Schweiz exempelklausuler

Schweiz. ◄, Tur- 2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2.1 skall produkter anses ha ursprung i gemenskapen om de framställts där och det därvid lagts till material med ursprung i Färöarna eller ett land som deltar i Europa-Medelhavspartnerskapet, på grundval av den Bar- celonaförklaring som antogs på Europa-Medelhavskonferensen den 27 och 28 november 1995, dock ej Turkiet (2), förutsatt att bearbetningen eller behandlingen i gemenskapen är mer omfattande än de åtgärder som avses i artikel 7. Sådant material behöver inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling. 3. Om bearbetningen eller behandlingen i gemenskapen inte är mer om- fattande än de åtgärder som anges i artikel 7 skall den framställda produkten anses ha ursprung i gemenskapen endast om det mervärde den tillförts där överstiger värdet av använt material med ursprung i något av de andra länder som avses i punkterna 1 och 2. Om så inte är fallet skall den framställda produkten anses ha ursprung i det land som står för den största delen av värdet av det ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen i gemen- skapen. (1) Furstendömet Liechtenstein ingår i en tullunion med Schweiz och är avtals- slutande part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. (2) Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien samt Västbanken och Gaza. 4. Produkter som har ursprung i något av de länder som avses i punkterna 1 och 2 och som inte genomgår någon bearbetning eller behandling i gemenskapen skall behålla sitt ursprung när de exporteras till något av dessa länder. 5. Kumulation enligt denna artikel får tillämpas endast om a) ett avtal om förmånshandel i enlighet med artikel XXIV i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) är tillämpligt mellan de länder som är inblandade när det gäller erhållande av ursprungsstatus och be- stämmelselandet, b) material och produkter har erhållit ursprungsstatus genom tillämp- ning av ursprungsregler som är identiska med reglerna i detta pro- tokoll, och c) tillkännagivanden om uppfyllande av de nödvändiga villkoren för tillämpning av kumulation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien) och i Schweiz enligt landets egna för- faranden. Kumulation enligt denna artikel skall tillämpas från och med den dag som anges i tillkännagivandet i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien). Gemenskapen skall genom Europeiska gemenskapernas kommission ge Schweiz närmare upplysningar om de avtal ...

Schweiz. Ryssland:

Schweiz. Storbritannien: Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Makedonien, Georgien, Ungern, Kazakstan, Kosovo, Kirgizistan, Moldavien, Montenegro, Rumänien, Ryssland, Serbien, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina och Uzbekistan: Estland, Lettland och Litauen: Afghanistan, Angola, Bahrain, Botswana, Burundi, Kap Verde, Djibouti, Egypten, Eritrea, Etiopien, Gambia, Ghana, Irak, Jordanien, Kenya, Kuwait, Libanon, Liberia, Libyen, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Moçambique, Nigeria, Oman Pakistan, Palestinska territoriet, Qatar, Rwanda, Sao Tomé och Principe, Saudiarabien, Seychellerna, Sierra Leone, Somalia, Sydsudan, Tanzania, Uganda, Förenade Arabemiraten, Västsahara, Jemen, Zambia och Zimbabwe: Algeriet, Benin, Burkina Faso, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Tchad, Republiken Kongo, Demokratiska republiken Kongo, Ekvatorialguinea, Franska Guyana, Franska Polynesien, Gabon, Guinea, Guinea-Bissau, Elfenbenskusten, Mali, Mauretanien, Marocko, Niger, Senegal, Togo och Tunisien:

Schweiz a) För användare som har sin vanliga vistelseort i Schweiz, gäller följande: b) Avsnitt 22. (Tillämplig lag, jurisdiktionsort) Avsnitt22.1 och22.2 är utgår och ersätts med följande lydelse: "22.1 Om användaren är en konsument ska det rättsliga förhållandet mellan leverantören och användaren samt dessa användarvillkor uteslutande styras av schweizisk lag, exklusive lagkonflikter och FN:s konvention om avtal för internationella försäljningar av varor (CISG). 22.2Om användaren är en konsument ska domstolarna i Zuchwil (Schweiz) ha exklusiv jurisdiktion för rättsliga anspråk av något slag mot leverantören, med förbehåll för avvikande tvingande lagstadgade bestämmelser.Rättsliga åtgärder från leverantören mot användaren ska väckas antingen i Zuchwil (Schweiz) eller vid användarens registrerade kontor eller hemvist." Xxxxxx Xxxxx GmbH Bosch eBike Systems

Schweiz. Fortsätt Army-Army talks. • Planera för deltagande av Schweiziskt förband i arméns slutövning 2007. • Deltaga med officerare i kurser eller andra utbildningar i Schweiz.

