Risker relaterade till konkurrens exempelklausuler

Risker relaterade till konkurrens. Safeture är verksamt på marknader i vilka ett flertal bolag tillhandahåller produkter och tjänster som potentiellt – direkt eller indirekt – kan konkurrera med Bolagets plattform och där fler konkurrenter kan komma att uppstå. Safeture har identifierat såväl direkta konkurrenter i form av teknikbolag såsom Everbridge som indirekta konkurrenter med egenutvecklad technologi in-house såsom International SOS, Crisis24 och GardaWorld. Nya konkurrenter, som Bolaget i nuläget inte känner till, kan också uppstå på marknaden, såväl genom att nya företag startas som genom att existerande företag väljer att bredda sin verksamhet till områden där Safeture är verksamt. Bolagets konkurrenter kan komma att utveckla produkter som är mer effektiva, prisvärda, kvalitativa och/eller användbara än vad Bolaget kan erbjuda. Konkurrenter kan dessutom förfoga över större ekonomiska resurser samt även i övrigt ha bättre förutsättningar för att utveckla och nå kommersiell framgång. Bolagets konkurrenskraft är starkt beroende av Bolagets förmåga att ligga i teknisk och prismässig framkant och tillhandahålla ett utbud av produkter och tjänster som är anpassade efter rådande marknadsbehov och marknadsefterfrågan. Den teknik som först uppnår genombrott på marknaden och betydande marknadsandelar kan komma att bli dominerande, varvid konkurrerande tekniker riskerar att få begränsade genomslag, eller inget genomslag alls. Forskning och utveckling liksom marknadsaktiviteter hos konkurrerande företag kan därmed orsaka att Bolagets produkter och tjänster blir mindre efterfrågade eller av marknaden upplevs som föråldrade. Därmed föreligger en risk att Bolaget saknar förmåga att uthålligt hävda sig i konkurrensen. Bolaget bedömer att denna risk, i händelse att den skulle falla ut, har en väsentligt negativ påverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Risker relaterade till konkurrens. Bolaget verkar i en kraftigt fragmenterad bransch, inom vilken lokala ägare av främst bensinstationer även erbjuder biltvätt, vilka utgör Bolagets främsta konkurrenter. Bolagets framtida konkurrensmöjligheter är bland annat beroende av Bolagets förmåga att ligga i framkant och snabbt reagera på befintliga och framtida marknadsbehov. Bolaget kan tvingas göra kostnadskrävande investeringar, omstruktureringar eller prissänkningar för att anpassa sig till en ny konkurrenssituation, exempelvis om nya aktörer skulle etablera sig på marknaden, alternativt om befintliga aktörer utvecklar och stärker sina positioner och erbjudande till marknaden. En ökad konkurrens skulle kunna ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning. Miljörisker Bolagets verksamhet medför miljöpåverkan på så sätt att stora mängder vatten används i syfte att driva biltvättsanläggningarna och kemikalier används som en del av de olika tvättsystemen. Enligt lag gäller att den som bedrivit verksamhet som medfört förorening av miljön är ansvarig för efterbehandling. Detta gäller även i det fall en köpare förvärvat en anläggning, vars tidigare ägare bidragit till miljöskadan men inte har möjlighet att finansiera efterbehandling. Köparen av sådan anläggning är följaktligen skyldig att åtgärda miljöskadan, förutsatt att köparen visste eller borde vetat om miljöskadan vid tidpunkten för förvärvet. Kostnaderna för efterbehandling i syfte att åtgärda miljöskadorna är svåra att värdera på förhand och kan komma att påverka Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt. Politiska och juridiska reformer kan leda till förändringar i miljölagstiftningen, vilket vidare kan leda till ökade kostnader för Bolaget i samband med finansiering av efterbehandling av befintliga och framtida anläggningar tillhörande Bolaget. Sådana förändringar i miljölagstiftningen kan ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Risker relaterade till konkurrens. Bolagets verksamhet präglas av en global och konkurrensutsatt marknad. Bolaget konkurrerar med både internationella och svenska destillerier. Konkurrensen på marknaden kan komma att öka i takt med att befintliga konkurrenter utökar sin verksamhet eller genom att nya konkurrenter ger sig in på marknaden. En överetablering av destillerier, både i Sverige och internationellt, kan leda till en mättnad på de marknader Xxxxxxx är verksamt. Det kan i sin tur leda till prispress på Bolagets produkter, med försämrad lönsamhet som följd för Bolaget. Utöver detta kan en mättnad på marknaden även medföra en minskad efterfrågan på Bolagets produkter, vilket kan ha negativ effekt på Bolagets försäljning och, i förlängningen, Bolagets resultat. Om ovanstående nämnda risker inträffar bedömer Bolaget att det kan få en medelhög inverkan på Bolaget. Bolagets bedömning av sannolikheten att risken inträffar: Låg
Risker relaterade till konkurrens. Bolaget verkar i en kraftigt fragmenterad bransch, inom vilken lokala ägare av främst bensinstationer även erbjuder biltvätt, vilka utgör Bolagets främsta konkurrenter. Bolagets framtida konkurrensmöjligheter är bland annat beroende av Bolagets förmåga att ligga i framkant och snabbt reagera på befintliga och framtida marknadsbehov. Bolaget kan tvingas göra kostnadskrävande investeringar, omstruktureringar eller prissänkningar för att anpassa sig till en ny konkurrenssituation, exempelvis om nya aktörer skulle etablera sig på marknaden, alternativt om befintliga aktörer utvecklar och stärker sina positioner och erbjudande till marknaden. En ökad konkurrens skulle kunna ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Risker relaterade till konkurrens. Lyckegård har en bred produktportfölj riktad mot hållbart och ekologiskt lantbruk. Styrelse och ledning i Bolaget bedömer