Common use of Tillämpliga bestämmelser Clause in Contracts

Tillämpliga bestämmelser. Den 3 juli 2016 trädde EU:s marknadsmissbruksförordning (EU) nr 596/2014 i kraft. Den 1 februari 2017 trädde lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (KompL) i kraft. Den lagen reglerar ingripanden vid överträdelser av marknadsmissbruksförordningen. I marknadsmissbruksförordningen stadgas bl.a. följande. Enligt artikel 19.1 första stycket ska personer i ledande ställning, samt dem närstående personer, underrätta emittenten och Finansinspektionen om varje transaktion som genomförts för deras egen räkning avseende aktier eller skuldinstrument som emitteras av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till dem. Enligt artikel 19.1 andra stycket ska sådana anmälningar göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen gjorts. I KompL stadgas bl.a. följande. Enligt 5 kap. 2 § 5 KompL ska Finansinspektionen ingripa mot den som låter bli att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra en anmälan om egna transaktioner i enlighet med det som anges i artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningen. Enligt 5 kap. 3 § 6 KompL kan ingripande ske genom beslut om sanktionsavgift. Enligt 5 kap. 8 § 1 KompL ska sanktionsavgiften för en juridisk person som högst fastställas till det högsta av ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarar 1 miljon euro, två procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller tre gånger den vinst som den juridiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa. Enligt 5 kap. 15 § KompL ska Finansinspektionen vid valet av ingripande beakta överträdelsens allvar och längd. Enligt 5 kap. 16 § KompL ska Finansinspektionen beakta vissa försvårande och förmildrande omständigheter. I försvårande riktning ska bl.a. beaktas om en person tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning beaktas bl.a. om en person vidtagit åtgärder för att undvika överträdelser i framtiden eller skulle drabbas av uppsägning på grund av ett ingripande. Enligt 5 kap. 17 § KompL får Finansinspektionen avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, om personen gör rättelse, något annat

Tillämpliga bestämmelser. Den 3 juli 2016 trädde EU:s marknadsmissbruksförordning (EU) nr 596/2014 Enligt 1 kap. 1 § andra stycket miljöbalken ska densamma tillämpas så att bl.a. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas och den biologiska mångfalden bevaras. Enligt 7 kap. 4 § första stycket miljöbalken får Gävle kommun förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat i kraft. Den 1 februari 2017 trädde lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (KompL) i kraft. Den lagen reglerar ingripanden vid överträdelser syfte att bevara biologisk mång- fald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av marknadsmissbruksförordningenområ- den för friluftslivet. I marknadsmissbruksförordningen stadgas bl.a7 kap. 5 § miljöbalken, första och andra styckena anges följande. I ett beslut om att bilda naturreservat skall skälen för beslutet anges. I beslutet skall också anges de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Enligt artikel 19.1 tredje stycket får Gävle kommun meddela beslut om nya inskränkningar eller nya skäl för naturreser- vat om det behövs för att uppnå syftet med skyddet. Enligt 7 kap. 6 § miljöbalken får Gävle kommun förplikta ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla visst intrång om det behövs för att tillgodo- se syftet med naturreservatet. Enligt 7 kap. 30 § första stycket ska personer miljöbalken jämfört med 22 § första meningen förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. får Gävle kommun meddela föreskrifter om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet samt om ordningen i ledande ställning, samt dem närstående personer, underrätta emittenten och Finansinspektionen övrigt inom naturreservatet om varje transaktion som genomförts det behövs för deras egen räkning avseende aktier eller skuldinstrument som emitteras av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till dematt tillgodose syftet med skyddet. Enligt artikel 19.1 andra stycket ska sådana anmälningar göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen gjorts. I KompL stadgas bl.a. följande. Enligt 5 kap. 2 § 5 KompL ska Finansinspektionen ingripa mot den som låter bli att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra en anmälan om egna transaktioner i enlighet med det som anges i artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningen. Enligt 5 kap. Kommunen skall enligt 3 § 6 KompL förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. även fastställa en skötselplan för ett naturreservats långsiktiga vård. Gävle kommun bedömer att cykling på vägar och markerade stigar och spår samt tältning ska vara tillåtet i naturreservatet. Ridning får utövas överallt utom på elljusspår och preparerade skidspår. Om någon av dessa aktiviteter skulle visa sig ha negativ påverkan på området kan ingripande ske genom beslut om sanktionsavgift. Enligt 5 kap. 8 § 1 KompL ska sanktionsavgiften för en juridisk person som högst fastställas till det högsta av ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarar 1 miljon euro, två procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller tre gånger den vinst som den juridiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går bedömningen dock komma att fastställa. Enligt 5 kap. 15 § KompL ska Finansinspektionen vid valet av ingripande beakta överträdelsens allvar och längd. Enligt 5 kap. 16 § KompL ska Finansinspektionen beakta vissa försvårande och förmildrande omständigheter. I försvårande riktning ska bl.a. beaktas om en person tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning beaktas bl.a. om en person vidtagit åtgärder för att undvika överträdelser i framtiden eller skulle drabbas av uppsägning på grund av ett ingripande. Enligt 5 kap. 17 § KompL får Finansinspektionen avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, om personen gör rättelse, något annatändras.

