KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN 1.9.2012–30.9.2014
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN 1.9.2012–30.9.2014
Sähkötekniset työnantajat STTA rf Elbranschernas fackförbund rf
Tryckort: Tammerprint Oy
Tammerfors 2012
INNEHÅLL
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET
FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN 1.9.2012–30.9.2014 9
1 AVTALSPERIOD 9
2 FÖRHÖJNING AV TIDLÖNERNA 1.9.2012 9
2.1 Personlig tidlön 9
2.2 Grundtimlöner 9
2.3 Särskilda bestämmelser om den personliga lönedelen 9
2.4 Att bestämma den personliga lönedelen 10
2.5 Månadslöner 10
3 Engångsersättning 1.9.2012 10
4 FÖRHÖJNING AV ACKORDSLÖNERNA 1.9.2012 10
4.1 Ackordprissättning och fritt prissatta ackord
som är oavslutade 1.9.2012 10
4.2 Prissättning för andra arbeten som görs som ackordsarbete 10
4.3 Garantilöner för ackordet samt lön för tiden för avbrott, förhandlingar och arbete under den inledande fasen 10
5 FÖRHÖJNING AV TILLÄGG 1.9.2012 11
5.1 Ledande montörstillägg till första ledande montör,
arbete som utförs mot ackordslön 11
5.2 Ledande montörstillägg till andra eller flera ledande montörer, arbete som utförs mot ackordslön 11
5.3 Ledande montörstillägg för tidavlönade arbeten 11
6 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
TILL HUVUDFÖRTROENDEMAN 1.9.2012 12
7 FÖRHÖJNING AV PRISSÄTTNING FÖR BOSTADSPRODUKTION 1.2.2013
(PRISSÄTTNING SOM TRÄDDE I KRAFT 1.9.2010) 12
8 FÖRHÖJNING AV TILLÄGG I KOLLEKTIVAVTALET 1.2.2013 12
9 FÖRHÖJNING AV SÄRSKILD ERSÄTTNING
TILL ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG 1.2.2013 13
10 FÖRHÖJNING AV TIDLÖNERNA 1.10.2013 13
10.1 Personlig tidlön 13
10.2 Grundtimlöner 13
10.3 Särskilda bestämmelser om den personliga lönedelen 14
10.4 Att bestämma den personliga lönedelen 14
10.5 Månadslöner 14
11 FÖRHÖJNING AV ACKORDSLÖNERNA 1.10.2013 14
11.1 Ackordprissättning och fritt prissatta ackord
som är oavslutade 1.10.2013 14
11.2 Prissättning för bostadsproduktion 14
11.3 Prissättning för andra arbeten som görs som ackordsarbete 14
11.4 Garantilöner för ackordet samt lön för tiden för avbrott, förhandlingar och arbete under den inledande fasen 15
12 TILLÄGG I KOLLEKTIVAVTALET 1.10.2013 15
12.1 Tillägg i kollektivavtalet 1.10.2013 15
12.2 Ledande montörstillägg till första ledande montör,
arbete som utförs mot ackordslön 15
12.3 Ledande montörstillägg till andra ledande montör,
arbete som utförs mot ackordslön 16
12.4 Ledande montörstillägg för tidavlönade arbeten 16
13 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR SOM BETALAS ÅT HUVUDFÖRTROENDEMANNEN
OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGEN 1.10.2013 16
13.1 Huvudförtroendemannens särskilda ersättning 16
13.2 Arbetarskyddsfullmäktigens särskilda ersättning 17
14 VÅRDLEDIGHET 17
14.1 Totalplan 17
14.2 Insjuknande under föräldra- eller vårdledigheten 17
14.3 Arbete annanstans under föräldra- eller vårdledigheten 18
15 FÖRFARANDEBESTÄMMELSER 18
16 SAMARBETE I INHEMSKA KONCERNER 18
17 ARBETSTAGARNAS SOCIALA FÖRMÅNER 18
18 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS UTKOMSTSKYDD
IFALL AV HÄVNING AV ARBETSAVTAL 18
19 FÖRTROENDEMANNENS OCH
DEN LEDANDE MONTÖRENS UPPGIFTER 18
20 ARBETSGRUPPER 18
21 ETT OMFATTANDE KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELBRANSCHERNA18
22 CENTRALORGANISATIONERNAS AVTAL, TOLKNINGAR
OCH TOLKNINGSGUIDE 19
23 LÖNESTATISTIKUPPGIFTER 19
24 AVRUNDNING 19
25 PROTOKOLLETS RÄTTSVERKNINGAR OCH UNDERTECKNING19
KOLLEKTIVAVTALET FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN 20
§1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 20
§ 2 IAKTTAGANDE AV KOLLEKTIVAVTALETS BILAGOR 20
§ 3 ARBETSFREDSFÖRPLIKTELSE 20
§ 4 LOKALA AVTAL 20
1 Lokala avtal 20
2 Avtalsparter i lokala avtal 20
3 Meddelande om avtal 21
4 Formen på ett lokalt avtal 21
5 Det lokala avtalets rättsverkningar och giltighet 21
§ 5 ARBETSAVTAL 21
1 Allmänt 21
2 Arbetsavtal 21
3 Anställningsplats 22
4 Uppgifter som ska ges 22
§ 6 ANSTÄLLNINGSSKYDD 22
1 Permittering 22
2 Permittering turvis 22
3 Flyttning av permittering 22
4 Tillfälligt avbrott i permitteringen 22
5 Permittering som straff 22
6 Bestämmelser om samarbetsförfarande 22
7 Uppsägning 23
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN, BILAGA 224
Exempelförteckning över saker som behandlas
genom tillämpning av principen om kontinuerliga förhandlingar 24
§ 7 ARBETSTID 24
1 Arbetsveckan och arbetsdygnet 24
2 Ordinarie arbetstid 24
3 Regelbunden förläggning av arbetstiden, lediga dagar 24
4 Pauser 25
5 Övertidsarbete 25
6 Övertidsarbete per dygn 25
7 Övertidsarbete per vecka 25
8 Maximimängden övertidsarbete 25
9 Tid som likställs med arbetad tid 26
10 Söndagsarbete 26
11 Veckovila 26
12 Oväntat arbete och utryckningsbetonat arbete. 26
13 Beredskap och arbete utfört under beredskapstiden 26
14 Arbetsskiftsförteckning, flyttning av arbetstiden 27
15 Lokala avtal om genomsnittlig arbetstid 28
16 Söckenhelger, söckenhelgsersättning
och lön för självständighetsdagen 28
17 Förkortning av arbetstid 28
§ 8 ARBETSLÖNER 30
Löneformer 30
§ 8 A TIDSARBETE 30
A.1 Personlig tidlön 30
A.2 Tillägg för speciella arbeten 30
A.3 Personlig helhetsinkomst 30
A.4 Grundtimlönerna som ligger som grund för den personliga tidlönen30 A.5 Månadslön 31
A.6 Tidlön enligt lönesystemet för elbranschens specialmontörer 31
A.7 Särskilda tillägg 31
A.8 Unga arbetstagare 31
A.9 Hur arbetstagarens arbetsförmåga påverkar minimilönerna 31
TIDLÖNESYSTEMET INOM HUSTEKNIKBRANSCHEN 32
Inledning 32
Bestämning av arbetstagarens lönegrupp 32
Praktiskt genomförande av svårighetsgruppering
och lönegruppering 32
Definitioner av svårighetsgruppering av uppgifterna 32
Lönegrupp 5 33
Preciseringar till svårighetsgrupperingstexterna
för elinstallationsarbeten 34
Att bestämma den personliga lönedelen 35
Tillämpningsanvisning 35
Tillämpning av bedömningsmatrisen 37
Särskilda bestämmelser 37
§ 8 B ACKORDSLÖNER 38
1 Allmänt 38
1.1 Avgränsning av byggplats 38
2 Avgränsning av ackordet 38
2.1 Avgränsning av arbetets mängd 38
2.2 Avgränsning av prestationstiden 38
2.3 Övriga avgränsningsvillkor 38
3 Olika slag av byggen 38
3.1 Nybyggen. 38
3.2 Övriga ackordsarbeten 38
4 Avtal om arbetet 38
4.1 Ingående av byggesavtal 39
5 Prissättningsregler 39
5.1 Ackordprissättning 39
5.1.1 Principen om helhetsackord 39
5.1.2 Prissättning av nybygge 39
5.2 Prissättning för andra arbeten som görs som ackordsarbete 40
5.2.1 Bostadsproduktion 40
5.3 Ackordslön 41
5.4 Lön utan avtal 41
5.5 En av organisationerna godkänd avvikelse
från prissättningsreglerna 42
5.6 Grunden för arbetsprissättningen 42
5.6.1 Elektrifieringsbranschens produktivitetslöneackord 42
5.6.2 Tidarbete 42
5.6.3 En annan överenskommen löneform 42
5.6.4 Premielöner 42
5.7 Garantilön 42
5.8 Avslutande av förhandlingar 42
6 Mertids- och ändringsarbete 43
Allmänt 43
7 Arbeten som ingår i ackordsarbetets helhet
och parternas skyldigheter 43
7.1 Allmänt 43
7.2 Arbetsparternas skyldigheter 43
7.2.1 Till ackordet hör 43
7.2.2 Arbetsledningen samt arbetsinstruktioner och ritningar 43
7 2.3 Installationsmaterial, beställningen av dem och deras lagring45
7.2.4 Extra arbetskraft 47
7.2.5 Byggnadsställningar och arbetsredskap 47
7.2.6 Arbetsgrupp 48
7.2.7 Ledande montör 48
7.2.7.1 Den ledande montören har som uppgift att 50
8 Ackordsutredning 50
8.1 Beräkning av ackordssumman i enhetsprissatta arbeten 50
8.2 Förberedande 50
8.3 Ackordsuträkning 50
8.4 Ackordsutredning 51
8.5 Mätning 51
8.6 Uppmärksammande av kollektivavtalsperioderna 51
8.6.1 Lön enligt ackordprissättning 51
Exempel på delning av arbete som utförts som ackordsarbete51 8.6.2 Övriga ackordsarbeten 52
9 Betalning av ackordsumman 52
9.1 När arbetet är färdigt 52
9.2 Ackordsutredning och delning 52
9.2.1 Annan ackordslön 52
9.3 Försening av utredningen och betalningen 52
10 Avbrutet ackord 52
10.1 Tillfälligt avbrutet ackord 52
10.2 Slutgiltigt avbrutet ackord 53
11 Ersättningar och tillägg som betalas utanför ackordet 53
12 Avbrott i ackordarbetet; arbete som inte hör till ackordet 53
12.1 På ackordarbetsobjektet 53
12.2 Utanför ackordarbetsobjektet 53
12.3 Lön under avbrottsarbete 53
12.4 Arbetstimmar utanför ackordet i ackord 53
§ 8 C ELINSTALLATIONSBRANSCHENS
ACKORDPRISSÄTTNING 1.6.2002 54
ACKORDPRISSÄTTNING FÖR ELINSTALLATIONSBRANSCHEN 55
§ 9 ERSÄTTNING MOTSVARANDE
GENOMSNITTLIG TIMFÖRTJÄNST 84
§ 10 VÄNTETID OCH ERSÄTTNING 84
§ 11 TILLÄGG 85
11.1 Yrkesexamenstillägg 85
Avläggande av yrkesexamen 85
11.2 Tillägg för ytterst smutsigt och ytterst betungande arbete 86
11.3 Tillägg för krävande och besvärligt arbete 86
11.4 Förartillägg 87
11.5 Ledande montörstillägg för tidavlönade arbeten 87
§ 12 INLÄRNING I ARBETE
OCH TILLÄGG FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARE 88
§ 13 YRKESUTBILDNING 88
§ 14 RESEKOSTNADER 88
A ERSÄTTNINGAR FÖR ARBETEN UTFÖRDA
UTANFÖR ANSTÄLLNINGSPLATSEN 88
1 Betalning av måltidsersättning 89
2 Betalning av dagtraktamente 89
3 Ersättning av resekostnader 89
4 Ersättning för resetid 90
5 Logiersättningar 90
6 Tillämpning av dagtraktamentsssystemet i vissa fall 91
B Transport arrangerad av arbetsgivaren 91
C Användning av egen bil 91
D Arbete utomlands 92
2 Utlandsdagtraktamenten 92
E Förskottsinnehållning på resekostnader 92
F Lokala avtal 92
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN, BILAGA 394
INKVARTERINGSNIVÅN FÖR KOMMENDERINGSMÄN 94
§ 15 TIMKORT 94
§ 16 LÖNEBETALNINGSDAG 94
§ 17 SEMESTER 95
Allmänt 95
Semesterlön och -ersättning 95
Semesterpenning 96
§ 18 SJUKDOMSTID, MODERSKAPS- OCH
FADERSKAPSLEDIGHET OCH TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 96
Lagstadgade läkarundersökningar 97
Övriga läkarundersökningar 97
Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet97 Kort tillfällig ledighet med lön 98
Xxxx av svårt sjukt barn 98
Frånvaro och semester 98
§ 19 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR 98
§ 20 ARBETARSKYDD 99
§ 21 UTSTATIONERADE ARBETSTAGARE 99
§ 22 ARBETSREDSKAP OCH SKYDDSKLÄDSEL 100
§ 23 SOCIALA UTRYMMEN 100
§ 24 MENINGSSKILJAKTIGHETER OCH DERAS AVGÖRANDE 100
§ 25 UPPBÄRANDE AV MEDLEMSAVGIFTER
FÖR FACKFÖRENINGAR 100
§ 26 GRUPPLIVFÖRSÄKRING 101
§ 27 AVTALETS GILTIGHETSTID 101
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN, BILAGA 4102
ALLMÄNT AVTAL 102
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 102
Utgångspunkter 102
Grundrättigheter 102
Organisations- o.d. förändringar 102
1 KAPITEL 1: FÖRTROENDEMANNA-
OCH ARBETARSKYDDSORGANISATIONERNA 102
1 Förtroendemannaorganisationen 102
1.1 Begrepp 102
1.1.1 Huvudförtroendeman 102
1.1.2 Förtroendeman 102
1.1.3 Huvudförtroendemännens förbindelseman 102
1.2 Val av huvudförtroendeman och förtroendeman 103
1.3 Allmänna principer gällande huvudförtroendemannens
och förtroendemannens uppgifter 103
2 Arbetarskyddsorganisation 103
2.1 Begrepp 103
2.1.1 Arbetarskyddschef 103
2.1.2 Arbetarskyddsfullmäktig 103
2.1.3 Arbetarskyddsombud 103
2.1.4 Arbetarskyddskommissionen 104
2.2 Allmänna principer gällande arbetarskyddschefens, arbetarskyddsfullmäktigens och arbetarskyddsombudets uppgifter 104 2.2.1 Arbetarskyddschefens uppgifter 104
2.2.2 Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter 104
2.2.3 Arbetarskyddsombudets uppgifter 104
3 Anmälningar 104
2 KAPITEL 2: BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FÖRTROENDEMÄNNENS, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS
OCH PERSONALFÖRETRÄDARNAS STÄLLNING 105
2.1 Befrielse från arbetet, allmänna principer 105
2.2 Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens regelbundna befrielse från arbete 105
2.3 Bestämmelser om skötseln av huvudförtroendemannens
och arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter 106
2.4 Ersättning för inkomstbortfall 106
2.5 Särskilda ersättningar som betalas åt huvudförtroendemannen
och arbetarskyddsfullmäktigen 106
2.6 Förtroendemannens, arbetarskyddsfullmäktigens, arbetarskyddsombudets samt personalföreträdarens anställningsförhållande och utrymmen 107
2.6.1 Utrymmen för huvudförtroendemannen
och arbetarskyddsfullmäktigen 107
2.6.2 Anställningsförhållande 107
2.6.3 Omplaceringsskydd för huvudförtroendemannen
och arbetarskyddsfullmäktigen 108
2.6.4 Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens förtjänstutveckling 108
2.6.5 Omplaceringsskydd för arbetarskyddsombudet 108
2.6.6 Upprätthållande av yrkeskunskap 108
2.6.7 Överlåtelse av rörelse 108
2.7 Anställningsskydd 108
2.7.1 Permittering eller uppsägning av ekonomiska orsaker
eller produktionsorsaker 108
2.7.2 Uppsägning av orsaker som beror på personen själv 109
2.7.3 Förhandlingsskyldighet 109
2.7.4 Kandidatskydd 109
2.7.5 Efterskydd 109
2.7.6 Ersättning för avslutande av huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal
i strid mot kollektivavtalet 109
2.7.7 Ersättare 109
3 KAPITEL 3: ARBETSGIVARENS INFORMATIONSSKYLDIGHETER 110
3.1 Uppgifter om företaget 110
3.2 Lönestatistik- och personaluppgifter 110
3.3 Information om arbetsstocken och utomstående arbetskraft 110
3.4 Arbetstidsbokföring 110
3.5 Uppgifternas konfidentiella karaktär och sekretesskyldighet 111
4 KAPITEL 4: PERSONALENS INTERNA INFORMATIONSVERKSAMHET OCH ORDNANDE AV MÖTEN111
5 KAPITEL 5: UTBILDNING 111
5.1 Gemensam utbildning 111
5.2 Fackföreningsutbildning, bevarande av anställningsförhållandet
och anmälningstider 111
5.2.1 Ersättningar 112
5.3 Sociala förmåner 112
6 KAPITEL 6: ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT112 6.1 Utomstående arbetskraft 112
6.1.1 Underleverans 112
6.1.2 Hyrning av arbetskraft 112
6.2 Avtalsbestämmelser som ska läggas till avtal
om anlitande av utomstående arbetskraft 112
6.3 Förutsättningar för bruk av hyrd arbetskraft 113
6.4 Begränsningar gällande anlitande av utomstående arbetskraft 113
6.5 Uppgifter som ska lämnas till förtroendemannen
och arbetarskyddsfullmäktigen 113
6.6 Beställarens utredningsskyldighet och ansvar 113
7 KAPITEL 7: GILTIGHET 113
BILAGA, Kollektivavtal § 8 B 5.2.1 Ritade exempel på fastställanden
av bostadsproduktionsprissättningens grundpoäng 115
SKATTESTYRELSENS BESLUT 2012 OM BELOPP
FÖR SKATTEFRIA ERSÄTTNINGAR AV RESEKOSTNADER 116
AAKKOSELLINEN ASIAHAKEMISTO 116
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN 2012–2014
Tid 31 maj 2012
Plats Sähkötekniset työnantajat STTA rf:s kontor, Esbo Närvarande
Esa Larsén Sähkötekniset työnantajat STTA rf Xxxx Xxxxxxxx Sähkötekniset työnantajat STTA rf Xxxxx Xxxxxxx Sähkötekniset työnantajat STTA rf Xxxxx Xxxxxxx Sähkötekniset työnantajat STTA rf
Xxxxxx Xxxxxxxx Elbranschernas fackförbund rf Xxxxx Xxxxxxxx Elbranschernas fackförbund rf Xxxxxx Xxxxxxxx Elbranschernas fackförbund rf Xxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx fackförbund rf Xxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx fackförbund rf
1 AVTALSPERIOD
Det nya kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen undertecknades idag och träder i kraft 1.9.2012.
Kollektivavtalet gäller t.o.m. 30.9.2014. Vardera parten kan när det gäller textavsnitten säga upp kollektivavtalet så att det upphör 30.9.2013. Om förändringen i konsumentprisindexets medeltal (2010 = 100) i maj 2013 överskrider 4,1 % för de föregående tolv månaderna har båda parterna rätt att säga upp bestämmelserna om penningsummorna som ingår i kollektivavtalet så att de upphör 30.9.2013.
I vartdera fallet ska uppsägningen göras skriftligt senast 30.6.2013.
Kollektivavtalet gäller t.o.m. 30.9.2014 och därefter ett år i sänder, om inte någon av parterna senast två månader innan avtalet går ut skriftligt säger upp det.
Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till dess att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna avslutats.
2 FÖRHÖJNING AV TIDLÖNERNA 1.9.2012
2.1 Personlig tidlön
De personliga tidlönerna (GTL + PLD) förhöjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 med en allmän förhöjning på 2,4 %.
2.2 Grundtimlöner
Grundtimlönerna (GTL) förhöjs fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 med en allmän förhöjning på 2,4 %.
Grundtimlönerna är från och med den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 följande:
S 1
2
3
4
5
16,79
15,88
15,03
14,13
12,09
9,83
€/timme
Lg
2.3 Särskilda bestämmelser om den personliga lönedelen
Ifall företagets PLD-system inte uppdaterats sedan PLD-nedskärningarna 2002 och utvecklingssamtalen enligt den uppdaterade matrisen har förts med varje arbetstagare före 1.9.2012, tillämpas följande bestämmelser:
a) Den personliga lönedelen för en arbetstagare som arbetat minst ett halvt år i företaget ska fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 i lönegrupp S–1 uppgå till minst 51 cent och i lönegrupper 2–5 till minst 62 cent, ifall företaget inte har i bruk ett uppdaterat PLD-system.
b) Matrisen för den personliga lönedelen ska i företaget ha införts genom avtal före 1.9.2012 såsom bestämts i kollektivavtalet och på så sätt att varje montör med samma poängantal enligt systemet får samma centbelopp som personlig lönedel. På grund av ändringar och nedskärningar som gjorts i systemet har man i företaget genom gemensamma avtal kunnat förhandla fram ett nytt poängsystem utan att sänka personens PLD-nivå.
2.4 Att bestämma den personliga lönedelen
Den personliga lönedelen formas på så sätt att från arbetstagarens förhöjda tidlön (GTL + PLD) avdras den nya grundtimlönen. Skillnaden som blir kvar är arbetstagarens nya personliga lönedel.
2.5 Månadslöner
Alla månadslöner förhöjs fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 med 2,4 %.
Den nya överenskomna månadslönen ska uppgå till minst 175 x arbetstagarens grundtimlön och den ändrade månadslönen till 173 x hans eller hennes personliga tidlön.
3 Engångsersättning 1.9.2012
Till heltidsanställda arbetstagare betalas i samband med lönebetalningen för den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 en engångsersättning om 150 euro. Beloppet som betalas till en deltidsanställd arbetstagare är mindre i samma proportion som den deltidsanställda arbetstagarens arbetstid är kortare än full arbetstid.
Tolkning:
Med heltidsanställd arbetstagare avses här en person vars ordinarie arbetstid är minst 7 timmar/dag och 35 timmar/vecka.
Engångsersättningen räknas som lön för tid i arbete på basis av vilken genomsnittlig timförtjänst för semester tjänas in. Arbetstagarens lönegrupp påverkar inte beloppet för engångsersättningen.
Engångsersättningen som avses i den här punkten betalas i samband med lönen för den lönebetalningsperiod som | ||||||||||||
inleds | närmast | 1.9.2012. | Om | arbetsgivaren | enligt | lagen | och | detta | kollektivavtal | inte | har | någon |
lönebetalningsskyldighet för den här lönebetalningsperioden betalas engångsersättningen senare i samband med | ||||||||||||
lönebetalningen för följande lönebetalningsperiod för vilken den ovan avsedda arbetstagaren har rätt att få lön. | ||||||||||||
Till en arbetstagare, vars anställningsförhållande är i kraft 1.9.2012 och vars anställning har inletts 1.6.2012 eller senare, betalas engångsersättningen i proportion till antalet arbetsdagar (antalet arbetsdagar / 66 × 150 €) under anställningsförhållandet fram till 31.8.2012 (inklusive den nämnda dagen).
4 FÖRHÖJNING AV ACKORDSLÖNERNA 1.9.2012
4.1 Ackordprissättning och fritt prissatta ackord som är oavslutade 1.9.2012
Ackordslönerna förhöjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 på följande vis: Koefficienten för ackordprissättningen är 1,314.
Fritt prissatta ackord, s.k. klumpackord och ackordsarbete som baseras på prissättning för bostadsproduktion som varit
i kraft före 1.9.2010 förhöjs för den kvarvarande arbetsmängden med 2,4 %.
4.2 Prissättning för andra arbeten som görs som ackordsarbete
Målinkomsten för arbeten som erbjuds efter 1.9.2012 är 17,40 €.
4.3 Garantilöner för ackordet samt lön för tiden för avbrott, förhandlingar och arbete under den inledande fasen
Garantilönen för ackordet samt lön för tiden för avbrott, förhandlingar och arbete under den inledande fasen är fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 följande:
Lg | €/timme |
S | 11,20 |
1 | 13,80 |
2 | 15,93 |
3 | 16,39 |
4 | 16,79 |
5 | 17,48 |
När arbetstagarens personliga tidlön (GTL + PLD) är större än den lön som bestäms enligt ovan nämnda tabell betalas åt arbetstagaren personlig tidlön.
5 FÖRHÖJNING AV TILLÄGG 1.9.2012
5.1 Ledande montörstillägg till första ledande montör, arbete som utförs mot
ackordslön
Ledande montörstillägg till första ledande montör i ackordsarbete är från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 följande:
Antal medlemmar i arbetsgruppen | €/h | ||
1–2 | 0,34 | ||
3–6 | 0,55 | ||
7–10 | 0,86 | ||
11–12 | 1,11 | ||
13–20 | 1,48 | ||
över 20 | 2,36 | ||
5.2 Ledande montörstillägg till andra ledande montör eller flera ledande montörer,
arbete som utförs mot ackordslön
Förhandlingar om en annan ledande montör ska inledas då arbetsgruppens medlemsantal är över åtta installatörer. När medlemsantalet i arbetsgruppen överskrider 11, ska man utnämna en andra ledande montör.
I stora arbetsobjekt kan det vara nödvändigt att utnämna flera ledande montörer. Man avtalar skilt om detta.
Till den eller de som utöver den första ledande montören utnämns till ledande montör eller ledande montörer betalas tillägg i arbete mot ackordslön från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 enligt följande:
Antal arbetstagare som omfattas av andra än den första ledande montörens ledarskap | €/h |
1–2 | 0,34 |
3–6 | 0,55 |
7–10 | 0,86 |
över 10 | 1,11 |
5.3 Ledande montörstillägg för tidavlönade arbeten
Xxxxxxx montörstillägg för tidavlönade arbeten är från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 följande:
€/h
Antal medlemmar i arbetsgruppen
3–6 | 0,55 | ||
7–10 | 0,86 | ||
11–12 | 1,11 | ||
13–20 | 1,48 | ||
över 20 | 2,36 | ||
6 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR TILL HUVUDFÖRTROENDEMAN 1.9.2012
De särskilda ersättningarna som betalas till huvudförtroendemannen är från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 följande:
Antalet representerade arbetstagare | Huvudförtroendemannens särskilda ersättning 1.9.2012–30.9.2013 €/lönebetalningsperiod på två veckor | ||||
5–9 | 52,74 €/2 veckor | ||||
10–50 | 63,28 €/2 veckor | ||||
51–100 | 84,38 €/2 veckor | ||||
101–150 | 105,47 €/2 veckor | ||||
151–200 | 126,57 €/2 veckor | ||||
201–250 | 147,66 €/2 veckor | ||||
251–400 | 168,76 €/2 veckor | ||||
401–450 | 189,85 €/2 veckor | ||||
över 450 | avtalas separat | ||||
7 FÖRHÖJNING AV PRISSÄTTNING FÖR BOSTADSPRODUKTION 1.2.2013
(PRISSÄTTNING SOM TRÄDDE I KRAFT 1.9.2010)
De bostadsproduktionspriser som avtalades i kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen 2010–2013 och som varit i kraft sedan 1.9.2010 höjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.2.2013 på följande sätt:
Grundpris €/lägenhet | Grundpoängantal st. | Pris per tilläggspoäng €/st. |
870 € | 60 | 11,40 € |
Oavslutade ackord vars prissättning baseras på prissättning för bostadsproduktion som trätt i kraft efter 1.9.2010 höjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.2.2013 för den kvarvarande arbetsmängden med 2,4 %.
8 FÖRHÖJNING AV TILLÄGG I KOLLEKTIVAVTALET 1.2.2013
Tilläggen enligt kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen är från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.2.2013 följande:
Tillägg | 1.2.2013 |
€/h | |
Tillägg för kvällsskift | 1,23 |
Tillägg för nattskift | 2,25 |
Tillägg för kvällsarbete | 1,23 | ||
Tillägg för nattarbete | 2,25 | ||
Tillägg för försening av anmälan om förflyttning av arbetsskift | 2,46 | ||
Yrkesexamenstillägg | 0,51 | ||
Specialyrkesexamenstillägg | 0,92 | ||
Tillägg för ytterst smutsigt och ytterst betungande arbete | 0,41 | ||
Tillägg för krävande och besvärligt arbete | 1,64 | ||
Tillägg för arbetsplatshandledare | 0,41 | ||
€/dag | |||
Förartillägg | 2,51 | ||
9 FÖRHÖJNING AV SÄRSKILD ERSÄTTNING TILL ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG 1.2.2013
De särskilda ersättningarna till arbetarskyddsfullmäktigen förhöjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.2.2013 på följande vis:
Antalet representerade arbetstagare | Arbetarskyddsfullmäktigens särskilda ersättning 1.2.2013–30.9.2013 €/lönebetalningsperiod på två veckor | ||
5–9 | 20,48 €/2 veckor | ||
10–50 | 30,72 €/2 veckor | ||
51–100 | 40,96 €/2 veckor | ||
101–150 | 56,32 €/2 veckor | ||
151–200 | 71,68 €/2 veckor | ||
201–250 | 87,04 €/2 veckor | ||
251–400 | 102,40 €/2 veckor | ||
401–450 | 122,88 €/2 veckor | ||
över 450 | avtalas separat | ||
10 FÖRHÖJNING AV TIDLÖNERNA 1.10.2013
10.1 Personlig tidlön
Grundtimlönerna (GTL + PLD) förhöjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 med en allmän förhöjning på 1,9 %.
10.2 Grundtimlöner
Grundtimlönerna (GTL) förhöjs fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 med en allmän förhöjning på 1,9 %.
Grundtimlönerna är från och med den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 följande:
Lg | €/timme | ||
S | 10,02 | ||
1 | 12,32 | ||
2 | 14,40 | ||
3 | 15,32 | ||
4 | 16,18 | ||
5 | 17,11 | ||
10.3 Särskilda bestämmelser om den personliga lönedelen
Ifall företagets PLD-system inte uppdaterats sedan PLD-nedskärningarna 2002 och utvecklingssamtalen enligt den uppdaterade matrisen har förts med varje arbetstagare före 1.10.2013, tillämpas följande bestämmelser:
a) Den personliga lönedelen för en arbetstagare som arbetat minst ett halvt år i företaget ska fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 i lönegrupp S–1 uppgå till minst 52 cent och i lönegrupper 2–5 till minst 63 cent, ifall företaget inte har i bruk ett uppdaterat PLD-system.
b) Xxxxxxxx för den personliga lönedelen ska i företaget ha införts genom avtal före 1.10.2013 såsom bestämts i kollektivavtalet och på så sätt att varje montör med samma poängantal enligt systemet får samma centbelopp som personlig lönedel. På grund av ändringar och nedskärningar som gjorts i systemet har man i företaget genom gemensamma avtal kunnat förhandla fram ett nytt poängsystem utan att sänka personens PLD-nivå.
10.4 Att bestämma den personliga lönedelen
Den personliga lönedelen formas på så sätt att från arbetstagarens förhöjda tidlön (GTL + PLD) avdras den nya grundtimlönen. Skillnaden som blir kvar är arbetstagarens nya personliga lönedel.
10.5 Månadslöner
Alla månadslöner förhöjs med 1,9 % från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013.
Den nya överenskomna månadslönen ska uppgå till minst 175 x arbetstagarens grundtimlön och den ändrade månadslönen till 173 x hans eller hennes personliga tidlön.
11 FÖRHÖJNING AV ACKORDSLÖNERNA 1.10.2013
11.1 Ackordprissättning och fritt prissatta ackord som är oavslutade 1.10.2013
Ackordslönerna förhöjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 på följande vis: Koefficienten för ackordprissättningen är 1,339.
Fritt prissatta ackord, s.k. klumpackord, och alla ackord som baseras på prissättning för bostadsproduktion förhöjs för den kvarvarande arbetsmängden med 1,9 %.
11.2 Prissättning för bostadsproduktion
De bostadsproduktionspriser som avtalades i kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen 2010–2013 och som varit i kraft sedan 1.9.2010 höjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 på följande sätt:
Grundpris €/lägenhet | Grundpoängantal st. | Pris per tilläggspoäng €/st. |
879 € | 60 | 11,50 € |
Oavslutade ackord vars prissättning baseras på prissättning för bostadsproduktion som trätt i kraft efter 1.9.2010 höjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 för den kvarvarande arbetsmängden med 1,9
%.
11.3 Prissättning för andra arbeten som görs som ackordsarbete
Målinkomsten för arbeten som erbjuds efter 1.10.2013 är 17,73 €/h.
