Orsakssamband. Mäklaren får anses ha invänt att det saknas orsakssamband mellan oaktsamheten och skadan. Det är utrett att köpeskillingen deponerades på grund av avsaknaden av aktiebrev. Av ovan anförda skäl – bristen på sakrättsligt skydd – fanns det också en rationell anledning till depositionen. Det har inte gjorts gällande att XX och XX, om Xxxxx- ren i samband med någon av de båda förmedlingarna hade agerat aktsamt och uppmanat dem att döda aktiebrevet före en försäljning, skulle ha saknat vilja eller möjlighet att följa en sådan uppmaning. Det är därmed utrett att det finns ett or- sakssamband mellan oaktsamheten och skadan i den del som avser kostnaderna med anledning av depositionen. Enligt 15 § i nämndens stadgar svarar parterna för sina egna kostnader för förfa- randet i FRN. Någon gång kan situationen vara sådan att ombudskostnader ses som en del av själva skadan, men så är inte fallet här. NN och YY kan alltså inte få er- sättning för sina uppgivna ombudskostnader utan endast för sina kostnader med anledning av depositionen. Det yrkade beloppet i den delen, 249 820 kr, är vitsor- dat. Inledningsvis yrkade NN och YY på nedsättning av provision i första hand och ska- destånd i andra hand. Därefter justerade de sitt yrkande till att i första hand avse ”skadestånd med avräkning för vad som kan utgå som nedsättning av provision” och i andra hand nedsättning av provision. Som framgått ovan ska förstahandsyr- kandet bifallas, och som det är framställt saknar nämnden anledning att ta ställning om en del av beloppet ska utgå som nedsättning av provision. I förhållande till NN och YY bör de 249 820 kr utgå som skadestånd. Om det ska ske någon annan för- delning avseende de ”första” 140 000 kr är en fråga mellan Mäklaren och hans an- svarsförsäkringsbolag. På nämndens vägnar: Xxxxx Xxxxxxx
Orsakssamband. Traditionellt har det ansetts att en mäklares primära uppgift är att minska sökkost- naderna. Därför har det också ansetts att det är anvisningen av köparen, inte slut- förandet av affären, som utgör det huvudsakliga skälet till att mäklaren får betalt, se prop. 1994/95:15 s. 44. Av det nu angivna skälet var man i äldre rätt ganska obenägen att tillerkänna Mäklare 2 provision. I det arbete som kan sägas ha grund- lagt huvuddragen i den svenska mäklarrätten, Xxxxxx Xxxxx artikel ”Mäklarens rättsliga ställning” från 1925, uttalades att ”[o]m flera mäklare nämnt samma namn till en säljare, bör provisionen utgå till den mäklare som först angivit namnet, även om en senare mäklare medverkat vid förhandlingarna”. Xxxx Xxxxxxx hyllade i en rättsfallsöversikt i Svensk Juristtidning 1970 s. 605 ff. ”den obestridliga riktig- heten” i detta uttalande och tillade att det gällde ”även om underhandlingarna av- brutits och sedermera återupptagits utan mäklarens medverkan, kanske med bi- stånd av en annan mäklare som till och med kan ha uppburit provision härför”. Utvecklingen har emellertid medfört ett ökat fokus på slutförandet av affären och därmed en mer välvillig inställning till Mäklare 2, det framgår bland annat av rätts- fallen NJA 1975 s. 748 och NJA 2015 s. 918 som båda gick i Mäklare 2:s favör. I det sistnämnda rättsfallet uttalade HD att det visserligen finns en presumtion för att Mäklare 1 är den som har rätt till provisionen, men att presumtionen är svag. Vi- dare uppgav HD att en viktig omständighet är vilken av de två mäklarnas arbete som har lett till förhandlingar där parterna diskuterat de avtalsvillkor som sedan kom att tas in i det slutliga avtalet. HD uttalade också att ”[d]et bör … beaktas om det under [Mäklare 2:s] uppdragstid, på grund av dennes egna insatser eller genom yttre omständigheter har tillkommit något som inverkat på parternas vilja att ingå avtal.” Vidare uttalade HD att om en mäklare har lagt ned ett omfattande arbete på uppdraget, får detta ofta förmodas ha haft betydelse för det ingångna avtalet. För att fastställa det svårfångade orsakssambandet brukar man ofta använda hjälp- metoder. En sådan hjälpmetod är att bedöma den tid det går från det att Mäklare 1:s uppdrag upphörde eller denne vidtog de sista förmedlingsåtgärderna och fram till dess att ett överlåtelseavtal kommer till stånd. Ju längre tid det har gått, desto svagare blir typiskt sett orsakssambandet mellan Mäklare 1:s verksamhet och af- fären. Omvänt gäller att ju kortare...
Orsakssamband. (272) I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen har kommissionen undersökt om den dumpade importen från de berörda länderna har vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen har säkerställt att all skada som eventuellt har vållats av andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna inte har tillskrivits den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: importen från övriga tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, utvecklingen av efterfrågan, företagsintern användning, självförvållad skada, covid-19-pandemin och priserna på varmvalsade ringar eller rullar.