Tillämpliga bestämmelser. Den 3 juli 2016 trädde EU:s marknadsmissbruksförordning Av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EUEG) nr 596/2014 i kraft. Den 1 februari 2017 trädde lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (KompL) i kraft. Den lagen reglerar ingripanden vid överträdelser av marknadsmissbruksförordningen. I marknadsmissbruksförordningen stadgas bl.a. följande. Enligt artikel 19.1 första stycket ska personer i ledande ställning, samt dem närstående personer, underrätta emittenten och Finansinspektionen om varje transaktion som genomförts för deras egen räkning avseende aktier eller skuldinstrument som emitteras 1606/2002 av den emittenten 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska för varje räkenskapsår som inleds den 1 januari 2005 eller derivat eller andra finansiella instrument därefter de företag som är kopplade till dem. Enligt artikel 19.1 andra stycket ska sådana anmälningar göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen gjorts. I KompL stadgas bl.a. följande. Enligt 5 kap. 2 § 5 KompL ska Finansinspektionen ingripa mot den som låter bli att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra underställda en anmälan om egna transaktioner medlemsstats lagstiftning upprätta sin koncern- redovisning i enlighet med det de internationella redovisningsstandarder som anges antagits i överensstämmelse med förfarandet i artikel 19.16.2, 19.2, 19.6 och 19.7 under förutsättning att deras värdepapper på balansdagen är noterade på en reglerad marknad i marknadsmissbruksförordningenen medlemsstat i enlighet med de villkor som fastställs i artikel 1.13 i rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster på värdepappersområde. Enligt 5 16 kap. 3 4 § 6 KompL kan ingripande ske genom beslut lagen (2007:528) om sanktionsavgiftvärdepappersmarknaden (LV) ska emittenten så snart som möjligt och senast fyra månader efter utgången av varje räkenskapsår offentliggöra sin årsredovisning och i förekommande fall en koncernredovisning. Enligt 5 Års- och koncernredovisningarna ska vara granskade av emittentens revisor. Revisionsberättelsen ska offentliggöras tillsammans med års- och koncernredovisningen. Bestämmelser om revision finns i 4 a kap. sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. lagen (1995:1570) om medlemsbanker, revisionslagen (1999:1079), 17 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551) och 8 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Av 16 kap. 8 § 1 KompL ska sanktionsavgiften LV framgår att det för en juridisk person som högst fastställas till det högsta av ett belopp som per den 2 juli 2014 emittenter med säte i kronor motsvarar 1 miljon euroSverige finns bestämmelser om års- och koncernredovisning samt delårsrapport i årsredovisningslagen (1995:1554), två procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, lagen (1995:1559) om årsredovisning i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller tre gånger den vinst som den juridiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om beloppet går att fastställaårsredovisning i försäkringsföretag. I fråga om koncernredovisning gäller därutöver förordning (EG) nr 1606/2002. Enligt 7 kap. 4 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska styrelsen i en bostadsrättsförening bl.a. ansvara för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter. Av 4 kap. 2 och 5 §§ bostadsrättslagen (1991:614) (BrL) framgår att det krävs att bostadsrättsföreningen ingår avtal om att upplåta en lägenhet med bostadsrätt (upplåtelseavtal) och att ett upplåtelseavtal kan skrivas först då den slutliga kostnaden för föreningens hus har redovisats i en registrerad ekonomisk plan eller på en föreningsstämma, såvida inte Bolagsverket ger tillstånd ändå. Av 5 kap. 15 1 § KompL ska Finansinspektionen vid valet av ingripande beakta överträdelsens allvar och längd. Enligt 5 kap. 16 § KompL ska Finansinspektionen beakta vissa försvårande och förmildrande omständigheter. I försvårande riktning ska bl.a. beaktas BrL framgår att en bostadsrättsförening även får ingå avtal om en person tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning beaktas bl.a. om en person vidtagit åtgärder för att undvika överträdelser i framtiden eller skulle drabbas av uppsägning på grund av ett ingripande. Enligt 5 kap. 17 § KompL får Finansinspektionen avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, om personen gör rättelse, något annatupplåta en lägenhet med bostadsrätt (förhandsavtal).

Tillämpliga bestämmelser. Den Försäkringsförmedling är enligt 1 kap. 1§ 1 och 3 juli 2016 trädde EU:s marknadsmissbruksförordning LFF yrkesmässig verksamhet som består i dels att lägga fram eller föreslå försäkringsavtal eller att utföra annat förberedande arbete innan försäkringsavtal ingås, dels att bistå vid förvaltning och fullgörande av försäkringsavtal. En försäkringsförmedlare ska enligt 6 kap. 6 § LFF dokumentera vad som före- kommit vid förmedlingstillfälle och lämna dokumentation till kunden. Bestäm- melser om vad dokumentationen ska innehålla har utvecklats i 7 kap. Finansin- spektionens föreskrifter och allmänna råd (EUFFFS 2005:11) nr 596/2014 i kraft. Den 1 februari 2017 trädde lagen om försäkringsför- medling (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (KompL) i kraft. Den lagen reglerar ingripanden vid överträdelser av marknadsmissbruksförordningenförmedlingsföreskrifterna). I marknadsmissbruksförordningen stadgas bl.a7 kap. följande. Enligt artikel 19.1 första stycket 1 § förmedlingsföreskrifterna framgår att dokumentationen ska personer i ledande ställning, samt dem närstående personer, underrätta emittenten och Finansinspektionen om varje transaktion innehålla den information som genomförts för deras egen räkning avseende aktier eller skuldinstrument som emitteras av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade förmedlaren ska lämna till dem. Enligt artikel 19.1 andra stycket ska sådana anmälningar göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen gjorts. I KompL stadgas bl.a. följande. Enligt 5 kunden enligt 6 kap. 2 § 5 KompL LFF och 6 kap. i föreskrifterna. Exempel på information som ska Finansinspektionen ingripa mot lämnas är priset för försäkringsförmedlingen och om råd- givning sker på grundval av opartisk analys eller om bolaget på något sätt har begränsat sitt urval av försäkringsgivare. Vid en befintlig kundrelation är infor- mationsskyldigheten och den som låter efterföljande dokumentationsskyldigheten begrän- sad enligt 6 kap. 1 § tredje stycket och 2 § tredje stycket LFF. Av lagrummen framgår dock att vid förnyelse eller ändring ska, om det behövs, information lämnas och dokumenteras. Av 7 kap. 2 § förmedlingsföreskrifterna följer bl.a. att dokumentationen ska in- nehålla uppgift om kundens önskemål eller behov samt i förekommande fall ekonomiska och andra förhållanden. Uppgifterna ska anpassas efter hur kompli- cerat försäkringsavtalet är. Om kunden är känd behöver förmedlaren inte hämta in samtliga uppgifter men då ska förmedlaren dokumentera skälen för att låta bli att hämta in uppgifterna. Av FI:s allmänna råd till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra regeln framgår att om det finns en anmälan varaktig kundrelation mellan förmedlaren och kunden bör uppgifterna om egna transaktioner i enlighet med det som kunden uppdateras regelbundet och om kunden inte vill lämna uppgifter om sig själv bör detta anges i artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningendokumentationen. Enligt 5 Dokumentationen ska vidare enligt 7 kap. 3 § 6 KompL kan ingripande ske genom beslut förmedlingsföreskrifterna innehål- la uppgift om sanktionsavgifttidpunkten för försäkringsförmedlingen, varje råd som lämnats till kunden och skälen för varje råd. Enligt 5 I de fall kunden har avråtts från att vidta en åt- gärd ska skälen för det anges. Uppgifterna om skälen för varje råd som har läm- nats till kunden ska anpassas efter hur komplicerat det aktuella försäkringsavtalet är. I det allmänna rådet till 7 kap. 8 3 § 1 KompL ska sanktionsavgiften framgår att om kunden trots avrådan väljer att vidta en åtgärd, bör detta anges i dokumentationen om förhållandet är känt för försäkringsförmedlaren. Av förarbetena till LFF framgår att det finns en juridisk person som högst fastställas till det högsta av i den närmaste absolut dokumen- tationsskyldighet (prop. 2004/05:133 s 105). Det saknas möjlighet att göra un- dantag från dokumentationsskyldigheten. Detta skulle enligt propositionen inne- bära ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarar 1 miljon euro, två procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller tre gånger den vinst som den juridiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa. Enligt 5 kap. 15 § KompL ska Finansinspektionen vid valet av ingripande beakta överträdelsens allvar och längd. Enligt 5 kap. 16 § KompL ska Finansinspektionen beakta vissa försvårande och förmildrande omständigheter. I försvårande riktning ska bl.a. beaktas om en person tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning beaktas bl.a. om en person vidtagit åtgärder för att undvika överträdelser i framtiden eller skulle drabbas av uppsägning på grund av ett ingripande. Enligt 5 kap. 17 § KompL får Finansinspektionen avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, om personen gör rättelse, något annatdirekt brott mot EG-direktivet.

Tillämpliga bestämmelser. Den Ett kreditinstituts rörelse ska enligt 6 kap. 1 § LBF drivas på ett sådant sätt att institutets förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras. Värdet av ett instituts exponering mot en kund eller grupp av kunder med in- bördes anknytning får, enligt 7 kap. 3-4 §§ kapitaltäckningslagen, inte översti- ga 25 procent av institutets kapitalbas. Med en grupp av kunder med inbördes anknytning avses två eller flera fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utgör en helhet från risksynpunkt därför att 1. någon av dem har, direkt eller indirekt, ägarinflytande över en eller fle- ra av de övriga i gruppen, eller 2. de utan att stå i ett sådant förhållande som avses i 1 har sådan inbördes anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i be- talningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem. Ett institut ska fortlöpande rapportera stora exponeringar till FI. Om ett institut överträder någon av de i 7 kap. angivna gränsvärdena, ska institutet omgående anmäla detta till FI. FI får i ett beslut ange en viss tid inom vilken exponering- en ska sänkas till de tillåtna gränsvärdena (10 kap. 15 § kapitaltäckningslagen). För varje investeringsfond ska det enligt 3 juli 2016 trädde EUkap. 1-2 §§ lagen om investerings- fonder, finnas ett förvaringsinstitut. Förvaringsinstitutet ska handla oberoende av fondbolaget och uteslutande i andelsägarnas gemensamma intressen. Förva- ringsinstitutet ska verkställa de beslut av fondbolaget som avser investerings- fonden om de inte strider mot bestämmelserna i lagen om investeringsfonder eller fondbestämmelserna. Förvaringsinstitutet ska vidare ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden samt se till att 1. försäljning och inlösen av fondandelar sker i enlighet med bestämmel- serna i lagen om investeringsfonder och fondbestämmelserna, 2. fondandelarnas värde beräknas enligt bestämmelserna i lagen om inve- steringsfonder och fondbestämmelserna, 3. tillgångarna i fonden utan dröjsmål kommer institutet till handa, och 4. medlen i fonden används enligt bestämmelserna i lagen om invester- ingsfonder och fondbestämmelserna. Ett fondbolag får enligt 4 kap. 4-5 §§ lagen om investeringsfonder uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner som ingår i fondverk- samheten i syfte att effektivisera bolagets verksamhet. Omfattar ett uppdrag att någon för fondbolagets räkning ska förvalta tillgångarna i en investeringsfond, ska avtalet innehålla riktlinjer för placering av fondmedlen. Fondbolaget