att det för närvarande inte finns några direkta konkurrenter med en likartad produktportfölj. Samtidigt finns ett antal större aktörer på marknaden för lantbruksredskap såsom Väderstad, Amazone, Horsch, Xxxx, Lemken, Pöttinger med flera. Det kan inte uteslutas att en eller flera av dessa väljer att utöka sina produktportföljer för att erbjuda konkurrerande produkter gentemot Lyckegårds marknadssegment. Dessa aktörer har stora resurser och kan således vara bättre rustade än Bolaget när det gäller att investera i marknadsaktiviteter, produktutveckling, samt stå emot nedgångar på marknaden eller anpassa sig till nya förutsättningar. För att kunna möta en ny konkurrenssituation kan Bolaget behöva genomföra kostnadskrävande investeringar och/eller organisationsförändringar. Marknaderna där Xxxxxxx verkar kan utsättas för hård konkurrens och om Bolaget inte konkurrerar effektivt kan detta påverka Bolagets möjligheter att generera intäkter. Ovan nämnda risker kan enligt Bolagets bedömning ha en negativ inverkan på Bolagets framtida rörelsekostnader och rörelseintäkter. Emittenten bedömer att sannolikheten för att risken infaller är medel och den negativa konsekvensen för verksamheten är medel.
Risker relaterade till konkurrens. Bolaget bedriver verksamhet riktad mot ekologiskt lantbruk. Styrelse och ledning anser att någon distinkt konkurrens med en likartad produktportfölj inte existerar på marknaden. Det finns risk att fler bolag utvecklar liknande produkter som Lyckegård utvecklar och marknadsför. Det finns risk för att dessa vidareutvecklar och förbättrar sina produkter så att dessa på ett tydligare sätt konkurrerar med Lyckegård. Det finns risk för att dessa konkurrenter lyckas utveckla effektivare produkter än Bolaget även om Bolaget har skyddat sina produkter med en rad patent. Om en konkurrenssituation uppstår som försvårar Bolagets möjlighet att framgångsrikt positionera sig på marknaden kan det ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, intäktspotential och finansiella ställning. Emittenten bedömer att sannolikheten för att risken infaller är medel och den negativa konsekvensen för verksamheten är medel.
Risker relaterade till konkurrens. Pensionsmarknaden utgör en av de största inhemska marknaderna i Sverige, jämte exempelvis bolån och livsmedel. Därtill är marknaden för flytt av fribrev fortfarande relativt ny i Sverige. Detta beror till stor del på att lagstiftning tidigare har omöjliggjort eller försvårat flytt av fribrev. Den generella kunskapen hos allmänheten om möjligheten till flytt av fribrev har också varit relativt låg i Sverige men uppskattas öka med tiden. En ökad kännedom hos allmänheten, ett bättre konsumentskydd och ökad transparens medför i sin tur att marknaden för flytt av fribrev beräknas växa med tiden. Per dagen för Memorandu- met bedömer Bolaget att det finns få aktörer som bedriver samma typ av verksamhet som SFB-kon- cernen och samtidigt innehar så pass kundvänliga och moderna IT-system. Det finns dock en risk att nya aktörer, eller andra mer väletablerade finansinstitut och försäkringsbolag, aktivt börjar verka inom, och marknadsföra sig mot, samma marknader som SFB-koncernen. En sådan ökning av konkurrenter riskerar att leda till att SFB-koncernen åtnjuter lägre marknadsandelar av fribrevs- och flyttmarknaden i framtiden än vad Bolaget uppskattat. En utökad konkurrens i kombination med en än mer förenklad flytträtt kan också resultera i att mindre kapital flyttas in till SFB-koncernen och att försäkringskapital lättare flyttar ut. Det i sin tur riskerar att leda till minskade intäkter och sämre lönsamhet för Bolaget. SFB Partners bedömer sannolikheten för riskens inträffande som låg. Bolaget bedömer att risken, om den förverkligas, skulle ha en medelhög inverkan på Bolaget.
Risker relaterade till konkurrens. Immunovia verkar i ett konkurrensutsatt segment av sin marknad och Bolaget konkurrerar, per dagen för Prospektet, med svenska och internationella bolag som liksom Immunovia är inriktade på diagnostik av cancersjukdomar. Immunovia riskerar också att utsättas för ny konkurrens, även från företag som per dagen för Prospektet inte av Xxxxxxx betraktas som konkurrenter, som inte är verksamma på Bolagets marknad eller som inte är kända för Bolaget överhuvudtaget. Med beaktande av den utvecklingspotential och marknad som bedöms finnas för Bolagets erbjudanden finns även en risk att konkurrenter utvecklar liknande eller effektivare tester för upptäckt av cancer- och cancerrelaterade sjukdomar, vilket skulle kunna leda till att Bolagets produkter och tjänster blir mindre efterfrågade. Där- utöver finns en risk att Bolaget kommer utsättas för konkurrens från andra större, mer väletablerade eller finansiellt starkare aktörer som kan komma att förvärva, investera i eller etablera samarbeten med andra företag eller konkurrenter som jämfört med Bolaget har liknande tester. Sådana samgåenden och/eller samarbeten kan i sin tur leda till aggressiv prispress i syfte att ta tidiga marknadsande- lar eller att Bolaget behöver sänka sina marginaler för att kunna erbjuda en konkurrenskraftig produkt. Det finns också en risk för att Immunovias existerande eller framtida kunder själva utvecklar tester eller lösningar som helt eller delvis tillgodoser samma behov som Bolagets motsvarighet, vilket kan leda till minskad efterfrågan för Bolagets produkter. Ökad konkurrens från befintliga och/eller framtida konkurrenter eller kunder, såväl kända som okända och existerande eller framtida, kan bland annat leda till minskad försälj- ning eller minskade marknadsandelar, ökade kostnader samt lägre vinst och marginaler, vilket kan få en väsentlig negativ inverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställning eller resultat.