11.4 Garantilöner för ackordet samt lön för tiden för avbrott, förhandlingar och arbete under den inledande fasen
Garantilönen för ackordet samt lön för tiden för avbrott, förhandlingar och arbete under den inledande fasen är fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 följande:
S 1
2
3
4
5
17,81
17,11
16,70
16,23
14,06
11,41
€/timme
Lg
När arbetstagarens personliga tidlön (GTL + PLD) är större än den lön som bestäms enligt ovan nämnda tabell betalas åt arbetstagaren personlig tidlön.
12 TILLÄGG I KOLLEKTIVAVTALET 1.10.2013
12.1 Tillägg i kollektivavtalet 1.10.2013
Tillägg enligt kollektivavtalet fastställs enligt nedanstående tabell från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013:
Tillägg | 1.10.2013 | ||
€/h | |||
Tillägg för kvällsskift | 1,25 | ||
Tillägg för nattskift | 2,29 | ||
Tillägg för kvällsarbete | 1,25 | ||
Tillägg för nattarbete | 2,29 | ||
Tillägg för försening av anmälan om förflyttning av arbetsskift | 2,51 | ||
Yrkesexamenstillägg | 0,52 | ||
Specialyrkesexamenstillägg | 0,94 | ||
Tillägg för ytterst smutsigt och ytterst betungande arbete | 0,42 | ||
Tillägg för krävande och besvärligt arbete | 1,67 | ||
Tillägg för arbetsplatshandledare | 0,42 | ||
€/dag | |||
Förartillägg | 2,56 | ||
12.2 Ledande montörstillägg till första ledande montör, arbete som utförs mot
ackordslön
Ledande montörstillägg i ackordsarbete är från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 följande:
€/h
Antal medlemmar i arbetsgruppen
1–2 | 0,35 | ||
3–6 | 0,56 | ||
7–10 | 0,88 | ||
11–12 | 1,13 | ||
13–20 | 1,51 | ||
över 20 | 2,40 | ||
12.3 Ledande montörstillägg till andra ledande montör, arbete som utförs mot
ackordslön
Förhandlingar om en annan ledande montör ska inledas då arbetsgruppens medlemsantal är över åtta installatörer. När medlemsantalet i arbetsgruppen överskrider 11, ska man utnämna en andra ledande montör.
I stora arbetsobjekt kan det vara nödvändigt att utnämna flera ledande montörer. Man avtalar skilt om detta.
Till den eller de som utöver den första ledande montören utnämns till ledande montör eller ledande montörer betalas tillägg i arbete mot ackordslön från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 enligt följande:
Antal arbetstagare som omfattas av en annan ledande montörs ansvar än den första ledande montören | €/h | ||
1–2 | 0,35 | ||
3–6 | 0,56 | ||
7–10 | 0,88 | ||
över 10 | 1,13 | ||
12.4 Ledande montörstillägg för tidavlönade arbeten
Xxxxxxx montörstillägg för tidavlönade arbeten är från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 följande:
Antal medlemmar i arbetsgruppen | €/h | ||
3–6 | 0,56 | ||
7–10 | 0,88 | ||
11–12 | 1,13 | ||
13–20 | 1,51 | ||
över 20 | 2,40 | ||
13 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR SOM BETALAS ÅT HUVUDFÖRTROENDEMANNEN OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGEN 1.10.2013
13.1 Huvudförtroendemannens särskilda ersättning
De särskilda ersättningarna som betalas till huvudförtroendemannen är från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 följande:
Huvudförtroendemannens särskilda ersättning
€/lönebetalningsperiod på
Antalet representerade arbetstagare
två veckor 1.10.2013 | |||
5–9 | 53,74 | ||
10–50 | 64,48 | ||
51–100 | 85,98 | ||
101–150 | 107,47 | ||
151–200 | 128,97 | ||
201–250 | 150,47 | ||
251–400 | 171,97 | ||
401–450 | 193,46 | ||
över 450 | avtalas separat | ||
13.2 Arbetarskyddsfullmäktigens särskilda ersättning
De särskilda ersättningarna till arbetarskyddsfullmäktigen förhöjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 på följande vis:
Antalet representerade arbetstagare | Arbetarskyddsfullmäktigen s särskilda ersättning 1.10.2013–30.9.2014 €/lönebetalningsperiod på två veckor | ||
5–9 | 20,87 €/2 veckor | ||
10–50 | 31,30 €/2 veckor | ||
51–100 | 41,74 €/2 veckor | ||
101–150 | 57,39 €/2 veckor | ||
151–200 | 73,04 €/2 veckor | ||
201–250 | 88,69 €/2 veckor | ||
251–400 | 104,35 €/2 veckor | ||
401–450 | 125,21 €/2 veckor | ||
över 450 | avtalas separat | ||
14 VÅRDLEDIGHET
14.1 Totalplan
Organisationerna rekommenderar att det görs upp en helhetsplan om utnyttjande av föräldraledighet och vårdledighet. TT och FFC har gjort upp en gemensam blankettmodell för att göra anmälningsförfarandet klarare och för att säkerställa rättigheterna enligt arbetsavtalslagen. Av blanketten framgår de centrala omständigheterna kring ibruktagandet av föräldraledighet och vårdledighet. Då blanketten används rekommenderas det att en skriftlig totalplan görs upp i vilken framkommer familjens plan på hur föräldraledigheten, faderskapsledigheten och vårdledigheten ska användas. Ifall det finns en grundad orsak enligt lagen till att förhandsanmälan inte görs, kan en ny anmälan göras inom de tidsfrister som bestäms i lagen.
14.2 Insjuknande under föräldra‐ eller vårdledigheten
Arbetstagaren har rätt att av motiverat skäl ändra tidpunkten för föräldraledigheten eller vårdledigheten genom att meddela arbetsgivaren om det minst en månad innan ändringen sker eller så snabbt som möjligt. Om den anställda på grund av arbetsoförmåga till följd av egen sjukdom eller av annan orsak avbryter sin föräldraledighet eller vårdledighet baseras frånvaron från arbetet på arbetsoförmåga. Arbetsgivaren har inte ifall som dessa skyldigheter att betala lön för
sjuktid för den tid som föräldraledighets- eller vårdledighetsperioden hade varat enligt anmälan som gjorts före den utsatta tid som nämns i arbetstidslagen.
14.3 Arbete annanstans under föräldra‐ eller vårdledigheten
Föräldra- eller vårdledighet är avsedd att användas för vård av barn. Arbete på fritid är endast möjligt om det inte orsakar hinder eller stör vården av barnet. Till exempel ett kvällsarbete kan vara möjligt om arbetet normalt är dagsarbete och vården av barnet är ordnat för kvällen.
15 FÖRFARANDEBESTÄMMELSER
Tiden för väckande av talan gällande turordningen vid reducering av arbetskraften är densamma som i meningsskiljaktigheter gällande avslutande av arbetsavtal.
Underlåtenhet att iaktta förfarandebestämmelserna om arbetarskyddet inte medför sådana pliktpåföljder som avses i lagen om kollektivavtal. Plikt kan inte heller ådömas arbetsgivaren för brott mot sådana skyldigheter för vilka arbetsgivaren kan dömas till att betala skadestånd, ersättning eller kompensation.
De undertecknade organisationerna strävar efter att enligt kollektivavtalets förhandlingsordning avtala om huruvida det arbetarskyddsärende som meningsskiljaktigheten gäller ska underställas den allmänna rätten eller arbetsdomstolen för avgörande.
16 SAMARBETE I INHEMSKA KONCERNER
Parterna är överens om att företag som hör till finländska koncerner varje år ska ge en gemensam utredning till personalen eller dess företrädare om koncernens ekonomiska situation. I utredningen ska framkomma utvecklingsutsikterna för koncernens produktion, sysselsättningsmöjligheter, lönsamhet och kostnadsstrukturer till den del som den verkar i Finland. Tidpunkten då informationen ges och sättet för hur den ges bestäms av företaget.
17 ARBETSTAGARNAS SOCIALA FÖRMÅNER
Man kom överens att ifall arbetsgivaren har gett eller ifall arbetsgivaren och arbetstagarna gemensamt kommit överens om bättre sociala förmåner, såsom gällande uppsägningstid o.d., än det som detta nu undertecknade kollektivavtal ger åt arbetstagarna, ska dessa förmåner inte försämras med hänvisning till kollektivavtalet.
18 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS UTKOMSTSKYDD IFALL AV HÄVNING AV ARBETSAVTAL
Ifall arbetsavtalet för den arbetarskyddsfullmäktig som avses i det allmänna avtalet hävs och denne bestrider
hävningen, betalar arbetsgivaren arbetarskyddsfullmäktigen ett belopp som motsvarar en månads lön om käromålet i saken väcks inom fyra veckor från att arbetsavtalet hävts.
19 FÖRTROENDEMANNENS OCH DEN LEDANDE MONTÖRENS UPPGIFTER
För att klarlägga skillnaderna mellan förtroendemannens och den ledande montörens uppgiftsområden konstaterar organisationerna att frågor som gäller arbetets organisation och prestationstekniska frågor hör till den ledande montören/arbetstagaren. Frågor som gäller lönen och andra arbetsvillkor hör till förtroendemannens uppgiftsområde enbart då man inte kan nå samförstånd i ärendet med arbetsledningen.
Bestämmelserna om förtroendemannen finns i det allmänna avtalet för elektrifieringsbranschen, bilaga 4.
20 Arbetsgrupper
De arbetsgrupper som organisationerna tillsatte enligt Kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen 2010–2013 fortsätter sin verksamhet enligt följande:
Arbetsgruppen för förnyande av tidlönerna har som uppgift att före 31.12.2013 avtala om förnyandet av tidlönesystemet. Arbetsgruppens uppgift är även att avtala om tidpunkten för ibruktagandet av det nya tidlönesystemet.
Arbetsgruppen för förnyande av ackordslönerna har som uppgift att före 31.12.2013 avtala om förnyandet av bestämmelserna i § 8 B och § 8 C i kollektivavtalet. Arbetsgruppens uppgift är även att avtala om tidpunkten för ibruktagandet av de nya bestämmelserna.
Organisationerna tillsätter en ny arbetsgrupp med uppgift att före 31.12.2013 avtala om avvikelser gällande byggande av kärnkraftverk i de allmänna bestämmelserna i Kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen. Arbetsgruppens uppgift är även att avtala om tidpunkten för ibruktagandet av de nya bestämmelserna.
21 ETT OMFATTANDE KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELBRANSCHERNA
Förbunden som är part i kollektivavtalet förbinder sig att under kollektivavtalsperioden delta i åtgärder som leder till förhandlingar mot ett omfattande kollektivavtal för elbranscherna.
22 CENTRALORGANISATIONERNAS AVTAL, TOLKNINGAR OCH TOLKNINGSGUIDE
Ifall EK och FFC avtalar om ändringar eller tillägg till sådana gemensamma avtal på basis av vilka de undertecknade
förbunden har gjort upp sina egna motsvarande avtal, inleder man omedelbart förhandlingar om hur dessa ändringar eller tillägg kan läggas till ovan nämnda avtal mellan de undertecknade förbunden.
De undertecknade förbunden konstaterar att EK:s och FFC:s tolkningar tillämpas som en del av kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen och det allmänna avtalet för elektrifieringsbranschen, ifall inget annat föranleds av ovan nämnda avtalsbestämmelsers formuleringar.
Förbunden förbinder sig vid att under kollektivavtalsperioden göra upp en gemensam tolkningsguide för bestämmelserna i kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen.
23 LÖNESTATISTIKUPPGIFTER
Arbetsgivarförbundet STTA rf förbinder sig att leverera uppgifterna för lönestatistik och personal inom elektrifieringsbranschen till Elbranschernas Fackförbund rf då EK:s lönestatistik eller annat motsvarande omfattande statistikmaterial blivit färdigt.
24 AVRUNDNING
De procentuella tilläggen till lönerna under avtalsperioden beräknas så att de justeringar som sker på lönen avrundas så att 49/100 cent utjämnas till närmaste lägre hela cent och 50/100 till närmaste högre hela cent.
25 PROTOKOLLETS RÄTTSVERKNINGAR OCH UNDERTECKNING
Man konstaterade att detta protokoll är i kraft med samma rättsverkningar som det egentliga kollektivavtalet.
Esbo den 31 maj 2012 Sähkötekniset työnantajat STTA rf
Xxxx Xxxxxxxx Xxx Xxxxxx
Elbranschernas fackförbund rf
Xxxxxx Xxxxxxxx Keijo Rimmistö
KOLLEKTIVAVTALET FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN
§ 1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 Detta kollektivavtals bestämmelser tillämpas på arbetstagare anställda av medlemsföretag till Sähkötekniset työnantajat rf som arbetar med
– att bygga, reparera, underhålla och upprätthålla elinstallationer med därtill nära anslutna eller
– med att reparera eller underhålla elektroniska anordningar.
Protokollsanteckning:
Med elinstallationer och elektroniska anordningar avses apparater, nätverk och system som fungerar på alla spänningsnivåer.
Elinstallationer kan även finnas på ett skepp eller så kan de anknyta till produkttillverkning.
2 Företaget som nämns i punkt 1 kan omfattas av detta kollektivavtal även vad gäller enbart en viss avdelning eller verksamhet.
§ 2 IAKTTAGANDE AV KOLLEKTIVAVTALETS BILAGOR
Bifogade avtal och bindande dokument är delar av detta kollektivavtal:
Bilaga 1 Underteckningsprotokoll (sida 9)
Bilaga 2 Exempelförteckning över saker som behandlas genom tillämpning av principen om kontinuerliga förhandlingar (sida 24)
Bilaga 3 Inkvarteringsnivå (sida 97)
Bilaga 4 Allmänt avtal (sida 105)
§ 3 ARBETSFREDSFÖRPLIKTELSE
1 Detta kollektivavtal binder det arbetsgivarförbund som nämns i § 1 och deras medlemsföretag som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid.
Detta kollektivavtal binder även det undertecknade arbetstagarförbundet och dess underföreningar samt de arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid.
2 Under detta avtals giltighetstid får inga sådana stridsåtgärder som avses i lagen om kollektivavtal riktas mot kollektivavtalets bestämmelser.
3 De undertecknade organisationerna och deras underföreningar är skyldiga att se till att föreningar som är deras medlemmar, arbetsgivare och arbetstagare som avtalet gäller, inte vidtar stridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
De undertecknade förbunden är skyldiga att omedelbart på alla tillgängliga sätt försöka förhindra hotande stridsåtgärder samt att återställa en bruten arbetsfred.
Samtidigt är de undertecknade organisationerna skyldiga att då de fått vetskap om ett brott mot kollektivavtalet eller ett brott som håller på att ske genom alla tillgängliga medel försöka förhindra eller få slut på brottet.
4 Innan politiska eller solidariska arbetsstridsåtgärder vidtas ska riksförlikningsmannen och det vederbörliga arbetsgivar- eller tjänstemannaförbundet underrättas minst fyra dagar innan. Meddelandet ska innehålla uppgifter om orsaken till den planerade arbetsstriden, tidpunkten då den inleds och dess omfattning.
§ 4 LOKALA AVTAL
1 Lokala avtal
I medlemsföretag till Arbetsgivarförbundet STTA rf, där en huvudförtroendeman valts enligt bilaga 4 i detta kollektivavtal, kan man ingå lokala avtal inom de gränser som detta kollektivavtal bestämt och i de ärenden där man i avtalsbestämmelserna separat hänvisat till § 4 om lokala avtal i kollektivavtalet.
2 Avtalsparter i lokala avtal
I ärenden som i allmänhet berör arbetstagare avtalar man om saken i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen.
Avtal som ingåtts med huvudförtroendemannen binder alla de arbetstagare, som huvudförtroendemannen anses representera.
Avtal som ingåtts med förtroendemannen binder alla de arbetstagare, som förtroendemannen anses representera.
I ärenden som berör enskilda arbetstagare eller arbetsgrupper avtalar man om saken med arbetsgivaren och den ifrågavarande arbetstagaren eller arbetsgruppen.
Ett avtal som ingåtts med förtroendemannen, en enskild arbetstagare eller arbetsgrupp får inte vara i strid med ett avtal som gäller samma sak som ingåtts med huvudförtroendemannen.
3 Meddelande om avtal
Arbetsgivaren ska underrätta huvudförtroendemannen om ett avtal som ingåtts med någon annan än huvudförtroendemannen.
4 Formen på ett lokalt avtal
Lokala avtal ska ingås skriftligen och de ska vara undertecknade av de avtalsparter som avses i punkt 2. Ett avtal som inte följer dessa bestämmelser är ogiltigt.
5 Det lokala avtalets rättsverkningar och giltighet
Ett lokalt avtal är en del av kollektivavtalet och tillämpas även efter att kollektivavtalet inte längre är i kraft till den tidpunkt då det lokala avtalet antingen avslutats på grund av tidsbundenhet eller uppsägning.
Ifall det inom företaget uppstår meningsskiljaktigheter om innehållet i ett lokalt avtal eller om iakttagandet av det, ska arbetsgivaren på begäran ge Elbranschernas fackförbund rf avtalet i fråga i syfte att reda ut meningsskiljaktigheten.
Avtalet kan ingås för viss tid eller så att det gäller tills vidare.
Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader, om annat inte har avtalats om uppsägningstiden.
Ett avtal som ingåtts på viss tid kan sägas upp inom en månad från det att kollektivavtalet upphört att gälla och ett nytt kollektivavtal trätt i kraft med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader.
§ 5 ARBETSAVTAL
1 Allmänt
Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt att leda och fördela arbetet.
2 Arbetsavtal
I samband med anställningen ska parterna göra upp ett skriftligt arbetsavtal i två exemplar, av vilket ska framgå de arbetsvillkor som avses i lagen om kollektivavtal och andra uppgifter som lagen om kollektivavtal stadgat att ska klargöras, ifall de inte skriftligen ges skilt, såsom till exempel
– arbetsgivarens namn, FO-nummer och affärsställets adress
– arbetstagarens namn, personbeteckning, adress
– arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter
– arbetsavtalets längd:
a) i kraft tillsvidare
b) för viss tid
– längden på en visstidsanställning och grunden därtill
– prövotid*
– kollektivavtal som tillämpas
– anställningsplats**
– arbetsplats eller ifall arbetstagaren inte har en huvudsaklig fast arbetsplats, en utredning över de principer enligt vilka arbetstagaren arbetar på olika arbetspunkter
– arbetets begynnelsetidpunkt
– grunderna för lön och andra vederlag; lönen, lönegruppen
– lönebetalningsperiod
– ordinarie arbetstid
– semesterns fastställande
– uppsägningstid eller grunden för dess fastställande.
*Prövotidens längd är högst 4 månader för anställningsförhållanden som är i kraft tillsvidare eller anställningsförhållanden på viss tid som varar minst 8 månader.
I visstidsanställningar som varar under åtta månader får prövotiden utgöra högst hälften av arbetsavtalets längd.
3 Anställningsplats
**Med anställningsplats avses ett sådant verksamhetsställe av bestående karaktär (huvud- eller filialkontor) som hör till företagets verksamhetsorganisation där arbetstagaren anställts.
4 Uppgifter som ska ges
Vid anställningen informerar arbetsgivaren arbetstagaren om den försäkringsinrättning där grupplivförsäkringen tagits samt namnen och kontaktuppgifterna till grupplivförsäkringsbolaget, förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen.
Arbetstagaren är skyldig att meddela arbetsgivaren ifall de adressuppgifter som antecknats i arbetsavtalet ändrats.
§ 6 ANSTÄLLNINGSSKYDD
Arbetstagarnas anställningsskydd och förfaranden kring det bestäms utgående från arbetsavtalslagen som en del av detta avtal, dock med nedanstående undantag.
1 Permittering
Arbetstagaren kan permitteras på de grunder som bestämts i 5 kap. 2 § i arbetsavtalslagen. Ett meddelande om permittering måste ges åt personen som ska permitteras personligen och skriftligen.
2 Permittering turvis
Organisationerna som är parter i kollektivavtalet konstaterar att då man överväger att använda sig av permittering ska möjligheten till permittering turvis vara ett alternativ till verkställandet av permittering.
3 Flyttning av permittering
Arbetsgivaren kan återkalla ett meddelande om permittering eller en gång uppskjuta verkställandet av permitteringen så att den börjar en viss dag utan att behöva iaktta en ny tid för meddelande om permittering. Meddelandet om återkallelsen eller uppskjutningen ska göras senast på arbetsdagen före den sista arbetsdagen, i första hand skriftligen eller ifall det inte rimligen är möjligt på ett annat bevisligt vis.
4 Tillfälligt avbrott i permitteringen
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om ett tillfälligt arbete eller om yrkesinriktad fortbildning eller påbyggnadsutbildning under pågående permittering, varvid permitteringen omedelbart kan fortgå efter att arbetet eller utbildningen slutförts utan separat tid för meddelande om permittering. Det är fråga om tillfälligt arbete ifall arbetet varar högst två veckor.
Då permitteringen fortsätter efter utbildningen räknas inte permitteringsdagar på nytt som dagar likställda med arbetsdagar enligt 7 § 2 mom. punkt 7 i semesterlagen (30 permitteringsdagar).
5 Permittering som straff
Arbetsgivaren kan permittera arbetstagaren för en viss tid utan att iaktta varseltiden för permittering på samma grunder som beror på arbetstagaren själv som arbetsavtalet kunde sägas upp eller hävas på.
6 Bestämmelser om samarbetsförfarande
I medlemsföretag till Arbetsgivarförbundet STTA rf som regelbundet har minst 20 anställda kan man avvika från de förfarandesätt som bestäms i kap. 8 i lagen om samarbete inom företag vad gäller reducering av arbetskraft, då det är fråga om en permittering som per anställningsplats riktar sig mot högst nio arbetstagare, och med iakttagande av principen om kontinuerliga förhandlingar, enligt följande:
6.1 Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen förhandlar per anställningsplats inom de tidsfrister som parterna kommit överens om minst sex (6) gånger per år om ärenden som omfattas av lagen om samarbete inom företag.
Över mötet förs ett protokoll som godkänns av deltagarna genom sina underteckningar.
6.2 Vid förverkligande av principen om kontinuerliga förhandlingar
– har arbetsgivaren rätt att avvika från 45 § i ovan nämnda lags bestämmelser om skriftliga förhandlingsframställningar
– anses arbetsgivaren ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 51 § i ovan nämnda lag då arbetsgivaren vid förverkligandet av principen om kontinuerliga förhandlingar en gång förhandlat med huvudförtroendemannen.
6.3 Bruk av kontinuerliga förhandlingsförfaranden ska skriftligen avtalas mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen. För det kontinuerliga förhandlingsförfarandet har kollektivavtalsparterna gjort upp en exempelförteckning över ärenden som kan behandlas (bilaga 2, sida 24).
Ifall det kontinuerliga förhandlingsförfarandet inte förverkligas enligt det skriftliga avtalet, iakttas lagen om samarbete inom företag som sådan.
7 Uppsägning
7.1 När arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet iakttas följande uppsägningstider:
Anställningsförhållandet Uppsägningstid har fortgått utan avbrott
mindre än ett år– 14 dygn
1 år men under 3 år 1 mån.
5 år men under 10 år 2 mån.
5 år men under 10 år 3 mån.
10 år eller längre 4 mån.
7.2 När arbetstagaren säger upp sig: 14 dygn
7.3 Arbetstagarens omställningsskydd
Om arbetsgivaren och arbetstagaren, efter att arbetsgivaren har sagt upp arbetsavtalet med stöd av den grund som avses i 7 kap. 3 § eller 7 § i arbetsavtalslagen, inte har avtalat annat, har arbetstagaren rätt till ledighet med full lön för att under sin uppsägningstid delta i utarbetande av en sysselsättningsplan som avses i lagen om offentlig arbetskraftsservice (312/2010), i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, praktik och inlärning i arbetet, i arbetssökande och arbetsintervjuer på eget eller myndigheternas initiativ eller i omplaceringsträning.
Längden på sysselsättningsledigheten fastställs enligt anställningsförhållandets längd enligt följande:
a) för en tidsperiod på högst 5 dagar, om arbetstagarens anställningsförhållande fortgått högst 4 år
b) för en tidsperiod på högst 10 dagar, om arbetstagarens anställningsförhållande fortgått minst 4 år men högst 8 år
Kommentti [ML1]: Virhe lähtötekstissä.
Korjaus: över 8 år
c) för en tidsperiod på högst 20 dagar, om arbetstagarens anställningsförhållande fortgått minst 8 år.
Innan arbetstagaren tar ut sysselsättningsledigheten eller en del av den ska han eller hon i så god tid som möjligt underrätta arbetsgivaren om detta och om grunden för ledigheten samt på begäran lägga fram en fritt formulerad utredning över ledigheten.
Användningen av sysselsättningsledighet får inte föranleda betydande olägenhet för arbetsgivaren.
Protokollsanteckning:
Med full lön menas ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst.
7.4 Lön för uppsägningstid
När man betalar lön för uppsägningstid som skadeståndsersättning och då man betalar ersättning för ogrundat avslutande av ett arbetsavtal används som beräkningsgrund för skadeståndets belopp en ersättning motsvarande den genomsnittliga timförtjänsten enligt kollektivavtalet. Åt en månadsavlönad arbetstagare bestäms ersättning utgående från grunderna i 10 § i semesterlagen.
7.5 Väntan på arbete under uppsägningstiden
Om företagets verksamhet har upphört, ifall arbetstagaren är befriad från skyldigheten att arbeta eller ifall det av omständigheterna framgår att arbetsgivaren inte har för avsikt att erbjuda nytt arbete åt en uppsagd arbetstagare, ska för den ifrågavarande tiden av uppsägningstiden betalas ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst.
7.6 Återanställning av arbetstagare
Skyldigheten att återanställa en arbetstagare fastställs i enlighet med 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen.
Då man hör efter från arbetskraftsmyndigheterna under nio månader efter att anställningsförhållandet upphört om huruvida företagets tidigare arbetstagare fortfarande är arbetslösa, ska man fästa uppmärksamhet vid det att tiden mellan tidpunkten för förfrågan och tidpunkten då arbetstagarens anställningsförhållande inleds inte leder till att uppsagda arbetstagares ställning utan orsak försvagas.
7.7 Turordning vid nedskärning
Vid uppsägning och permittering av en arbetstagare av orsaker som beror på arbetstagaren själv ska om möjligt iakttas regeln enligt vilken de yrkesarbetstagare som är viktiga för företaget och de arbetstagare som delvis förlorat sin arbetsförmåga i samma arbetsgivares tjänst ska sägas upp eller permitteras till sist.
Förutom denna regel bör uppmärksamhet fästas på anställningsförhållandets längd och arbetstagarens försörjningsplikt.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN, BILAGA 2
Exempelförteckning över saker som behandlas genom tillämpning av principen om kontinuerliga förhandlingar
Då man genomför det kontinuerliga förhandlingsförfarandet som avses i § 6 punkt 6 i kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen ska åtminstone de teman som framkommer i denna exempelförteckning behandlas.
Ekonomi:
– rapporter
– planer
Situationen för projekt/arbetsobjekt:
– erbjudna objekt, ifall beställaren inte förutsätter sekretess
– erhållna objekt
– objekt som beräknas, ifall beställaren inte förutsätter sekretess
– förlorade objekt, vem som fick dem
– behandling av kundrespons och de åtgärder som avtalats utgående från dem
Personalresurser:
– behov av personal (resursutsikter per arbetsobjekt)
– behov av permittering och redan existerande permitteringar
– semestrar, arbetstidsförkortningsledigheter
– underleverantörer och hyrd arbetskraft
Utveckling av personalen:
– utbildningsplaner och deras genomförande
– situationen ifråga om utvecklingssamtal
§ 7 ARBETSTID
I anställningsförhållanden iakttas utöver bestämmelserna i arbetstidslagen de villkor för arbetstiden som avtalas här.
1 Arbetsveckan och arbetsdygnet
Arbetsveckan inleds på måndagen då arbetstagarens arbetsskift inleds och arbetsdygnet inleds då arbetstagarens arbetsskift inleds ifall man inte lokalt och skriftligen avtalar om annat enligt § 4.
2 Ordinarie arbetstid
Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
3 Regelbunden förläggning av arbetstiden, lediga dagar
3.1 I dagarbete inleds arbetet tidigast kl 07.00 och avslutas senast kl 17.00.
3.2 Ifall arbetstagaren inte före arbetet inleds nödvändigtvis måste besöka anställningsplatsen, inleds och avslutas dygnsarbetstiden på platsen där arbetet utförs.
Hämtande och returnerande av material och redskap samt möjliga utredningar i anknytning till arbetet utförs under arbetstid.
3.3 Då man iakttar den arbetstid per vecka som avses i denna punkt ska arbetstagaren utöver söndagen ha en andra ledig dag, som är lördag, ifall inte annat föranleds av arbetsskiftsförteckningen.
3.4 Under en söckenhelgsvecka är lördagarna lediga dagar och jul- och midsommarafton är lediga dagar, ifall inte annat föranleds av arbetsskiftsförteckningen.
3.5 Skiftarbete är arbete som organiserats i två eller flera arbetsskift. För det egentliga skiftarbetet betalas för timmar i kvälls- och nattskift ett särskilt skifttillägg enligt nedanstående tabell från och med den lönebetalningsperiod som ligger närmast den nämnda dagen, enligt följande:
1.9.2012 €/h | 1.2.2013 €/h | 1.10.2013 €/h | |
Tillägg för kvällsskift i skiftarbete kl. 14.00–22.00 | 1,20 | 1,23 | 1,25 |
Tillägg för nattskift i skiftarbete kl. 22.00–06.00 | 2,20 | 2,25 | 2,29 |
3.6 Kvällsarbete är arbete som utförs utanför den arbetstid som är i bruk inom företaget under arbetstid mellan kl. 17.00 och -22.00. Nattarbete är arbete som utförs mellan kl. 22.00 och 06.00.
För kvällsarbete och nattarbete som inte är skiftarbete eller övertidsarbete betalas ett särskilt tillägg för kvälls- eller nattarbete enligt nedanstående tabell från och med den lönebetalningsperiod som ligger närmast den nämnda dagen, enligt följande:
1.9.2012 €/h | 1.2.2013 €/h | 1.10.2013 €/h | |
Tillägg för kvällsarbete för arbete som inte är skiftarbete eller övertidsarbete mellan kl. 17.00 och -22.00 | 1,20 | 1,23 | 1,25 |
Tillägg för nattarbete för arbete som inte är skiftarbete eller övertidsarbete mellan kl. 22.00 och 06.00 | 2,20 | 2,25 | 2,29 |
4 Pauser
4.1 Ifall inte annat föranleds av särskilda arbetsarrangemang, ska en måltidsrast på en timme placeras i mitten av arbetsskiftet, under vilken arbetstagaren kan lämna arbetsplatsen. Måltidsrasten är inte arbetstid.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en halvtimmes måltidsrast.
4.2 Arbetstagaren har rätt att under en arbetstid på minst 6 timmar hålla en 12 minuter lång kaffepaus under arbetsskiftets första och andra hälft. Dessa pauser räknas som arbetstid.
I övertids-, kvälls- och nattarbete ska arbetstagaren få en 12 minuter lång vilopaus efter varje två timmar arbete. Ifall övertidsarbete som varar längre än en timme är nödvändigt efter att den vanliga arbetsdagen tagit slut har arbetstagaren rätt att hålla en 15 minuter lång paus redan före han eller hon inleder övertidsarbetet. Ovan nämnda pauser räknas till arbetstid.
5 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden som görs på arbetsgivarens initiativ och med arbetstagarens samtycke.
6 Övertidsarbete per dygn
6.1 Med övertidsarbete per dygn avses arbete som utförts under arbetsdygnet utöver den ordinarie maximiarbetstiden per dygn som nämns i § 7 punkt 2 i detta kollektivavtal, utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt arbetsavtalet, eller utöver ett uppgjort arbetstidsschema.
6.2 För övertidsarbete per dygn betalas utöver arbetslönen ett övertidstillägg som för de två första timmarna är 50 % och för de följande timmarna 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten.
7 Övertidsarbete per vecka
7.1 Med övertidsarbete per vecka avses arbete som utförts under utöver den ordinarie maximiarbetstiden per vecka som nämns i § 7 punkt 2 i detta kollektivavtal, utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt arbetsavtalet, eller utöver ett uppgjort arbetstidsschema per vecka.
7.2 För övertidsarbete per vecka betalas utöver arbetslönen ett övertidstillägg som för de åtta första timmarna är 50 % och för de följande timmarna 100 % ersättning av den genomsnittliga timförtjänsten.
Protokollsanteckning:
Övertidsarbete per vecka som utförts på veckoslut (lö-sö) ersätts så att de 8 första timmarna är 50 % och därpå följande är 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten.
8 Maximimängden övertidsarbete
Som granskningsperiod för maximimängden övertidsarbete enligt arbetstidslagen används ett kalenderår. Denna bestämmelse tillämpas enbart på Arbetsgivareförbundet STTA rf:s medlemsföretag.