ska tillförsäkra sig en rätt att regelbundet se över och vid behov ändra dessa riktlin- jer. Ett förvaltningsuppdrag får enligt 4 kap. 6 § lagen om investeringsfonder inte ges till förvaringsinstitutet eller något annat företag vars intressen kan komma i konflikt med fondbolagets eller andelsägarnas intressen. Ett kreditinstitut ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Institutet ska härvid se till att det har en tillfredställande intern kontroll. Ett kreditinstitut ska särskilt se till att dess kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och andra risker sammantagna inte medför att institutets förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras. För att uppfylla detta krav ska det åtminstone ha metoder som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för. Kreditinstitutet ska utvärdera des- sa metoder för att säkerställa att de är heltäckande. (6 kap. 2 §§ LBF). En god riskhantering kan bara uppfyllas om det finns en tillfredsställande in- tern styrning och kontroll. Ansvaret för detta åvilar, enligt 6 kap. 4b § LBF, bankens styrelse. I 2 kap. 6 § LFF anges förutsättningarna för tillstånd för en juridisk person. I första punkten anges att den juridiska personen inte får vara i konkurs eller lik- vidation. I FI:s marknadsmissbruksförordning allmänna råd (EUFFFS 2005:1) nr 596/2014 om styrning och kontroll av finansiella före- tag ges ytterligare rekommendationer om intern styrning och kontroll. Utifrån vad som är aktuellt i kraftdetta beslut är råden indelade i råd om styrning, intern styrning och kontroll, hantering och kontroll av risker samt regelefterlevnad. Den Avseende själva styrningen är det ett företags styrelse som har det yttersta an- svaret för företagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter. Sty- relsen bör fastställa en strategi och mål för den verksamhet som företaget be- driver. Styrelsen bör även följa upp att dessa mål nås. (2 kap. 1 februari 2017 trädde lagen (2016:1306§ FFFS 2005:1) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (KompL) i kraft. Den lagen reglerar ingripanden vid överträdelser Genom en god intern kontroll kan ett företag säkerställa - en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av marknadsmissbruksförordningen. I marknadsmissbruksförordningen stadgas bl.a. följande. Enligt artikel 19.1 första stycket ska personer i ledande ställningverk- samheten, - en tillförlitlig finansiell rapportering, - en effektiv drift och förvaltning av informationssystem, - en god förmåga att identifiera, mäta, övervaka och hantera sina risker, - en god förmåga att efterleva lagar och förordningar, interna regler, samt dem närstående personer, underrätta emittenten god sed eller god standard. (3 kap. 1 § tredje stycket FFFS 2005:1) Styrelsen och Finansinspektionen om varje transaktion som genomförts verkställande direktören bör verka för deras egen räkning avseende aktier eller skuldinstrument som emitteras att en god intern kontroll präglar organisationen och driften av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till demföretagets verksamhet. Enligt artikel 19.1 andra stycket ska sådana anmälningar göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen gjorts. I KompL stadgas bl.a. följande. Enligt 5 (3 kap. 2 § 5 KompL ska Finansinspektionen ingripa mot den FFFS 2005:1). För att upprätthålla en god intern kontroll bör organisationen anpassas till de förändringar i interna och externa risker som låter bli att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra en anmälan om egna transaktioner i enlighet med det som anges i artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningeninträffar över tiden. Enligt 5 (3 kap. 3 § 6 KompL kan ingripande ske genom beslut FFFS 2005:1) Styrelsen bör följa upp verksamheten löpande och se till att det finns kontroller som säkerställer att rapporteringen på ett rimligt sätt återspeglar verksamheten. Vidare bör banken se till att informations- och rapporteringssystem säkerställer aktuell och relevant information om sanktionsavgift. Enligt 5 kap. 8 § 1 KompL ska sanktionsavgiften för en juridisk person som högst fastställas till det högsta av ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarar 1 miljon euro, två procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller tre gånger den vinst som den juridiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa. Enligt 5 kap. 15 § KompL ska Finansinspektionen vid valet av ingripande beakta överträdelsens allvar bankens verksamhet och längd. Enligt 5 kap. 16 § KompL ska Finansinspektionen beakta vissa försvårande och förmildrande omständigheter. I försvårande riktning ska bl.a. beaktas om en person tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning beaktas bl.a. om en person vidtagit åtgärder för att undvika överträdelser i framtiden eller skulle drabbas av uppsägning på grund av ett ingripande. Enligt 5 kap. 17 § KompL får Finansinspektionen avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, om personen gör rättelse, något annatriskexponering

Tillämpliga bestämmelser. Den 3 juli 2016 trädde EU:s marknadsmissbruksförordning (EU) nr 596/2014 i kraft. Den Lagen om värdepappersmarknaden ersatte den 1 februari 2017 trädde november 2007 bland annat lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (KompL) i kraft. Den lagen reglerar ingripanden vid överträdelser av marknadsmissbruksförordningen. I marknadsmissbruksförordningen stadgas bl.a. följandeom börs- och clearingverksamhet. Enligt artikel 19.1 första stycket punkten 15 i övergångsbe- stämmelserna till lagen om värdepappersmarknaden ska personer en fråga om ingripan- de enligt 25 kap. lagen om värdepappersmarknaden bedömas enligt äldre be- stämmelser om någon omständighet som föranleder frågan om ingripande hän- för sig i ledande ställning, samt dem närstående personer, underrätta emittenten och Finansinspektionen om varje transaktion som genomförts för deras egen räkning avseende aktier