Related to Risker relaterade till konkurrens

  • Rätt till utdelning De nya aktierna medför rätt till utdelning första gången på den avstämningsdag för utdelning som inträffar närmast efter det att de nya aktierna registrerats hos Bolagsverket.

  • Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -105 Övriga externa kostnader -170 -1 302 -984 -939 Personalkostnader -566 -238 -44 7 Avskrivningar av immateriella tillgångar -63 -95 -95 -95

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Huvudregel Xxxxxx 0 xxx 00 § xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx (2005:104), är försäkringsbolaget fritt från ansvar när den för- säkrade eller annan enlig ovan under 1.9 vid försäkringsfallet har försummat att följa en säkerhetsföre- skrift om inte åsidosättandet kan antas ha saknat betydelse för skadan. Kan den försäkrade göra an- tagligt att skadan delvis skulle ha inträffat oavsett om säkerhetsföreskriften följts lämnas ersättning i denna del.

  • Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

  • Framåtriktade uttalanden Memorandumet innehåller vissa framåtriktade uttalanden och åsikter. Detta gäller, framför allt, uttalanden och åsikter i Memorandumet som behandlar kommande avkastning, planer och förväntningar för Bolagets verksamhet och styrning, framtida tillväxt och lönsamhet samt den generella ekonomiska och juridiska miljön och andra frågeställningar som rör Bolaget. De uttalanden av framåtriktad karaktär som finns i Memorandumet återspeglar Xxxxxxxx aktuella syn på framtida händelser samt finansiell och operativ utveckling och gäller vid tidpunkten för offentliggörande av Memorandumet. Även om Xxxxxxx anser att förväntningarna som beskrivs i sådana framtidsinriktade uttalanden är rimliga, finns det ingen garanti för att denna framtidsinriktade information förverkligas eller visar sig vara korrekt. Framtidsinriktad information är alltid förenad med osäkerhet eftersom den avser och är beroende av omständigheter utanför Bolagets direkta och indirekta kontroll. Presumtiva investerare uppmanas därför att ta del av den samlade informationen i Memorandumet beaktat att framtida resultat och utveckling kan skilja sig väsentligt från styrelsens förväntningar. Någon försäkran att bedömningar som görs i Memorandumet avseende framtida förhållanden kommer att realiseras lämnas därför inte, varken uttryckligen eller underförstått. Bolaget kan inte lämna några garantier för den framtida riktigheten hos de presenterade åsikterna, eller huruvida de förutspådda utvecklingarna faktiskt kommer att inträffa. Med anledning av de risker, osäkerheter och antaganden som sammanhänger med framåtriktade uttalanden, är det möjligt att de i Memorandumet nämnda framtida händelserna inte kommer att inträffa. De framåtriktade uppskattningar och förhandsbeskrivningar som härstammar från tredjepartsstudier och hänvisas till i Memorandumet kan visa sig vara inkorrekta. Faktiska resultat, genomförande eller händelser kan skilja sig i betydande grad från vad som angetts i sådana uttalanden till följd av, utan begränsning: ändringar av allmänna ekonomiska förhållanden, framför allt ekonomiska förhållanden på marknader där Bolaget eller dess partner verkar, ändrade räntenivåer, ändrade valutakurser, ändrade konkurrensnivåer och ändringar i lagar och förordningar. Efter Memorandumets offentliggörande åtar sig inte Xxxxxxx att uppdatera framåtriktade uttalanden eller anpassa dessa framåtriktade uttalanden efter faktiska händelser eller utvecklingar.

  • Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.

  • Förslag till dagordning Stämmans öppnande

  • Möjlighet till lokal avvikelse Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.