9 Tid som likställs med arbetad tid
När man räknar ut ersättningen för övertidsarbete per dygn och per vecka likställs med arbetstid all sådan tid, som
– arbetsgivaren enligt lagen eller detta kollektivavtal betalar lön åt arbetstagaren eller ersättning för inkomstbortfall; eller
– arbetstagaren varit permitterad; eller
– deltagit under ordinarie arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen i ett styrelseorgans möte för fackförbunden eller den ifrågavarande fackliga centralorganisationen, i förhandlingar som gäller detta kollektivavtal eller i förhandlingar i arbetsgrupper som tillsatts baserat på avtal som ingåtts mellan de organisationer som är parter i detta kollektivavtal.
Deltagande i kommunala styrelseorgans möten (§ 19) likställs dock inte med arbetstid.
10 Söndagsarbete
För det arbete som utförs på en söndag eller på en kyrklig högtidsdag betalas utöver arbetslönen och de eventuella övertidstilläggen för varje arbetstimme som lagstadgad söndagsförhöjning ett tillägg på 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten.
11 Veckovila
Ifall det inte har varit möjligt att under arbetsveckan ge arbetstagaren den oavbrutna 35 timmar långa ledigheten per vecka (veckovila) som arbetstidslagen förutsätter, ersätts det arbete som utförts under den för timmarna med en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten eller genom att en motsvarande mängd avlönad ledighet med ovan nämnd lön beviljas inom en månad från det att arbetet utförts.
12 Oväntat arbete och utryckningsbetonat arbete
12.1 Ifall man med arbetstagaren under hans eller hennes arbetsskift kommer överens om att han eller hon under samma arbetsdygn efter att däremellan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen ska återkomma till arbetet, betalas åt honom eller henne för oväntat arbete lön för en timme som ersättning för förberedelse och för att tvätta sig en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten. För den egentliga arbetstiden för oväntat arbete betalas lön enligt lagen och detta kollektivavtal. För kortare arbetstid än en timme betalas lön för en timme.
12.2 Ifall man med arbetstagaren efter att denne redan avlägsnat sig från arbetet kommer överens om att arbetstagaren ska återkomma till arbetet före hans eller hennes nästa ordinarie arbetsskift börjar, betalas åt honom eller henne för utryckningsbetonat arbete lön för två timmar som ersättning för förberedelse och för att tvätta sig enligt den genomsnittliga timförtjänsten.
För den egentliga arbetstiden i utryckningsbetonat arbete betalas ett tillägg på 100 % (inkluderar tillägget för övertidsarbete) enligt den genomsnittliga timförtjänsten högst tills början av arbetstagarens nästa ordinarie arbetsskift. För kortare arbetstid än en timme betalas ändå lön för en timme.
12.3 Förutom ovan nämnda lön betalas åt arbetstagaren tillägg för söndagsarbete, tillägg enligt § 11 i kollektivavtalet (s.k. särskilda tillägg) och möjligen ersättning för veckovila enligt lagen och detta kollektivavtal.
12.4 I oväntat och utryckningsbetonat arbete räknas resetiden som arbetstid. Ersättningar för resekostnader under arbetsresan och för resetiden fastställs utgående från den faktiska resesträckan och § 14 i detta kollektivavtal.
13 Beredskap och arbete utfört under beredskapstiden
13.1 Med beredskap avses ett arrangemang vari arbetstagaren utgående från de avtal som avses i punkt 13.3 och 13.4 är skyldig att under sin lediga tid vara nåbar på så sätt att han eller hon vid behov kan kallas till arbete.
13.2 Beredskapstiden är inte arbetstid. Längden på beredskapstiden och upprepad beredskap får inte oskäligt störa arbetstagarens fritid.
13.3 Om beredskap, ersättning för den och/eller möjlig penning som betalas då arbetstagaren kallas till arbete under beredskapstiden, ska skriftligen avtalas med huvudförtroendemannen eller, ifall ingen huvudförtroendeman finns, gemensamt med personalen som deltar i beredskapen. Av avtalet ska längden på beredskapen och dess karaktär framgå.
13.4 Arbetsgivaren och arbetstagaren ska skriftligen avtala om deltagande i beredskap. Huvudförtroendemannen ges en kopia av avtalet.
13.5 Arbetsgivaren ansvarar för kommunikationsmedlen i samband med beredskapen, ifall inte annat avtalats om i beredskapsavtalet.
13.6 Om en arbetstagare enligt avtal ska vistas i sin egen bostad under beredskapen, därifrån han eller hon vid behov kan kallas till arbete, ska han eller hon för en sådan beredskap få en ersättning som motsvarar hälften av tiden i bostadsberedskapen antingen i pengar eller i form av en motsvarande avlönad ledighet under ordinarie arbetstid. Beredskapsersättningen fastställs utgående från arbetstagarens personliga helhetsinkomster (§ 8 A 3).
13.7 Om arbetstagaren under beredskapstiden inte är skyldig att vistas i sin bostad, kommer man i beredskapsavtalet enligt punkt 13.3 överens om hur stor procentandel av beredskapstiden ersätts åt arbetstagaren i antingen pengar eller motsvarande avlönad ledighet under arbetstagarens ordinarie arbetstid. Vid fastställande av den avtalade ersättningens belopp ska de begränsningar för arbetstagarens fritid som förorsakas av beredskapen beaktas.
Beredskapsersättningen fastställs utgående från arbetstagarens personliga helhetsinkomster (§ 8 A 3). Beredskapsersättningen kan även i sådana fall som avses i denna punkt avtalas som en fast ersättning i eurobelopp.
13.8 Ifall man i beredskapsavtalet som avses i punkt 13.3 kommit överens om en peng som betalas när man kallas till arbete dock utan att ha avtalat om dess belopp, är pengen lika stor som ersättningen för förberedelse och för att tvätta sig i utryckningsbetonat arbete enligt § 7 punkt 7 12.2 i detta avtal.
13.9 För det arbete som utförs då en arbetstagare i beredskap kallas till arbete betalas ett tillägg på 100 % (inkluderar tillägg för nattarbete) enligt den genomsnittliga timförtjänsten dock högst tills dess att arbetstiden för en arbetstagare som är i företagets användning inleds nästa morgon. Ifall arbetet utförs på en söndag eller en annan vilodag, fortsätter ovan nämnda 100 % tillägg under hela arbetstiden men avslutas dock såsom ovan sagts. För kortare arbetstid än en timme betalas lön för en timme. Resetiden till arbetsplatsen och tillbaka räknas som arbetstid.
13.10 Förutom ovan nämnda lön för arbetstid betalas åt arbetstagaren tillägg för söndagsarbete, ersättning för veckovila och tillägg enligt § 11 i kollektivavtalet enligt lagen och detta kollektivavtal.
13.11 Beredskapsavtalet i punkt 13.3 och avtalet i punkt 13.4 om att delta i beredskap kan sägas upp med en uppsägningstid på sex veckor.
14 Arbetsskiftsförteckning, flyttning av arbetstiden
14.1 Arbetsgivaren utarbetar en arbetsskiftsförteckning av vilken framgår tidpunkterna för när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar, tidpunkterna för den dagliga vilotiden, de lediga dagarna, samt veckovilan.
14.2 Arbetsskift på mindre än 4 timmar ska inte användas om inte arbetstagarens behov eller annan grundad anledning kräver det.
14.3 För arrangemang med avvikande arbetstid (skift-, kvälls- eller nattarbete) ska arbetsskiftsförteckningen göras upp och meddelas om två (2) veckor före arbetstagarens första arbetsskift, ifall man inte lokalt enligt § 4 avtalar om annat.
Ifall man avviker från den utarbetade arbetsskiftsförteckningen på så sätt att färre än tre av arbetstagarens arbetsskift ingår i tiden mellan det ändrade arbetsskiftet och meddelandet om det, betalas åt arbetstagaren för de timmar som avviker från den tidigare arbetstiden under hans eller hennes fem första arbetsskift ett tillägg enligt nedanstående tabell från och med den lönebetalningsperiod som inleds närmast nämnda dag, enligt följande:
1.9.2012 €/h | 1.2.2013 €/h | 1.10.2013 €/h |
2,40 | 2,46 | 2,51 |
14.4 Ovan nämnda arbetsskiftsförteckning ändras i första hand genom avtal. Ifall man inte kan avtala om frågan, har arbetsgivaren rätt att ändra arbetsskiftsförteckningen av ett vägande skäl med anknytning till organiseringen av arbeten. I detta fall ska man iaktta bestämmelserna ovan i punkt 14.3.
14.5 Ifall till arbetstagaren betalas ersättning för inkomstbortfall över den tidsperiod för vilken arbetsskiftsförteckningen är uppgjord, anser man att arbetsskiften under de överskridande dagarna är 8 timmar långa. Annars betalas ersättning för inkomstbortfall enligt arbetsskiftsförteckningen.
14.6 Ifall en skriftlig arbetsskiftsförteckning inte gjorts, är timmar som överskrider 8 dagliga arbetstimmar övertidsarbete och timmar som överskrider 40 timmar per vecka övertidsarbete per vecka. (Obs. tolkningen i punkten ”Övertidsarbete per vecka”.)
Söckenhelger liksom midsommar- och julafton samt påsklördagen förkortar arbetstiden per vecka på motsvarande vis. Om arbetstagaren har ett arbetsskift enligt arbetsskiftsförteckningen på ovan nämnda dagar ska han eller hon få en oavlönad söckenhelgsledighet som motsvarar arbetstiden under utjämningsperioden. Arbetstidens utjämningsdagar kan inte infalla på ovan nämnda dagar, under semestern eller på arbetstidsförkortningsdagar.
15 Lokala avtal om genomsnittlig arbetstid
15.1 Arbetstiden kan enligt § 4 avtalas som genomsnittlig på så sätt att arbetstiden under en tidsperiod på högst 12 veckor utjämnas till 40 timmar i veckan. Arbetstiden per dygn är i så fall högst 10 timmar och arbetstiden per vecka är högst 50 timmar.
15.2 Arbetsskift på mindre än 4 timmar ska inte användas om inte arbetstagarens behov eller annan grundad anledning kräver det.
15.3 Då man avtalar om genomsnittlig ordinarie arbetstid ska för arbetet på förhand fastställas den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det angivna genomsnittet (= utjämningssystem).
15.4 För genomsnittlig arbetstid ska en arbetsskiftsförteckning utarbetas så att minst tre veckors arbetsskift är kända på förhand.
15.5 Permitteringen av en arbetstagare får inte inledas förrän arbetstiden har utjämnats till det timantal som motsvarar dagsarbetet för samma tidsperiod.
15.6 Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör av skäl som inte beror på arbetstagaren så att utjämningsledighet inte ges förrän anställningsförhållandet upphört, betalas för utförda arbetstimmar som överskrider arbetstiden enligt arbetstidsschemat en övertidsersättning enligt bestämmelserna om övertid i detta kollektivavtal.
Den ordinarie arbetstiden på högtidsdagsafton eller lördag som under en söckenhelgsvecka infaller på en vardag är högst 8 timmar, om inte annat föranleds av ett utarbetat arbetstidsschema. Påsklördagen, midsommarafton och julafton är lediga dagar, om inte särskilda orsaker kräver annat.
16 Söckenhelger, söckenhelgsersättning och lön för självständighetsdagen
16.1 Åt en arbetstagare som inte är månadsavlönad betalas för nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton samt för juldagen och annandag jul en söckenhelgsersättning ifall nedan nämnda förutsättningar uppfylls för arbetstidsschemats ordinarie arbetstimmar enligt den genomsnittliga timförtjänsten, ifall nämnda dagar i andra fall skulle ha varit hans eller hennes arbetsdagar eller utjämningsdagar eller ifall frånvaron skulle ha hållits med arbetsgivarens tillåtelse.
16.2 Arbetstagare som arbetar enligt arbetstidsschemat som avtalats i § 7 punkt 15.1 i detta avtal betalas söckenhelgsersättning för 8 timmar enligt den genomsnittliga förtjänsten för ersättning.
16.3 Söckenhelgsersättning betalas när söckenhelgen infaller på en dag då arbetstagaren fått lön eller ersättning enligt någon punkt i detta kollektivavtal för föregående eller därpå följande dag.
16.4 På någondera sidan av söckenhelgen kan även infalla lediga dagar (t.ex. lördag eller söndag).
16.5 Söckenhelgsersättning betalas även för söckenhelger som infaller under de två första veckorna efter en permittering som beror på ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.
Ifall arbetstagaren arbetar en dag då söckenhelgsersättning enligt punkt 16.1 borde betalas, betalas åt honom eller henne förutom söckenhelgsersättningen därtill lön på samma grunder som för söndagsarbete.
17 Förkortning av arbetstid
17.1 Tillämpningsområde
För en sådan arbetstagare som är hel- eller deltidspensionerad och vars ordinarie arbetstid fastställs enligt § 7 i kollektivavtalet för elektrifieringsbranschen intjänar sammanlagt arbetstidsförkortning per månad upp till 8 timmar 20 minuter, och arbetstiden förkortas per kalenderår med högst 100 timmar.
Det förutsätts dock att den anställda enligt kollektivavtalet har en semester på högst 30 vardagar och att endast kyrkliga högtider, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen, första maj förkortar den årliga arbetstiden.
Tolkning: Med heltidsanställd arbetstagare avses här en person vars ordinarie arbetstid är minst 7 timmar/dag och 35 timmar/vecka.
17.2 Omfattningen av ledighet och beviljande av ledighet
Ledighet intjänas under en kvalifikationsperiod på ett kalenderår. Arbetstagaren intjänar ledighet enligt tabellen nedan för de semesterkvalifikationsmånader under vilka han eller hon enligt 6 § 1 mom. i semesterlagen har rätt till semester. Som dagar likställda med arbetsdagar räknas dock inte de dagar som finns i 7 § 2 mom. punkt 1, 5 och 8 i den nämnda lagen.
Som dagar likställda med arbetsdagar räknas även de dagar som avses i 17 § punkt 3.
Semesterkvalifikations- Intjänad arbetstidsförkortning månader
1 mån. 8 h 20 min
2 mån. 16 h 40 min
3 mån. 25 h
4 mån. 33 h 20 min
5 mån. 41 h 40 min
6 mån. 50 h
7 mån. 58 h 20 min
8 mån. 66 h 40 min
9 mån. 75 h
10 mån. 83 h 20 min
11 mån. 91 h 40 min
12 mån. 100 h
Ifall det finns ofullständiga timmar då man betalar eller beviljar arbetstidsförkortning, avrundas den insamlade förkortningsledigheten till närmaste hela timmen. Ifall den ordinarie arbetstiden är kortare än 8 timmar per dygn och/eller 40 timmar per vecka, räknas arbetstidsförkortningen i förhållande till den genomsnittliga arbetstiden. Till exempel en arbetstagare som utför en arbetsdag på i genomsnitt 7 timmar intjänar arbetstidsförkortning enligt 7/8 x 7 timmar 20 minuter = 7 timmar 18 minuter.
Ledigheten ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer före slutet av mars under följande kalenderår. Ledighet ges i hela arbetsdagar (8 h), om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Lediga dagar kan inte förläggas på sådana dagar då arbetstagaren av andra orsaker fått en ledig dag.
17.3 Meddelande om ledighet – förflyttning
Man ska meddela om lediga dagar minst 14 dagar på förhand, ifall den lediga perioden är över en arbetsdag lång, och minst 7 dygn på förhand om det är fråga om en enskild dag.
Arbetsgivaren har rätt att förflytta den lediga dagen och även i detta fall iakttas en anmälningstid på 7 dygn.
Om arbetstagaren av tvingande skäl måste arbete på sin lediga dag och arbetet inte är utryckningsarbete som avses i kollektivavtalet,
– ges åt honom eller henne antingen en ny ledig dag eller
– för arbetstiden betalas en lön förhöjd med 100 %.
Ifall arbetstagaren efter att ha meddelat om den lediga dagen blir förhindrad från att hålla den av en sådan orsak för vilken arbetsgivaren är skyldig att ersätta inkomstbortfall baserat på andra avtalsbestämmelser, ges ingen annan ledig dag istället.
Om arbetsgivaren av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker permitterar honom eller henne före den förflyttade lediga dagen getts, ska den lediga dagen ändå ges före permitteringen inleds.
17.4 När anställningen upphör
Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och han har fått eller betalats för ledighet i större utsträckning än vad som intjänats är arbetstagaren skyldig att betala tillbaka det överskridande belopp som betalats åt honom eller henne av denna orsak. Arbetstagaren får innehålla detta belopp från den lön som betalas till arbetstagaren.
17.5 Ersättning för inkomstbortfall
För lediga dagar betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Månadsavlönade får sin månadslön utan avdrag. Det förutsätts att arbetstagaren har varit i arbete enligt arbetstidsschemat på den arbetsdag som omedelbart föregick den lediga dagen och även den omedelbart därpåföljande arbetsdagen eller någondera av dessa dagar ifall orsaken till frånvaron varit godkänd av arbetsgivaren, arbetstagarens sjukdom, reservistövningar eller annan därmed jämförbar orsak.
Arbetstagare ska ges möjlighet att hålla sin ledighet.
Då man betalar föregående års outtagna arbetstidsförkortningsdagar i slutet av mars konstateras det att förfarandet är kollektivavtalsenligt.
17.6 Övertidsarbete per vecka
Om arbetstagaren arbetar på sin lediga dag (t.ex. lördag eller söndag) under en vecka som han eller hon håller en arbetstidsförkortningsledighet enligt detta avtal, betalas tillägg för övertidsarbete för dessa timmar såsom för övertidsarbete per vecka.
17.7 Inverkan på semester
Lediga dagar motsvarar dagar som likställs med arbetade dagar enligt semesterlagen i samband med uträkningen av semesterns längd.
§ 8 ARBETSLÖNER
Löneformer
Lönen för en arbetstagare som omfattas av detta kollektivavtal är, utgående från hur det fastställs, antingen tidlön eller ackordslön.
Arbetena är antingen tidsarbete eller ackordsarbete. Premielön ingår i bestämmelserna om ackordsarbete.
Arbetsgivaren kan komplettera löner som betalas enligt kollektivavtalet med resultatpremier som i regel baserar sig på operativa mål såsom produktivitets- och utvecklingsmål och med vinstpremier som till väsentliga delar baserar sig på ekonomiska resultat såsom omsättning, driftsbidrag och rörelseresultat.
Ibruktagande, ändring och slopande av det nämnda systemet med resultat- och vinstpremier ska behandlas i ett samarbetsförfarande. I fråga om kontanta vinstpremier och vinstutdelningsposter ska anvisningarna i Pensionsskyddscentralens översikt 2009:14 iakttas.
Om resultatpremien delas mellan arbetstagarna i relation till antalet arbetstimmar som arbetstagarna utfört beaktas den vid beräkningen av arbetstagarens semesterlön och -ersättning, övertids- och arbetstidsersättningar eller andra löner, tillägg och ersättningar enligt kollektivavtalet. I andra fall betalas hela resultat- och vinstpremien åt arbetstagaren som en engångsersättning och tas inte skilt i beaktande när man räknar potterna nämnda i föregående stycke.
Kollektivavtalets bestämmelser om löneförhöjningar ska inte tillämpas på resultat- och vinstpremietillägg.
§ 8 A TIDSARBETE
A.1 Personlig tidlön
Varje anställd ny arbetstagare ska få en personlig tidlön.
En arbetstagare som får månadslön såsom avtalats i punkt A.5, och unga arbetstagare vars minimilön fastställs enligt punkt A.8 får dock ingen personlig tidlön fastställd åt sig.
Arbetstagarnas personliga tidlön bildas av grundtimlönen enligt lönegruppen och av den personliga lönedelen.
Grundtimlönen som baserar sig på arbetstagarens lönegrupp fastställs genom att jämföra arbetstagarens kunnande med texten för kravnivågrupperingen av arbetena.
A.2 Tillägg för speciella arbeten
Förutom den ovan nämnda personliga tidlönen kan man med arbetstagaren komma överens om ett särskilt tillägg för speciella arbeten på arbetsobjektet. Ett avtal om tillägg för speciella arbeten gäller tills vidare eller för en viss tid.
Avtal som gäller tillsvidare kan sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid, om inte annat avtalats om uppsägningstiden.
A.3 Personlig helhetsinkomst
Arbetstagarens personliga helhetsinkomst består av den personliga tidlönen plus möjliga tillägg för speciella arbeten, särskilda tillägg och yrkesexamenstillägg.
A.4 Grundtimlönerna som ligger som grund för den personliga tidlönen
Grundtimlönerna fastställs enligt nedanstående tabell från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast det nämnda datumet enligt följande:
Lg | 1.9.2012 €/h | 1.10.2013 €/h |
S | 9,83 | 10,02 |
1 | 12,09 | 12,32 |
2 | 14,13 | 14,40 |
3 | 15,03 | 15,32 |
4 | 15,88 | 16,18 |
5 | 16,79 | 17,11 |
A.5 Månadslön
Åt en arbetstagare som fortlöpande arbetar i tidsarbete kan avtalas om att hans eller hennes lön betalas som en överenskommen månadslön eller en ändrad månadslön.
Den överenskomna månadslönen ska till sitt belopp motsvara minst den lön han eller hon skulle få i den lönegrupp som arbetstagaren skulle placeras i enligt tidlönesystemet i husteknikbranschen ifall han eller hon skulle arbeta med lön i det ifrågavarande lönesystemet, dvs. produkten av grundtimlönen och talet 175.
Den ändrade månadslönen bildas på så sätt att den personliga tidlönen som fastställts åt arbetstagaren enligt bestämmelserna i punkt A.1 multipliceras med talet 173.
Om arbetstagarens ordinarie arbetstid per vecka är kortare än 40 timmar används som multiplikator
a) i överenskommen månadslön det tal som fås då talet 175 multipliceras med antalet arbetstimmar i ordinarie arbetstid per vecka och kvoten av talet 40
b) i ändrad månadslön det tal som fås då talet 173 multipliceras med antalet arbetstimmar i ordinarie arbetstid per vecka och kvoten av talet 40
Arbetstidsförkortningsledighet hålls enligt det som intjänats på de arbetsdagar som arbetsgivaren bestämt utan att månadslönen minskas.
A.6 Tidlön enligt lönesystemet för elbranschens specialmontörer
Xxxxxxxx för elbranschens specialmontörer består av grundtimlönen och den personliga lönedelen.
Lönegruppen för elbranschens specialmontörer fastställs genom att jämföra arbetstagarens kunnande med de kravnivågrupperingstexter som finns i tidlönesystemet för husteknikbranschen både för allmänna arbeten som gäller alla branscher samt de företagsspecifika arbetena.
Arbetstagarens personliga lönedel fastställs med iakttagande av principerna i tidlönesystemet för husteknikbranschen.
A.7 Särskilda tillägg
Branschvisa särskilda tillägg och yrkesexamenstillägg betalas utöver de tidlöner som nämns ovan i punkt A.1, A.2, A.5,
A.6 och A.8 ifall förutsättningarna i kollektivavtalets bestämmelser (§ 11) uppfylls.
A.8 Unga arbetstagare
grundexamen vid en yrkesläroanstalt enligt arbetstagarens arbetsavtal eller som inte är i läroavtalsförhållande.
Lönebestämmelserna i punkt A tillämpas inte på arbetstagare under 18 år som inte har avlagt yrkesinriktad
Protokollsanteckning:
En grundexamen vid en yrkesläroanstalt omfattar 120 studieveckor. Avlagd gymnasieutbildning eller studentexamen förkortar denna studietid enligt normerna för grundexamen.
Xxxxxxxxxxx enligt kollektivavtalet för en ung arbetstagare som enligt det ovan nämnda inte omfattas av detta kollektivavtals allmänna lönebestämmelser är 80 % av grundtimlönen i lönegrupp S i tidlönesystemet för husteknikbranschen.
Förutom ovan nämnda minimilön betalas åt en ung arbetstagare särskilda tillägg (punkt A.7) ifall förutsättningarna för det uppfylls enligt bestämmelserna i detta kollektivavtal. Den personliga lönedelen betalas inte i samband med den minimilön som avses här.
A.9 Hur arbetstagarens arbetsförmåga påverkar minimilönerna
Lönebestämmelserna i punkt A gäller fullt arbetsföra arbetstagare.
Ifall en arbetstagares invaliditet märkbart påverkar arbetsförmågan kan avvikande från kollektivavtalets bestämmelser användas avtalsavlöning i arbetstagarens avlöning. Om avlöningen ska skriftligen avtalas då arbetsavtalet ingås.
TIDLÖNESYSTEMET INOM HUSTEKNIKBRANSCHEN
Inledning
Syftet med tidlönesystemet inom husteknikbranschen är att uppmuntra arbetstagarna att förbättra sin yrkesförmåga och att skapa möjligheter att utveckla lönepolitiken inom de enskilda företagen. För att dessa mål ska uppnås bör tidlönesystemet genomföras i företaget först och främst genom samarbete och enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Man eftersträvar ett slutresultat som behandlar arbetstagarna opartiskt och är motiverande ur arbetets synvinkel.
Bestämning av arbetstagarens lönegrupp
När arbetsavtalet ingås fastställs lönegruppen preliminärt genom att arbetstagarens färdigheter jämförs med nedanstående svårighetsgrupperingstexter, både för grundklassificering och för arbeten inom olika branscher inom elbranschen.
Särskilda bestämmelser om hur utstationerade arbetstagares lönegrupp fastställs finns i § 21 punkt 1 i detta kollektivavtal.
Samtidigt fastställs för arbetstagaren en preliminär personlig lönedel som tillämpas till dess man i samband med den exaktare bestämningen av arbetstagarens lönegrupp fastställt hans eller hennes personliga lönedel med iakttagande av samma grunder som för övriga arbetstagare i företaget.
En exaktare bestämning av lönegruppen ska verkställas inom tre månader efter det att anställningsförhållandet inletts.
I detta sammanhang ska arbetstagaren presentera sin tidigare arbetshistoria, om den kan ha en inverkan då bestämningen utförs. Den preliminärt fastställda lönegruppen kan då stiga eller sjunka.
En arbetstagare som arbetar i uppgifter inom elektrifieringsbranschen placeras enligt svårighetsgrupperingen i kollektivavtalet i lönegrupperna S–5 beroende på hur omfattande arbetstagarens kompetens är.
Ifall ingen lönegruppering har gjorts, betalas arbetstagaren lön enligt lönegrupp 2 för sitt arbete.
Samtidigt som den exakta lönegruppen fastställs bestäms arbetstagarens personliga lönedel på basis av utvecklingssamtal. Förfarandet gällande dessa klarläggs senare.
Praktiskt genomförande av svårighetsgruppering och lönegruppering
Svårighetsgrupperingen som gäller färdigheten att utföra arbetsuppgifterna görs av en eller flera representanter för arbetsgivaren och arbetstagarna i en sammansättning som överenskoms inom företaget.
Arbetstagarens lönegrupp bestäms av en representant för arbetsgivaren som har så god insikt som möjligt i avlöningssystemet och den personalpolitiska totaladministrationen i företaget, och respektive arbetstagare. Ifall meningsskiljaktigheter uppstår i detta sammanhang kan arbetstagaren be förtroendemannen delta.
Når man inte samförstånd om grupperingen i företaget, hänskjuts frågan till organisationerna som är parter i detta kollektivavtal för avgörande.
Definitioner av svårighetsgruppering av uppgifterna
Elektrifierings- och luftkonditioneringsbranschens allmänna och branschspecifika svårighetsgrupperingstexter:
L g | Grundgrupper ing | Elektrifiering | Ventilation |
S | Inlärning under arbetet av de vanligast förekommande redskapen och installationsmet oderna inom branschen. Inlärningstid högst 24 månader | Arbetet utförs enligt modell med hjälp av en annan montör. För arbetet krävs inte självständiga färdigheter i arbetsmetoderna. | Arbetet utförs enligt modell med hjälp av en annan montör. För arbetet krävs inte självständiga färdigheter i arbetsmetoderna . |
1 | I arbetet krävs baskännedom | Uppgiften består av svag- eller startströmsinstallationer | Uppgiften består av installation av |
om de vanligast förekommande redskapen och installationsmet oderna inom branschen. | som utförs under en annans ledning. | ventilation som utförs under en annans ledning. | |
2 | I arbetet krävs god kunskap och kännedom om bestämmelsern a inom branschen och om arbetsritningar och installationsmet oder. | Uppgiften består av installationer av svagströms- och starkströmsinstallationer enligt arbetsbeskrivning och -ritningar (icke medräknat testning och mätningar i samband med användningen) eller omfattar service av svagströms- och starkströmsinstallationer inom det ovan nämnda området. | Uppgiften består av installation av ventilation och maskiner enligt arbetsbeskrivnin g och ritningar eller omfattar underhåll av ventilation. |
3 | I arbetet krävs behärskning av två kunskapsområ den inom branschen och förmåga att självständigt genomföra projekt- och servicefunktion er. | Uppgiften består av installationer av svagströms- och starkströmsinstallationer i fastighetens elnät enligt arbetsbeskrivning och - ritningar (icke medräknat testning och mätningar i samband med användningen) eller omfattar service av svagströms- och starkströmsinstallationer inom det ovan nämnda området.. | Uppgiften består av installation av ventilation och krävande maskininstallatio ner enligt arbetsbeskrivnin g och ritningar eller omfattar underhåll av ventilation och maskininstallatio ner. |
4 | I arbetet krävs övergripande färdigheter att självständigt utföra installationer av byggnads- eller industrimaskin er och - anordningar inom branschen. | Uppgiften består av färdighet att självständigt utföra fullständiga svag- och starkströmsinstallationer i specialbyggnader (behandlingsavdelningar, t.ex. kirurgiavdelning, sjukhus, kraftverk, industrianläggningar o.d.) vad gäller fastighets- eller processelektrifiering, och därtill installation och ändring av dessa byggnaders specialsystem, samt självständig förmåga till fullständigt underhåll av dessa. | Uppgiften består av färdighet att självständigt och fullständigt genomföra varierande projekt, t.ex. installationer och ändringsarbeten som gäller kontors- /affärsbyggnader , stora produktionsanläg gningar, sporthallar och bergrum eller underhållsarbete n som gäller dessa. |
Lönegrupp 5
Uppgifterna förutsätter förutom tekniskt kunnande (Lg 4) förmåga att självständigt leda en medelstor arbetsgrupp som omfattar flera olika delområden samt ansvar för arbetsgruppens helhetsprestationer enligt uppgift, eller självständigt och omfattande kundansvar i service- och underhållsuppgifter.
Därtill förutsätts ett bevisligt ekonomiskt tänkesätt samt förmåga att utveckla produktiviteten i anknytning till installationsteknik eller apparaternas tekniska funktioner.
I arbetet eller uppgiften krävs mer omfattande yrkesskicklighet än för lönegrupp 4, vilket förutsätter vidareutbildning eller långvarig erfarenhet.
Preciseringar till svårighetsgrupperingstexterna för elinstallationsarbeten
Vid utvärderingen av arbetstagarens kompetens tillämpas vid sidan om svårighetsgrupperingstexten som är gemensam för alla branscher samt den branschspecifika texten även följande preciseringar till svårighetsgrupperingstexterna för elektrifieringsbranschen som organisationerna som är parter i kollektivavtalet kommit överens om.
I lönegrupp 2 förutsätts det att arbetstagarens kompetens omfattar följande självständiga arbeten inom starkströms- och svagströmsområden enligt arbetsinstruktioner och -ritningar.
Starkströmsinstallation | ell er | Svagströmsinstallation |
1. Installation av kabelkanaler 2. Installation av kablar 3. Installation av centraler 4. Installation av elanordningar 5. Kopplingar 6. Installation av belysning | Installation och koppling enligt ritning av nätverk. Som krav tre installationer och koppling av tre tillräckligt omfattande svagströmssystem enligt ritning. I den företagsspecifika arbetsgruppen för lönesystem kommer man överens om de svagströmssystem som uppfyller det ovan nämnda omfattningskravet och varav arbetstagaren måste känna till tre. Det ovan nämnda kravet på omfattning uppfylls t.ex. för följande system: telefon-, ADB-, brandvarnar- och passerkontrollsystem. |
I lönegrupp 3 förutsätts det att arbetstagarens kompetens omfattar följande självständiga arbeten inom starkströms- och svagströmsområden enligt arbetsinstruktioner och -ritningar.
Starkströmsinstallation | oc h | Svagströmsinstallation |
1. Installation av kabelkanaler 2. Installation av kablar 3. Installation av centraler 4. Installation av elanordningar 5. Kopplingar 6. Installation av belysning | Installation och koppling enligt ritning av nätverk. Som krav tre installationer och koppling av tre tillräckligt omfattande svagströmssystem enligt ritning. I den företagsspecifika arbetsgruppen för lönesystem kommer man överens om de svagströmssystem som uppfyller det ovan nämnda omfattningskravet och varav arbetstagaren måste känna till tre. Det ovan nämnda kravet på omfattning uppfylls t.ex. för följande system: telefon-, ADB-, brandvarnar- och passerkontrollsystem. |
I lönegrupp 4 förutsätts det att arbetstagarens kompetens omfattar självständigt och helhetsbetonat utförande av arbeten inom starkströms- och svagströmsområden för specialbyggnader, specialobjekt och deras specialsystem enligt arbetsinstruktioner och -ritningar.
