Miljökvalitetsnormer. Den ytvattenförekomst som i huvudsak berörs av verksamheten är Mjölnaån, SE 647658– 144 426, vilken omfattas av miljökvalitetsnorm där kvalitetskraven är god ekologisk status 2033 och god kemisk ytvattenstatus (undantaget kvicksilver och bromerad difenyleter). Enligt VISS, Vatteninformationssystem Sverige, har vattenförekomstens ekologiska status i senaste bedömningen klassats som måttlig, och den kemiska statusen uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Orsaken till att den ekologiska statusen inte uppnås är övergödning på grund av belastning av näringsämnen, morfologiska förändringar och kontinuitet samt miljögifter. Jordbruk pekas ut som en påverkanskälla vad det gäller näringsämnen. Orsaken till att den kemiska statusen inte uppnås är bedömd förekomst av kvicksilver i biota samt polybromerade difenyletrar (PBDE). I Sverige överstiger kvicksilver och PBDE gränsvärdena i så gott som alla ytvatten enligt VISS. Av ansökningshandlingarna framgår att utökningen av djurantalet inte kommer föranleda en ökning av gödselgivor per hektar och år. Gödselspridning kommer att ske vid de mest gynnsamma väderförhållandena, inte på frusen eller snötäckt mark och med bästa möjliga teknik. Vidare är bolaget medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund samt använder skyddszoner intill alla vattendrag. Miljöprövningsdelegationen bedömer att det, om verksamheten bedrivs i enlighet med villkoren i detta beslut, och de åtgärder som redovisas i övrigt i ansökan vidtas, finns förutsättningar för att verksamheten kan bedrivas så att statusen för de ekologiska eller kemiska kvalitetsfaktorerna inte försämras i aktuella vattenförekomster. Inte heller bedömer Miljöprövningsdelegationen att uppnåendet av god status i aktuella vattenförekomster försvåras i och med ansökt verksamhet. Vidare bedöms att verksamhetens påverkan inte på ett betydande sätt bidrar till att de nu gällande miljökvalitetsnormerna enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön inte följs. Miljöprövningsdelegationen bedömer även att verksamheten inte medför att någon av de gällande miljökvalitetsnormerna enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) eller förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten överskrids.
Miljökvalitetsnormer. Sociala aspekter Luft Ökade luftföroreningar men inga boende i närheten Buller och vibrationer Ökat buller men inga boende i närheten Geoteknik, hydrologi, föroreningar Risker och skyddsavstånd Inga boende i närheten
Miljökvalitetsnormer. Av 2 kap. 7 § miljöbalken framgår att vid prövning av tillstånd för en verksamhet som bland annat kan antas på ett inte obetydligt sätt bidra till att en miljökvalitetsnorm inte följs, får verksamheten tillåtas endast under vissa förutsättningar. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) bedöms vattendragen Ullersättersbäcken, Ässingån samt Sverkestaån ha måttlig ekologisk status. Flera är påverkade av övergödning. För exempelvis Ullesättersbäcken har fosforbelastning från jordbruksmark bedömts som en betydande påverkanskälla. Miljöprövningsdelegationen bedömer att om verksamheten bedrivs i enlighet med villkoren i detta beslut och de åtgärder som bolaget redovisat i ansökan kommer verksamheten inte att försvåra att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås. Miljöprövningsdelegationen bedömer därmed att bolagets utsläpp inte på ett betydande sätt bidrar till att en miljökvalitetsnorm inte följs.
Miljökvalitetsnormer. Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken ska Miljöprövningsdelegationen säkerställa i ärendet att de miljökvalitetsnormer som meddelats enligt 1 § samma kapitel följs.