eller skuldinstrument som emitteras av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument tiden före ikraftträdandet. Det händelseförlopp som är kopplade föremål för denna utredning sträcker sig från slutet av 2005 fram till demidag. Enligt artikel 19.1 andra stycket Det finns därför skäl att i detta avsnitt redovisa såväl nuvarande som äldre relevanta bestäm- melser. En börs ska sådana anmälningar göras utan dröjsmål driva sin verksamhet hederligt, rättvist och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen gjortsprofessionellt och på ett sätt så att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls (13 kap. I KompL stadgas bl.a1 § lagen om värdepappersmarknaden samt 2 kap. följande1 § lagen om börs- och clearingverksamhet). Enligt 5 En börs ska ha en, i förhållande till den direkt affärsdrivande verksamheten, självständig övervakande funktion med tillräckliga resurser och befogenheter för att fullgöra börsens skyldigheter att övervaka handel, kursbildning samt att emittenterna fullgör sin informationsplikt (13 kap. 2 § lagen om värdepap- persmarknaden och 5 KompL kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) Verksamhet på marknadsplatser samt 4 kap. 2 § lagen om börs- och clearing- verksamhet och 1 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2001:5) Mark- En börs ska Finansinspektionen ingripa mot övervaka handeln och kursbildningen vid den reglerade marknaden och se till att handeln sker i överensstämmelse med denna lag och andra för- fattningar och god sed på värdepappersmarknaden (13 kap 7 § första stycket lagen om värdepappersmarknaden och 5 kap. FFFS 2007:17 samt 4 kap. 2 § lagen om börs- och clearingverksamhet och 1 kap. FFFS 2001:5). En utgivare av överlåtbara värdepapper vilka tagits upp till handel på en regle- rad marknad ska offentliggöra de upplysningar om sin verksamhet och värde- papperen som låter bli att till Finansinspektionen är av betydelse för bedömningen av kursvärdet på värdepappe- ren (15 kap. 6 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden samt berörda företag eller organ göra en anmälan om egna transaktioner i enlighet med det som anges i artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningen. Enligt 5 kap. 3 § första stycket 3 lagen om börs- och clearingverksamhet). Om ett företag som har ett kvalificerat innehav i en börs har gett ut överlåtbara värdepapper som har tagits upp på en reglerad marknad som drivs av börsen, ska börsen omedelbart vidarebefordra information enligt 15 kap. 6 KompL kan ingripande ske genom beslut § första stycket, dvs. bland annat kurspåverkande information, till Finansinspektionen (15 kap. 6 § andra stycket lagen om sanktionsavgift. Enligt värdepappersmarknaden samt 5 kap. 8 3 § 1 KompL andra stycket lagen om börs- och clearingverksamhet). En börs ska sanktionsavgiften för en juridisk person som högst fastställas till det högsta av ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarar 1 miljon euro, två procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller tre gånger den vinst som den juridiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, fortlöpande kontrollera att emittenter fullgör sina informations- skyldigheter enligt lagen om beloppet går att fastställa. Enligt 5 värdepappersmarknaden (15 kap. 15 9 § KompL ska Finansinspektionen vid valet av ingripande beakta överträdelsens allvar och längd. Enligt 5 lagen om värdepappersmarknaden samt 1 kap. 16 2 § KompL andra stycket 3 FFFS 2001:5). En börs ska vidare lämna Finansinspektionen beakta vissa försvårande upplysningar om sin verksamhet och förmildrande omständigheterdärmed sammanhängande omständigheter enligt föreskrifter som medde- lats med stöd av lagen. I försvårande riktning En börs ska bl.a. beaktas om en person tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning beaktas bl.a. om en person vidtagit åtgärder för att undvika överträdelser i framtiden eller skulle drabbas av uppsägning på grund av ett ingripande. Enligt 5 också lämna Finansinspektionen de upp- lysningar som inspektionen begär (23 kap. 17 2 § KompL får Finansinspektionen avstå från att ingripa lagen om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, värdepappersmarkna- den samt 11 kap. 1 § lagen om personen gör rättelse, något annatbörs- och clearingverksamhet).

Tillämpliga bestämmelser. Den behandling av personuppgifter som Klarna utför i samband med att Klarna tillhandahåller tjänsterna Klarna Faktura, Klarna Konto, Klarna Mobil och Klarna Checkout omfattas huvudsakligen av personuppgiftslagens be- stämmelser. Datainspektionen bedömer att uppgifterna har struktureras på ett sådant sätt att flertalet av bestämmelserna i personuppgiftslagen är till- lämpliga. Klarna är ett sådant kreditmarknadsbolag som avses i bank- och finansie- ringsrörelselagen. Verksamheten omfattas även av de krav som ställs i pen- ningtvättslagen och lagen (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen). Datainspektionen konstaterar att Xxxxxx har stöd för sin behandling att expo- nera namn och adressuppgift i 10 § f personuppgiftslagen på det sätt som görs i Klarnas tjänst förifylld adress. Datainspektionen gör bedömningen mot följande bakgrund. Enligt 3 juli 2016 trädde EU:s marknadsmissbruksförordning § personuppgiftslagen är den personuppgiftsansvarige den som en- sam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Vidare är, enligt samma bestämmelse, den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning personuppgiftsbiträde. Av utredningen framgår att det är Klarna som avgör utformningen av tjänsten Klarna Checkout samt vilka uppgifter som ska behandlas däri. Klarna har uppgett att det är Klarna som tillhandahåller den iframe där upp- gifter behandlas i Klarna Checkout. Det är således Klarna som bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter i tjänsten Klarna Checkout. Datainspektionen konstaterar därför att Klarna är person- uppgiftsansvarig för dessa personuppgifter. Personuppgifter får