITEL 3, 4, 5‌ Planen bedöms vara förenlig med 3 kap. miljöbalken (MB) (1998:808), som rör grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. 4 kap. MB behandlar ”Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet”. Planområdet berör inte något av dessa områden. Detaljplaneområdet omfattas därmed inte av 4 kap MB. Enligt 5 kap. MB ska kommuner och myndigheter säkerställa att uppställda miljökvalitetsnormer iakttas. Planområdet ligger i ett redan ianspråktaget område och detaljplanen bedöms inte leda till negativ påverkan på uppställda miljökvalitetsnormer. Se vidare under kapitlet ”Konsekvensbeskrivning”. PLANFÖRSLAG‌ PLANBESTÄMMELSER‌
Markägande. Kistabostäder mark – Årsta havsbad mark 33 208 000 Dalkarlshugget 3 11 800 000 Kungsängen mark 21 889 000
Markägande. Exploatören innehar fastigheten Ivalo 1 med tomträtt. Staden är ägare till fastig- heterna Ivalo 1 och Akalla 4:1.
Markägande. Bolaget är ägare till fastigheten Stockholm Xxxxxxxxxx 00, nedan kallad Fastigheten, och avser att uppföra ny kommersiell bebyggelse inom det område, nedan kallat Exploateringsområdet, som är markerat med streckad begränsningslinje på bilagd detaljplanekarta, Bilaga 1. Bolagets exploatering kommer bl a att beröra Söderledstunneln.

Related to Markägande

  • Kundens åtagande 6.1 Kunden skall lämna Entreprenören fritt tillträde till fastighetens tekniska installationer och tillse att dessa är åtkomliga. I händelse av att Entreprenören eller den Entreprenören anlitar hindras att utföra arbeten debiteras Xxxxxx uppkomna kostnader till följd av hindret.

  • Godkännande För att antas som podiepraktikant krävs godkänd provspelning. Provspelning genomförs av praktikgivare, i samråd med utbildare. Slutligt godkännande ges av praktikgivare.

  • Marknadsöversikt De uppgifter avseende marknadsförhållanden och WilLaks marknadsposition i förhållande till konkur- renter som anges i detta memorandum är Bolagets samlade bedömning baserad på såväl interna som externa källor. Information hämtad från extern part har återgivits korrekt och såvitt WilLak kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts från berörd extern part har inga uppgifter utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller miss- visande.

  • Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.

  • Upphörande Detta avtal förblir i kraft till dess att det sägs upp av en avtalsslutande stat. Vardera avtals- slutande staten kan på diplomatisk väg skriftli- gen säga upp avtalet genom underrättelse härom minst sex månader före utgången av nå- got kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla

  • Genomförande Leverantören ska utföra uppdraget fackmässigt, med omsorg och iaktta god yrkessed. Därutöver ska leverantören bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete inom sitt företag med rutiner för intern kvalitetskontroll, uppföljning av uppdrag samt klagomål och avvikelsehantering. Det får under kontraktstiden inte föreligga sådant förhållande hos leverantören, som enligt gäl- lande upphandlingslagstiftning innebär en skyldighet eller rättighet för en upphandlande myn- dighet att utesluta en leverantör, från upphandling. Leverantören ska på beställarens begäran inge intyg och andra kompletterande uppgifter som beställaren behöver för att kontrollera om en uteslutningsgrund föreligger.

  • Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.

  • Arbetstid 1. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt

  • Överenskommelse De anteckningar som ska föras om farligt avfall ska från den 1 november 2020 rapporteras till ett avfallsregister tillhandahållet av Naturvårdsverket. Detta följer av 6 kap. avfallsförordningen. Genom detta avtal åtar sig Ragn-Sells att ombesörja kundens rapportering till avfallsregistret.

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