Schweiz. De officiella organ för kontroll av god tillverkningssed som nämns i avsnitt II ovan.

Schweiz. Förbundsmyndigheten för folkhälsa, anmälande myndighet för kemikalier: www.bag.admin.ch/biocide

Schweiz. Swissperform A

Schweiz. I Schweiz finns nästan 2000 industrispår med en sammanlagd längd av över 1000 km. Endast cirka 1% av den schweiziska vagnslasttrafiken (inrikes, import och export) går ej via industrispår. Antalet trafikpunkter (Bedienungspunkte) uppgick fram till början av 2000-talet till cirka 650 (en trafikpunkt kan omfatta flera industrispår). Som i andra länder också var (och är) trafikmängden som avvecklades över industrispårsnätet mycket ojämnt fördelad. 20 % av trafikpunkterna svarade för drygt 75 % av trafiken (antal vagnar), de 50 % trafiksvagaste trafikpunkterna för endast 4 % av trafiken, se figur 3.9

Schweiz. I egenskap av Xxxxxxxxxx deltog Schweiz i förhandlingarna om EES-avtalet och undertecknade avtalet den 2 maj 1992. Omedelbart därefter lade den schweiziska regeringen den 22 maj 1992 fram en ansökan om EU-medlemskap. Efter det att befolkningen i en folkomröstning som anordnades den 6 december 1992 röstade mot deltagande i EES upphörde det schweiziska förbundsrådet dock att arbeta för landets medlemskap i EU och EES. Sedan dess har Schweiz utvecklat sina förbindelser med EU via bilaterala avtal i syfte att trygga sin ekonomiska integration med EU. De bilaterala förbindelserna utsattes för påfrestningar efter det att Schweiz lanserade initiativet mot invandring i februari 2014, vars resultat innebar ett ifrågasättande av principerna för fri rörlighet och den inre marknad som dessa förbindelser grundas på. Den 16 december 2016 antog det schweiziska parlamentet den federala lagen om utländska medborgare och integration, som genomförde 2014 års folkomröstning på ett sätt som begränsade dess effekter, vilket banade väg för en början till normalisering av förbindelserna mellan EU och Schweiz. EU och Schweiz har ingått över 120 bilaterala avtal, inbegripet ett frihandelsavtal år 1972, och två större uppsättningar av sektorsvisa bilaterala avtal som anpassade en stor del av den schweiziska lagstiftningen till EU-lagstiftningen vid tidpunkten för undertecknandet. Den första uppsättningen sektorsvisa avtal (så kallade bilaterala I- avtal) undertecknades 1999 och trädde i kraft 2002. Dessa sju avtal (om fri rörlighet för personer, luftfart, landtransport, handel med jordbruksprodukter, tekniska handelshinder, offentlig upphandling och forskningssamarbete) täcker frågorna fri rörlighet och ömsesidigt marknadstillträde. En ytterligare uppsättning sektorsvisa avtal (bilaterala II-avtal) undertecknades 2004 och trädde gradvis i kraft under perioden 2005–2009. Dessa avtal är i första hand kopplade till ett ökat ekonomiskt samarbete och en utvidgning av samarbetet om asylfrågor och fri rörlighet inom Schengenområdets gränser. De gäller också Schweiz deltagande i Dublinsystemet, EU:s Mediaprogram och Europeiska miljöbyrån samt beskattning av inkomst från sparande, bearbetade jordbruksprodukter, statistik, bekämpning av bedrägerier och Schweiz ekonomiska bidrag till ekonomisk och social sammanhållning i de nya EU- medlemsstaterna. Samtidigt som avtalen bidrog till intensifierade ekonomiska förbindelser skapade de även en komplex och ibland inkonsekvent uppsättning skyldighete...