enligt 10 § personuppgiftslagen behandlas bara om den registrerade har lämnat samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig av något av de skäl som anges i 10 § personuppgiftslagen. Behand- lingen är exempelvis tillåten om den är nödvändig för att ett avtal med den registrerade ska kunna fullgöras (EUa), för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet (b) nr 596/2014 eller för att ett ändamål som berör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige ska kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränk- ning av den personliga integriteten (f). Datainspektionen har tidigare granskat funktioner som liknar förifylld adress. Datainspektionen har i kraftdessa ärenden ansett att det funnits risk för att tjäns- terna kan användas som en upplysningstjänst, trots att ändamålet varit ett helt annat. Inspektionen har i dessa ärenden bedömt att behandlingen inte har varit tillåten enligt 9 och 10 §§ personuppgiftslagen. I villkoren till Klarna Checkout anges att funktionen endast får användas efter godkännande av handlarens och Klarnas villkor och endast i direkt anslutning till att kunden gör ett köp finansierat av Klarna. Personuppgifterna i funktio- nen förifylld adress visas dock innan kunden godkänner villkoren och lämnar sitt samtycke. För att samtycke ska kunna ligga till grund för en viss person- uppgiftsbehandling krävs att samtycket lämnas innan behandlingen utförs. Den 1 februari 2017 trädde lagen behandlingen som sker när uppgifterna hämtas och visas i funktionen förifylld adress omfattas därför inte av kundens samtycke. Den aktuella behandlingen av personuppgifter kan dock vara tillåten med stöd av en intresseavvägning enligt 10 § f personuppgiftslagen. Till skillnad från liknande funktioner som Datainspektionen tidigare har granskat visas folkbokföringsadressen endast om ett matchande postnummer till person- numret fylls i av kunden. Kunden har i detta fall även möjlighet att genom så kallad ”opt-out” välja att kundens folkbokföringsuppgifter visas endast efter att denne fyllt i en pinkod. Namnet som är kopplat till det angivna person- numret exponeras dock oavsett om kunden fyllt i ett matchande postnummer eller inte. Vid en intresseavvägning enligt 10 § f personuppgiftslagen ska Klarnas intres- se – vilket angetts vara att underlätta för kunderna, att kontrollera att leverans sker till rätt adress samt att genomföra identitetskontroll, bedrägerikontroll och kreditkontroll – ställas mot de exponerade personernas intresse av skydd mot kränkningar av deras personliga integritet. I denna bedömning måste hänsyn tas till att det rör sig om relativt harmlösa uppgifter, att det finns en möjlighet att motsätta sig exponeringen (2016:1306opt-out för kunder) och att Klarna vidtagit säkerhetsåtgärder (webbhandlarens kund måste ange matchande postnummer). Datainspektionen finner mot denna bakgrund att behandlingen att exponera uppgift om namn och folkbokföringsadress på det sätt som görs i Klarna Checkout är tillåten med kompletterande stöd av en intresseavvägning i 10 § f personuppgifts- lagen. Datainspektionen bedömer att Klarna inte är personuppgiftsansvarig för be- handlingen av personuppgifter som sker i funktionen hämta adress i tjänsten Klarna faktura. Behandlingen omfattas därför inte av detta tillsynsärende. Datainspektionen gör bedömningen mot följande bakgrund. Funktionen hämta adress i tjänsten Klarna Faktura innebär att kundens per- sonuppgifter (namn och folkbokföringsadress) exponeras på kassasidan i en webbutik. Tjänsten tillhandahålls av Klarna men hanteras av webbutiken. Till skillnad mot motsvarande funktion i tjänsten Klarna Checkout är det således webbutiken som beslutar om behandlingen av personuppgifterna. De person- uppgifter som exponeras i tjänsten hämtas av Xxxxxx på uppdrag av webbuti- ken. Datainspektionen konstaterar att Klarna, i strid med 9 § första stycket e per- sonuppgiftslagen, behandlar eller avser att behandla personuppgifter om av- skrivna och överlåtna fordringar som inte är adekvata och relevanta för kre- ditprövningsändamål. Datainspektionen anser att uppgifter om kunders betalningsförsummelser inte är adekvata och relevanta att använda för kreditprövning om uppgifterna avser fordringar som har betalts för mer än tre år sedan. För det fall att en fordran har överlåtits och den personuppgiftsansvarige saknar information om när den har betalats får tiden om tre år räknas från tidpunkten för överlå- telsen. Datainspektionen förelägger Klarna att se över sina rutiner för hur länge upp- gifter om försent betalda fordringar används för kreditprövningsändamål. Datainspektionen gör bedömningen mot följande bakgrund. Behandling av personuppgifter för kreditprövning måste uppfylla de grund- läggande kraven i 9 § första stycket personuppgiftslagen. De behandlade per- sonuppgifterna måste bl.a. vara adekvata och relevanta i förhållande till än- damålen med behandlingen (punkten e). I bedömningen av vilka uppgifter som är adekvata och relevanta för kreditprövningsändamål måste hänsyn tas till annan lagstiftning som gäller för Klarnas verksamhet bl.a. konsumentkre- ditlagen. Vid kredit som lämnas till konsumenter har en kreditgivare enligt 12 § kon- sumentkreditlagen en skyldighet att pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Kre- ditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens eko- nomiska förhållanden. Av förarbetena till konsumentkreditlagen framgår att med uttrycket ”tillräckliga uppgifter” avses att näringsidkaren måste samla in så många uppgifter att konsumentens betalningsförmåga för krediten i fråga kan bedömas med en hög grad av säkerhet. Flera uppgiftskällor kan behöva användas. Uppgifter kan inhämtas från konsumenten, från en kreditupplys- ning, från en databas som förs av en myndighet, t.ex. Kronofogdemyndighe- ten eller från kreditgivarens eget register eller databas (prop. 2009/10:242 s. 100). Enligt Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentför- hållanden (FFFS 2011:47) bör en kreditgivare dokumentera det underlag som använts för en kreditprövning. Konsumentkreditlagen innehåller inga bestämmelser om hur gamla uppgifter som får användas vid kreditprövning av konsumenter. Det finns emellertid en bortre gräns när uppgifter inte längre kan anses relevanta och adekvata att behandla för kreditprövningsändamål. Hänsynen till den enskilde kräver ock- så att denne inte för all framtid belastas med en uppgift om till exempel en enstaka betalningsförsummelse. Ledning om hur länge en sådan uppgift får användas för kreditprövningsän- damål kan hämtas i kreditupplysningslagens (1973:1173) bestämmelse om gall- ring. Enligt den generella gallringsregeln i 8 § första stycket ska en uppgift om en fysisk person gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen. När det gäller uppgifter om fysiska personer som inte är näringsidkare kompletteras den generella regeln med en tidsbestämd gallringsregel i 8 § andra stycket. Där anges att en upp- gift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om uppgiften inte gäll- er skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet in- träffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. Det kan noteras att tidsgränsen för gallring av kreditupplysningar år 1980 sänktes från fem till tre år. I förarbeten påpekades att äldre kreditupplysningar i många fall kan bli missvisande. I sådana fall är det ett intresse både för den som erhåller upplysningen och för den som avses med denna att uppgifter inte kommer till användning (prop. 1980/81:10 s. 68). När bestämmelsen år 2001 anpassades till EU:s marknadsmissbruksförordning (KompL) dataskyddsdirektiv konstaterades att treårsregeln är tyd- lig och att den hade fungerat väl. Det ansågs att efter tre år uppfyller inte upp- gifterna kraven på relevans, adekvans, nödvändighet och aktualitet när det gäller fysiska personer som inte är näringsidkare. Ett skäl till att komplettera bestämmelsen med den generella gallringsregeln i kraft. Den lagen reglerar ingripanden vid överträdelser av marknadsmissbruksförordningen. I marknadsmissbruksförordningen stadgas bl.a. följande. Enligt artikel 19.1 första stycket var att upp- gifter alltid ska personer gallras så snart det inte längre är nödvändigt att lagra dem, vilket kan vara en kortare tid än tre år (prop. 2000/01:50 s. 26 f.). Datainspektionen anser att det är rimligt att applicera samma resonemang när det gäller uppgifter om egna kunders betalningsförsummelser. Det innebär att uppgifter om försent betalda fordringar ska gallras så snart de inte är adekvata eller relevanta för kreditprövningsändamål eller i ledande ställning, samt dem närstående personer, underrätta emittenten och Finansinspektionen om varje transaktion som genomförts för deras egen räkning avseende aktier eller skuldinstrument som emitteras av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till dem. Enligt artikel 19.1 andra stycket ska sådana anmälningar göras utan dröjsmål och senast vart fall tre affärsdagar år efter det datum som transaktionen gjortsatt fordringarna har betalats. I KompL stadgas bl.aFör det fall att fordran överlåtits och borgenären saknar information om när fordran har betalats bör tiden räknas från tid- punkten för överlåtelsen. följande. Enligt 5 kap. 2 § 5 KompL ska Finansinspektionen ingripa mot den som låter bli att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra en anmälan om egna transaktioner i enlighet med det som anges i artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningen. Enligt 5 kap. 3 § 6 KompL kan ingripande ske genom beslut om sanktionsavgift. Enligt 5 kap. 8 § 1 KompL ska sanktionsavgiften för en juridisk person som högst fastställas till det högsta av ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarar 1 miljon euro, två procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller tre gånger den vinst som den juridiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa. Enligt 5 kap. 15 § KompL ska Finansinspektionen vid valet av ingripande beakta överträdelsens allvar och längd. Enligt 5 kap. 16 § KompL ska Finansinspektionen beakta vissa försvårande och förmildrande omständigheter. I försvårande riktning ska bl.a. beaktas Uppgifter om en person tidigare fordran som inte är betald och inte heller preskriberad är självfallet adekvata och relevanta vid en ny kreditpröv- ning av samma kreditgivare. Uppgifter om obetalda fodringar som omfattas av en skuldsanering är dock inte adekvata och relevanta för kreditprövning efter att skuldsaneringen har begått en överträdelseupphört. I förmildrande riktning beaktas bl.aKlarna har uppgett att intern historik används för kreditbedömningar som längst i två år och att uppgifter om kunder som inte har fullgjort sina åtagan- den gentemot Klarna används i tio år för kreditbedömningar. Med sådana åtaganden avses obetalda eller avskrivna skulder samt överlåtna fordringar. Datainspektionen anser – mot bakgrund av vad som sagts ovan – att uppgifter om en person vidtagit åtgärder avskrivna och överlåtna fordringar inte är adekvata eller relevanta att an- vända för kreditprövning när uppgifter är äldre än tre år. Det gäller oavsett med vilken rättslig grund uppgifterna behandlas. Även för det fallet att undvika överträdelser kundernas samtycke till behandlingen omfattar att tio år gamla uppgifterna används uppgifterna för kreditprövning, anser således Datain- spektionen att sådan behandling inte är förenlig med kravet på att de uppgif- ter som behandlas ska vara adekvata och relevanta i framtiden eller skulle drabbas av uppsägning på grund av ett ingripandeförhållande till ändamå- len behandlingen (9 § första stycket e personuppgiftslagen). Enligt 5 kap. 17 § KompL Klarna måste därför se över sina rutiner avseende vilka uppgifter om avskrivna och obetalda fordringar som får Finansinspektionen avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, om personen gör rättelse, något annatanvändas vid kreditprövning.