Starkströmsinstallatio n | oc h | Svagströmsinstallation |
1. Installation av kabelkanaler 2. Installation av kablar 3. Installation av centraler 4. Installation av elanordningar 5. Kopplingar 6. Installation av belysning Testning/ibruktagande – mätning av isolationsmotståndet – testning av reläer – testning av kretsar | Installation och koppling av nätverk och anordningar enligt ritning samt testning och ibruktagande av dem. Som krav förmåga att installera och koppla upp tre tillräckligt omfattande nätverk av svagströmssystem enligt ritning samt utförande av de mätningar och programmeringsåtgärder med systemets egen programmeringsmekanism som behövs för testning och ibruktagande av systemen. I den företagsspecifika arbetsgruppen för lönesystem kommer man överens om de svagströmssystem som uppfyller det ovan nämnda omfattningskravet och varav arbetstagaren måste känna till tre. Det ovan nämnda kravet på omfattning uppfylls t.ex. för följande system: telefon-, ADB-, brandvarnar- och passerkontrollsystem. |
Organisationerna som är part i kollektivavtalet konstaterar ännu som en precisering till det ovan nämnda att
a) ibruktagningsmätningar ingår inte i de krav på kunnande som svårighetsgrupperingstexterna fastställt
Kommentti [ML2]: Virhe lähtötekstissä.
Korjaus: ett brandlarmstidsystem ...
b) med programmeringen som ingår i kraven på kunnande i den fjärde lönegruppen avses programmering i samband med installation av en apparat och som görs med en programmeringsapparat, såsom en brandlarmstidsystem,
inbrottsalarm eller motsvarande. Det avser inte egentlig datorprogrammering.
c) svårighetsgrupperingstexterna gällande husteknikbranschens tidlönesystem inom elektrifieringsbranschen grundar sig vad gäller de delar som berör elinstallatörer på tillämpningen av starkströms- och svagströmsarbete. Om ett företag utför även andra elarbeten som omfattas av detta kollektivavtal, ska man i företaget komma överens om vilka svårighetsgrupperingstexter kan tillämpas på dessa arbeten, som sedan används i företaget vid tillämpningen av tidlönesystemet för husteknikbranschen.
Att bestämma den personliga lönedelen
Vid bestämningen av den personliga lönedelen bör man eftersträva att företagets konkurrensförmåga förbättras och att ett lönesystem skapas för företaget som motiverar arbetstagarna. Den personliga lönedelens storlek avgörs i företaget med hjälp av bifogade matris och utvecklingssamtal. En personlig lönedel ska dock betalas till varje arbetstagare.
Arbetstagaren bör utgående från utvecklingssamtalet kunna utveckla sig själv enligt de ställda målen och på så sätt förbättra sin personliga lön.
I ett kontinuerligt anställningsförhållande ska förmannen och arbetstagaren ha ett utvecklingssamtal varje år, ifall inte annat avtalas lokalt, på basis av vilket arbetstagarens personliga lönedel fastställs. Dialogen ska vara öppen och under samtalet ska arbetstagarens aktuella situation i fråga om yrkesfärdighet, utbildning och anpassning till arbetsgemenskapen genomgås.
Utgående från utvecklingssamtalet kan den personliga lönedelen endast höjas eller förbli oförändrad. I exceptionella fall, då arbetsgivaren skulle ha rätt att upphäva arbetstagarens anställningsförhållande på grundval av arbetstagarens uppförande, kan efter utvecklingssamtalet en bedömning som grundar sig på en enskild punkt eller enskilda punkter i matrisen sänkas. Arbetstagarens personliga lönedel sjunker då i motsvarande mån.
Tillämpningsanvisning
Ifall företagets PLD-system inte uppdaterats sedan PLD-nedskärningarna 2002 och utvecklingssamtalen enligt den uppdaterade matrisen har förts med varje arbetstagare före 1.9.2012, tillämpas följande bestämmelser:
1a)Den personliga lönedelen för en arbetstagare som arbetat minst ett halvt år i företaget ska fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 i lönegrupp S–1 uppgå till minst 51 cent och i lönegrupper 2– 5 till minst 62 cent, ifall företaget inte har i bruk ett uppdaterat PLD-system.
1b) Xxxxxxxx för den personliga lönedelen ska i företaget ha införts genom avtal före 1.9.2012 såsom bestämts i kollektivavtalet och på så sätt att varje montör med samma poängantal enligt systemet får samma centbelopp som personlig lönedel. På grund av ändringar och nedskärningar som gjorts i systemet har man i företaget genom gemensamma avtal kunnat förhandla fram ett nytt poängsystem utan att sänka personens PLD-nivå.
Ifall företagets PLD-system inte uppdaterats sedan PLD-nedskärningarna 2002 och utvecklingssamtalen enligt den uppdaterade matrisen har förts med varje arbetstagare före 1.10.2013, tillämpas följande bestämmelser:
2a)Den personliga lönedelen för en arbetstagare som arbetat minst ett halvt år i företaget ska fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013 i lönegrupp S–1 uppgå till minst 52 cent och i lönegrupper 2–5 till minst 63 cent, ifall företaget inte har i bruk ett uppdaterat PLD-system.
2b) Xxxxxxxx för den personliga lönedelen ska i företaget ha införts genom avtal före 1.10.2013 såsom bestämts i kollektivavtalet och på så sätt att varje montör med samma poängantal enligt systemet får samma centbelopp som personlig lönedel. På grund av ändringar och nedskärningar som gjorts i systemet har man i företaget genom gemensamma avtal kunnat förhandla fram ett nytt poängsystem utan att sänka personens PLD-nivå.
I utvecklingssamtalen diskuteras följande faktorer (matris):
FAKTOR | Beskrivning av faktorerna | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
1 Arbetsmängd | är effektiv i sitt arbete | |||||
2 Arbetets kvalitet | bundenhet vid företagets kvalitetssystem och/eller kvalitetsnormer är sällan tvungen att korrigera brister som beror på slarv eller fel som kunde förutses | |||||
3 Samarbetsförmåga | kan utmärkt arbeta tillsammans med andra | |||||
4 Kundorientering | tar ansvar för kunden representerar företaget på ett positivt sätt | |||||
5 Utvecklingsförmåga | vilja och förmåga att lära sig nya saker, uppgifter och metoder | |||||
6 Ekonomiskt tänkande | kostnadsmedveten | |||||
7 Specialkunnande | kunnande inom yrkets specialområden, som inte beaktats i den grundläggande grupperingen och som ökar företagets värde | |||||
8 Specifikt inom företaget | en egenskap hos arbetstagaren som har betydelse med avseende på arbetet | |||||
9 Specifikt inom företaget | en egenskap hos arbetstagaren som har betydelse med avseende på arbetet |
Tillämpning av bedömningsmatrisen
Om inte något annat överenskommits inom företaget är de lodräta kolumnerna i bedömningsmatrisen poäng, och vikten av de poäng som räknats ihop från varje horisontal rad är densamma.
Poängtalet tre som räknats ihop från en rad visar att arbetstagarens egenskap motsvarar den genomsnittliga nivån. Om poängtalet är lägre är arbetstagarens egenskap under den genomsnittliga nivån. Ett poängtal som är högre än tre visar på motsvarande sätt att arbetstagarens egenskap är över den genomsnittliga nivån.
Om företaget har verksamhet på flera orter eller på flera arbetsplatser bör samma bestämningsgrunder för den personliga lönedelen tillämpas på samtliga arbetstagare. Den personliga lönedelen kan dock vara olika stor på arbetsplatser i samma företag som är belägna på olika orter.
Om arbetstagarens lönegrupp förändras förblir hans eller hennes personliga lönedel oförändrad.
Särskilda bestämmelser
1. Lagerarbetare och bilförare
a) Lagerarbetare och bilförare som utför självständigt arbete placeras i lönegrupp 2 och
b) lagerarbetare och bilförare som arbetar under en annans ledning placeras i lönegrupp 1.
2. Arbetstagare som utexaminerats från yrkesläroanstalt utan att ha avlagt yrkesinriktad grundexamen, arbetstagare som antas i läroavtalsförhållande samt arbetstagare som fyllt 18 år men saknar yrkesutbildning placeras när de anställs i lönegrupp S.
Träning för de som håller på att lära sig elbranschen och som saknar yrkesutbildning ska ordnas på så sätt att de kunskaper som krävs för lönegrupp 1 uppnås senast inom 24 månader.
Träning för de som studerat vid en yrkesläroanstalt men inte avlagt yrkesprov inom branschen ska på motsvarande sätt organiseras så att de kunskaper som krävs för lönegrupp 1 uppnås senast inom 6 månader och att kunskaperna för lönegrupp 2 uppnås efter att arbetstagaren varit i lönegrupp 1 i ett års tid.
En person som utfört en fristående grundexamen i vuxenutbildning och som därefter arbetat ett år inom branschen placeras i lönegrupp 1.
Arbetstagare som har avlagt yrkesprov vid en yrkesläroanstalt inom branschen placeras i lönegrupp 1 och senast inom 6 månader i lönegrupp 2.
Protokollsanteckning:
En grundexamen vid en yrkesläroanstalt omfattar 120 studieveckor. Avlagd gymnasieutbildning eller studentexamen förkortar denna studietid enligt normerna för grundexamen.
Läroavtal utan utbildning | Vuxenut bildning med yrkespro v | Grundexamen vid yrkesläroanstal t utan yrkesprov | Grundexamen vid yrkesläroanstal t med yrkesprov | |
Lg S | 24 mån. | ett år | 6 mån. | – – – |
Lg 1 | ett år | 6 mån. | ||
Lg 2 |
3. I startlönegruppen ackumuleras arbetstiden på 24 månader genom sommararbete endast för arbetstagare som fyllt 18 år.
4. Till huvudförtroendemannen ges uppgifter om arbetstagarnas fördelning i lönegrupper inom företaget eller på arbetsplatsen, den personliga lönedelens genomsnittliga fördelning och bildandet av ett eventuellt poängbaserat system.
Ifall det uppstår oklarheter kring utstationerade arbetstagares lönegruppering ska huvudförtroendemannen ges det material på basis av vilket lönegruppering gjorts.
Protokollsanteckning:
Organisationerna tillsätter en arbetsgrupp som har som uppgift att före 31.12.2013 avtala om förnyandet av tidlönesystemet. Arbetsgruppens uppgift är även att avtala om tidpunkten för ibruktagandet av det nya tidlönesystemet.
§ 8 B ACKORDSLÖNER
1 Allmänt
Ifall arbetet uppfyller följande punkters avgränsningsvillkor för ackordsarbete ska arbetstagaren ges möjlighet att utföra arbetet som ackordsarbete med iakttagande av följande bestämmelser.
2 Avgränsning av ackordet
2.1 Avgränsning av arbetets mängd
Det ska vara möjligt att avgränsa mängden arbete som ingår i ackordet före arbetet inleds genom att använda sig av en elbeskrivning eller byggnadssättsbeskrivning gällande elarbetet eller elritningar. Arbetet kan avgränsas då man till exempel i samband med sanering av en industrianläggning kan använda sig av placeringsritningar eller kretsdiagram samt placeringen av centralernas matarledningar för att ta reda på hur omfattande arbetet är.
2.2 Avgränsning av prestationstiden
Det ska finnas en tillräckligt noggrann bedömning av prestationstiden för arbetet.
2.3 Övriga avgränsningsvillkor
Som ackordsarbete utförs inte följande arbeten, ifall inte parterna gemensamt kommit överens om ackordsarbetet:
a) arbeten som beställts på räkning
b) arbeten som görs under ledning av beställarens arbetsledning
c) bostadsbyggnader som har 1-2 bostäder. Ifall arbetsobjektet beställts till ett fast pris görs arbetet enligt bestämmelserna för ackord, ifall parterna inte kommer överens om annat.
Denna avtalspunkt ska inte tillämpas på så sätt att det finns orsak att misstänka att avsikten är att kringgå ackordsarbete. I oklara situationer ska organisationerna som är parter i detta kollektivavtal utreda ärendet omedelbart.
3 Olika slag av byggen
Före man kommer överens om ackordsarbetet ska avtalsparterna konstatera vilket slag av bygge det är fråga om och hur väl det kan tillämpas på prissättningsgrunderna baserat på följande indelning:
I huvudsak omfattas nybyggen av elinstallationsarbeten av fastighetens elnät. Med nybygge avses följande typer av elinstallationsobjekt (byggnader eller anläggningar):
a) objektet har inte elektrifierats tidigare
b) objektet byggs eller har byggts på sin bruksplats och uppfyller principen om helhetsackord för ackordprissättning
c) för elarbeten under sanering av en byggnad eller en del av den, då saneringsobjektet har demonterats vad gäller elinstallation före den nya installationen inleds
d) elinstallationsarbeten i samband med införskaffningar som skett inom anläggningen eller byggnaden och som anknyter till produktionen (t.ex. installation av maskiner i industrianläggningar)
Sådana objekt kan till exempel vara:
a) elarbeten i en byggnad eller en del av en byggnad när nya elinstallationer läggs till saneringsobjektets elinstallationer
b) elinstallationer på skepp
c) system som skilt installeras
d) delleveransarbete då principen om helhetsackord inte uppfylls
e) övriga arbeten som avtalats som ackordsarbete
4 Avtal om arbetet
Avtalsperioden i kortvariga arbeten är högst 10 arbetsdagar och i andra arbeten högst 30 arbetsdagar. Som kortvarigt anses ett arbete som varar högst 30 dagsverken (240 h).
Om begynnelsetidpunkten för förhandlingstiden ska avtalas mellan parterna.
Förhandlingstiden börjar när arbetstagaren har stämplat sitt timkort med timmarna i arbete enligt punkt 3.1 eller 3.2 och arbetsledningen har godkänt dem.
Organisationerna som är part i kollektivavtalet ger förhandlingshjälp om det inte är möjligt att nå en lösning inom ovan nämnda förhandlingstider.
För tilläggsarbete vid avbrott samt medan man förhandlar om ackorden och för begynnelseskedets arbete betalas åt sådana som arbetar på bygget och åt förhandlarna lön enligt följande tabell från och med början från den lönebetalningsperiod som inleds närmast den nämnda dagen:
Lg | 1.9.2012 €/h | 1.10.2013 €/h |
S | 11,20 | 11,41 |
1 | 13,80 | 14,06 |
2 | 15,93 | 16,23 |
3 | 16,39 | 16,70 |
4 | 16,79 | 17,11 |
5 | 17,48 | 17,81 |
När arbetstagarens personliga tidlön (GTL + PLD) är större än den lön som bestäms enligt ovan nämnda tabell betalas åt arbetstagaren personlig tidlön.
Ifall avgränsningsvillkoren i punkt 2 gör det möjligt att utföra arbetet som ackordsarbete, ska man avtala om det på följande vis:
Mellan parterna ingås ett skriftligt byggesavtal om arbetet. Arbetsgivaren är skyldig att förete arbetsgruppen byggesavtalet för arbetet. Avtalet görs upp i två identiska exemplar, ett för varje avtalspart. Avtalet undertecknas av arbetsgivarens representant och den ledande montören för arbetsgruppen samt en arbetstagare som befullmäktigats av arbetsgruppen.
Arbetsgivaren ger huvudförtroendemannen en kopia av byggesavtalet till huvudförtroendemannen på hans eller hennes begäran.
För ackordsarbetet har organisationerna som är parter i detta kollektivavtal gjort upp en blankett för byggesavtal. I byggesavtalet ska åtminstone följande fastställas:
a) arbeten som ingår i ackordet
b) prestationskrav samt kvalitetsnivån på arbetet
c) avgränsning av prestationstiden
d) förutsättningarna för ackordsarbetet och på vilket sätt de arrangeras
e) grunderna till hur lönen utformas
f) uppföljningssystemet för ackordet samt den andel av ackordslönen som betalas under arbetets gång
g) beräknat pris för nybygge/annat ackordsarbete/klumppris
5 Prissättningsregler
I kollektivavtalet finns en ackordprissättning baserad på enhetspriser.
5.1.1 Principen om helhetsackord
Ackordprissättningen ska läggas upp enligt principen om helhetsackord, som utmärks av att ojämnheter i ackordprissättningstabellerna jämnar ut varandra. Av den här orsaken kommer man överens om och räknar arbetsmängden i ett nybygge som ett ackord. Ifall arbetsmängden är så omfattande att den innehåller olika byggnader eller klart urskiljbara helheter, i vilka principen om helhetsackord kan förverkligas, kan var och en av dem överenskommas som ett skilt helhetsackord.
Ackordprissättningen för nybyggen görs enligt elinstallationsbranschens principer för utformning av lönen.
5.2 Prissättning för andra arbeten som görs som ackordsarbete
Då man kommer överens om arbetet ska man utforska om följande grunder för utformning av lönen kan tillämpas på arbetshelheten:
a) arbete enligt punkt 5.1 i ackordprissättningen för elinstallationsbranschen
b) arbetsspecifikt avtalad enhetsprissättning
c) helhetsprisackordet (klumpen) ska avtalas på så sätt att man med normal ackordarbetstakt uppnår minst den målinkomst som finns i följande tabell, som stiger när arbetsprestationen stiger, från och med den lönebetalningsperiod som inleds närmast den nämnda dagen:
1.9.2012 €/h | 1.10.2013 €/h |
17,40 | 17,73 |
Garantilönen i ovan nämnda arbeten nämns i punkt 5.3.
Då man kommer överens om ackord ska det utredas på vilket sätt tilläggs- och ändringsarbeten påverkar helhetspriset.
Ackordslönen för bostadsproduktion berör höghus och radhus som ingår i samma arbetsackord, icke medräknat objekt som har eluppvärmning.
Objekt i anknytning till radhus utförs enligt de lönesättningsprinciper som finns i punkt 3.1 eller 5.5.
Ackordslönen för bostadsobjekt (§ 8 B 5.2.1) bestäms utgående från bostädernas (lägenheternas) poängantal och grundpris enligt följande:
Grundpris €/lägenhet | Grundpoäng antal st. | Pris per tilläggspoäng €/st. | |
1.9.2012–31.1.2013 | 850 | 60 | 11,13 |
1.2.2013–30.9.2013 | 870 | 60 | 11,40 |
1.10.2013–30.9.2014 | 879 | 60 | 11,50 |
Grundpriset och poängantalet beräknas per bostad.
Oavslutade ackord vars prissättning baseras på prissättning för bostadsproduktion höjs 1.2.2013 och 1.10.2013 för den kvarvarande arbetsmängden i enlighet med punkterna 7 och 11.2 i underteckningsprotokollet.
Om ackordprissättningen enligt denna punkt kan även annat avtalas enligt punkt § 8 B 5.5.
I arbetets grundpris ingår möjligen följande arbeten:
a) Elarbete i byggnadens underhållsutrymmen och gemensamma utrymmen som till exempel värmeuttag och utomhus- och stolpbelysning.
b) Transport av det förpacknings- och ledningsavfall från installerat material som arbetsgruppen bestämt från arbetsplatsen till de samlingspunkter på bygget som är specifika för varje våning.
Eventuella affärs- eller kontorsutrymmen i byggnaden och t.ex. gemensamma utrymmen i servicehus, liksom parkeringshallar avtalas om enligt punkt 3.1 eller 5.5.
Garantilön för arbeten utförda enligt denna punkt fastställs enligt punkt 5.3.
Med poäng som ingår i det bostadsspecifika priset avses:
a) Installation av gruppcentral av del 23 eller installation av central av ett annat system med koppling av gruppledningar/system
b) Apparat enligt del 24 jämte koppling av gruppledning
c) Installation av potentialskena jämte kopplingar i lägenheten (radhuslägenhet)
d) Rörsystemjordning/bostad (radhuslägenhet)
e) Installation av värmekabel enligt del 27 för varje begynnande 35 meter. (Inkluderar installation av "kall” ända.) (Om böjbara värmeelement avtalas skilt.)
f) Kablar mellan byggnader/del som överskrider 40 meter är 2 poäng (/kabel)
g) Dosa med tillbehör enligt del 28
h) Xxxxxxxxx enligt del 29 jämte koppling av gruppledning och eventuell förlängning
i) Lågspänningstransformator och spottar 4 per/transformator. En extra spott = 1 poäng.
j) Fiberbelysningsprojektor och begynnande 8 fibrer.
k) Vägguttag i modulerna som kan kopplas enligt del 31
l) Funktionsinspektion av ett modulbadrum/en bastu enligt del 31 är värd 2 poäng.
m)”Ändan” (rör, kabel e.d. med eventuellt lock)
Inspektioner, som utgör en poäng:
n) okulär granskning, mätning av isoleringsresistans i värmegolv 2 gånger, konstaterande av elsäkerheten t.ex. genom schukotester och engångstestning av att felströmsskyddet bryter strömmen, särhållning av nolledningen och jordningsledningen och inspektion av funktionerna.
Arbetena i tabell 3110 och 3121 ingår i grundpriset, ifall inget annat nämns. Följande arbeten ingår inte i bostädernas grundpriser:
a) Takfots-, stupränns- e.d. frostskyddssystem
b) Skilda luftkonditioneringsmaskinrum
Bifogat ritningsexempel på fastställningen av grundpoäng som kompletterar dessa texter. Se skild bilaga på sida 118.
I ackordsarbete fastställs arbetstagarens ackordslön enligt hur produktivt arbetet är.
Ackordslönen under arbetet utformas av grundtimlönen och ackordsförskottet. Om ackordsförskottet avtalas i byggesavtalet.
Ackordslönen under arbetet är minst lika stor som garantilönen för ackordet.
Vinsten av ackordsarbetet ska uppföljas under arbetet på så sätt, att det inte av den arbetslönsamhet som uträknats för ackordet blir kvar en större del än 15 % som betalas som ackordvinst.
I ackordsarbete är garantilönen enligt följande per utförd arbetstimme utan de lönedelar som nämns i punkt 5.6.4.
Xxxxxxxxx garantilön fastställs enligt nedanstående tabell från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast det nämnda datumet enligt följande:
Lg | 1.9.2012 €/h | 1.10.2013 €/h |
S | 11,20 | 11,41 |
1 | 13,80 | 14,06 |
2 | 15,93 | 16,23 |
3 | 16,39 | 16,70 |
4 | 16,79 | 17,11 |
5 | 17,48 | 17,81 |
När arbetstagarens personliga tidlön (GTL + PLD) är större än den lön som bestäms enligt ovan nämnda tabell betalas åt arbetstagaren personlig tidlön.
Dessa löner tillämpas även på bostadsproduktion.
Då det är fråga om ett nybygge (punkt 3.1) på ackord kan arbetsgruppen eller en medlem i arbetsgruppen inom en månad från det att utredningstiden för ackordet gått ut ge en efterkalkyl över objektet, under förutsättning att
a) ett byggesavtal jämte avgränsningar för ackordet och grunder för löneutformningen inte har gjorts upp såsom avsett i punkt 4.1; eller
b) ackordet har inte räknats ut och en ackordfördelningsutredning enligt 9.2 har inte gjorts inom tidsfristen för utredning.
Ifall arbetet inte har uträknats och ingen ackordsfördelningsutredning eller oenighetspromemoria har gjorts inom ovan nämnda tidsfrister, betalas för ett sådant ackord garantilön för ackord enligt punkt 5.3.
Denna punkt tillämpas även då det är fråga om ackordsarbete enligt punkt 3.2, förutom vad gäller efterberäkning. Dock vad gäller bostadsproduktion iakttas bestämmelserna i punkt 5.2.1 och 5.3.
5.5 En av organisationerna godkänd avvikelse från prissättningsreglerna
De företag som är medlemmar i Arbetsgivarförbundet STTA rf och som har en huvudförtroendeman, kan genom lokala avtal verkställa sådana löneformer som utvecklar arbetets lönsamhet och organisation. Avtalet sker skriftligen inom företaget mellan arbetsgivaren, huvudförtroendemannen och arbetsgrupperna.
Ett avtal som inte ingåtts skriftligen eller som inte undertecknats av parterna är ogiltigt.
Vid bygget har den ledande montören som arbetsgruppens representant rätt att ingå lokala avtal i kollektivavtalet i ärenden som berör honom eller henne. Ifall man vill utöka avtalsrätten till att vara mer omfattande än det ovan nämnda, ska man komma överens om saken mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen.
Det avvikelser till de allmänt bindande prissättningsreglerna som avses i denna punkt ska göras på så sätt att arbetsgivarens representant har ett detaljerat förslag om lönemetoden/den alternativa lönemetoden. Ifall inget resultat uppnås i dessa förhandlingar, dvs. ett byggesavtal som berör det ifrågavarandet bygget, ska man dock anteckna förhandlingarnas slutresultat och orsaken till att inget resultat uppnåddes.
Organisationerna som är part i kollektivavtalet konstaterar att i förhandlingarna som förs för att uppnå ovan nämna mål ska man förbättra förutsättningarna i arbetstagarnas arbete på så sätt att arbetstagarna inte blir orimligt belastade på ett sätt som strider mot kollektivavtalets andemening.
5.6 Grunden för arbetsprissättningen
5.6.1 Elektrifieringsbranschens produktivitetslöneackord
Grunden för arbetsprissättningen är elinstallationsbranschens ackordprissättning samt lönen som baseras på arbetstid.
Arbetet får ett helhetspris via ackordprissättning, som baserar sig på den uträknade mängden installationsmaterial som behövs för arbetet. Genom mängden installationsmaterial fastställs arbetslönehelheten som ingår i ackordet. Ifall den helhet som fastställts på detta vis ändras, måste man komma överens om på vilket sätt de förändrade mängden material påverkar ackordets helhetspris. I andra fall än nybyggen fastställs arbetslönen utgående från mängden installationsmaterial eller utgående från materialmängden och överenskomna helhetspriser.
I sådana arbeten där inget prissatt installationsmaterial används överhuvudtaget, fastställs arbetslönen utgående från det överenskomna helhetspriset.
Från det helhetspris som fåtts på detta vid räknas i nybyggen att A % ska betalas utifrån elinstallationsbranschens ackordprissättning och i andra fall än nybyggen B % av det fastställda helhetspriset. Ovan nämnda procent överenskoms i företagen. Under arbetet betalas som förskott till ackordsarbeten minst garantilönen för ackordet.
Ifall man kommer överens om att lönegrunden ett arbete i ett nybygge eller ett annat arbete som klassificerats som ackordsarbete är tidarbete, ska ett byggesspecifikt avtal ingås om detta, i vilket en hållbar grund till valet av löneformen framkommer.
5.6.3 En annan överenskommen löneform
Som produktivitetslön i ackords- och tidarbete kan man lokalt komma överens om skilda spar-, resultat- och produktpremier, som baserar sig på de besparingar som fåtts i helhetskostnaderna, installationsmaterialet eller arbetets längd.
I löneformer enligt punkt 5.6 är garantilönen utan de lönedelar som beskrivs i punkt 5.6.4 minst enligt punkt 5.3 i kollektivavtalet.
5.8 Avslutande av förhandlingar
Ifall inget lokalt avtal kan ingås, är kollektivavtalet i kraft till alla delar.
6 Mertids‐ och ändringsarbete
Ändrings- och mertidsarbete är arbete som utförts avvikande från de ritningar, arbetsutredningar eller instruktioner som utgör grunden för byggesavtalet. Prissättningen för mertids- och ändringsarbete för en överenskommen ackordarbetshelhet utförs enligt följande principer:
6.1 Ändringar och mertidsarbete som är kända redan före arbetet eller arbetsmomentet inleds räknas utgående från den prissättning som man kommit överens om för ackordet. Sådana arbeten och arbetsmoment ska avtalas om och antecknas till byggesavtalet genom en bilaga.
6.2 Vid sådant ändrings- och mertidsarbete som leder till demontering av ett redan färdigt installationsarbete ska man konstatera och komma överens om vad för lön betalas för demonteringen. Samtidigt ska man komma överens om på vilka lönegrunder det egentliga ändrings- eller mertidsarbetet utförs.
6.3 I totalprisackord har man i punkt 5.2 bestämt att mertids- och ändringsarbeten ska utredas och hur de uppmärksammas i helhetspriset och i arbetsmängden. I ett sådant totalprisackord kan mertids- och ändringsarbeten antingen öka eller minska den avtalade mängden arbete, varför man i början av arbetet och under arbetets förlopp måste göra upp en bilaga till byggesavtalet för varje mertids- och tilläggsarbete för att kunna konstatera den faktiska arbetsmängden.
6.4 Arbeten enligt punkt 6.2 och 6.3 kan man avtala om att utföras för den ackordprissättning som avtalas för arbetet eller minst för den lön som finns i punkt 4.
7 Arbeten som ingår i ackordsarbetets helhet och parternas skyldigheter
Avtalsparterna är skyldiga att gemensamt övervaka ackordsarbetets allmänna framåtskridande på så sätt att ackordarbetets avtalskaraktär inte äventyras.
Man ska sträva efter att utföra ackordsarbetet inom tidsfristerna i den ordning som arbetsobjektet framåtskrider. De krav på yrkesskicklighet som arbetsprestationerna har utvärderas på förhand.
Då arbetstagare placeras i ackordsarbete förutsätts det att deras yrkesskicklighet motsvarar arbetsprestations krav.
7.2 Arbetsparternas skyldigheter
Till arbetsgruppens och den ledande montörens uppgifter hör
a) förhandlingar mellan den egna arbetsledningen och ackordgruppen som gäller arbetet
b) förhandlingar med representanter för andra arbetsgrupper som gäller arbetet
c) förhandlingar som förs med beställarens representanter (t.ex. uppsyningsman, planerare)
– med förhandlingar avses samtal om ovan nämnda punkter i huvudsak på bygget och
– telefonsamtal som närmast gäller hur arbetet ska utföras och arbetsarrangemang
d) ifyllande av utredningar och arbetstid och arbetsmängd (tim- och arbetskort), byggesbokföring och beräkning av arbetslönen
Till arbetets karaktär och dess normala utförande hör
a) de delar som på förhand och allmänt är kända gällande förberedelse, utförande, avbrytande och avslutande, förutom den väntetid som nämns i punkten ”Väntetid och ersättning”
b) den tid som används till förflyttning inom byggesområdet samt för arbetstagarens personliga behov, ifall annat inte avtalats om i det byggesavtal som ingåtts för det ifrågavarande arbetet
c) reparation av objekt som enligt byggesavtalet, ritningarna, arbetsutredningen och givna arbetsinstruktioner har installerats, och som i ovan nämnda granskning har beordrats att ska repareras
d) deltagande i granskning i vilken man på en gång konstaterar huruvida en delleverans eller arbetshelhet motsvarar byggesavtalet, ritningarna, arbetsutredningen och elsäkerhetsbestämmelserna.