Miljökvalitetsnormer. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har miljökvalitetsnormer (MKN) fastställts för alla Sveriges ytvatten, grundvatten och kustvatten. Direktivets bestämmelser anger att försämring av yt-, grund-, och kustvatten inte får ske och dessa bestämmelser är bindande för medlemsstaterna. Normerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk och syftar till att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Huvudregeln har varit att normen god ekologisk och kemisk status/potential ska uppnås för alla vattenförekomster till år 2015. Många vattendrag har dock bedömts ej ha tillräckligt hög status och har då fått en tidsfrist till 2021 eller 2027. En miljökvalitetsnorm baseras på vattnets status idag samt en bedömning om vattnet är konstgjort, kraftigt modifierat eller om ett undantag ska tillämpas. Statusen bedöms i sin tur med hjälp av ett antal biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Ytvattenförekomster bedöms var sjätte år utifrån ekologisk status/potential och kemisk status. xxxx://xxxxxxxx.xxxxxxxxxx.xxx/xx/X000000/Xxxxxxxxx/0-Xxxxxxxxxxxx/00-Xxxxxxxxxxx/Xxxxxxxxxxxxxxxxxx_Xxxxxxx.xxxx
Miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer (MKN) syftar till att uppfylla de gemensamma kraven inom EU och omfattar utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgiv- ningsbuller för de största kommunerna. Detaljplanen berör miljökvalitetsnorm för luft och indirekt även vattenförekomst samt fisk- och musselvatten då Lina älv, som utgör en del av Kalix älvsystem, är reci- pient till planområdet. Lina älv har måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status då det har på- träffats miljögifter inom vattenförekomsten. Enligt VISS finns risk att kemisk och ekologisk status inte uppnår god status år 2027. Utsläpp till luft och vatten bedöms öka i planförslaget en aning mot nollalternativet, men bedöms inte påverka skillnad i överskridandet av miljökvalitetsnormer då Xxxx älv är en relativt stor recipient med högt flöde. Verksamheten förutsätts ställa upp villkor som säkerställer att miljökvali- tetsnormerna för vatten inte försämras av verksamheten för att få tillstånd. Uppfö- rande av panncentral med tillhörande intagssvampar och utrymningsväg kommer att hanteras i en separat prövning, för att enligt miljöbalken villkora tillstånd för indu- strin. Miljökvalitetsnorm för utomhusluft bedöms inte överskridas (se vidare under Frisk luft).
Miljökvalitetsnormer. 2015 kom ett förtydligande från EU-domstolen på det s.k. ”icke-försämringskravet”. Detta förtydligande kom i en tolkning av ramdirektivet för vatten i ett ärende i floden Weser. Denna dom, Weserdomen, tydliggjorde att varje kvalitetsfaktor för en recipient ska bedömas individuellt. Detta innebär att inga enskilda kvalitetsfaktorer får försämras i recipienten. För att uppnå detta är det viktigt att kvalitén på dagvatten som genereras inom planområdet inte försämrar recipientens statusklassning. En enkel schablonberäkning, se rubrik 12, har utförts för att undersöka detta. Den 1 januari 2019 implementerades som en konsekvens av Weserdomen en skärpning av Miljöbalken (1998:808) som innebar en skärpning av miljökvalitetsnormerna. Det ställs således större krav än tidigare på kommunen på att visa att detaljplanen är förenlig med MKN. Detta gör det svårare att få till dagvattenrening inne på kvartersmark eftersom det finns få möjligheter att säkerställa och följa upp att reningen sköts på längre sikt. Detta sätter emellertid inga begränsningar på möjliggörandet av dagvattenåtgärder inne på kvartersmark i planskedet.
Miljökvalitetsnormer. Tillstånd får inte lämnas till en verksamhet som medför att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 § första punkten (gränsvärdesnorm) inte följs. Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken får en myndighet eller en kommun inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Vid prövning för ett nytt tillstånd och vid omprövning av tillstånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr. I fråga om miljökvalitetsnormer för annat än vatten ska myndigheter och kommunen, enligt 5 kap. 5 § miljöbalken, vid prövning och tillsyn ställa de krav som behövs för att följa en sådan norm. Om det finns ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, ska det vara vägledande för bedömningen av behovet. Vid prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens för en verksamhet eller åtgärd som ger en ökad förorening eller störning och kan antas på ett inte obetydligt sätt bidra till att en miljökvalitetsnorm som avses i 2 § första stycket 1 (gränsvärdesnorm) för annat än vatten inte följs, får verksamheten eller åtgärden tillåtas om den
Miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer (MKN) enligt 5 kap Miljöbalken är före- skrifter om miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i öv- rigt inom ett geografiskt område. Normerna reglerar vanligtvis den sämsta miljökvalitet som får finnas inom ett geografiskt område. Sektor samhällsbyggnad bedömer att konsekvenserna av planens genomförande inte innebär att några miljökvalitets- normer överskrids. Nedan går det att läsa om gränsvärden och mätningar, någon ytterligare utredning krävs inte.
Miljökvalitetsnormer. Verksamheten är belägen i ett avrinningsområde till vattenförekomsten Smedjeån (SE625946-133588). Vattenförekomsten har måttlig ekologisk status med en tidsfrist till år 2027 för att uppnå god ekologisk status. Förekomsten är bl.a. påverkad av för höga halter av näringsämnen samt försurning. Verksamhetens utsläpp till vatten består av dagvatten. I villkor regleras bl.a. hantering av stallgödsel och foder samt utsläpp av tvätt- och spolvatten. Utsläppen till vatten kommer enligt Miljöprövningsdelegationens bedömning därför inte att leda till någon påverkan på möjligheterna att uppfylla miljö- kvalitetsnormerna eller någon påverkan på enskilda påverkansfaktorer som ingår i statusklassificeringen.