Tillämpliga bestämmelser. Den 3 juli 2016 trädde EU:s marknadsmissbruksförordning (EU) nr 596/2014 Verksamhet där medel tas emot och hålls avskilda, exempelvis genom att medel deponeras på ett klientmedelskonto, för att därefter överföras till en låntagare al- ternativt tillbaka till en långivare, ska betraktas som utförande av en betaltjänst enligt definitionerna i kraft. Den 1 februari 2017 trädde lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (KompL) i kraft. Den lagen reglerar ingripanden vid överträdelser av marknadsmissbruksförordningen. I marknadsmissbruksförordningen stadgas bl.a. följande. Enligt artikel 19.1 första stycket ska personer i ledande ställning, samt dem närstående personer, underrätta emittenten och Finansinspektionen om varje transaktion som genomförts för deras egen räkning avseende aktier eller skuldinstrument som emitteras av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till dem. Enligt artikel 19.1 andra stycket ska sådana anmälningar göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen gjorts. I KompL stadgas bl.a. följande. Enligt 5 kap. 2 § 2 eller 5 KompL LBT. För att tillhandahålla betaltjänster krävs enligt 2 kap. 1 § LBT tillstånd av Fi- nansinspektionen, om inte något annat framgår av 2 kap. 2 eller 3 §§ LBT. Om någon driver verksamhet som omfattas av LBT utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen ingripa mot den enligt 8 kap. 24 § LBT förelägga denne att upphöra med verksamheten. Enligt 8 kap. 26 § fjärde stycket LBT får Finansinspektionen bestämma att ett fö- reläggande ska gälla omedelbart. Yrkesmässig verksamhet som låter bli består i att lämna eller förmedla krediter till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra en anmälan kon- sumenter utgör tillståndspliktig verksamhet enligt 4 § LVK, om egna transaktioner i enlighet med det som anges i artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningeninte något annat framgår av 5 § LVK. Enligt 5 kap§ LVK behöver ett företag som har tillstånd enligt LBT inte tillstånd för att driva verksamhet med konsumentkrediter. 3 Om någon driver verksamhet som omfattas av LVK utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen enligt 24 § 6 KompL kan ingripande ske genom beslut om sanktionsavgiftLVK förelägga denne att upphöra med verksamheten. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av verksamheten ska ske. Enligt 5 kap. 8 35 § 1 KompL ska sanktionsavgiften för en juridisk person som högst fastställas till det högsta av ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarar 1 miljon euro, två procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller tre gånger den vinst som den juridiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa. Enligt 5 kap. 15 § KompL ska Finansinspektionen vid valet av ingripande beakta överträdelsens allvar och längd. Enligt 5 kap. 16 § KompL ska Finansinspektionen beakta vissa försvårande och förmildrande omständigheter. I försvårande riktning ska bl.a. beaktas om en person tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning beaktas bl.a. om en person vidtagit åtgärder för att undvika överträdelser i framtiden eller skulle drabbas av uppsägning på grund av ett ingripande. Enligt 5 kap. 17 § KompL fjärde stycket LVK får Finansinspektionen avstå från bestämma att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, om personen gör rättelse, något annatett föreläg- gande ska gälla omedelbart. Av information som inkom till Finansinspektionen den 8 oktober 2015 framgår följande.

Tillämpliga bestämmelser. Den 3 juli 2016 trädde EU:s marknadsmissbruksförordning (EU) nr 596/2014 i kraftEnligt 15 kap. Den 1 februari 2017 trädde § lagen (2016:13062004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF) ska FI ingripa om en bank har åsidosatt sina skyldigheter enligt nämnda lag, andra författningar som reglerar bankens verksamhet, bankens bolagsordning eller interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar ban- kens verksamhet. Om överträdelsen är allvarlig ska bankens tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas. Enligt 17 kap. 1 § femte stycket LBF får FI bestämma att ett beslut om återkallelse ska gälla omedelbart. Enligt 25 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska FI ingripa om ett värdepappersinstitut har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsord- ning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företags verksamhet. Om överträdelsen är allvarlig ska värdepappersinstitutets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas. Enligt 26 kap. 1 § fjärde stycket lagen om värdepappersmarknaden får FI bestämma att ett beslut om återkallelse ska gälla omedelbart. Enligt 12 kap. 1 § andra stycket kapitaltäckningslagen stadgas att om ett insti- tut bryter mot nämnda lag eller föreskrifter meddelade med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (KompL) stöd av lagen gäller dessutom bestämmelserna om ingripande i kraft. Den lagen de lagar som reglerar ingripanden vid överträdelser av marknadsmissbruksförordningeninstitutets verksamhet. I marknadsmissbruksförordningen stadgas bl.a2 kap. följande6 § lag (2005:405) om försäkringsförmedling (LFF) anges förutsätt- ningarna för tillstånd för en juridisk person. I första punkten anges att den juri- diska personen inte får vara i konkurs eller likvidation. Enligt artikel 19.1 första stycket 8 kap. 1 § lagen LFF ska personer i ledande ställning, samt dem närstående personer, underrätta emittenten och Finansinspektionen FI ingripa om varje transaktion en försäkringsförmedlare har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som genomförts för deras egen räkning avseende aktier eller skuldinstrument som emitteras har meddelats med stöd av den emittenten eller derivat eller andra finansiella instrument som lagen. Om överträdelsen är kopplade till demallvarlig ska försäkringsförmedlarens tillstånd återkallas. Enligt artikel 19.1 andra stycket ska sådana anmälningar göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter det datum som transaktionen gjorts. I KompL stadgas bl.a. följande. Enligt 5 En- ligt 8 kap. 2 § 5 KompL fjärde punkten LFF ska Finansinspektionen ingripa mot den som låter bli att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ göra FI återkalla en anmälan försäkringsförmedlares tillstånd om egna transaktioner i enlighet med det som anges i artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7 i marknadsmissbruksförordningenförsäkringsförmedlaren inte längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd. Enligt 5 10 kap. 3 1 § 6 KompL kan ingripande ske genom fjärde stycket LFF får FI bestämma att ett beslut om sanktionsavgift. Enligt 5 kap. 8 § 1 KompL återkallelse ska sanktionsavgiften för en juridisk person som högst fastställas till det högsta av ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarar 1 miljon euro, två procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller tre gånger den vinst som den juridiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa. Enligt 5 kap. 15 § KompL ska Finansinspektionen vid valet av ingripande beakta överträdelsens allvar och längd. Enligt 5 kap. 16 § KompL ska Finansinspektionen beakta vissa försvårande och förmildrande omständigheter. I försvårande riktning ska bl.a. beaktas om en person tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning beaktas bl.a. om en person vidtagit åtgärder för att undvika överträdelser i framtiden eller skulle drabbas av uppsägning på grund av ett ingripande. Enligt 5 kap. 17 § KompL får Finansinspektionen avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, om personen gör rättelse, något annatgälla omedelbart.