7.2.2 Arbetsledningen samt arbetsinstruktioner och ritningar
Arbetsgivarens uppgifter | Arbetsgruppens och den ledande montörens uppgifter |
Arbetsgivaren ansvarar för den nödvändiga arbetsledningen och | För elektrifiering av en bostad i kravnivå 1–2 eller för utförande av |
att arbetsinstruktioner ges i såpass god tid att olika arbetsmoment kan arrangeras på arbetsplatsen på ett ändamålsenligt vis. Beslut som fattats under bygges-, ackords- eller tidtabellsmöten som påverkar utförandet av elarbeten ska omedelbart meddelas den ledande montören. | motsvarande ackordsarbete behövs inte nödvändigtvis detaljerade ritningar. |
För arbetet eller arbetsmomentet ska i god tid före arbetet inleds levereras de nödvändiga arbetsritningarna till bygget samt en möjlig arbetsutredning som gjorts för arbetet. | Tiden använd till att göra sig förtrogen med de ritningar, arbetsutredningar och andra instruktioner som anknyter till arbetets utförande. |
Ritningarna görs upp enligt finländska ritningsstandarder. Ifall man tvingas installera apparater som levererats från utlandet eller annars tvingas avvika från finska standarder vid ritningarna, är arbetsgivaren skyldig att ge tillräcklig vägledning. | Ifall ändringar till arbetsritningarna måste göras under arbetets gång ska det som förorsakat förändringen antecknas på arbetsritningarna. Ritningar under arbetet med ifrågavarande anteckningar ska ges till arbetsgivaren för uppgörande av slutritningarna. |
För installation av olika system, centraler, apparater och apparatkombinationer ska ges tillräckliga installations-, sammansättnings- och kopplingsritningar samt verksamhetsutredningar. | Arbetets tekniska planering och övervakning enligt arbetsutredningen och arbetsritningarna samt byggets allmänna arbetsprestationsordning. |
På ackordsbyggen ska installatörerna ha till hands sådana utmätta byggnadsmaterialritningar och även andra installationsritningar för apparater som hör till andra ackordsarbetare eller leverantörer samt verksamhetsutredningar till den del som det är nödvändigt för utförande av elarbeten. | Då en arbetstagare märker en brist eller ett fel i arbetsinstruktionerna är han eller hon skyldig att omedelbart meddela arbetsledningen. |
Ifall man av strukturella skäl eller av andra grundade orsaker måste avvika från ritningarna eller använda sig av en annan installationsmetod ska man meddela arbetsledningen om detta. | |
I arbetet ska arbetstagaren följa arbetsledningens instruktioner på så sätt att arbetets slutresultat uppfyller bestämmelserna om elsäkerhet och andra motsvarande bestämmelser. |
7.2.3 Installationsmaterial, beställningen av dem och deras lagring
Arbetsgivarens uppgifter | Arbetsgruppens och den ledande montörens uppgifter |
Utförandet av ackordsarbetet förutsätter att allt installationsmaterial för varje arbetsmoment levereras till bygget i tid så att arbetstagaren kan undvika onödig tidsförlust ifall ett arbetsmoment delas in i delarbetsmoment på grund av att material saknas. | Slösande av material samt ogrundad avvikelse från givna instruktioner och bestämmelser som förorsakar skada åt arbetsgivaren kan leda till att arbetsgivaren kräver ersättning. |
Arbetsgivaren bestämmer vilket slag av material, dess kvalitet och mängden som krävs för arbetet. Arbetsgivaren ser till att de beställs enligt det program för leverans och kompletteringsbeställningar av material som man kommit överens om med ackordgruppen. Programmet för leverans ska vara tillräckligt noggrant och ska göras upp före ett arbetsmoment inleds. Arbetsgivaren ger den ledande montören instruktioner om varifrån och hur man gör beställningar (i allmänhet görs beställningar skriftligen). | Avtala om programmet för leverans och kompletteringsbeställningar för material. Se till att man i god tid meddelar arbetsgivaren eller hans eller hennes representant om de kompletteringsbeställningar för material som behövs i olika arbetsskeden. Kompletteringsbeställningar för leveranser enligt programmet för leverans av material. |
Leveransprogrammet ska avtalas gemensamt mellan båda parter och ska tidsbestämmas enligt hur arbetet framåtskrider. | Leveransprogrammet ska avtalas gemensamt mellan båda parter och ska tidsbestämmas enligt hur arbetet framåtskrider. |
Tillsammans med installationsmaterialet levereras en leveransförteckning över mängden material i leveransen, som utöver kodnumren även innehåller materialets namn enligt den allmänna praxisen. | Man ska omedelbart meddela arbetsgivaren om mottaget material enligt det uppföljningssystem som arbetsgivaren har i bruk för materialunderhåll. Uppföljningssystemets information får användas av arbetstagarna i byggesbokföringen. Arbetstagarnas åtgärder som beror på systemet ska man försöka begränsa så mycket som möjligt. |
På bygget ska arbetsgivaren se till att det finns tilläckliga och ändamålsenliga förvaringsutrymmen för | Skötseln av lagren och underlagren på bygget samt returnering av materialet till lagren från installationspunkten hör till |
elinstallationsmaterialet. I arbetsobjekt som är omfattande till sin areal eller volym ska det förutom huvudlagret även finnas en tillräcklig mängd underlager. De ska placeras på bygget på så sätt att förflyttningssträckan för material och redskap från lagren till installationspunkten inte blir orimligt lång. | ackordet. Materialet tas emot och förflyttas av ackordsgruppen till bygglagret och underlagren eller till installationspunkten med iakttagande av skyldigheten till extra arbetskraft enligt punkt 7.2.4. |
En del av lagerutrymmen ska vara uppvärmda under den kalla årstiden. | |
Materialet levereras av arbetsgivaren till de avlastningsställen som man kommit överens om med ackordsgruppen. | Avtala om avlastningsställen. |
Arbetsgivaren anställer skilt och i tillräckligt god tid bygglagerförvaltare för förvaltning av ett sådant bygglager som i huvudsak används under en lång tid (minst 2 månader) av över 20 arbetstagare. | Små uppgifter är bl.a. att packa upp material från förpackningar, markeringar på kablar och gruppledningar under arbetet, rättningar och granskning av inställningar av apparater som hör till det avslutande arbetet. |
Då arbetet blivit klart eller på arbetsgivarens order under arbetet ska allt överloppsmaterial på bygget returneras. I ackordspriset ingår arrangemang av returnerat material till returskick, sortering och förpackning samt de förflyttningar på bygget som krävs för returneringen. Vad gäller flytt av tunga föremål hör enbart övervakningen till ackordet. | |
Se mätning av överloppsmaterial bredvid. | Arbetsgivaren och arbetstagaren kan tillsammans eller skilt mäta, beräkna och göra upp en returneringsförteckning över överloppsmaterialet. Då detta görs på arbetsgivarens order betalas en ersättning för dem utanför ackordet som lön enligt ackordets avbrottstillägg. Mätningen ska avslutas inom två veckor från det att ackordet upphört. De personer som är ansvariga för resultatet av mätningen ska underteckna returneringsförteckningen och den eller en kopia av den ska ges bägge parter. |
OBS!
Ifall man till arbetsgruppens arbetsuppgifter lägger till mera sådana tilläggsbeställningar som nämns i punkt 7.2.3 avtalar man om detta genom en bilaga till byggesavtalet av vilken framkommer på vilket sätt den ökade arbetsmängden prissatts.
Arbetsgivarens uppgifter | Arbetsgruppens och den ledande montörens uppgifter |
Arbetsgivaren ansvarar för nödvändig extra arbetskraft. | |
Arbetsgivaren anställer tillräckligt med extra arbetskraft för arbetsgruppens bruk för att utföra minst följande verksamheter med användning av den extra arbetskraften: | |
– Apparater som väger över 25 kg, samt material som väger över 40 kg, förflyttas till lagren och installationsplatserna med hjälp av extra arbetskraft. – Detsamma tillämpas för svårhanterbart material, som kan vara till exempel stora leveranser av material, belysning eller kabelkanaler, centraler och kabeltrummor. | |
Det är fråga om förflyttning av en stor materialleverans då man t.ex. flyttar ett av VR:s lastflak eller en bur med material eller belysning. Med installationsplats avses det område där den ovan nämnda leveransen installeras. |
OBS!
Ifall man avviker från arbetsgivarens skyldigheter, ska man skilt komma överens om det genom en bilaga till byggesavtalet. I samma sammanhang ska man avtala om lönebetalningsgrunderna för extra arbetskraft, dock minst enligt punkt 4.
7.2.5 Byggnadsställningar och arbetsredskap
Arbetsgivarens uppgifter | Arbetsgruppens och den ledande montörens uppgifter |
Arbetsgivaren anskaffar för arbetsgruppens bruk de nödvändiga bockar och ställningar som behövs för arbetet och som | Meddelande om behovet av ställningar och förflyttning av lätta ställningar som är gjorda för en arbetstagare. |
avtalats om med arbetsgruppen. | Förflyttning av de ställningar som fastställts i del 22 av ackordprissättningen. Om annan förflyttning av ställningar avtalas per arbete. |
Arbetsgivaren anskaffar för arbetstagarnas bruk en tillräcklig mängd ändamålsenliga och moderna samt säkra arbets- och hjälpredskap. | Beställning och mottagning av arbetsredskap samt deras förflyttning eller övervakningen av förflyttningen samt omhändertagandet av arbetsredskapen på bygget. |
Arbetstagaren tar hand om de arbetsredskap som han eller hon kvitterat och är ansvarig för dem. |
Man ska förhindra skadliga förändringar inom arbetsgruppen och speciellt det ökade behovet av arbetskraft vid slutet av arbetstiden genom gemensamma åtgärder.
Man ska inte anställa mer arbetskraft på ackordsbygget enbart på den grunden att företagets arbetstagare har befriats från andra byggen och inte har arbete.
Andra situationer som kan likställas med ovan nämna och som leder till att ackordsinkomsterna för installatörerna som redan arbetar på bygget minskas ska i mån av möjlighet undvikas.
När en ackordsgrupp formas ska man försöka placera arbetstagare från lönegrupp S–5 i den.
Arbetstagare som hör till andra lönegrupper än S–5 ska inte placeras i ackordsgrupper, ifall man inte kommer överens om annat med arbetsgruppen, och de deltar inte i ackordet eller ackordindelningen.
Arbetsgivaren bestämmer arbetsgruppens sammansättning och kommer under arbetes gång överens om vilka ändringar sker i den tillsammans med den ledande montören. Arbetsgivaren ansvarar även för att ändringar under arbetets gång inte äventyrar ackordsarbetets avtalskaraktär och inte heller förorsakar tidsförlust i ackordsprestationerna.
Arbetsgivaren måste utnämna en ledande montör för varje byggobjekt, som representerar arbetsgruppen på bygget. Till den ledande montören hör inte sådana uppgifter som hör till den egentliga arbetsledningen.
Den ledande montören ska vara en person som är anställd vid företaget.
Då den ledande montören utnämns uppmärksammas arbetstagarnas åsikter.
En arbetstagare kan enbart fungera som ledande montör för en arbetsgrupp i taget. Som undantag gäller fall då den ledande montören när han eller hon flyttas till ett nytt bygge sköter den ledande montörens uppgifter på båda byggena under övergångsfasen.
En ersättare utnämns åt den ledande montören när han eller hon tillfälligt måste lämna sin uppgift. I samband med utnämningen av ersättaren meddelas åt arbetsgruppen orsaken till åtgärden och man kommer överens om hur länge ersättaren sköter den ledande montörens uppgifter.
Ersättaren har medan han eller hon ersätter den ledande montören samma rättigheter och skyldigheter som den ordinarie ledande montören.
Förhandlingar om en annan ledande montör ska inledas då arbetsgruppens medlemsantal är över åtta installatörer. När medlemsantalet i arbetsgruppen överskrider 11, ska man utnämna en andra ledande montör.
I stora arbetsobjekt kan det vara nödvändigt att utnämna flera ledande montörer. Man avtalar skilt om detta.
Den första ledande montören som utnämnts i arbetsgruppen eller åt hans eller hennes ersättare betalas ett ledande montörstillägg för skötseln av nedan nämnda uppgifter enligt följande tabell från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast den nämnda dagen:
Ledande montörstillägg, ackordsarbete | 1.9.2012 | 1.10.2013 |
Antal medlemmar i arbetsgruppen | €/h | €/h |
1–2 | 0,34 | 0,35 |
3–6 | 0,55 | 0,56 |
7–10 | 0,86 | 0,88 |
11–12 | 1,11 | 1,13 |
13–20 | 1,48 | 1,51 |
Över 20 | 2,36 | 2,40 |
Till den eller de som utöver den första ledande montören utnämns till ledande montör eller ledande montörer betalas tillägg i arbete mot ackordslön från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.9.2012 enligt följande:
Xxxxx arbetstagare som omfattas av en annan ledande montörs ansvar än den första ledande montören | 1.9.2012 €/h | 1.10.2013 €/h |
1–2 | 0,34 | 0,35 |
3–6 | 0,55 | 0,56 |
7–10 | 0,86 | 0,88 |
över 10 | 1,11 | 1,13 |
När ackordsgruppens medlemsantal uppgår till tre ersätts ackordsgruppen en del av den första ledande montörens arbetstid enligt den genomsnittliga timförtjänsten för ackordet utanför ackordet enligt följande:
Antal medlemmar i arbetsgruppen | Tid som ersätts arbetsgruppen från den ledande montörens arbetstid |
3–6 | 10 % |
7–10 | 20 % |
11–15 | 30 % |
16–20 | 40 % |
över 20 | 50 % |
Ifall elektrifieringsbranschens arbetsledning är placerad i huvudsak på arbetsobjektet, betalas inga procent utanför ackordet. För att påbörja betalningen av det ledande montörstillägget eller att ändra på dess storlek då arbetsgruppens medlemsantal stiger till nästa nivå i tabellen, förutsätts det att arbetsgruppens medlemsantal under minst en veckas tid hålls på det minimiantal som tabellen förutsätter.
Ifall antalet medlemmar i arbetsgruppen minskas, ändras det ledande montörstilläggets storlek under en period på två veckor på så sätt att tillägget för nästa nivå börjar betalas då den ovannämnda tidsperioden har utgått. Som kringgående av betalningsgrunderna för det ledande montörstillägget anses ett sådant förfarande där den ledande montören medan arbetet pågår byts ut enbart på grund av en förändring i storleken på det ledande montörstillägget.
För rese- och väntetid e.d. betalas inget ledande montörstillägg.
7.2.7.1 Den ledande montören har som uppgift att
a) dela ut arbete åt arbetstagarna och prestationsteknisk handledning och övervakning av arbetet.
b) antecknar materialbeställningar för sin arbetsgrupp enligt behov
c) tar emot och kvitterar material som levererats till bygget
d) övervaka fördelningen av och den rätta mängden arbetstimmar i arbetsgruppen utgående från olika beräkningsgrunder, och att arbetstimmar antecknas rätt i den s.k. timanmälan som ska ges till arbetsgivaren
e) se till att anställda medlemmar i arbetsgruppen får en utredning över ackordsdelningen enligt punkt 9,2.
f) fungera som arbetstagarnas representant då inget arbetarskyddsombud har valts för arbetsobjektet och ansvara för arbetsgruppens arbetarhälsa och arbetarskydd, samt vid behov förhandla om dem med personen som ansvarar för arbetet och med personen som ansvarar för arbetsgivarens arbetarskydd För skötseln av dessa uppgifter ger arbetsgivaren åt den ledande montören och åt arbetarskyddsombudet (som inte omfattas av utbildningsavtalet) tillräckligt skriftligt material och den nödvändiga handledningen.
g) delta i sin arbetsgrupps arbete till den del som det är möjligt utöver skötseln av uppgifterna som ledande montör.
OBS! Den ledande montören eller arbetsgruppens representant ska inte utan en separat avtalad ersättning representera sin arbetsgivare t.ex. i bygges-, ackords- eller tidtabellsmöten.
Ifall man till arbetsgruppens arbetsuppgifter lägger till deltagande i bygges- eller ackordsmöten avtalar man om detta genom en bilaga till byggesavtalet i vilken framkommer på vilket sätt den ökade arbetsmängden prissatts.
Det ska framkomma i avtalet vilken slags ekonomisk rätt att sluta avtal den ledande montören kan använda sig av i samband med mötena.
Ifall man lägger till nya uppgifter till den ledande montörens uppgifter avtalar man om detta genom en bilaga till byggesavtalet i vilken framkommer på vilket sätt den ökade arbetsmängden prissatts.
Till den ledande montörens tilläggsuppgifter kan utgående från denna undantagsregel höra t.ex.
a) deltagande i byggesmöten och ackordsmöten
b) materialunderhåll och materialbestämning
c) underhåll av arbetsredskap
d) ansvar för ställningar och lyftanordningar och deras säkerhet
e) tidsriktig omhändertagning av kvaliteten och granskningar
f) o.d.
8 Ackordsutredning
8.1 Beräkning av ackordssumman i enhetsprissatta arbeten
Med enhetsprissatta arbeten avses fall där ackordssumman formas av de enhetspriser som överenskommits i ackordprissättningen eller per arbete.
Redan under arbetets gång ska parterna påbörja granskningen av arbetsmängden så att man kan vara eniga om ackordssumman inom tidsfristen.
Parterna måste redan då arbetet inleds komma överens om ifall ackordsuträkningen görs gemensamt eller skilt.
Den slutgiltiga ackordslönen som formas av enhetsprissatt arbete beräknas efter att arbetet blivit färdigt utgående från den utförda arbetsmängden genom att göra en ackordsuträkning.
Då man konstaterar mängden arbete används bl.a. följande grunder:
a) byggesavtal jämte bilagor
b) förteckningar över materialförsändelser och -returneringar
c) slutritningar för arbetet
d) arbetsledningens och arbetstagarnas anteckningar och byggesbokföring under arbetet
e) andra möjliga grunder, såsom mätningar som utförts på bygget.
Ifall man inte kommit överens om annat ska slututräkningen för arbete som utförts enligt ackordprissättningen göras upp i den ordning som ackordprissättningstabellerna förutsätter med användning av delsummor, dock på så sätt att detaljerade installationspriser kan granskas (t.ex. central, apparat, belysning osv.).
Ovan nämnda ackordsuträkning görs med enhetspriser från ackordprissättningen (utan multiplikatorer).
Ifall parterna gör upp ackordsuträkningen skilt kan den som först får sin specificerade slututräkning färdig först visa den åt den andra parten, som är skyldig att ge förevisaren ett bevis på dagen då uträkningen uppvisades.
Ifall parterna gör slututräkningen skilt, fastställs det slutgiltiga ackordspriset genom att jämföra uträkningarna.
Ifall parterna i den inledande jämförelsen konstaterar att skillnaderna är små, kan den slutgiltiga ackordssumman avtalas utan närmare jämförelser. För en närmare jämförelse har vardera parten rätt att gå igenom den andra partens uträkningar enligt föregående punkt.
Ifall jämförelsen inte leder till enighet ska parterna gemensamt individualisera skillnaderna genom att göra upp en olikhetspromemoria och genom att rätta möjliga fel i beräkningarna.
Ifall man inte kan komma överens om den slutgiltiga ackordssumman, görs en oenighetspromemoria upp i vilken antecknas meningsskiljaktigheterna i uträkningarna och möjliga ställningstaganden bland parterna.
Arbetsgruppen kan bland sig välja en ackordsutredare, om byggets ledande montör flyttas till ett annat bygge före ackordet utretts.
Ifall man inte på annat sätt kan nå enighet om slutsumman för ackordet ska parterna göra en mätning och en uträkning över olikhetspunkterna och om alla ritningar som berör prissättningsobjekt samt kontrollmätningar vid arbetsobjektets riktiga installationspunkter. Före man påbörjar mätningen ska man skriftligen komma överens om mängden arbetsresurser och hur det ska uppmärksammas. Slutresultatet av mätningen utgör den slutgiltiga lösningen på meningsskiljaktigheten.
För mätningen har organisationerna som är part i detta kollektivavtal gjort upp en gemensam blankett.
8.6 Uppmärksammande av kollektivavtalsperioderna
8.6.1 Lön enligt ackordprissättning
Ackordspriset som erhållits genom en utredd ackordsuträkning justeras med koefficienter för ackordprissättningen i kollektivavtalet enligt följande:
Ackordspriset delas i förhållande till antalet arbetstimmar utförda under prissättningsperioden.
Kommentti [ML3]: Aiemmassa TES:issä käytetty sekä "multiplikator" että "koefficient" sanalle "kerroin". Tässä yhteydessä olisi hyvä käyttää yhtenäisesti "koefficient"
De på så sätt uträknade ackordspriserna för prissättningsperioderna förhöjs med den ifrågavarande prissättningsperiodens koefficient för ackordprissättningen. Ackordspriserna under prissättningsperioden som fåtts på detta vis räknas ihop. Löner för tidlön och/eller ukl tas med i ackordsfördelningen ifall annat inte avtalats, och de läggs till helhetspriset för ackordet som ska delas då man räknar ut multiplikatorn för ackordvinsten, som delas i förhållande till delningsgrundslönerna och utförda timmar för varje installatör.
Exempel på delning av arbete som utförts som ackordsarbete
Timmar som hör till periodens ackordsindelning Timmar som hör till alla perioders ackordsindelning
Ackordspris för period 1 = Periodkoefficient x hela ackordspriset x koefficient för ackordprissättningen för period 1
Timmar som hör till periodens ackordsindelning Timmar som hör till alla perioders ackordsindelning
2. Ackordspris för period 2 = Periodkoefficient x hela ackordspriset x koefficient för ackordprissättningen för period 2
Helhetspris för ackordet = Ackordspris för period 1 + ackordspris för period 2
+ tidlönerna och/eller ukl-lönerna för perioderna (1 och 2)
Helhetspris för ackordet
Timmarna för installatörer som deltar i ackordsindelningen x delningsgrunderna
Installatörens andel = Koefficient för ackordsvinsten x delningsgrunder för installatörer
x timmar som hör till installatörens ackordsindelning Installatörens ackordsförskott = Installatörens andel – (betalda förskott + mellanlön)
Om ackordet delas mellan fler än två olika koefficienter för ackordprissättningen, räknas de två följande perioderna till
ackordets helhetspris såsom t.ex. period 2.
Ackordsmängden för övriga ackordsarbeten granskas vad gäller lönegranskningar enligt kollektivavtalet på så sätt som avses i kollektivavtalet. Arbetet utreds och betalas såsom avses i punkt 8.
9 Betalning av ackordsumman
Ifall parterna under ackordets gång har utvärderat lönsamheten för ackordet fel och man i slututredningen konstaterar att förskott har betalats mer än ackordets slutsumma förutsätter, rättas felet i samband med ackordsutredningen eller i löner som betalas senare såsom bestämts i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.
9.2 Ackordsutredning och delning
Efter att arbetet är färdigt och ackordsuträkningarna har framförts, ska den del av ackordssumman som parterna är överens om, delas och betalas åt arbetstagarna i samband med den normala lönebetalningen utan dröjsmål.
Delen som blir över av ackordsumman ska utredas i sin helhet inom 30 dagar från ovan nämnda tidpunkt. I kortvariga arbeten ska slututredningen ske inom 10 dagar från ovan nämnda tidpunkt.
Ifall den i byggesavtalet gemensamt överenskomna ackordsutredningen inte utförts inom ovan nämnda tidsfrister, ska ärendet utredas enligt förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
Av tiden som behövs för utredningen av den slutgiltiga ackordsumman hör 10 arbetsdagar till ackordet räknat från det att arbetet slutfördes och ackordsuträkningen framförts. Som kortvarigt anses ett arbete som varar mindre än 30 dagsverken (240 h).
Ackordspriset delas mellan arbetstagarna som deltagit i arbetet i förhållande till deras delningsgrundstimlön och det antal arbetstimmar som var och en utfört i ackordet.
Som delningsgrundslön används arbetstagarens grundtimlön, ifall inte annat föranleds av punkt 9.2.1.
Vid fördelningen av ackord, vare sig delningsgrunden är grundtimlönen eller delningsgrundstimlönen enligt punkt 9.2.1, används i början av arbetstagarnas arbete de ikraftvarande ovan nämnda lönerna, ifall det inte är frågan om en ändring på grund av höjning av lönegrupp.
Ackordsumman ska i sin helhet efter utredningen betalas i samband med nästa normala lönebetalning.
Kommentti [ML4]: Kts. kommentti 6.
Åt en medlem av arbetsgruppen ska i samband med betalningen av den slutgiltiga ackordssumman ges en skriftlig ackordsindelningsutredning, under förutsättning att arbetstagaren har godkänt detta i byggesavtalet. Av utredningen över ackordsindelningen ska varje arbetstagares arbetad mängd timmar, GTL, koefficient för ackordprissättningen, ackordsvinstmultiplikator, betalade ackordsförskott, delningsgrund och hur mycket som betalats i ackordsförskott framgå. Motsvarande uppgifter ges till huvudförtroendemannen ifall han eller hon begär det.
Arbetstagare som är anställda tillsvidare i företaget eller i ett av företagets verksamhetsställen kan via majoritetsbeslut komma överens om en annan delningsgrundlön än arbetstagarens grundtimlön såsom anges i punkt 9.2, ifall de skriftligen meddelar arbetsgivaren om detta.
Beslutet om delningen av ackordet gäller ackordarbetsobjekt som inleds under de följande 12 månaderna.
9.3 Försening av utredningen och betalningen
Ifall ackordets slututredning sträcker sig över den tidsfrist som nämns i punkt 9.2 (10 arbetsdagar) betalas för den överskridande tiden åt arbetstagarna som deltagit i arbetet så som för arbete som avbryter ackordet.
Ifall betalningen av den överblivande delen av ackordsumman dröjer längre än den överenskomna utredningstiden (30/10 arbetsdagar) och den normala lönebetalningstiden, ska man öka summan enligt räntelagen, ifall annat inte avtalas.
10 Avbrutet ackord
10.1 Tillfälligt avbrutet ackord
Som tillfälligt anses avbrottet då ackordet avbryts av en orsak som beror på beställaren och som varit känd på förhand för högst tre (3) månader, och då samma ackordgrupp fortsätter arbetet efter avbrottet. I det här fallet räknas arbetsmängden genom att jämföra det utförda timantalet med det uppskattade helhetstimantalet. Andelen som beräknats enligt ovan nämnda sätt betalas som ackordsumman, och tas i beaktande då ackordet utreds.
10.2 Slutgiltigt avbrutet ackord
Ackordet är slutgiltigt avbrutet om samma ackordgrupp anställd av samma arbetsgivaren inte efter avbrottet kan fortsätta arbetet. Xxxxxxxx anses vara avbrutet för gott även då avbrottet fortgår längre än tre (3) månader.
Ackordet är slutgiltigt avbrutet då det kan konstateras att det inte längre kan fortgå. Ackordsumman för ett avbrutet ackord fastställs och utreds såsom för ett normalt avbrutet ackord.
11 Ersättningar och tillägg som betalas utanför ackordet
I ackordspriset och -tiden ska inte utöver de skilt nämnda verksamheterna inkluderas
lön och/eller ersättning för resetid och resekostnader
a)
b) dagtraktamente och måltidersättning
c) tillägg för övertids- och söndagsarbete
d) tillägg enligt § 8 B 7.2.7, § 11 och § 12 i kollektivavtalet
e) transportkostnader för materialet
f) introduktionstillfällen som beställaren eller huvudverkställaren arrangerat
g) den tid som det tagit personen som arbetstagaren beordrat till introducerare att sätta sig in i något
12 Avbrott i ackordarbetet; arbete som inte hör till ackordet
En arbetstagare måste på order av arbetsgivaren tillfälligt avbryta ackordet som han eller hon inlett på grund av ett arbete som ska utföras vid ackordobjektet, men som inte hör till ackordet.
Till sådana arbeten hör
1. förflyttning av material mellan lagren avsedda i punkt 7.2.3 eller övervakning av förflyttningen
2. förflyttning av materiallager från en plats till en annan eller övervakning av förflyttningen och de lagerarrangemang som förorsakas av detta
3. mätning, räkning och uppgörande av returneringsförteckning av det överloppsmaterial som ska returneras från bygget, på arbetsgivarens order
4. hämtning, returnering och transport av material utanför ackordsobjektet
5. tilläggsarbeten och ändringar som utförs avvikande från ritningarna och arbetsutredningarna
6. demontering och reparation av tidigare installationer
7. deltagande i andra slutgranskningar än arbetets
8. tilläggsarbeten och reparationer som beordrats i samband med mellan-, slut- eller eftergranskningarna, som inte beror på arbetstagarens fel eller felaktiga installationsmetod
9. arrangemang för heta arbeten samt efterbevakning
10. arrangemang som beror på information om användarsäkerhet, som skydds- o.d. åtgärder
11. handledning enligt 14 § i arbetarskyddslagen
12. övervakning av elsäkerhetsverksamheten
13. spänningsarbete och s.k. närarbete vid spänningsladdade apparater
14. ibruktagningsmätningar
15. ”städning” av förpacknings- o.d. avfall
12.2 Utanför ackordarbetsobjektet
Arbetstagaren tvingas tillfälligt avbryta ett ackord som han eller hon inlett på grund av ett arbete som utförs vid ett annat arbetsobjekt, varefter han eller hon återgår till ackordsarbetsobjektet.
Då arbetstagare utför arbete nämnt i föregående punkt som inte kan utföras på ackord, betalas åt honom eller henne för dessa arbeten enligt punkt 4.
12.4 Arbetstimmar utanför ackordet i ackord
Vad gäller tidarbete utfört vid ackordsarbetsobjektet kan man även komma överens om att man med tidlönerna förhöjer den slutgiltiga ackordssumman före den delas, då tidavlönade timmar tas i beaktande i delningen likställda med ackordarbetstimmar.
Samma bestämmelse gäller även andra löner som betalats enligt punkt 4. Protokollsanteckning:
Organisationerna tillsätter en arbetsgrupp som har som uppgift att före 31.12.2013 avtala om förnyandet av bestämmelserna i § 8 B och § 8 C. Arbetsgruppens uppgift är även att avtala om tidpunkten för ibruktagandet av de nya bestämmelserna.
§ 8 C ELINSTALLATIONSBRANSCHENS ACKORDPRISSÄTTNING 1.6.2002–
DEL SIDA
PROTOKOLL 56
21 INLEDNING 57
22 DEFINITIONER 58
23 INSTALLATION AV CENTRALER 61
24 INSTALLATION AV ELAPPARATER 63
25 KOPPLING AV CENTRALER OCH ELANORDNINGAR 66
26 RÖRLÄGGNING OCH DÄRTILL HÖRANDE ARBETE 69
27 INSTALLATION AV LEDNINGAR OCH KABLAR 71
28 INSTALLATION OCH/ELLER KOPPLING AV INFÄLLBARA 74
ELLER YTLIGA APPARAT- ELLER FÖRDELNINGSDOSOR, STICKKONTAKTER OCH GRENUTTAG ELLER MOTSVARANDE
29 INSTALLATION AV BELYSNING 78
30 INSTALLATION AV KABELKANALER 80
31 KOMPLETTERINGSDEL FÖR PRISSÄTTNINGEN 81
JÄMFÖRELSETABELL ÖVER KABLAR 83
Sähkötekniset työnantajat STTA rf Elbranschernas fackförbund rf
ACKORDPRISSÄTTNING FÖR ELINSTALLATIONSBRANSCHEN
Arbetsgivarförbundet STTA rf och Elbranschernas fackförbund rf har avtalat följande om ackordprissättningen för elinstallationsbranschen i kollektivavtalet:
1. Som utgångspunkt för ackordprissättningen har varit att kombinera tabellerna för svagströms- och starkströmsarbeten, liksom att få priserna i tabellerna att gälla större uppgiftshelheter. Meningen är även att undvika komplicerade tolkningsfrågor om detaljer i arbetsprissättningen för de material och apparater som ska installeras, som till och med kan leda till förhandlingar mellan förbunden som är part i kollektivavtalet.
2. Ackordprissättningen ändrar inte praxisen inom branschen vad gäller underleverans, och används därmed inte vid sådana objekt där flera olika uppdragstagare arbetar eller som görs som flera delackord för olika system.
Ackordprissättningen kan användas i ovan nämnda objekt i enlighet med avtalsförfarande för ackordsbestämmelser (t.ex. punkt 3.2.).
Ackordprissättningen ändrar inte heller den praxisen för underentreprenörer som avtalats om eller annars tillämpas i företaget.
Sähkötekniset työnantajat STTA rf Elbranschernas fackförbund rf
DEL 21 INLEDNING
2101 | PRISSÄTTNINGENS GILTIGHET OCH PRISNIVÅ |
10 | Denna ackordprissättning hör till kollektivavtalet för |
elektrifieringsbranschen mellan Arbetsgivarförbundet STTA rf och | |
Elbranschernas fackförbund rf. Vad gäller ackordprissättningen är | |
samma tids- o.d. bestämmelser i kraft som i kollektivavtalet. | |
20 | Tillägg till eller ändringar som sker i ackordprissättningen under |
avtalsperioden ska avtalas om mellan organisationerna som är part i | |
kollektivavtalet. | |
30 | Denna ackordprissättning har tagits i bruk för arbeten som erbjudits |
efter 1.6.2002. | |
Koefficienterna för ackordprissättningen som gäller den här | |
ackordprissättningen träder i kraft från och med början av den | |
lönebetalningsperiod som inleds närmast nedanstående | |
förhöjningsdag. | |
Fritt prissatta, x.x. xxxxxxxxxxx, förhöjs för den kvarvarande | |
arbetsmängden med 2,4 % från början av den lönebetalningsperiod | |
som inleds närmast 1.9.2012 och med 1,9 % från början av den | |
lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.10.2013. |
2102 ACKORDPRISSÄTTNINGENS STRUKTUR
10 Varje pris i ackordprissättningen kan utryckas med en nummerkod som formar tre nummergrupper (t.ex. 2710.11.4)
20 Prissättningen har delats i 11 delar. I varje del finns tabeller enligt vilka det ifrågavarande arbetet prissätts.
30 Prissättningens numrering:
Tabellens nummer
Tabellens rad
Tabellens kolumn
2710.11.4 | Kolumn: | Arbetsnamn |
Rad: | Underlag, tvärsnitt eller motsvarande | |
Tabell: | Arbetets natur | |
Del: | Allmän benämning i tabellen |
T.ex. | Tabell 2710 | Installation av ledningar och kablar |
Rad 11: | Ledningens tvärsnitt 2,5 mm2 eller mindre | |
Kolumn 4: | Uträtad i kabelkanal |
2103 TILLÄGGSUTREDNINGAR
10 Ackordprissättningen har utarbetats för att användas i byggplatsförhållanden vid svag- och starkströmsinstallationer. Vid högspänningsinstallationer på över 1 kV kan ackordprissättningen användas ifall man avtalar om det från fall till fall.
20 Ackordspriserna förutsätter att arbetstagaren har tidsenlig och tillräcklig arbetsutrustning som passar sig för olika arbetsmetoder till reds.
21 Arbetsgruppens arbetsredskap ska vara utmätta på så sätt att avsaknaden av arbetsredskap inte förorsakar att den normala ordningen på arbetsprestationerna ändras, görs svårare eller avbryts.
22 Ackordprissättningen räknar med bruk av extra arbetskraft vid förflyttningen av tunga föremål och ställningar.
23 Xxxxx arbetet utförs med sådana metoder, material eller arbetsredskap som inte nämns i prissättningen, jämförs arbetet med den närmast motsvarande arbetsmängden.
Ifall de arbetsmetoder, material eller arbetsredskap antingen snabbar upp eller sinkar arbetsprestationen, kan man komma överens om att öka eller sänka på priserna enligt tabellen med bruk av ackordsbestämmelsernas avtalsförfaranden i punkt 5.5 i § 8 B.
30 Bruket av tabellerna förutsätter att arbetet som prissätts enligt dem utförs med färdigt installationsmaterial och delar.
31 I installationspriset för centraler, elapparater, belysning o.d. ingår öppningen av knockouterna, ifall det kan göras utan borrning. Detta gäller inte knockouter för flänsar.
32 I installationspriset för denna ackordprissättning ingår vad gäller elsäkerheten en engångstestning av spänningsfrihet för delar som ska beröras. Denna åtgärd kan göras med en s.k. schukotester/duspolttester eller genom en sådan mätning av kontinuitet som instruktionerna för ibruktagningsgranskning bestämmer.
I prissättningen ingår inte dokumentering av försöket.
DEL 22 DEFINITIONER
2201 | INSTALLATIONSMETODER OCH -UNDERLAG |
10 | Infälld installation |
Med infälld installation avses en sådan installationsmetod vari rören | |
och dosorna är i byggmaterialet eller täckta av det. Om en infälld | |
installation har utförts som en ytinstallation, används motsvarande | |
prissättning. | |
11 | Infällda installationer övertäckta av och fästa vid |
konstruktionen | |
Röret eller rörknippet fästs i konstruktionen genom att proppa fast | |
den eller genom att fästa den med en bultpistol. I arbetet används | |
inte samma noggrannhet som vid ytinstallationsarbete (formplattor, | |
övre installation av undertak e.d.). | |
20 | Ytinstallationer |
Installationsmetoder enligt definitionerna 21, 22, och 23 är enligt | |
denna prissättning de egentliga ytinstallationsmetoderna, då t.ex. | |
fästningen av ledningar i underlaget sker med regelbundna | |
intervaller på ca 20–100 cm (20–25 gånger ledningens diameter) | |
och detsamma för rör. | |
Vid installation av ledningar, rör och elapparater på olika underlag | |
hör det även till ackordspriset den eventuella markeringen av | |
fästpunkterna. Hålslagning i stenmaterial och metall för fästande | |
görs med en lämplig maskin. | |
21 | Med installation i trä avses en sådan fästning av ledningar, rör, |
dosor och elapparater där fästningen sker utan en skild borrning av | |
ett hål. Underlag enligt den här definitionen är därtill bl.a. |
– alla sådana underlag där hålslagningen för fästning eller
– bindning redan är färdiga
– fästning med glidskruv, hake eller motsvarande
vid fästning i metall med borrspetsskruv och då fästningen utförs med en arbetsmaskin som har en hastighetsregulator utan nivåer och en inställbar utlösare för skruvspändheten.
När materialstyrkan är över 3 mm, prissätts fästning med borrspetsskruv enligt punkt 23.
22 Med installation i stenmaterial avses en sådan fästning av ledningar, rör, dosor och elapparater där fästningen sker genom skild borrning av ett hål i underlaget. Underlag enligt den här definitionen är bl.a.
– element- och vanlig betong
– olika slags lättbetong, som leca och minerit
– olika tegelsorter, som håltegel och sandstenstegel samt siporex gipsplattor med plugg
– hårdplattor
– genom att limma en fästning som gjorts genom bultpistol
23 Med installation i metall avses en sådan fästning av ledningar, rör eller elapparater där ett hål borras i metall eller motsvarande underlag och fästningen sker genom nitning, bleckskruv, ankare, genomgående bult eller motsvarande.
Underlag enligt den här definitionen är bl.a.
– kakel- och keramikplattor
– x.x. xxxxxxxxxxxx
– natursten
– fästning genom svetsning
– fästning i materialstyrka på över 3 mm med borrspetsskruv
30 Installation i kabelkanaler
31 Uträtade i kabelkanaler, kabelrännor eller belysningsskenor är en installationsmetod där ledningarna uträtas till enkelriktade och enbart oundvikliga korsningar tillåts. De knippen som installatören använder för att underlätta sitt eget arbete t.ex. i hyllornas hörn räknas inte som fästningar.
32 Fästa i kabelkanal är en installationsmetod där ledningarna uträtas till enkelriktade sida vid sida och vid behov ovanpå varandra. Ledningarna fästs med intervaller på 20–100 cm antingen en och en eller i ett knippe.
33 Fästa i kabelkanal på en viss längd är en installationsmetod där ledningarna installeras på så sätt att deras inbördes distans mäts och fästningen sker som i föregående definition.
40 Andra installationsmetoder och definitioner
41 Installation i mark är en arbetsmetod där ledningen installeras i marken.
42 Installation i rör, kaviteter eller kanaler är en arbetsmetod där ledningen installeras i ett utrymme som är till sitt tvärsnitt stängt och arbetet utförs på kabelkanalens ändor antingen genom att skuffa
eller med hjälp av ett dragredskap, eller i en kanal som i allmänhet är öppet på en sida men som har ett hinder som hör till konstruktionen och som kan kommas förbi genom att träda in ledningen.
43 Infällda installationer utan rör
En installationsmetod utan rör avses en installationsmetod där ledningen är i konstruktionen eller täckt av den och inget fästning sker förutom vid ledningens ändor genom automatisk tömning.
50 När man installerar ledningar eller rör genom olika installationsmetoder eller på olika underlag prissätts de utgående från den färdiga installationen.
60 När man kopplar centraler, elapparater, belysning och dosor prissätts deras ledningar enligt installationsmetoden som användes just före kopplingsplatsen.
70 Kopplingsarbeten som hör till olika tabeller förutsätter att ledningen kan kopplas och/eller att kopplingsarbetet utförs.
2202 FLYTTBARA STÄLLNINGAR
11 Med en flyttbar ställning som inte går på maskinkraft avses en fritt stående, lättkonstruerad ställning ihopsatt av standardiserade delar. Ställningen ska ha vändbara och låsbara hjul som passar underlaget och en arbetsplattform som är tillräcklig med tanke på arbetsprestationen.
12 Med en ställning som går på maskinkraft avses en ställning där arbetsplattformen kan lyftas, sänkas och flyttas genom att styra den från arbetsplattformen och själva ställningens förflyttning sker genom arbetsgruppen som arbetar på ställningen.
13 I installationspriset som förhöjts med koefficienten i tabell 2210 hör följande arbeten:
– meddelande om behov av ställning
– uppstigande och nedstigande från ställning
– flyttning av ställning enligt punkt 11–12 på plan mark på ett
– underlag av betong eller motsvarande genom arbetsgruppen som arbetar på ställningen
– placering av räcken och stöd i samband med flyttning av ställning.
2210 ARBETEN SOM UTFÖRS PÅ FLYTTBARA STÄLLNINGAR
Enhetspriserna för en färdig installation (meter, styck e.d.)
11 Installation på mindre än 4 m höjd 1,00
12 Installation på 4–7 m höjd 1,15
13 Installation på 7–9 m höjd 1,25
14 Installation på 9–11 m höjd 1,40
Om installationer på över 11 m höjd avtalas separat
20 Höjden mäts på den plattform som ställningen under installationstiden står på.
21 Ovan nämnda förhöjningar är för förflyttningen av ställningen och uppstigningen i dem och den tidsförlust som därmed förorsakats.
22 Om koefficienterna i tabell 2210 kan man lokalt avtala annat då man använder personliftar som kan förflyttas utan att arbetsplattformen flyttas från höjden där arbetet utförs. Koefficienten enligt avtal kan dock inte vara mindre än koefficienten i tabell 2210, rad 11.
Ifall installationen utförs på en ställning som inte går på maskinkraft på över 4 m höjs, höjs priserna med 5 %.
DEL 23 INSTALLATION AV CENTRALER
2301 Allmänt
01 Enligt den här delen prissätts alla centraler och motsvarande kopplings- och apparatkapslingar. Som centraler räknas även de apparater av svagströmscentraltyp vars yta på framplattan är minst 0,03 m². Kopplingspriser som framkommer i installationen prissätts från del 25.
02 Installationspriset för en central som fästs av arbetsgruppen fastställs utgående från dess ytstorlek.
Ytan räknas genom framplattans bredd x höjd. Det minsta installationspriset är dock 0,2 m2.
Ytan för en central av pulpetmodell räknas som dess planyta på så sätt att framplattans yttre kanter ses som lodräta (= en projektion av den som vertikal).
En central med två sidor prissätts enligt den sammanlagda ytan av båda framplattorna.
03 I installationspriset för en central som ska fästas ingår eventuellt följande arbetsmoment:
– installation och fästning av en redan ihopsatt central på ställe
– försättande i kopplingstillstånd
– installation av proppar jämte utrustning
– installation av färdiga namnlappar under principen om engångsarbetsprestation
– infällningsram jämte tillbehör
– öppning av knockouter
– skyddsskåp/dörrapparat
04 Installation av kondensatorcentraler prissätts i denna del. Separata kondensatorbatterier prissätts från del 24.
05 Hopsättning av en central som är i delar vid arbetsobjektet prissätts från fall till fall (arbetsgivaren/ledande montör).
06 Utrustning, tilläggs- och ändringsarbeten på centralen med en komponent som väger högst 0,5 kg prissätts från del 31 och installationen av en komponent på över 0,5 kg från del 24 och kopplingar från del 25.
07 Installationspriset för en fäst central fastställs enligt tabell 2320. I installationspriset ingår de arbetsmoment som behövs för de grupper som arbetsgruppen uppkopplat.
08 Från denna del prissätts frekvensomriktare och därtill hörande apparater t.ex. filter.
09 Från den här delen prissätts krosskopplings- och motsvarande skåp.
2310 INSTALLATION AV CENTRALER SOM FÄSTS
Pris per €/m² | 1 Trä | 2 Sten, metall | |
11 | Central | 35,36 | 38,31 |
Tilläggspris euro/central | 1 | ||
21 22 | En reservering eller övervakning av en reservering som görs istället för en infällningsram eller central Mätning av fästningsunderlaget för en central som ska fästas vid konstruktionen och övervakning (t.ex. träd) Fästning av en central med separata klamrar eller skilda skenor eller ställning eller installation av brandtätning. | 1,96 3,54 |
2320 INSTALLATION AV CENTRALER SOM REDAN FÄSTS
Ledningar som kopplas till centralen | 1 | |
€/st. | ||
11 | Första ledningen | 4,32 |
12 | Följande ledningar | 2,16 |
Installationspriset för en central som formas enligt denna | ||
tabell kan uppgå till högt 100 % av priset i tabell 2310. |
DEL 24 INSTALLATION AV ELAPPARATER
2401 Allmänt
01 Enligt denna del prissätts elapparater som inte prissätts i andra delar av denna prissättning. Kopplingsarbeten som framkommer i installationen prissätts från del 25.
02 Utrustning, tilläggs- och ändringsarbeten på elapparat med en komponent som väger högst 0,5 kg prissätts från del 31 och installationen av en komponent på över 0,5 kg från del 24 och
kopplingar från del 25.
03 Installation av en säkerhetskoppling eller motsvarande koppling över 63 A prissätts från del 23 och kopplingen från del 25.
04 Med elapparat som ska fästas eller inte fästas avses en elapparat som ackordsgruppen installerar vid bruksstället och kopplar till elnätet.
Om apparaten kopplas via stickkontakt eller motsvarande betalas för detta arbete pris enligt tabell 2420, rad 13, kolumn 1.
Installation med stickkontakt av en bordsbunden elapparat som väger mindre än 0,5 kg och som inte kräver elsäkerhetstestning, prissätts enligt 2420.13.1.
05 Med en fäst eller fritt stående elapparat avses elapparater som är installerade på sitt bruksställe av någon annan än ackordsgruppen och vars koppling till elnätet är ackordsgruppens uppgift.
06 Installationspriset för en fäst eller fritt stående elapparat fastställs utgående från antalet ledningar som ska kopplas till den.
07 Till priserna i tabell 2410 har följande möjliga arbetsmoment inkluderats:
– proppar med tillbehör
– öppnande och stängande av lock för kopplingsutrymmen för högst 4 fästningspunkter borttagning av skivor och/eller förflyttning
Tilläggsfästningspunkter prissätts enligt tabell 2410, rad 22, kolumn 1
08 Prissättning av ex-elapparater avtalas lokalt (arbetsgivare/ledande montör).
09 Ifall elapparaten placeras i ett särskilt hängdon eller på en väggställning, formar elapparaten och ställningen en apparathelhet, för vars fästning betalas enligt det sammanlagda antalet fästningspunkter och deras sammanlagda tyngd.
10 Installation av värmeelement av tapettyp prissätts enligt tabell 2430.
11 Prissättning av antenner och mast- och fotrör avtalas lokalt (arbetsgivare/ledande montör).
12 Arbeten i samband med jordning prissätts enligt tabell 2441.
13 Installation av tangentskena och därtill hörande arbeten prissätts enligt tabell 2451.
2410 ELAPPARATER SOM FÄSTS ELLER SOM LÄMNAS OFÄSTA OCH SOM INSTALLERAS
Antalet fästningspunkter för elapparaten 1-4 €/st. | 1 Trä | 2 Sten, metall | 3 Ofäst | |
11 | Vikt högst 3 kg | 2,36 | 3,34 | 1,77 |
12 | Vikt högst 6 kg | 3,54 | 4,91 | 2,36 |
13 | Vikt högst 12 kg | 4,52 | 7,07 | 3,54 |
€/st. eller kg | 1 | |||
21 Tilläggspris för överskridande vikt för varje begynnande 5 kg
22 Överskridande fästningspunkter
1,57
1,18
2420 INSTALLATION AV FÄSTA ELLER FRITT STÅENDE ELAPPARATER
€/st. | 1 | ||
11 | Första ledningen | 2,95 | |
12 | Följande ledningar | 1,67 | |
13 | Elapparat med stickkontakt | 0,98 | |
14 | Elapparat i ett instängt maskinrum, | 1,96 | |
tilläggspris |
2430 INSTALLATION AV VÄRMEELEMENT AV TAPETTYP
€/m2
11 Installation av element per begynnande m2
I installationspriset ingår installation av anslutningssladd till takelement.
Specialmätning och markering i protokollet av värmeelement prissätts enligt tabell 3110, rad 28.
3,54
1
01
02
03
04
05
JORDNING OCH UTJÄMNING AV POTENTIAL
2440
Arbeten i samband med jordning prissätts enligt denna tabell och kopplingar från del 25.
Installation av jordningsskena prissätts från tabell 2410 och koppling från del 25.
I priset för rad 13 ingår eventuellt följande arbetsmoment:
– genom att svetsa
– genom att borra
– genom att gänga
– med borrspetsskruv
– nödvändig mekanisk rengöring
Kopplingen av jordningskabeln i en apparat, elapparat eller konstruktion kallas jordningspunkten.
Då det är möjligt att koppla en formbar, fabrikstillverkad klämma eller en jordningspunkt betalas inte priset i rad 13.
Jordningselektroder och -stångar vid arbetsobjektet prissätts från fall till fall (arbetsgivaren/ledande montör).
2441 JORDNING
€/st. | 1 | ||
11 | Installation av ett fabrikstillverkat anslutningsdon för | 1,18 | |
jordning. | |||
12 | Formning och installation av ett anslutningsdon för | 3,54 | |
jordning. | |||
13 | Jordningspunkt | 2,95 |
2450 KONTAKTSKENOR OCH DÄRTILL HÖRANDE INSTALLATIONER
01 Antal meter för kontaktskenan beräknas för varje begynnande två meter per inmatningsdosa.
02 Kopplingsarbeten som framkommer i installationen av kontaktskenor prissätts från del 25.
03 Installation av kombinationsskenor av COMBI-typ prissätts i denna del.
2451 KONTAKTSKENOR OCH DÄRTILL HÖRANDE INSTALLATIONER
1 | 2 | ||
€/st. | Trä | Sten, | |
metall | |||
11 | Installation av skena per begynnande 2 m | 7,86 | 8,84 |
12 | Installation av kombinationsskena per | 8,84 | 9,82 |
begynnande 2 m | |||
13 | Upphängning per begynnande 1,5 m | 1,96 | 2,36 |
14 | Kapning av skena | 2,36 |
DEL 25 KOPPLING AV CENTRALER OCH ELANORDNINGAR
2501 Allmänt
01 Denna dels priser används då man kopplar centraler, elapparater och apparater enligt del 23 och 24, som inte nämns i de andra delarna av denna prissättning.
02 I kopplingspriset ingår eventuellt följande arbetsfaser: trädning av ledning genom en tätning
öppning av ledningsända
försättande i kopplingsskick och/eller koppling kopplingspriset betalas även för okopplade ledningsändor
I fall där ledningen träds genom två olika tätningar, kommer man
överens om prissättningen av det ökade arbetet från fall till fall (arbetsgivaren/ledande montör).
03 Tabellpriserna förutsätter kopplingsritningar som är ledningsspecifika. S.k. standardkopplingar, som till exempel styrning av kontaktor från en fjärrstyrningspunkt, belysningens styrapparater och riktningsväljar- och reläkopplingar hör till tabellpriserna.
04 Tilläggspris för separata anslutningsdon betalas i följande fall:
för ledningsända på mindre än 1,5 mm2, för vilken en skalning och/eller tryckning av anslutningsdonet utförs med hjälp av ett redskap
för ledningsända på minst 1,5 mm2, för vilken tryckning av anslutningsdonet utförs med hjälp av ett redskap
05 Försättande av MCMK och armerade eller motsvarande ledningar och N- och/eller PE- eller motsvarande kablar i kopplingsskick hör till priserna i tabell 2510, kolumn 3.
06 Kopplingen av par- eller ledningsspecifikt skyddade eller vaxledningar prissätts enligt tabell 2510, kolumn 3.
07 Kopplingar som sker via lödning prissätts från fall till fall (arbetsgivaren/ledande montör).
08 Med tabell 2512 prissätts kopplingen av kablar och ledningar som är mindre än 1 mm² i tvärsnitt i nätverket i fördelnings- och elapparatdosor, skarvar eller kopplingsställningar. Stängning och fästning av skarvsladdar till underlaget hör till installationspriset.
Hopsättningen och fästningen av olika kopplingsställningar i underlaget prissätts enligt del 24.
09 I koppling av centraler som avses i tabeller 2310 och 2320 kan eventuellt följande arbetsfaser ingå:
öppning av centralens lock/dörr för att kunna träda in ledningen inträdning av kablar i centralen genom tätning antingen genom att
skala ledningens hölje eller så inte
Arbetet prissätts enligt följande:
1. Central fäst av annan än ackordsgruppen den första ledningen 2320.11.1
följande ledningar från tabell 2510 enligt raden för ifrågavarande ledning med bruk av koefficienten 0,5
2. En central som ackordsgruppen fäst
installationspris för centralen enligt tabell 2310
koppling av ledningar från tabell 2510 enligt raden för ifrågavarande ledning med bruk av koefficienten 0,5
10 Längden på ändan av ledningen som ska öppnas fastställs utgående från den längsta kabeln
11 Kopplingsarbeten prissätts enligt tabell 2510 enligt deras faktiska tvärsnitt.
12 Prissättning för kopplingen av ledningar av typen MLJM, MLJRM, MJAM och FRHF finns i kolumn 3.
13 Installation av C-klämma
2 x kopplingspriset enligt ledningen som ska kopplas
en separatklämma enligt den större kabeln som ska anslutas (om de är av olika storlek)
2510 KOPPLING AV LEDNINGAR OCH KABLAR
Ledningens tvärsnitt mm2 | 1 | 2 | 3 | 4 | |
Kablar | Lednin gar | MCMK, armerade eller motsv. | Separat klämma | ||
€/kabel | €/klämma | ||||
11 | högst 1,0 | 0,24 | 0,29 | 0,33 | 0,15 |
12 | högst 1,5 | 0,49 | 0,79 | 1,38 | 0,28 |
13 | högst 2,5 | 0,59 | 0,88 | 1,57 | 0,32 |
14 | högst 6 | 0,75 | 1,02 | 1,87 | 0,41 |
15 | högst 16 | 1,02 | 1,49 | 2,36 | 0,56 |
16 | högst 35 | 1,69 | 2,26 | 3,14 | 0,76 |
17 | högst 70 | 2,28 | 2,95 | 4,03 | 1,30 |
18 | högst 120 | 2,95 | 3,63 | 5,11 | 1,84 |
19 | högst 185 | 3,65 | 4,34 | 5,99 | 2,59 |
20 | högst 300 | 5,38 | 6,07 | 8,05 | 3,24 |
21 | högst 500 | 8,05 | 8,31 | 9,04 | 4,11 |
22 | högst 800 | 12,89 | 13,18 | 13,36 | 6,27 |
2511 DELKOPPLINGAR k = 0,5
Tabell 2510, rader 11–22 och kolumn 1-3 | ||||
2512 | NÄTVERKSKOPPLING | |||
Antal kabeländor | 1 | 2 | ||
Ledningar | Par- eller | |||
ledningsspecifi | ||||
kt skyddade | ||||
11 | högst 25 | 4,91 | 7,46 | |
12 | högst 50 | 9,43 | 13,95 | |
13 | högst 100 | 16,70 | 24,75 | |
14 | högst 150 | 23,97 | 35,56 | |
15 | högst 200 | 29,47 | 43,81 | |
1,57 | 2,36 |
1 | |
0,14 |
16 För varje begynnande grupp av 10 ändor
21 Separat klämma
€/st.
2513 TILLÄGGSARBETE I SAMBAND MED KOPPLINGSARBETET
€/st. | 1 | |
11 | Tillägg för behandling av jord- och vattenledningsändor | 2,67 |
skyddade av stålband för ledningar under 1,5 mm2 | ||
12 | Tillägg för behandling av flätsocka för ledningar under 1,5 | 1,77 |
mm2 | ||
13 | Koppling av antennförgrening med eller utan klämma | 1,38 |
14 | Placering av ledningar eller ledningsgrupper i skyddssocka | 0,88 |
eller tejpning för varje begynnande 50 cm | ||
15 | När ledningsändan som ska öppnas är över 100 cm betalas | 0,98 |
ett tilläggspris för varje begynnande 50 cm |
2520 ÄNDSTYCKEN OCH SKARVAR PÅ MINDRE ÄN 1 kV
01 Kopplingsarbeten som framkommer i tabellens arbeten prissätts från del 25.
02 I sådana fall där skarven eller förgreningen utförs i en dosa, sker prissättningen enligt följande:
Dosans installation och koppling från del 28 jämte anmärkningar samt hällning av gjutplasten från denna tabell.
03 Värmeledningarnas skarvning och ändstycken prissätts enligt tabell 2521, rad 11 och koppling enligt tabell 2510, rad 12.
2521 KRYMP- OCH GJUTPLASTÄNDSTYCKEN SAMT SKARVAR
1 | 2 | 3 | ||
För ledningar | Samlingsledni | Enkel | ||
ng | ledning | |||
€/st. | Ändst | Skarv | ||
ycke | ||||
11 | Högst 4 mm² | 4,34 | 5,79 | 0,58 |
12 | Högst 16 mm² | 8,67 | 11,57 | 0,86 |
13 | Högst 35 mm² | 14,46 | 18,80 | 1,16 |
14 | Högst 95 mm² | 20,24 | 26,03 | 1,44 |
15 | Högst 185 mm² | 28,92 | 37,59 | 1,74 |
16 | Högst 300 mm² | 34,70 | 43,37 | 2,02 |
17 | Högst 800 mm² | 60,90 | 64,83 | 2,95 |
Hällning av gjutplast i ändstycket | ||||
eller i skarven €/st. | 1 | |||
21 | Högst 35 mm² | 4,34 | ||
8,67
17,35
7,23
22 Högst 95 mm²
23 Högst 300 mm²
24 Förberedningstillägg:
För det första ändstycket eller för skarven per arbetsplats för arbetet eller per arbetsgång
DEL 26 RÖRLÄGGNING OCH DÄRTILL HÖRANDE ARBETE
2601 Allmänt
01 I installationspriset för rör ingår eventuellt följande arbetsmoment:
– elementfogning
– markering av rörriktning
– kapning, fortsättning och böjning av rör
– fästning i underlaget enligt installationsmetod
– installation av fabrikstillverkade bågar (bågarna står till arbetsgruppens förfogande)
02 Om rörarbetet i elementen utförs på bygget, används priserna i tabell 2610.
03 När man utför rörläggning i en metallform med borrning av hål prissätts arbetet enligt tabell 2610, kolumn 5.
04 Med skyddsrör avses ett rör vars uppgift är att skydda ledningen från att bucklas av mekaniska orsaker. Rörändstycken ingår i installationspriset. Ifall röret installeras på så sätt att det delvis går under 1,5 m från golv- eller passagenivån, räknas det som ett skyddsrör.
05 Med genomgångsrör avses ett skilt rör vars uppgift är att fungera som en kabelkanal eller ett skyddsrör då installationen går genom en vägg, balk e.d. konstruktion. Rörläggningen från en hylla till en elapparat eller en apparat räknas som skyddsrör.
06 Installation av rör i väggar som ska muras (inne i teglet), timmerväggar, på platsen gjorda rörslitsar, hål, mellan hål, i höljesplåtarna samt i konstruktionerna ovanför undertaket genom att ”proppa” dem eller genom att använda en pistol, och ytinstallation i träd eller på hylla prissätts från tabell 2610, kolumn 2. Ritning av rörslitsar hör till ovan nämnda tabellpriser.
07 Kabelkanaler som installeras i listerna prissätts enligt tabell 2620. Kabelkanaler vars största bredd uppgår till över 70 mm eller störst höjd till över 25 mm eller som är gjorda av metall prissätts enligt del 30.
08 Till priserna i den här delen hör inte t.ex. avvikande installationsmetoder av rörelsefogar, installation av olika fuktisoleringar, olika laddningar i konstruktionen för rörläggning o.d.
09 När man rörlägger med ett metallrör som kräver böjning med en särskild rörböjare (gäller inte bågen eller skopan) och rundade metallrör prissätts de utgående från storlek från följande rad.
10 Fabrikstillverkade bågar som ska installeras genom valv eller motsvarande som inte fortsätter i den normala rörläggningen prissätts enligt 2610.21.1.
11 Vid installation av rör i ett Ako-element prissätts den enligt tabell 2610, kolumn 2 för den ifrågavarande raden.
12 Installation i lister prissätts enligt tabell 2630.
2610
Rörets yttre diameter | 1 | 2 | 3 | |
Ytinstallationer | ||||
€/m | Infällda | Murade, | Sten | |
rörslitsade, i | eller | |||
timmer, hål, | metall | |||
ytplattor, | ||||
nedsänkta, tak, | ||||
trä eller hylla | ||||
11 | Högst 21 mm | 0,50 | 0,73 | 1,28 |
12 | Högst 28 mm | 0,65 | 0,94 | 1,43 |
13 | Högst 45 mm | 1,10 | 1,67 | 1,96 |
14 | Högst 70 mm | 1,36 | 2,04 | 2,36 |
15 | Högst 150 mm | 1,61 | 2,42 | 3,34 |
€/st. | 1 | |||
21 | Skydds- eller | 1,18 | ||
genomgångsrör, flyttenhet | ||||
22 | Spårlist eller motsvarande | 0,39 | ||
2620 INSTALLATION I LISTER
01 Installation i lister prissätts enligt tabell 2610. Rad väljs utgående från listens tvärsnitt, enligt den största sidan, och installationsunderlag från kolumn 2 eller 3.
2630 RÖRLEDNINGAR | ||||
Rörledningens yttre diameter | 1 | 2 | 3 | |
Ytinstallationer | ||||
€/m | Infällda | Murade, rörslitsade, i timmer, hål, ytplattor, nedsänkta, tak, | Sten eller metall | |
trä eller hylla | |||
Högst 21 mm | 0,65 | 0,94 | 1,43 |
Högst 28 mm | 1,10 | 1,67 | 1,96 |
Högst 45 mm | 1,36 | 2,04 | 2,36 |
Över 45 mm | 1,61 | 2,42 | 3,34 |
11
12
13
14
DEL 27 INSTALLATION AV LEDNINGAR OCH KABLAR
2701 Allmänt
01 För samlingsledningar (över 5 ledningar) och ledningar under 1,5 mm² har en jämförelsetabell utarbetats i slutet av denna prissättning. En plattledning under 1,5 mm2 prissätts 0,8 x den största yttre diametern.
02 Vid bruk av maskinell draghjälp ska man komma överens om det lokalt (arbetsgivare/ledande montör).
03 Före ledningen dras ska arbetsgivaren ge en förteckning över ledningsdragning eller gruppnumrerade nivåbilder eller någon annan bestämmelse om ledningens eller kablarnas storlek och mängd.
04 Från kolumn 1 prissätts installationen av två eller flera kablar i ett rör som en arbetsprestation.
05 Följande installationsmetoder prissätts från tabell 2710, kolumn 5 och den ifrågavarande raden:
– genom att binda i betongjärn
– fästa i vajrar
– vajerfästa
06 Följande installationsmetod prissätts från tabell 2710, kolumn 8 och den ifrågavarande raden:
– genom att limma fast i underlaget.
07 När man installerar andra än kablar som dragdon prissätts de enligt tabell 2710, rad 11, kolumn 3.
08 Installation av anslutningssladd prissätts enligt tabell 2710 kolumn 2.
09 När man installerar ledningar där det förutom ändkablar även ingår styrkablar prissätts de enligt tvärsnittet på ändkablarna.
10 Installation av värmekabel i lister prissätts enligt tabell 2710, kolumn 6 och ifrågavarande rad.
11 Specialmätning och markering i protokollet av värmekabeln prissätts enligt tabell 3110, rad 28.
12 Rader 16–19 i tabell 2710 gäller inte Cu-kablar, som prissätts enligt tabell 2711
2710 INSTALLATION AV LEDNINGAR OCH KABLAR | |||||||||
Ledningens tvärsnitt/mm2 högst €/m | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |
Infälld installation | Installation i kabelkanaler | Ytinstallationer | |||||||
Installation av kablar i rör och hålor | I marken | I rör, utan rör, i hål och kanal | Uträtade | Fästa | Fästa på en viss distans | Trä | Sten, metall | ||
11 | 2,5 mm² | 0,08 | 0,21 | 0,47 | 0,34 | 0,67 | 0,83 | 0,83 | 1,28 |
12 | 6 mm² | 0,12 | 0,29 | 0,59 | 0,45 | 0,81 | 0,98 | 1,02 | 1,41 |
13 | 16 mm² | 0,18 | 0,29 | 0,69 | 0,50 | 0,92 | 1,18 | 1,24 | 1,67 |
14 | 35 mm² | 0,26 | 0,54 | 0,86 | 0,72 | 1,32 | 1,51 | 1,58 | 2,16 |
15 | 70 mm² | 0,32 | 0,65 | 0,97 | 0,90 | 1,51 | 1,77 | 2,01 | 2,90 |
16 | 120 mm² | 0,45 | 0,90 | 1,24 | 1,24 | 1,92 | 2,30 | 2,78 | 4,04 |
17 | 185 mm² | 1,13 | 1,36 | 1,56 | 2,49 | 2,98 | 3,46 | 4,79 | |
18 | 300 mm² | 1,36 | 1,58 | 2,11 | 3,16 | 3,89 | 4,13 | 5,69 | |
19 | 800 mm² | 1,58 | 2,03 | 2,86 | 4,18 | 5,47 | 5,72 | 7,23 | |
2711 INSTALLATION AV Cu-LEDNINGAR OCH KABLAR, tvärsnitt 120 mm2 – 800 mm2 | |||||||||
Ledningens tvärsnitt/mm2 högst | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |
Infälld installation | Installation i kabelkanaler | Ytinstallationer | |||||||
Installation av kablar i rör och hålor | I marke n | I rör, utan rör, i hål och kanal | Uträtade | Fästa | Fästa på en viss distans | Trä | Sten, metall | ||
16 | 120 mm² Cu | 0,45 | 0,90 | 1,24 | 1,36 | 2,11 | 2,30 | 2,78 | 4,04 |
17 | 185 mm² Cu | 1,13 | 1,36 | 1,72 | 2,74 | 2,98 | 3,46 | 4,79 | |
18 | 300 mm² Cu | 1,36 | 1,58 | 2,32 | 3,48 | 3,89 | 4,13 | 5,69 | |
19 | 800 mm² Cu | 1,58 | 2,03 | 3,15 | 4,60 | 5,47 | 5,72 | 7,23 | |
2715 DRAGNING AV LEDNINGAR ELLER KABLAR I RÖR SOM INSTALLERATS AV ANDRA | |||
Ledningens tvärsnitt/mm2 högst €/m | 1 | 2 | |
Installation av kablar i rör/hålor | Installation av ledning eller kabel i rör | ||
11 | 2,5 mm² | 0,10 | 0,61 |
12 | 6 mm² | 0,15 | 0,77 |
13 | 16 mm² | 0,23 | 0,89 |
14 | 35 mm² | 0,31 | 1,02 |
15 | 70 mm² | 0,38 | 1,15 |
16 | 120 mm² | 0,51 | 1,40 |
17 | 185 mm² | 1,53 | |
18 | 300 mm² | 1,79 | |
19 | 800 mm² | 2,30 | |
DEL 28 INSTALLATION OCH/ELLER KOPPLING AV INFÄLLBARA ELLER YTLIGA APPARAT- ELLER FÖRDELNINGSDOSOR, STICKKONTAKTER OCH GRENUTTAG ELLER MOTSVARANDE
2801 Allmänt
01
När man utför enbart installation av en apparatdosa prissätts
den enligt tabell 2811 och en fördelningsdosa på motsvarande vis från tabell 2821.
02
När man utför enbart fästning och/eller koppling av en apparatdosa prissätts den enligt tabell 2811 och en
fördelningsdosa på motsvarande vis från tabell 2821.
03
Inställning och testning av systemet prissätts lokalt (arbetsgivare/ledande montör).
04
Tilläggspris för installation av dosa betalas enligt tabell 2830, rad 13, i följande fall:
– installation av dosa i golvkapsling
– i timmer eller murbruk
– inpassande i plattbeläggningen
– i rörslits
05
I installationspriset ingår koppling såsom fastställts i tabellerna.
06
Ifall man i objekt enligt tabell 2811 eller 2821 måste utföra arbete som inte ingår i priserna, prissätts arbetet enligt andra tabeller. T.ex. skyddssockor och klämmor (som kläms med arbetsredskap).
07
Ifall man utrustar en elapparat eller apparat som prissatts enligt
denna del med andra delar än de som hörde till apparaten (t.ex. tätningsnipplar), prissätts dessa delar enligt del 31.
08
När man utför installation av dosor i en metallform jämte borrning av hål prissätts arbetet enligt tabell 2811 eller 2821
från kolumn 2 i ifrågavarande rad.
09
I tabell 2811.3.4.5 liksom tabell 2831.3 prissätts färdiga doshelheter.
2810 YTINSTALLATION OCH/ELLER KOPPLING AV INFÄLLDA DOSOR, DOSAPPARATER, STICKKONTAKT ELLER MOTSVARANDE
Allmänt
01
I denna tabell prissätts infällda samt ytinstallationer av dosor och utrustning som väger högst 0,5 kg och vars nominella spänning är högst 250 V. Undantagsfall är kraft- och skarvstickkontakter samt snabbkopplingar (16 A/400 V) som prissätts enligt denna tabell.
02
I tabellpriserna ingår eventuellt följande arbetsmoment:
– installation av dosa jämte tillbehör
– fästning och/eller koppling av elapparatdosa
– förhöjningsring/-ringar med skruvar
– förhöjningsskruvar
– dosstöd
– skyddsplatta
– löstagning och/eller fästning av en del som kommer med högst fyra elapparater
03
De största tvärsnitten för ledningar prissätts enligt följande: Koppling enligt del 25 och dosans installation från tabell 2811, rad 11, ifrågavarande kolumn.
04
I installationspriset ingår koppling av högst sex kablar. Överskridande kabeländor prissätts från rad 21.
05
Ifall det inte är möjligt att förbereda sensorn i samma
arbetsprestation som installationen av elapparaten, avtalar man om detta lokalt (arbetsgivare/ledande montör).
06
Installation av stick- eller skarvstickkontakt till en ledning prissätts enligt tabell 2811, rad 23 eller rad 24.
2811 YTINSTALLATION OCH/ELLER KOPPLING AV INFÄLLDA DOSOR, DOSAPPARATER ELLER MOTSVARANDE
€/st. | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |
Infälld/ | Sten, | Installatio | Installatio | Installatio | ||
trä | metall | n av | n av | n av | ||
dosappara | dosappara | dosappara | ||||
t genom | t genom | t genom | ||||
tryckning | tryckning | tryckning | ||||
och | och | eller | ||||
koppling | koppling | kombinati | ||||
av | via | on av | ||||
ledningar | stickkonta | stickkonta | ||||
kt | kter | |||||
11 | upp till 1,5 mm² | 3,64 | 4,50 | 2,57 | 1,82 | 0,86 |
12 | 2,5 mm² | 4,50 | 5,13 | 2,78 | 1,82 | 0,86 |
€/st. | 1 | |||||
21 | Överskridande | 0,53 | ||||
kabeländor | ||||||
22 | Överskridande | 0,43 | ||||
delar | ||||||
23 | Enfasig | 3,46 | ||||
snabbkoppling | ||||||
24 | Trefasig | 5,37 | ||||
snabbkoppling | ||||||
2815 INSTALLATION OCH/ELLER KOPPLING AV ADB-SYSTEM
Allmänt
01 Från denna tabell prissätts installation och korskoppling av ett adb- system till en dosa (RJ 45).
02 I tabellpriserna ingår eventuellt följande arbetsmoment:
– installation av dosa jämte tillbehör
– fästning och/eller koppling av elapparatdosa
– förhöjningsskruvar
– förhöjningsring/-ringar med skruvar
– dosstöd
– löstagning och/eller fästning av en del som kommer med högst fyra elapparater
– installation av kabel mellan panel och dosa
– koppling av panelända (kabeln som går till dosan)
– installation av färdiga namnlappar
– skyddsplatta
03 En punkt enligt tabellen är en dosa i en eller två delar.
04 Priserna är uträknade enligt kablar och kopplingar av typen cat 5 – cat 7.
05 Ifall arbetsmängden i de nyare kategorierna ökar, avtalar man lokalt om tilläggspriset (arbetsgivare/ledande montör).
06 Mätning ingår inte i priserna.
07 Ifall företagets (enhetens) yrkesskicklighet eller kapaciteten hos arbetskraften kräver det, kan arbetet låta utföras av utomstående underleverantörer.
2816 INSTALLATION AV ADB-PUNKT
€/st. | 1 | 2 | 3 | 4 | |
De första | 101–300 | 301–500 | över 500 | ||
100 | |||||
dosorna | |||||
11 | Oskyddade | 26,00 | 24,00 | 22,00 | 20,00 |
12 | Skyddade | 29,00 | 27,00 | 25,00 | 23,00 |
2820 INSTALLATION OCH/ELLER KOPPLING AV INFÄLLDA ELLER YTLIGA FÖRDELNINGSDOSOR, FÖRGRENINGSDOSOR OCH MOTSVARANDE
Allmänt
01 Från denna del prissätts fästningen och kopplingen av infällda och ytliga fördelningsdosor. Koppling till nätverk av kablar vars tvärsnitt är mindre än 1 mm² prissätts enligt del 2512 och dosans installation från tabell 2821, rad 11, ifrågavarande kolumn.
02 De största tvärsnitten för ledningar prissätts enligt följande: Koppling enligt del 25 och dosans installation från tabell 2821, rad 11, ifrågavarande kolumn.
03 I tabellpriserna ingår eventuellt följande arbetsmoment:
– installation av dosa jämte tillbehör – koppling av högst 25
– koppling av förgreningar till dosan kabeländor
– dosans lock – överskridande kabeländor
– förhöjningsring/-ringar med prissätts från rad 21. skruvar
– dosstöd
04 Takstickkontakter eller motsvarande elapparater som installeras ovanpå den kopplade fördelningsdosan eller dosapparaten prissätts enligt tabell 2811 utöver den kopplade dosan.
2821 INSTALLATION OCH/ELLER KOPPLING AV INFÄLLDA ELLER YTLIGA FÖRDELNINGSDOSOR ELLER MOTSVARANDE
€/st. 1,0–1,5 mm² 2,5 mm² 6,0 mm² €/st. Överskridande kablar | 1 | 2 | 3 | |
Infälld/ | Sten, | Förgreningsdosa (fäst) | ||
trä | metall | med | ||
kopplingsstickkontakt | ||||
11 | 6,21 | 7,28 | 3,53 | |
12 | 7,28 | 8,35 | 3,53 | |
13 | 8,57 | 9,64 | ||
1 | ||||
21 | 0,53 | |||
2830 TILLÄGGSARBETE I SAMBAND MED TABELLER 2811 OCH
2821
€/st. | 1 | |
11 | Förberedelse för koppling av ledningar och ledningsändor av | 2,91 |
typen MCMK, MLJM, MLJRM, MJAM och FRHF eller | ||
motsvarande. | ||
12 | Tillägg för behandling av flätsocka | 1,93 |
13 | Laddning som installeras för dosa eller tilläggspris för | 1,60 |
installation av dosa enligt tabell 2801, rad 04. | ||
14 | Installation av anslutningslock, betalas enbart när | 1,40 |
installationsmetoden ändras. I priset ingår möjlig | ||
dragborttagning. | ||
15 | Kodning av brandvarnare | 1,29 |
DEL 29 INSTALLATION AV BELYSNING
2901 Allmänt
01 I installationspriset för belysning ingår eventuellt följande arbetsmoment:
– installation av xxxxxxxxx på sin plats
– koppling av gruppledning
– installation av lampor eller lysrör
– löstagning och/eller fästning av en del som kommer med högst
– fyra belysningsanordningar
– fästningsutrustning för delarna
– skruvar som behövs i monteringen
– muttrar och underlag
– rörändor
02 Som grund för installationspriset för belysning är belysningsanordningens vikt och längden på den största sidan. Med längden på den största sidan avses den största sidolängden på belysningsanordningens reflexkapsel eller själva belysningshelheten, eller diametern på en rund belysningsanordning.
Belysningsanordningens hängare uppmärksammas inte vid fastställning av längden. Som belysningsanordningens vikt används den vikt tillverkaren meddelat.
03 Belysningsanordningen levereras som en ihopsatt helhet som är redo att fästas och kopplas. Det här förutsätter att man inte på bygget måste utföra ledningsdragningar inuti belysningsanordningen, borrningar eller motsvarande åtgärder för att den ska kunna installeras. Ifall man tvingas utföra sådana arbeten ska man komma överens om dem från fall till fall (arbetsgivare/ledande montör).
04 Till belysningsanordningen hör andra kopplingar än gruppledningen från del 25.
05 Ett specialgaller som överskrider belysningsanordningens yttermått prissätts från fall till fall (arbetsgivaren/ledande montör).
06 När man fäster belysningsanordningen i belysningsskena eller motsvarande utan borrning prissätts arbetet enligt kolumnen ”Trä".
07 Från kolumn 3 prissätts installation av belysning, som sker genom att lyfta den på plats.
Koppling av belysningen till nätverket kan antingen utföras halvfast eller genom stickkontakt.
Enligt denna kolumn prissätts även en belysning som kopplas via en kontaktskenas adapter.
08 Ifall en belysningsrad (ramp) levereras till bygget som ett färdigt element, fastställs installationspriset utgående från elementets längd och vikt.
09 Om belysningsraden (rampen) sätts ihop på bygget av olika belysningsanordningar före den installeras på sin plats, blir installationspriset såsom för installation av olika belysningsanordningar.
10 För installation av en belysningsanordning som är infälld i konstruktionen betalas ett tillägg för infällning, ifall installationen på plats sker i infällningshålet.
11 Ifall knockouten för kablar i belysningsanordningen måste öppnas genom borrning, prissätts arbetet från del 31.
12 Installation av områdesbelysning som utförs som ett skilt arbete prissätts från fall till fall (arbetsgivaren/ledande montör).
13 I priset för installation i stolpe ingår övervakning av förflyttningen till installationsplatsen, övervakning av hålen för ledningar som ska göras i betongunderlaget, samt placering av ledningen på sin plats medan stolpen lyfts.
14 Med stolpens längd avses helhetslängden på stolpen som tillverkaren meddelat.
15 För ledningsdragning i stolpe betalas enligt del 27. Fästning av utrustning i kopplingsutrymmet prissätts från del 24 och kopplingen från del 25.
2910 INSTALLATION AV BELYSNINGSANORDNING
Största sidolängd 175 cm | 1 | 2 | 3 | |
Antalet fästningspunkter för | Trä | Sten, | Ofäst | |
belysningsanordningen 1-4 | metal | |||
l | ||||
€/st. | ||||
11 | Vikt högst 3 kg | 4,11 | 4,75 | 1,94 |
12 | Vikt högst 6 kg | 5,62 | 7,13 | 2,81 |
13 | Vikt högst 12 kg | 6,70 | 8,21 | 3,46 |
14 | Separat väggfäste/skiva | 1,74 | 3,18 | |
1 | ||||
21 | Tilläggspris för överskridande vikt för varje | 1,30 | ||
begynnande 5 kg | ||||
22 | Tilläggspris för överskridande längd för varje | 1,38 | ||
begynnande 50 cm | ||||
23 | Överskridande fästningspunkter | 1,18 | ||
2911 TILLÄGGSARBETEN I SAMBAND MED INSTALLATION AV BELYSNING
11 | €/st. Skarv av gruppledning med en ledning på högst 2,5 mm² | 1 |
1,77 |
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
2920
Skarv av gruppledning med en ledning på högst 4–6 mm²
Förberedande för koppling av en ledningsända för ledningar av typen MCMK eller FRHF.
Tilläggspris för belysning som infälls i konstruktionen.
Mätning av djupet på en belysningsgrop i konstruktionen i vilken belysningsanordningen ska infällas eller mätning av fästningsunderlaget för en belysningsanordning som ska installeras på ytan och/eller övervakning av detta.
Tilläggspris för belysningsanordning som även har en stickkontakt/strömställare.
Installation av snö- eller vattenskydd Överskridande delar
Installation av skena under belysningsanordning och avkapning/m
Tilläggspris för installation av lysrör med vattentäta hållare Skyddssockor på kablarna, per belysningsanordning Avkapning och tillverkning av hängstång, kedja eller vajer
Borttagning av skyddsplast kring reflex/belysningsanordning
INSTALLATION AV STOLPAR
2,55
2,67
0,53
0,86
1,16
1,08
0,39
2,95
0,67
0,88
0,59
0,59
€/st. | 1 Trä | 2 Sten, metall | |
Fästning av fäste i stolpen | |||
11 | Fästets längd per begynnande 1,5 m | 3,48 | 4,64 |
Installation av stolpe | 1 | ||
21 | Stolpens längd per begynnande 1,5 m | 2,18 | |
22 | Installation av belysningsanordning | 7,27 | |
23 | Separat hylsa för att fästa belysningsanordningen och dess fäste. | 1,16 | |
24 | Installation av värmestickkontaktkapslingen från del 24 och koppling från del 25 |
DEL 30 INSTALLATION AV KABELKANALER
3001 Allmänt
01 Enligt den här delen prissätts installationen av kabelhyllor, belysningsskenor samt kabel- och stickkontaktkanaler.
02 Arbetsgivaren och arbetsgruppen är skyldiga att förhandla om huruvida arbetsgruppen med tanke på arbetets omfattning och tidtabell har möjlighet att utföra installationen av kabelkanaler.
03 Ifall inte annat föranleds av särskilda skäl (se avtal om bruk av utomstående arbetskraft), ingår installationen av kabelkanaler i
ackordet i sådana arbetsobjekt där den sammanlagda mängden kabelkanaler uppgår till högst 1500 meter.
04 Meterpriset räknas längs med kabelkanalens mittlinje.
05 Till installationspriset hör hopsättningen av färdiga delar samt nödvändiga fästningar och avkapningar för att få dem i användningsskick.
3010 INSTALLATION AV KABELKANALER
€/m | 1 | 2 | 3 | |
1–200 m | 201–800 m | 801–1500 m | ||
11 | Installation av kabelhylla | 4,52 | 3,54 | 3,14 |
12 | Installation av | 3,14 | 2,75 | 2,16 |
belysningsskena | ||||
13 | Installation av kabelkanal | 4,32 | 3,93 | 3,34 |
14 | Installation av tung | 5,65 | 4,43 | 3,93 |
kabelhylla, vikt över 4 | ||||
kg/m | ||||
€/st. eller m | 1 | |||
19 | Installation av lock på kabelkanal (m) | 0,39 | ||
20 | Byggande av förgrenings- eller riktningsändring eller | 3,14 | ||
installation av ett färdigt kabelkanalshörn eller en | ||||
riktningsändring som byggs istället för den (st.) | ||||
21 | Installation av elapparatinstallationsplatta (st.) | 1,28 | ||
22 | Installation av skyddsplatta på hylla (st.) | 6,88 | ||
23 | Installation av bottenplatta på hyllor per begynnande 2 | 0,98 | ||
m | ||||
24 | Höljspjäle, mellanvägg, skyddsplatta för kabelkanal | 0,69 | ||
(m) | ||||
25 | Utförande av kabelhål i kanalen (st.) | 1,96 | ||
26 | Installation av krage för kabelkanalen eller installation | 0,39 | ||
av ljudtätningsbit | ||||
27 | Skild grundlist för dosa (st.) | 0,73 | ||
28 | Golvkapsling (st.) | 5,89 | ||
DEL 31 KOMPLETTERINGSDEL FÖR PRISSÄTTNINGEN
3101 Allmänt
01 De tilläggs-, reparations-, ändrings- och kompletteringsarbeten som finns i delarna 23-30 av denna prissättning prissätts i denna tabell, ifall de inte redan ingår i priserna i tabellen i fråga.
02 Materialtjockleken för borrningar är högst 3 mm. I borrningspriset för rad 11 ingår eventuell bindning.
3110 | KOMPLETTERINGSPRISER | 1 |
€/st. | ||
11 | Hålets diameter högst 10 mm | 0,69 |
12 | Hålets diameter högst 30 mm | 1,18 |
13 | Hålets diameter högst 40 mm | 1,38 |
21 | Mätning av plats för hålborrning (hålor och balkar) | 0,39 |
22 | Öppning av knockouter för flänsar till hål III | 0,98 |
23 | Borttagning och/eller fästning av flänsen eller ändflänsen | 2,95 |
24 | Fästning eller borttagning av en tätning med spiral eller | 0,79 |
kontramutter, en expanderings-/reduktionsmuff, | ||
slangklämmor o.d. | ||
25 | Hinne- eller gummipackning som installeras genom | 0,49 |
tryckning | ||
26 | Byte av överlastrelä jämte kopplingar | 7,86 |
27 | Grundinställning av överlastrelä | 2,95 |
28 | Meddelande om motorers överströmsskydd | |
– utförande av mätningarna som tabellen förutsätter | 3,54 | |
– ifyllnad av tabellrad | ||
29 | Grundinställning av tids-, fel-, eller kontrollorgan. I priset | |
ingår två inställningar/elapparat eller apparat (t.ex. | 2,95 | |
programmering av två kretsar) | ||
30 | Granskning av funktion och eventuell rapportering om fel i | 2,36 |
en punkt som redan installerats i ett element | ||
31 | Radning av stenar för bastuugn för varje begynnande 9 kW | 2,95 |
32 | Flytt av bastuugnens termostat eller byte av händighet | 4,91 |
33 | Installation av termostatens kapillarrör och känselorgan | 3,54 |
34 | Separat krok i konstruktionen | 0,79 |
35 | Utrustningsklämma, kopplingskontakt eller radklämma | 0,39 |
36 | Installation av proppskåp, -hylla eller ritningskapsling jämte | 4,91 |
tillbehör | ||
37 | Komplettering av central, apparat eller elapparat med en | |
skild komponent som väger under 0,5 kg. Installeras genom | 0,39 | |
att trycka eller genom att fästa med eller utan arbetsredskap | ||
per två fästpunkter i färdiga fästpunkter. | ||
38 | Dragavlastning med knippe | 0,26 |
39 | Dragavlastning med fäste | 0,53 |
40 | Spänning av dragavlastare (t.ex. dragavlastning av | 0,53 |
spisledning) | ||
41 | Hål för dosa i plattvägg | 1,38 |
3120 MARKERANDE OCH IDENTIFIERANDE AV LEDNINGAR OCH KABLAR SAMT CENTRALER OCH ELAPPARATER
01 Med färdiga identifikationer avses en identifikation som kan
installeras som en engångsprestation. Att utarbeta identifikationer som samlas på ett skilt markeringsunderlag till en helhet prissätts enligt rad 11.
02 Ifall man vid installation av identifikationen måste öppna en koppling och koppla på nytt, betalas för en andra koppling.
3121 MARKERANDE OCH IDENTIFIERANDE AV LEDNINGAR ELLER KABLAR SAMT CENTRALER ELLER ELAPPARATER
€/st. eller m | 1 | |
11 | Samlande av identifikation för varje begynnande fyra | 0,49 |
tecken | ||
12 | Installation av färdig identifikation för ledning eller kabel | 0,49 |
(€/st.) | ||
13 | Tillverkning av identifikation (€/st.) | 0,49 |
14 | Installation av identifikationsband för jordkabel (€/m) | 0,12 |
15 | Installation av skyddsränna av plast (€/m) | 0,26 |
Elapparat- och apparatskyltar | ||
16 | Installation av färdig identifikation med skruvar eller nitar | 1,18 |
(€/st.) | ||
17 | Installation av färdig identifikation med lim eller som | 0,59 |
klistermärke (€/st.) | ||
Markerande av kabelns längd i förteckningen över | ||
dragning | ||
18 | Ledning/kabel, med färdig metermängd (€/st.) | 0,39 |
19 | Ledning/kabel, som dras genom mätaren (€/st.) | 0,59 |
2710 XXXXXXXXXX- OCH GRUPPLEDNINGSKABLAR SOM PRISSÄTTS ENLIGT TABELL (JÄMFÖRELSETABELL)
Diameter på högst 16 mm prissätts på rad 11
KLM | 2 x 0,8 – 4 x 0,8 | MMO | 7 x 1,5 12 x 1,5 7 x 2,5 |
KLMA | 2 x 0,8 + 0,8 – 4 x 0,8 + 0,8 | ||
NOMAK, REDAK | 1 x 2 x 0,5 + 0,5 – 12 x 2 x 0,5 + 0,5 | ||
JAMAK, KJAAM | 1 x (2+1) x 0,5 – 12 x (2+1) x 0,5 | MSMO | 7 x 1,5 12 x 1,5 |
MHS | 1 x 4 x 0,5 – 50 x 2 x 0,5 | MCMO | 7 x 1,5 7 x 2,5 |
VMOHBU | 1 x 4 x 0,5 – 20 x 2 x 0,5 | MKMO | 7 x 1,5 12 x 1,5 |
TELLU | 7 | MSMSO | 7 x 1,5 |
12 | MJAM | 7 x 1,5 | |
13 | 12 x 1,5 | ||
17 | 7 x 2,5 | ||
MMSA | 4 x 0,8 + 0,8 – | MJAM-ARM | 7 x 1,5 |
40 x 0,8 + 0,8 | MLOM | 7 x 2,5 | |
MMPMA | 4 x 0,8 + 0,8 – | ||
12 x 0,8 + 0,8 | |||
MCUM | 1,1/7,3 | ||
MHDS | 4 x 2 x 0,5 | ||
2 x (4 x 2 x 0,5) | |||
25 x 2 x 0,5 | |||
MDS | 4 x 2 x 0,5 | ||
MKMO | 3 x 0,75 – | ||
12 x 0,75 | |||
MSMO | 3 x 0,75 – | ||
19 x 0,75 | |||
MSMSO | 3 x 0,75 – 7 x 0,75 | ||
KLMAM | 2 x 2 x 0,6 | ||
4 x 2 x 0,6 | |||
AJS | 75 – 5 | ||
RG | 58 C/U | ||
59 B/U | |||
62 A/U | |||
KJMS | Alla | ||
JAMAK–ARM | 4 x (2+1) x 0,5 | ||
KJAAM–ARM | 4 x (2+1) x 0,5 | ||
8 x (2+1) x 0,5 | |||
Diameter på 16–20 mm prissätts på rad 12
NOMAK,REDAK | 24 x 2 x 0,5 + 0,5 | MMO | 19 x 1,5 |
12 x 2,5 | |||
JAMAK-ARM | 8 x (2 + 1) x 0,5 | MCMO | 12 x 1,5 |
19 x 1,5 | |||
12 x 2,5 | |||
KJAAM-ARM | 12 x (2 + 1) x 0,5 | ||
MHS | 100 x 2 x 0,5 | MSMO | 19 x 1,5 |
VMOHBU | 30 x 2 x 0,5 | MSMSO | 12 x 1,5 |
TELLU | 5 | MJAM | 19 x 1,5 |
MMPMA | 20 x 0,8 + 0,8 | MJAM-ARM | 12 x 1,5 7 x 2,5 |
MHDS | 50 x 2 x 0,5 | ||
MSMO MSMSO | 27 x 0,75 12 x 0,75 19 x 0,75 | MLORM | 7 x 1,5 7 x 2,5 |
Diameter på 20–24 mm prissätts på rad 13
JAMAK, KJAAM | 24 x (2 + 1) x 0,5 | MMO | 27 x 15 |
JAMAK-ARM | 12 x (2 + 1) x 0,5 | 37 x 1,5 | |
KJAAM–ARM | 24 x (2 + 1) 0,5 | 19 x 2,5 | |
MHS | 200 x 2 x 0,5 | 27 x 2,5 | |
VMOHBU | 50 x 2 x 0,5 | MCMO | 27 x 1,5 |
TELLU | 3 | 19 x 2,5 | |
MMPMA | 40 x 0,8 + 0,8 | MSMO | 27 x 1,5 |
MHDS | 100 x 2 x 0,5 | MSMSO | 19 x 1,5 |
MLVMU | 5 x 4 x 0,8 | MJAM-ARM | 19 x 1,5 |
MSMO | 37 x 0,75 | MLOM | 12 x 2,5 |
MSMSO | 27 x 0,75 | MLORM | 12 x 1,5 |
19 x 1,5 | |||
12 x 2,5 | |||
Diameter på 24–28 mm prissätts på rad 14
NOMAK, REDAK | 48 x 2 x 0,5 + 0,5 | MMO | 37 x 2,5 |
KJAAM | 48 x (2 + 1) x 0,5 | MCMO | 37 x 1,5 27 x 2,5 |
JAMAK-ARM | 24 x (2 + 1) x 0,5 | MSMSO | 27 x 1,5 37 x 1,5 |
VMOHBU | 100 x 2 x 0,5 | ||
MLOM | 19 x 2,5 | ||
MLVMU | 10 x 4 x 0,8 | MLORM | 27 x 1,5 19 x 2,5 12 x 4 |
MSMSO | 37 x 0,75 |
Diameter på 28–32 mm prissätts på rad 15
JAMAK | 48 x (2 + 1) x 0,5 | MCMO | 37 x 2,5 |
MLVMU | 15 x 4 x 0,8 | MLOM | 27 x 2,5 |
MLORM | 27 x 2,5 | ||
Diameter på 32–36 mm prissätts på rad 16
JAMAK-ARM | 48 x (2 + 1) x 0,5 |
KJAAM-ARM | 48 x (2 + 1) x 0,5 |
MHS | 400 x 2 x 0,5 |
MLVMU | 25 x 4 x 0,8 |
Diameter på över 36 mm prissätts på rad 17
VMOHBU | 200 x 2 x 0,5 |
300 x 2 x 0,6 | |
400 x 2 x 0,7 | |
600 x 2 x 0,8 | |
MHS | 800 x 2 x 0,5 |
MLVMU | 50 x 4 x 0,8 |
§ 9 ERSÄTTNING MOTSVARANDE GENOMSNITTLIG TIMFÖRTJÄNST
9.1 Som ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst används den genomsnittliga timförtjänsten för semester som beräknats enligt § 17 punkt 4 för föregående semesterkvalifikationsår, höjt med en procentenhet som organisationerna som är part i detta kollektivavtal avtalat om.
9.2 Semesterkvalifikationsårets sista lönebetalningsperiod är den som upphör 31.3 eller närmast där före.
Från och med början av därpå följande lönebetalningsperiod används den nya ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst som formats enligt punkt 9.1 och 9.3, med beaktande av bestämmelserna i punkt 9.4 och 9.5.
9.3 Organisationernas avtalade förhöjningsprocent för 1.4.2012–31.3.2013 är 2,5 %.
9.4 Ifall arbetstagarens lönegrupp ändras under avtalsperioden justeras hans eller hennes ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst på så sätt att den förhöjs i relation till hans eller hennes grundtimlöner.
9.5 Ersättningen motsvarande genomsnittlig timförtjänst ska vara minst lika hög som arbetstagarens personliga tidlön.
9.6 För en arbetstagare som inte ännu fått sin ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst enligt punkt 1 uträknad, uträknas istället en genomsnittlig timförtjänst för semester varannan lönebetalningsperiod fr.o.m. början av anställningsförhållandet såsom § 17 punkt 4 förutsätter för beräkningen av semesterersättningen.
Denna uträknade genomsnittliga timförtjänst för semester används som sådan för ersättningar motsvarande arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst under de två följande lönebetalningsperioderna.
Timmarna med ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst ersätts i början av anställningsförhållandet retroaktivt med den första beräknade genomsnittliga timförtjänsten för semester då den blivit uträknad.
§ 10 VÄNTETID OCH ERSÄTTNING
10.1 När ett arbete är färdigt och arbetstagaren på grund av arbetsarrangemangen kortvarigt måste vänta på ett nytt arbete, betalas åt honom eller henne lön för väntetid som motsvarar grundtimlönen.
10.2 Om en arbetstagare utan eget fel måste vänta på ett redan igångsatt bygge vari han eller hon betalas personlig tidlön för arbetet, betalas för väntetiden lön för väntetid som är lika stor som denna lön. Ifall man kommit överens om att i ovan nämnda arbete betala tillägg för speciella arbeten tas detta tillägg också i beaktande i beloppet på lönen för väntetid.
10.3 Om arbetstagaren måste vänta på en ackordarbetsplats utan eget fel betalas åt honom eller henne för väntetiden lön enligt den ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst som fastställts enligt § 9 som inte dras av från ackordets slutgiltiga ackordspris.
Dylika väntesituationer är bl.a.
a) väntan på installationsmaterial, arbetsredskap, ritningar, arbetsledning e.d.
b) avbrott i arbetet på hela bygget eller en betydande del av det på grund av köld, storm e.d. hinder som förorsakats av naturkrafter
c) ett oförutsägbart förhinder som beror på byggarbetets avancemang.
Arbetstagarens eller arbetsgruppens ledande montör är skyldig att utan dröjsmål meddela närmaste chef då väntesituationen inleds.
Arbetsgivaren ska ge en arbetstagare som befinner sig i en väntesituation arbete inom arbetstagarens bransch antingen på själva bygget eller vid ett annat arbetsobjekt, och arbetstagaren är skyldig att utföra detta.
Ifall det inom företaget inte finns andra arbeten för branschen och väntetiden blir långvarig, dock minst en vecka lång, kan arbetstagaren permitteras på viss tid via ett meddelande som skriftligen ges under arbetstid dagen före.
I detta fall måste man dock beakta bestämmelserna i 2 kap. 12 § 2 och 3 mom. i arbetsavtalslagen om arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.
Avbrott på ackordsarbetsplatsen som beror på arbetenas karaktär inom elektrifieringsbranschen omfattas inte av konceptet om väntetid.
Ifall arbetet avbryts för längre tid än en arbetsdag ska arbetstagaren antingen kallas bort från bygget eller permitteras enligt ovan nämnda sätt.
Ifall arbetstagaren istället får instruktioner att stanna på bygget, betalas åt honom eller henne lön enligt ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst.
§ 11 TILLÄGG
Tilläggen ska vara skilda i lönespecifikationen.
Arbetstagare får ett tillägg för en utförd yrkesexamen eller specialyrkesexamen inom sitt eget uppgiftsområde enligt följande tabell fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast den nämnda dagen:
1.9.2012 €/h | 1.2.2013 €/h | 1.10.2013 €/h | |
Yrkesexamenstillägg | 0,50 | 0,51 | 0,52 |
Specialyrkesexamenstillä gg | 0,90 | 0,92 | 0,94 |
Med yrkesexamen och specialyrkesexamen avses en examen enligt lagen om yrkesexamina som arbetstagaren godkänt har avlagt och utbildningsstyrelsen godkänt inom en bransch som motsvarar arbetstagarens arbetsuppgifter.
Tidigare utförda yrkesexamina för vilka ovan nämnda tillägg betalats omfattas av tillägget.
Tillägget betalas bara utgående från en godkänd yrkes- eller specialyrkesexamen inom elbranschen, och inget tillägg för yrkesexamen betalas vid sidan om ett tillägg som betalas för en specialyrkesexamen.
Ovan nämnda tillägg betalas från början av anställningsförhållandet om arbetstagaren företett betyg över utförd examen i början av anställningsförhållandet. I andra fall betalas tillägget från och med början av den lönebetalningsperiod som närmast följer på dagen då examensbeviset företetts.
Tillägget betalas i alla löneformer skilt, och beaktas inte då ett gruppackord delas mellan arbetstagarna som deltagit i ackordet.
