Common use of Rätt till sjuklön Clause in Contracts

Rätt till sjuklön. En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt pga sjukdom. För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden utges ingen sjuklön. Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperiod upphörde skall de båda perioderna i sjuklönesammanhang räknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna skall ej räknas in i sjukperioden. Det innebär att karens ska fortsätta upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. För den som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder dock rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar.

Rätt till sjuklön. En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt pga p.g.a. sjukdom. För sjukfrånvaro upp till 20 % den del av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden utges ingen som infaller under karensperioden utgår emellertid inte sjuklön. Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det att tidigare sjukperiod upphörde skall ska de båda perioderna i sjuklönesammanhang räknas som en periodsjuklöneperiod. De mellanliggande kalenderdagarna skall ej ska inte räknas in i sjukperioden. Det innebär att karens karensperioden ska fortsätta upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. För den arbetstagare som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder dock rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar. Vid återanställning hos samma arbetsgivare räknas samtliga anställningar samman om inte tiden mellan respektive anställning överstiger 14 dagar.

Rätt till sjuklön. En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt pga sjukdom. För sjukfrånvaro upp till 20 % den del av genomsnittlig veckoarbetstid sjuk- perioden som infaller under insjuknandedagen (karenskarensdag) i sjukperioden utges ingen utgår dock inte sjuklön. Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperiod upphörde skall de båda perioderna i sjuklönesammanhang räknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna skall ej räknas in i sjukperioden. Det innebär att karens ska fortsätta upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. För den som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder dock rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet sjukdomfallet inträffar.

Rätt till sjuklön. En sjuklöneperiod Sjuklöneperioden omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt pga arbetstagaren varit frånvarande på grund av sjukdom. För sjukfrånvaro upp till 20 % procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden utges ingen sjuklön. Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperiod upphörde skall ska de båda perioderna i sjuklönesammanhang räknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna skall ska ej räknas in i sjukperioden. Det innebär att karens ska fortsätta upp till 20 % procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. För den som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder dock rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar.

Rätt till sjuklön. En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt pga på grund av sjukdom. För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden utges ingen utgår dock inte sjuklön. Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperiod upphörde skall ska de båda perioderna i sjuklönesammanhang sjuklöne- sammanhang räknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna skall ska ej räknas in i sjukperioden. Det innebär att karens ska fortsätta upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. För den som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder dock rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar.

Rätt till sjuklön. En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt pga på grund av sjukdom. För sjukfrånvaro upp till 20 % den del av genomsnittlig veckoarbetstid sjukperioden som infaller under insjuknandedagen (karenskarensdag) i sjukperioden utges ingen utgår dock inte sjuklön. Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperiod upphörde skall ska de båda perioderna i sjuklönesammanhang räknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna skall ej räknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna ska inte räknas in i sjukperioden. Det innebär att karens ska fortsätta upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. För den som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder dock rätten till sjuklön först sedan den anställde arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar.