Syfte och frågeställningar. Syftet med fallstudien är att se hur implementeringen av ett lokalt omställningsavtal upplevs i en statlig verksamhet utifrån de riktlinjer som de centrala parterna målat upp i avtalet om lokala omställningsmedel. Detta för att se hur avtalet implementeras i den specifika organisationen och om det förekommer eventuella hinder och möjligheter i implementeringsprocessen samt hur detta kan förstås och förklaras. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: • Hur implementeras det lokala avtalet om omställning i organisationen? • Vilka centrala hinder och möjligheter uppstår i implementeringsprocessen? • Hur kan eventuella hinder och möjligheter förklaras?
Syfte och frågeställningar. Granskningen syftar till att granska hur AB Lessebohus följer Lagen om offentlig upphandling (LOU). I granskningen ska följande revisionsfrågor besvaras: ► Har bolagen säkerställt att upphandlingarna har genomförts i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LOU)? ► Finns det tillräckliga rutiner som säkerställer en tillräcklig upphandlingsprocess? De som tillämpar XXX kallas upphandlande myndigheter. Erfarenheter visar att efterlevnaden av lagen om offentlig upphandling är förenad med ett antal svårigheter för de upphandlande myndigheterna som har att följa lagen. Ett återkommande mönster är att de upphandlande myndigheterna oftast har riktlinjer/rutiner/tillräckliga kunskaper och stöd i form av IT-verktyg eller motsvarande på central nivå i kommunen, motsvarande stöd finns inte alltid i de av kommunen ägda bolagen. Även om organisationen är byggd för att bolagen ska avropa kommunens upphandlingsstöd, sker detta inte alltid. Statskontoret har i en utredning pekat på just kommunala bolag som högriskorganisationer kopplade till bl.a. offentlig upphandling.
Syfte och frågeställningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två olika förgreningar av relations- orienterad kontraktsteori, relationell avtalsteori och relationell rättsekonomi, problematiserar ändrade förhållanden i långvariga avtal, och se hur det förhåller sig till svensk rätt. Med ändrade förhållanden avser jag oväntade eller extraordinära händelser.4 Detta berör dels hur parterna själva ska hantera situationen där ändrade förhållanden påverkar avtalsrelationen, dels hur domstolen ska agera. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är alltså inte att utreda gällande rätt, utan att inventera diskussionen som förs av rättsteoretiker och rättsekonomer när det gäller relationsorienterad kontraktsteori. För att få en referensram och kunna återknyta till svensk rätt är det dock viktigt att inledningsvis redogöra för gällande rätt. Följande frågeställningar ska besvaras i uppsatsen:
Syfte och frågeställningar. I denna uppsats ämnar jag undersöka och analysera förutsättningarna för att häva avtal enligt CISG. Fokus ligger på förhållandet mellan avhjälpande och hävning och mer specifikt på förhållandet mellan säljarens rätt att avhjälpa ett avtalsbrott enligt art. 48 och köparens hävningsrätt enligt art. 49 CISG. Syftet med uppsatsen är att besvara följande frågeställningar: - Under vilka förutsättningar har en köpare rätt att häva ett kommersiellt avtal enligt CISG? - Äger säljarens rätt att avhjälpa enligt art. 48 CISG företräde framför köparens hävningsrätt enligt art. 49 CISG? - Ska bedömningen av huruvida ett avtalsbrott är att anse som väsentligt avgöras enbart på objektiva grunder eller ska även säljarens inställning till och förmåga att företa rättelse utan oskäligt dröjsmål eller olägenhet för köparen, vägas in i bedömningen?
Syfte och frågeställningar. Det finns begränsad ledning för hur 12 kap. 3 § ÄktB ska tillämpas. Bestäm- melsen i 12 kap. 3 § ÄktB är utformad som en generalklausul, vilket innebär att hänsyn ska tas till värderingarna i det samhälle vari den tillämpas. Ef- tersom bestämmelsen är utformad med ledning av 36 § AvtL och jämknings- grunderna är likalydande kan viss ledning för hur 12 kap. 3 § ÄktB ska till- lämpas sökas i praxis rörande 36 § AvtL. Hänsyn måste dock tas till att äkt- enskapsförord är familjerättsliga avtal. Denna uppsats syftar därför till att, med utgångspunkt i NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’, ur ett rättsutvecklande perspektiv, utreda vad rättspraxis kring 36 § AvtL säger om hur 12 kap. 3 § ÄktB ska tillämpas. För att uppfylla syftet, ska följande frå- geställning besvaras: • I vilken utsträckning kan rättspraxis rörande 36 § AvtL tillämpas vid jämkning av äktenskapsförord? För att besvara den huvudsakliga frågeställningen måste följande utredas: • Vad går att utläsa ur förarbeten, praxis och doktrin om 12 kap. 3 § ÄktB? • Vilka likheter och skillnader finns det mellan familjerättsliga och för- mögenhetsrättsliga avtal? • Vilka intressen ligger bakom 12 kap. 3 § ÄktB respektive 36 § AvtL?
Syfte och frågeställningar. Mitt syfte med denna uppsats är att presentera och analysera utredningens föreslagna förändringar i avtalslicenssystemet och remissinstansernas svar på dessa. Jag har valt att utgå från Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24, som presenterades i april 2010. Mot bakgrund av utredningen vill jag undersöka och besvara följande frågeställningar: • Vilka förändringar gällande avtalslicenser föreslås i delbetänkandet
Syfte och frågeställningar. Syftet med denna avslutande rapport om SiS del av satsningen Ett kontrakt för livet är att beskriva, analysera och värdera uppdragets genomförande samt vilka effekter det har haft på missbrukare och vården av dem. I arbetet ingår således en övergripande beskrivning av den strategi SiS använt sig av vid genomförandet samt vilka resultat som nåtts genom de 1300 överenskommelser som slutits mellan klienter, socialtjänst och SiS. Rapporten fokuserar på tre huvudsakliga frågor; dels projektets förutsättningar i form av riktlinjer, målsättningar, finansiella resurser och organisering, dels själva genomförandet, från det att beslut fattades under hösten 2004 fram till sommaren 2008 och slutligen de konkreta resultaten av Ett kontrakt för livet. Med tanke på satsningens huvudsyfte att skapa förutsättningar för en sammanhållen och heltäckande vårdkedja, fokuserar denna rapport framförallt på de förändringar och effektiviseringar som har skett i vården av missbrukare under och efter LVM-tiden. Det innebär att kontinuiteten i vårdproccessen, inte minst i eftervården, ägnas mest uppmärksamhet. En annan aspekt som denna studie avser att belysa är de strukturella förändringar som har skett i samarbetet mellan klienten, socialtjänsten och SiS. Ett intensivare, mer genomtänkt och långsiktigt samarbete förutsattes för att LVM-vården skulle fungera effektivt. Studien ska samtidigt ge relevant information om satsningens effekter på missbrukssituationen för de klienter som har ingått i Ett kontrakt för livet, liksom dess betydelse för klienternas boende och sysselsättning. De övergripande frågeställningarna är således: • Vilka effekter har Ett kontrakt för livet haft på klienternas vård, eftervård och missbrukssituation? • Har Ett kontrakt för livet bidragit till några strukturella förändringar i missbrukarvården? • Xxx har Ett kontrakt för livet påverkat samarbetet mellan klienter, socialtjänsten och SiS?
Syfte och frågeställningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad användare av molntjänster anser om de säkerhetsramverk och säkerhetsmått som används i SLA-kontrakt för molntjänster i förhållande till internationellt etablerade ramverk för datasäkerhet. Detta syfte leder till följande forskningsfrågor. • Vad anser användare av molnbaserade tjänster om de säkerhetsramverk som används i deras SLA-kontrakt? • Vad anser användare av molnbaserade tjänster om de säkerhetsmått som används i deras SLA-kontrakt? • Hur uppfattas SLA-kontrakten i förhållande till de säkerhetsramverk och säkerhetsmått som används?