Orsakssamband. En jämförelse kan göras mellan ett verkligt händelseförlopp (vad som rent faktiskt inträffat efter handlingen), och ett hypotetiskt händelseförlopp (vad som sannolikt inträffat om handlingen inte utförts, dvs. korrekt uppgift förmedlats från början). Rent faktiskt har lägenheten befunnits vara tolv kvm mindre än vad som har ut- fästs, medförande en värdeminskning om 516 000 kr. Om lägenheten hade marknadsförts med 81 kvm boarea istället för 93 kvm boarea, hade en omförhandling av priset gjorts utifrån samma beräkningsgrund. Hade då ett köp efter omförhandling inte kommit till stånd, hade lägenheten nödgats mark- nadsföras såsom 81 kvm boarea istället för 93 kvm boarea, vilket hade medfört en motsvarande prisminskning.
Orsakssamband. Nämnden har kommit fram till att det inte är bevisat att Mäklarens oaktsamhet orsakade någon ekonomisk skada. Skälen för det är följande. Av anmälarnas egna uppgifter – se ovan under rubriken ”Utredningen” – framgår att säljarna den 19 juni förklarade att denne inte kunde ”hålla plan med inflytt- ning 4 juli”. Vid sådant förhållande saknade det betydelse att Mäklaren inte vid- tog några åtgärder med anledning av meddelandet den 27 maj om ändring av tillträdesdagen, det som han uppgett att han inte tog del av, och att han gav fel- aktig information i mejlet den 24 juni. Även om han hade vidtagit åtgärder och lämnat korrekt information hade det knappast förändrat sakernas tillstånd. An- norlunda utryckt saknas det orsakssamband mellan oaktsamheten och anmälar- nas skada. Anmälarnas krav ska därför avslås.
Orsakssamband. (694) I enlighet med artikel 8.5 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den subventionerade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 8.6 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada.
Orsakssamband. I och med att den kurs som han använde sig av vid framräkningen av köpeskil- lingen i SEK var lätt att räkna fram, och NN inte gjort den räkneoperationen, skulle det inte ha påverkat utgången av köpet även om han direkt angett kursen han använt från Forex. I samma riktning talar även den omständigheten att han i mejlet när han skickade över köpekontraktet angav att framräknat belopp unge- fär motsvarar lämnat bud i euro. Likaså att NN vid tillträdet avstod från att låta köpet återgå. Det brister således i orsakssambandet.
Orsakssamband. I objektsbeskrivningen, som utgjorde en bilaga till köpekontraktet, angavs att det fanns en trekammarbrunn. Det var alltså avtalat mellan köpare och säljare att fastigheten skulle ha den standarden. Under handläggningen frågade nämnden makarna NN hur de såg på orsakssam- bandet mellan Mäklarens påstådda oaktsamhet och skadan. Makarna NN svarade följande. ”Om Mäklaren hade agerat på det sätt han skulle så hade de antingen frånträtt kö- pet på grund av säljarens kontraktsbrott och krävt skadestånd eller ingått tilläggsav- tal med säljaren om ersättning motsvarande kostnaden för att anlägga en trekam- marbrunn.” Av utredningen framgår inte vad som hindrade makarna NN att framställa krav mot säljarna efter tillträdet och på vilket sätt de led en skada av att inte redan före tillträdet ha fått kännedom om att trekammarbrunn saknades. Deras krav ska därför avslås på den grunden att något orsakssamband mellan påstådd oakt- samhet och skada inte är visat. På nämndens vägnar: Xxxxx Xxxxxxx
Orsakssamband. Hon förnekar att hon haft sådana tankar om boarean som Mäklaren tillskrivit henne. Hon har varit mån om att vinna budgivningen med utgångspunkt i att boarean motsvarade vad som angivits i objektsbeskrivningen. Om boarean hade beskrivits enligt god fastighetsmäklarsed vet vi inte hur budgivningen hade gått, men det skulle självklart ha påverkat såväl NNs som andra spekulanters benägen- het att betala ett högre pris för fastigheten. Hon vill åter understryka att Mäklaren påskyndade budgivningen och kontrakts- skrivningen kraftigt, vilket begränsade möjligheterna för henne att kontrollmäta boarean innan priset sattes och avtal ingicks. Detta framgår av mäklarjournal jämte anteckningar som förekommer i ärendet, vilka beskriver att försäljningsprocessen påskyndats på grund av eventuell förestående utmätning av fastigheten och till- mötesgående av önskemål från säljaren. Slutligen betonas att det inte bara är hon utan även övriga budgivare som tagit del av och fått utgå ifrån den felaktigt lämnade uppgiften om 93 kvm. Uppgiften har i och med det även påverkat övriga budgivare och de motbud som hon fått bjuda över för att få köpa fastigheten till det slutligt avtalade priset.
Orsakssamband. Mäklaren agerade alltså oaktsamt genom att endast redovisa uppgiften om 93 kvm. Hon har därför ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot NN, om och i den mån denna oaktsamhet har orsakat en ekonomisk skada. Bedömningen av orsakssambandet ska göras på grundval av ett hypotetiskt hän- delseförlopp som typiskt sett framstår som närliggande och rimligt. Om flera hän- delseförlopp är möjliga ska det mest sannolika väljas, jfr rättsfallet NJA 2014 s. 272 (p. 67). Om Mäklaren hade agerat aktsamt hade hon, som nämnts, redovisat båda area- uppgifterna och källan till respektive uppgift. NN har uppgett att hon i sådant fall hade betalat för fastigheten med beaktande av att boarean kunde vara 82 kvm, alternativt avvaktat med att lägga bud tills boarean undersökts. Mäklaren har in- vänt mot detta och bland annat anfört att NN före köpet inte visade något intresse för bostadens storlek. Nämnden anser att det mest sannolika alternativet är att NN hade beaktat de al- ternativa areauppgifterna om dessa hade redovisats och att det i viss mån hade påverkat priset.