Arbetstagaren ersätts för inkomstbortfallet som orsakats av deltagande i avläggandet av yrkes- och specialyrkesexamen enligt ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst samt tillfällets direkta kostnader, med den förutsättningen att arbetstagaren på förhand kommit överens om avläggandet av examen och sitt deltagande med arbetsgivaren.
Ovan nämnda ersättningar betalas för minimiantalet tillfällen som behövs för att avlägga examen, inte för omtagningar på grund av underkända yrkesprov.
Arbetstagaren har rätt att få befrielse från arbetet för förnyande av examen eller en del av den efter att först ha meddelat arbetsgivaren om det minst en vecka på förhand.
11.2 Tillägg för ytterst smutsigt och ytterst betungande arbete
1 Då en arbetstagare tvingas arbeta i sådana omständigheter som kan anses vara ytterst smutsiga eller ytterst betungande, betalas åt honom eller henne för de arbetstimmar som han eller hon utför det ifrågavarande arbete ett särskilt tillägg enligt följande tabell fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast den nämnda dagen:
1.9.2012 €/h | 1.2.2013 €/h | 1.10.2013 €/h |
0,40 | 0,41 | 0,42 |
Minimibeloppet för ytterst smutsiga arbeten per arbetsdag är ovan nämnda tillägg gånger fyra.
Det är inte möjligt att göra upp en exempelförteckning på ytterst betungande arbeten. Det att ingen förteckning finns får dock inte vara ett hinder för betalning av tillägget för ytterst betungande arbeten, ifall arbetet som utförs är väsentligen tyngre än betungande arbeten inom branschen.
Om arbetet samtidigt är både ytterst smutsigt och ytterst betungande betalas inte ovan nämnda tillägg två gånger.
2 För ytterst smutsiga arbeten betalas inte ovan nämnda tillägg ifall arbetstagaren får använda nödvändig och tillräcklig skyddsklädsel.
3 Ytterst smutsiga arbetsobjekt är arbete i djurhägnar eller avfallsbehandlingsutrymmen som är i användning eller som är otvättade, gamla verkstäder, smiderier, kol- och kokslager, gjuterier, tvätt av smutsiga motorer, reparation av smutsiga otvättade motorer, förlängningar och reparationer av kablar som utförs i jordgropar, oljebyte på transformatorer och oljebrytare, arbeten på brandplats efter eldsvåda, arbete i ytterst smutsiga källare i gamla hus, behandling av färska impregnerade stolpar, oljiga stora gjutformer, maskin- och roderrum och slag samt oljade valv då de kan likställas med oljade stora gjutformer.
4 Ytterst smutsiga arbeten kan också förekomma t.ex. i bilars underhållsgropar, i underhålls- och reparationsarbete av oljeförbränningsmaskiner, oljehamnar osv. För dessa arbeten betalas tillägg för smutsigt arbete, ifall deras smutsighet kan likställas med de arbeten som presenterats i punkt 3.
5 Vad gäller arbeten i hissbranschen avses med ytterst smutsiga arbeten sådant arbete som klart avviker från andra arbeten inom hissbranschen och där förbrukningen av kläder är så stor att den skyddsklädsel som arbetstagaren får enligt punkt 2 inte kan anses vara tillräcklig. Ytterst smutsiga arbeten är t.ex. reparation av maskiner och apparater i maskinrum, reparation av uppfångningsanordningar och våganordningar samt grindar, behandling av brotthjul, dragning och förkortning av rep, demontering av gamla hissar både helt och delvis samt en s.k. årlig storstädning.
Med ytterst betungande arbeten avses sådana arbeten som klart skiljer sig från betungande arbeten inom branschen. Ytterst betungande arbeten är byte av större motorer och drivhjul.
6 I samband med arbete med skepps- och jordkablar som möjligen utförs i trånga utrymmen och som är ytterst smutsiga och ytterst betungande iakttas även principen som framförts i punkt 4.
7 På sådana arbetsplatser där andra arbeten kan räknas som ytterst smutsiga arbeten räknas inte elektrifieringsarbeten enbart utgående från det här som hörande till dessa.
8 Arbetsgivaren och arbetstagaren ska före arbetet inleds komma överens om de arbetsobjekt för vilka det aktuella tillägget betalas.
11.3 Tillägg för krävande och besvärligt arbete
1 Före man börjar utföra arbete där betalningen av tillägg kan ifrågasättas ska arbetsgivaren och arbetstagaren gemensamt konstatera betalningsgrunderna för tillägget och komma överens om betalning av tillägget.
I sådana fall där ovan nämna förfaringssätt inte i praktiken kan tillämpas är arbetstagaren skyldig att på begäran ge en noggrann utredning över de orsaker på grundval av vilka han eller hon anser sig vara berättigad till tillägget. Krav om tillägg ska antecknas i nästa timanmälan som lämnas in. Krav som kommit senare är arbetsgivaren inte skyldig att ta i beaktande.
2 Tillägget fastställs enligt nedanstående tabell från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast det nämnda datumet:
1.9.2012 €/h | 1.2.2013 €/h | 1.10.2013 €/h |
1,60 | 1,64 | 1,67 |
Tillägget är en extraersättning som ges för arbetets svårighet. Som arbeten i denna punkt anses bl.a. följande arbeten:
1. sådana installationsarbeten som utförs på ett snedtak för en byggnad med minst två våningar eller yttervägg på motsvarande höjd;
2. vid utförande av de skyddsåtgärder som elsäkerhetsbestämmelserna förutsätter i starkspänningsanordningar;
3. arbete på stege eller gungbräde (båtsmansstol), då arbetsobjektets distans från golvet eller annan grund är minst 4 meter;
4. klättring till höga arbetsobjekt, master, skorstenar, specialstolpar. Tillägget betalas för tiden använd till att klättra upp och ner och för arbetet.
För arbeten som kan räknas som likvärdiga kan förteckningar läggas upp som är specifika för företaget eller arbetsplatsen.
Åt en arbetstagare som vid sidan om sitt eget arbete enligt avtal kör arbetsgivarens bil betalas ett förartillägg för varje lördag enligt följande tabell, fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast den nämnda dagen:
1.9.2012 €/dag | 1.2.2013 €/dag | 1.10.2013 €/dag |
2,45 | 2,51 | 2,56 |
Det ovan nämnda berör inte arbetstagare som är anställda som bilförare.
Betalning av tillägget förutsätter att föraren granskar bilens skick och meddelar om sådana fel och brister som han eller hon märker.
11.5 Ledande montörstillägg för tidavlönade arbeten
Ifall arbetsgivaren utnämner en ledande montör vid ett arbetsobjekt som utförs på tidlön och där det förutom den ledande montören arbetar minst två arbetstagare, betalas den ledande montören ett ledande montörstillägg enligt nedanstående tabell.
Detsamma gäller i situationer då det av ’omständigheterna framgår att en installatör sköter den ledande montörens uppgifter på bygget.
Den ledande montören ska vara en person som är anställd vid företaget.
Man kommer med den ledande montören överens om vilka hans eller hennes uppgifter är i arbeten som görs på tidlön, och i andra fall fastställs hans eller hennes uppgifter till tillämpliga delar enligt § 8 B 7.2.7.1 i kollektivavtalet.
Ledande montörstillägget i tidavlönade arbeten betalas enligt nedanstående tabell från och med början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast det nämnda datumet:
Antal medlemmar i arbetsgruppen | 1.9.2012 €/h | 1.10.2013 €/h |
3–6 | 0,55 | 0,56 |
7–10 | 0,86 | 0,88 |
11–12 | 1,11 | 1,13 |
13–20 | 1,48 | 1,51 |
Över 20 | 2,36 | 2,40 |
Bestämmelserna i objekt som görs som ackordsarbete finns i punkt § 8 B 7.2.7, Ledande montör.
§ 12 INLÄRNING I ARBETE OCH TILLÄGG FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARE
Lärande på arbetsplatsen hör inte till kollektivavtalets tillämpningsområde.
Före man tar in lärande på arbetsplatsen i företaget ska man utreda huruvida arbetsavtalslagen ställer hinder för användningen av lärande på arbetsplatsen.
Avtalsparterna anser det vara viktigt att den 20 studieveckor långa perioden av inlärning i arbete som utförs av studerande som avlägger grundexamen i elektrifieringsbranschen genomförs på så sätt att studerandena ges möjligtvis goda förutsättningar för att lära sig praktiska färdigheter för yrkeslivet enligt den personliga studieplanen.
Avtalsparterna konstaterar därtill att företaget ska ha möjlighet att verkställa inlärning i arbete enligt den personliga studieplanen.
Det är frivilligt att fungera som arbetsplatshandledare. Personalen ska vara villig att ta emot uppgiften och motiverad.
Utbildning till arbetsplatshandledare ska göras i samarbete med läroinrättningen och i den ska man betona bl.a. betydelsen av säkert arbete som en del av en persons yrkesskicklighet.
Åt den arbetstagare till vars arbetsuppgifter hör att handleda, ge råd, instruera och övervaka inlärning i arbete vid sidan om sitt eget arbete, betalas under handledaruppgiften ett handledartillägg enligt följande tabell fr.o.m. början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast den nämnda dagen:
1.9.2012 €/h | 1.2.2013 €/h | 1.10.2013 €/h |
0,40 | 0,41 | 0,42 |
§ 13 YRKESUTBILDNING
När arbetstagaren deltar i utbildningstillfällen som arbetsgivaren anvisat, betalas åt honom eller henne för utbildningstiden
a) åt en tidavlönad i enlighet med den personliga tidlönen
b) åt en ackordsarbetande enligt tilläggslönen för avbrutet arbete.
Protokollsanteckning:
Gäller utbildningstid både under och utanför arbetstiden.
Till utbildningstid räknas den tid använd till utbildning eller deltagande i föreläsningar, inte gemensamma samkväm eller annat motsvarande.
Under utbildningstiden betalas inte övertidsersättningar.
För ersättning av resekostnaderna som utbildningstillfället förorsakat tillämpas bestämmelserna i 14 § i detta avtal, dock så att resetid utanför arbetstiden inte ersätts.
Tiden då arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid deltar i yrkesutbildning arrangerad av arbetsgivaren är tid likställd med arbetad tid vad gäller intjäning av semester.
Utbildning får inte enbart arrangeras utanför arbetstiden.
§ 14 RESEKOSTNADER
A ERSÄTTNINGAR FÖR ARBETEN UTFÖRDA UTANFÖR ANSTÄLLNINGSPLATSEN
Med anställningsplats avses ett sådant verksamhetsställe av bestående karaktär (huvud- eller filialkontor) som hör till företagets verksamhetsorganisation där arbetstagaren anställts.
Arbetstagaren är skyldig att företa de resor som arbetsuppgifterna förutsätter. Resekostnaderna ersätts enligt bestämmelserna i denna paragraf.
Skatteförvaltningens ikraftvarande bestämmelser om skattefria reseersättningar vad gäller maximibelopp och -timmar för dagtraktamente, utlandsdagtraktamente, måltidsersättning, nattresepenning och kilometerersättning efterföljs vad gäller resande.
Till resan hörande detaljer, såsom resesättet (en av arbetsgivaren arrangerad transport, allmänna fortskaffningsmedel, arbetstagarens eget fordon/fordon i arbetstagarens besittning) och start- och slutpunkten för resan, utreds före resan börjar.
Arbetstagaren måste över sin arbetsresa göra en timanmälan eller en skild utredning i reseräkningen, av vilken startpunkten för resan, resans mål, storleken på resekostnaderna och hur länge resan varade ska framgå.
1 Betalning av måltidsersättning
1.1 Måltidsersättning betalas åt arbetstagare som under dagen arbetar eller deltar i utbildning beordrad av arbetsgivaren under minst 4 timmar utanför anställningsplatsen. Detta timantal kan även bestå av flera kortare arbetsmoment utanför anställningsplatsen.
Tolkning: Till anställningsplatsen (fastigheten eller en del av den samt gårdsområdet) räknas höra t.ex. följande utrymmen: kontor, butik, verkstad, lagerutrymme eller -område o.d.
Betalning av måltidsersättning förutsätter att inget dagtraktamente betalas för arbetsresan. Måltidsersättningen uppgår till ¼ av det dagtraktamente skattestyrelsen fastställt.
Fr.o.m. 1.1.2012 är måltidsersättningen 9,00 €.
1.2 För en arbetsresa som varat minst 10 timmar betalas dubbel måltidsersättning. När arbetsresan varar minst 14 timmar betalas måltidsersättning tredubbelt.
1.3 Måltidsersättning betalas inte åt en arbetstagare som är anställd som bilförare.
1.4 Måltidsersättning betalas inte då arbetstagaren arrangerats ordentlig, kostnadsfria måltider på arbetsplatsen.
2 Betalning av dagtraktamente
2.1 Som betalningsförutsättning för dagtraktamente och partiellt dagtraktamente är att den särskilda arbetsplatsen, om man använder den vanligaste rutten dit, är minst 40 km från anställningsplatsen och minst 15 km från hemmet.
Heldagtraktamente betalas när arbetsresan varar över 10 timmar, och partiellt dagtraktamente då den varar över 6 timmar.
2.2 När det sista fullgångna resedygnet överskrider 6 timmar, betalas heldagtraktamente.
2.3 När det sista fullgångna resedygnet överskrider 2 timmar, betalas partiellt dagtraktamente.
2.4 Med resedygn avses en tidsperiod på högst 24 timmar som inleds när arbetstagaren beger sig på arbetsresan från den startpunkt som nämns i punkt 3.2 varifrån resan faktiskt inleds.
Det sista resedygnet avslutas när arbetstagaren återkommit från arbetsresan till ovan nämnda startpunkt.
2.5 Ifall arbetsdagen enligt den arbetstid som är i bruk i företaget har avslutats och arbetstagaren tvingas återkomma till arbetet, räknas resan som en ny arbetsresa om arbetsresan varar minst 4 timmar.
Ersättningarna betalas då enligt det ovan nämnda med beaktande av att man på samma dag inte kan betala måltidsersättning och/eller partiellt dagtraktamente för mer än beloppet för heldagtraktamente.
3 Ersättning av resekostnader
3.1 Med reseersättningar som avses i denna punkt avses ersättning av kostnader som uppkommit för resan fram och tillbaka till den särskilda arbetsplatsen, samt de kostnader som uppkommit i början av arbetskommenderingen, när den avslutats eller avbrutits samt på kommenderingsorten (obs. 3.7).
3.2 Startpunkten för ersättning av resekostnader är antingen hemmet eller anställningsplatsen.
Ersättning för resekostnader betalas enligt den faktiska resevägen från den startpunkt varifrån resan till arbetsplatsen är kortast.
3.3 Som resekostnader räknas t.ex. biljetter till buss e.d., tåg-, flyg- och båtbiljetter jämte möjliga sovplatsbiljetter i II-klass, samt andra transportkostnader och bagagekostnader.
3.4 För andra resor som arbetsgivaren beordrat antingen under arbetstid eller utanför den ersätts de faktiska resekostnaderna.
3.5 Vid användning av allmänna fortskaffningsmedel ersätts resekostnaderna enligt kostnaden för en s.k. enkelbiljett. Ifall man använder s.k. serie-, månads- o.d. biljetter ska de införskaffas av arbetsgivaren.
3.6 Då lämpliga allmänna kommunikationsmedel saknas och man måste använda arbetstagarens eget fordon eller ett fordon i arbetstagarens besittning, eller ifall man kommit överens om att använda det, ersätts resekostnaderna upp till maximibeloppet enligt skattestyrelsens beslut.
3.7 På kommenderingsorten betalas arbetstagaren ersättning för resekostnader jämte reseersättningar för resan mellan bostaden och arbetsplatsen enligt bestämmelserna i § 14.
4 Ersättning för resetid
4.1 För resetiden betalas ersättning enligt grundtimlönen.
4.2 Resetiden ersätts enligt den tid som använts av det fordon enligt vilket ersättning för resekostnader betalas.
4.3 Ifall arbetstagaren måste flyttas från ett fordon till ett annat, räknas flyttningstiden som resetid.
4.4 Om man använder mer än 1 men högst 2 timmar till arbetsresor enligt fordonens ordinarie resetider på morgonen och på kvällen betalas ersättning för resetid för en timme.
Om man på motsvarande vis använder mera än 2 timmar till arbetsresorna, men högst 3 timmar, betalas ersättning för resetid för två timmar osv.
4.5 Tiden använd till resor räknas inte till arbetstid för tre (3) resetimmar per dag som gjorts utanför den arbetstid som är i bruk i företaget.
4.6 För kommenderingsorter där man övernattar betalas ersättning för resetid då arbetskommenderingen inleds, upphör eller avbryts enligt den faktiska resetiden, avvikande från punkt 4.4.
4.7 När sovplats har ordnats för arbetstagaren, betalas inte ersättning för tiden mellan klockan 22.00 och 07.00.
4.8 Då man fastställer ersättningen för resetid ska som startpunkt för arbetsresan räknas den startpunkt som bestämts enligt punkt 3.2 och slutpunkten för arbetsresan arbetstagarens sociala utrymme vid arbetsobjektet.
4.9 Ersättning för resetid till bygget ska utredas genast när arbetet inleds.
I oklara fall kan konstaterande ske under en provkörning som ska utföras vid samma tidpunkt då man i vanliga fall åker till och från bygget. Provkörningen sker med det fortskaffningsmedel för vilket arbetsgivaren betalar resekostnaderna.
4.10 För resetid på arbetstid betalas samma lön som för utfört arbete.
5 Logiersättningar
Då man är tvungen att inkvartera sig under resan, sköts inkvarteringskostnaderna enligt följande alternativ:
5.1 I första hand av arbetsgivaren bekostad och arrangerad gratis inkvartering.
Om arbetsgivaren eller beställaren arrangerar en gratis bostad, kan det vara fråga om inkvartering i en allmän härbärgeringsrörelse, bostadslägenhet eller boningsrum, gästrum e.d.
Nivån på inkvarteringen på bygget ska vara sådan att varje inkvarterad får minst 10 m2 boningsutrymme och högst två personer placeras i samma rum. Därutöver ska reserveras tillräckliga sociala utrymmen och rekreationsutrymmen med tanke på förhållandena.
I arbetskommenderingar som varar över en vecka arrangeras inkvartering i rum för en person, ifall det är möjligt med tanke på de lokala omständigheterna.
5.2 Ifall arbetsgivaren inte har skaffat inkvartering åt arbetstagaren, arrangerar arbetstagaren själv sin inkvartering och debiterar kostnaderna för inkvarteringen från arbetsgivaren mot ett verifikat av härbärgeringsrörelsen
Organisationerna som är parter i kollektivavtalet avtalar kalenderårsvis om maximibeloppet för de logikostnader som arbetsgivaren måste ersätta arbetstagaren. År 2012 är maximibeloppet för logikostnaderna 141,00 €/dygn i Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda 141,00 €/dygn och i övriga Finland 100,00 €/dygn.
I de fall då arbetstagaren hyrt en bostad från en privatperson, kommer man mellan parterna överens om hur inkvarteringskostnaderna ersätts.
5.3 Utan verifikat ersätts nattresepenning enligt maximibeloppet i skattestyrelsens årliga beslut. Nattresepenningen betalas för sådan övernattning som berättigar till dagtraktamente, under vilket avgiftsfri inkvartering inte har ordnats för arbetstagaren, eller han eller hon inte har fått i stycket ovan nämnda logiersättning eller sovplats under resan.
Nattresepenning betalas dock inte om arbetstagaren obefogat har låtit bli att utnyttja den inkvarteringsmöjlighet som arbetsgivaren reserverat och anvisat.
6 Tillämpning av dagtraktamentsssystemet i vissa fall
6.1 Fri kost
Om arbetstagaren under något resedygn får fri eller i biljettpriset ingående kost, är maximibeloppet för dagtraktamente hälften av heldagtraktamentets belopp. Med fri kost anses i fråga om heldagtraktamente två gratis måltider, och i fråga om partiellt dagtraktamente en gratis måltid.
6.2 Utbildningstillfällen och motsvarande
Vad gäller utbildning arrangerad av arbetsgivaren iakttas resebestämmelserna i denna paragraf, men resetiden ersätts inte för resor i anknytning till utbildning som utförts utanför arbetstiden (se § 13).
6.3 Hemresor under vissa helgdagar
När en arbetstagare före påsk-, midsommar- eller juldagen har arbetat på främmande ort oavbrutet i minst fyra veckor, är han eller hon berättigad att för nämnda helgdag resa hem, för vilket han eller hon får resekostnaderna ersatta, dagtraktamente och ersättning för resetid enligt bestämmelserna i § 14.
6.4 Olovlig frånvaro
I sådana fall då arbetstagaren är borta från arbetet på kommenderingsorten hela dagen eller en del av den utan att frånvaron haft arbetsgivarens tillåtelse eller berott på arbetstagarens sjukdom, reservövning eller annan därmed jämförbar orsak, förfars vad gäller dagtraktamentet på följande vis:
6.4.1 Dagtraktamente för lediga dagar
Om frånvaron direkt ansluter sig till en ledig dag efter eller före arbetsdagen betalas inget dagtraktamente för den följande eller föregående lediga dag.
Om arbetstagaren däremot är frånvarande från arbetet både dagen före och efter den lediga dagen eller delar av dem, betalas inte dagtraktamente alls.
6.4.2 Dagtraktamente för arbetsdag
Dagtraktamentets belopp för en frånvarodag minskas i förhållande till den tid under vilken arbetstagaren inte har utfört arbete (minsta minskningen 1/8 av dagtraktamentet).
B Transport arrangerad av arbetsgivaren
Arbetsgivaren kan arrangera en samtransport till arbetsobjektet (bygget eller kommenderingsorten) från de startpunkter som nämns i § 14 punkt 3.2.
Då arbetstagarens reseersättningar fastställs utgående från anställningsplatsen, betalas åt honom eller henne de ökade kostnader som förorsakats av deltagande i samtransporten jämte resetider (ritning 3).
Åt en arbetstagare vars resesersättning fastställs hemifrån och som deltar i transport arrangerad av arbetsgivaren från anställningsplatsen eller mellan anställningsplatsen och arbetsplatsen, ersätts alla kostnader som förorsakats av deltagande i samtransporten.
Ifall arbetstagaren kör det fordon som avses i denna punkt vid sidan om sitt eget arbete, räknas resetiden som arbetstid för honom eller henne.
C Användning av egen bil
1.1 Då man använder en bil som är i arbetstagarens besittning mot ersättning som arbetsgivaren betalar ska parterna skilt komma överens om det.
Det rekommenderas att avtalet ingås skriftligen.
1.2 Tillämpningsanvisning gällande bruk av egen bil.
Ifall inget annat föranleds av avtalet om användning av egen bil, kan man i bygget komma överens om att använda s.k. samåkning. Ersättning för resekostnader betalas åt en arbetstagare som använder sin egen bil eller en bil i hans eller hennes besittning för samåkning för en arbetsresa fram och tillbaka enligt § 14 punkt 3.2 mellan startpunkten och bygget enligt maximibeloppen i skattestyrelsens beslut.
Avtalet förutsätter att de arbetstagare som deltar i det ifrågavarande byggets samåkning bor inom ett sådant område som inte leder till att arbetstagarnas resetid väsentligt förlängs.
Om bruk av samåkning avtalas mellan arbetsgivaren och de arbetstagare på det ifrågavarande bygget som deltar i samåkningen.
Ifall ett avtal i ovan nämnda fall inte kan uppnås, har arbetsgivaren ingen bestämmanderätt vad gäller bruk av samåkning.
Åt de som deltar i samåkningen betalas de faktiska resekostnaderna för resan fram och tillbaka till samlingsplatsen.
1.3 Ifall arbetstagarna bor på olika håll utgående från arbetsplatsen och det inte av denna orsak är möjligt att arrangera samåkning, betalar arbetsgivaren varje arbetstagare enligt avtalsbestämmelserna om användning av egen bil.
D Arbete utomlands
1.1 Arbetsgivaren och arbetstagaren ingår skriftligen ett kommenderingsavtal om arbete som utförs utomlands. I kommenderingsavtalet utreds frågor i anknytning till lönesättningen samt andra faktorer i anknytning till kommenderingen såsom frågor om arbetstid, inkvartering, försäkringar, sjukdomar, beskattning, besök hem, semestrar, avbrott e.d.
1.2 I korta kommenderingar, såsom underhåll- och reparationsarbeten eller andra motsvarande kortvariga installationsarbeten tillämpas branschens kollektivavtal, såtillvida omständigheterna i förläggningslandet inte väsentligen avviker från motsvarande omständigheter i hemlandet. Lön för restid betalas inte för den del av resan som sker utanför arbetstid. För resor som sker på en ledig dag betalas enkel grundtimlön för högst 8 timmar, dock inte för tiden mellan 22–07.
1.3 Då arbetsobjektets omfattning, tidskrav, arbetstagarantal e.d. kräver det kommer man emellan organisationerna som är kollektivavtalsparter överens om de centrala anställningsvillkoren som tillämpas på arbetstagarna som arbetar vid arbetsobjektet, som till exempel frågor gällande avlöning, arbetstid, semester, lön för sjukdomstid, avbrott, besök hem och försäkringar.
Ett avtal mellan organisationerna kan även vara ett s.k. trepartsavtal, då avtalet även undertecknas av den arbetsgivare som låter utföra arbetet.
Ifall inget avtal mellan organisationerna har ingåtts före arbetstagarens resa inleds, förhindrar detta inte arbetstagaren från att inleda kommenderingen och utföra arbetet enligt avtalet nämnt i punkt 1.1.
1.4 En dylik kommendering ska inte ges åt en arbetstagare utan hans eller hennes samtycke, ifall inte anställningsförhållandet baserar sig på just sådant arbete.
Strejker, lockouter och andra stridsåtgärder som sker i Finland berör inte arbetsobjekt utomlands.
1.5 Om arbetstagaren dör på en arbetsresa utomlands, ombesörjer arbetsgivaren på sin bekostnad eller genom att skaffa ett försäkringsskydd att den avlidna transporteras till Finland. Likaså ombesörjer arbetsgivaren på egen bekostnad eller genom att skaffa ett försäkringsskydd att en arbetstagare som blir allvarligt sjuk under en arbetsresa utomlands transporteras till Finland, när detta med tanke på vården är nödvändigt eller när arbetstagaren efter sjukvård inte kan fortsätta arbetet och blir tvungen att återvända till Finland.
2 Utlandsdagtraktamenten
Dagtraktamente betalas enligt följande:
2.1 Dagtraktamentets belopp i varje enskilt land är det som skattestyrelsen årligen fastställer som skattefritt.
Om arbetstagaren under något resedygn får fri eller i biljettpriset ingående kost som är två kostnadsfria mål mat, är maximibeloppet för dagtraktamente hälften av heldagtraktamentets belopp.
2.2 Vad gäller långa utlandskommenderingar kan man inom företaget även komma överens om annat vad gäller dagtraktamentet.
2.3 Då man fastställer beloppet på dagtraktamentet kommer man även överens om hur stor del av dagtraktamentet betalas i det ifrågavarande landets valuta och hur stor del i euro. Samtidigt kommer man överens om hur stor del av dagtraktamentet betalas åt arbetstagaren vid det aktuella bygget och hur stor del betalas till arbetstagarens bank i hemlandet.
E Förskottsinnehållning på resekostnader
Då ersättningarna som nämns i denna paragraf överskrider de penningbelopp som fastställts som skattefria enligt skattestyrelsens beslut, innehåller arbetsgivaren på den överskridande delen förskottsinnehållningen och socialskyddsavgifterna. Dessa överskridande xxxxxx antecknas som skilda xxxxxx i arbetstagarens lön, som inte räknas som lön för utförd arbetstid.
F Lokala avtal
Om bestämmelserna i § 14 kan man i medlemsföretag i Arbetsgivarförbundet STTA rf avtala om annat enligt § 4. Avtalet måste ingås skriftligen och det ska undertecknas av huvudförtroendemannen.
Ritning 1. Tolkning av måltidsersättningar
Då elentreprenör A:s installatör arbetar minst fyra (4) timmar i kundbolag B och C, betalas måltidsersättning.
Då installatören arbetar i ett eget utrymme bakom stängsel (lager), som kan nås via gatan, betalas måltidsersättning.
Om inget stängsel finns mellan anställningsplatsen och lagret och man komma direkt till lagret betalas ingen måltidsersättning.
Ritning 2. Reseersättningar
Bygge A = Måltidsersättning, ersättning för resetid och resekostnader från anställningsplatsen Bygge B = Måltidsersättning, ersättning för resetid och resekostnader från hemmet
Bygge C = Dagtraktamente/10 h, ersättning för resetid och resekostnader från hemmet; partiellt dagtraktamente om resetiden är 6 h Bygge D = Dagtraktamente/10h, ersättning för resetid och resekostnader från anställningsplatsen;
partiellt dagtraktamente om resetiden är 6 h
Bygge C och D = ifall resetiden inte är tillräcklig betalas måltidsersättning
Ritning 3. Transport arrangerad av arbetsgivaren
Avståndet mellan anställningsplatsen och bygget 120 km
Arbetsgivaren har arrangerat transport från anställningsplatsen till bygget.
– Installatör 1,2 och 3 anländer till startpunkten för transporten (anställningsplatsen) vid den meddelade starttidpunkten på egen bekostnad.
– Ifall arbetstagaren ålägger arbetstagaren att delta i samtransporten på så sätt att extra kostnader (kostnader/tid) uppstår för arbetstagaren, ersätter arbetsgivaren de ökade kostnaderna.
– Man har avtalat om en samlingsplats längs med vägen.
– Åt installatör 4 och 5 betalas resekostnaderna hemifrån till samlingsplatsen och tillbaka.
– Installatör 6 stiger på längs vägen.
– Arbetstagaren betalar åt installatör 7 och 8 resekostnaderna hemifrån till bygget och tillbaka.
Ritning 4. Samåkning
Man har kommit överens om samåkningen på så sätt att samlingsplatsen är vid anställningsplatsen eller så har man kommit överens om att samlingsplatsen är en annan plats än anställningsplatsen (t.ex. installatörens hem).
Installatörer som tar sig till samlingsplatsen betalas reseersättningar hemifrån till samlingsplatsen.
Åt installatören som kör från samlingsplatsen till arbetsplatsen betalas kilometerersättning och tilläggsersättning enligt skattestyrelsens årliga beslut utgående från antalet installatörer som skjutsas (år 2012): 0,45 €/km + 0,03 €.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR ELEKTRIFIERINGSBRANSCHEN, BILAGA 3
INKVARTERINGSNIVÅN FÖR KOMMENDERINGSMÄN
Inkvarteringen på kommenderingsorten ska motsvara den allmänna nivån på härbärgeringsrörelser som kan anses rimlig, eller den nivå som är i allmänt bruk på bygget.
Boendeutrymme per inkvarterad är 10 m2 och i samma rum placeras högst två personer.
I arbetskommenderingar som varar över en vecka arrangeras inkvartering i rum för en person, ifall det är möjligt med tanke på de lokala omständigheterna. Kravet om en persons rum gäller enbart sovplats.
Man ska kunna låsa inkvarteringslägenheten. Den ska vara möblerad med ett arbetsbord och nödvändiga sittplatser och där ska finnas tillräcklig belysning för läsning och vistelse. I inkvarteringsutrymmet eller i dess närhet ska finnas tillräckliga tvättutrymmen, och det ska finnas möjlighet att tvätta sig med varmt vatten, nödvändiga handdukar samt WC.
I ett inkvarteringsutrymme för mer än två personer eller i dess närhet ska det finnas ett gemensamt socialt utrymme, som inte får användas till permanent övernattning. Det ska vara utrustat med normalt möblemang för socialt umgänge. Arbetsgivaren ansvarar för städning av inkvarteringsutrymmet minst en gång i veckan. Linnen, lakan och handdukar byts en gång per vecka.
Man kan av grundade orsaker avvika från ovan nämnda bestämmelser i samband med kortvariga kommenderingar.
§ 15 TIMKORT
Arbetstagaren måste både i tid- och ackordsarbete regelbundet markera karaktären på arbeten som han eller hon utfört, liksom det använda antalet timmar, måltidsersättningar, dagtraktamente, resekostnader, tillägg osv. på ett timkort som ska företes arbetsgivaren.
Ackordindelningen utförs enligt kollektivavtalet baserat på de uppgifter som antecknats i timkorten.
Om det ifrågavarande arbetet inte hör till ett ackord mellan beställaren och arbetsgivaren, ska ett skriftligt godkännande fås på timkortet eller motsvarande verifikat av beställaren eller hans eller hennes representant. Detsamma gäller sådana arbeten som utförs helt på räkning.
Innan arbetet inleds ska arbetstagaren få det utrett vilken metod för godkännande som är i användning.
Anteckningar som gjorts i timkorten får inte korrigeras på så sätt i löneräkningen att den ursprungliga anteckningen inte längre kan utläsas.
Ifall anteckningar gjorda i timkorten måste korrigeras ska arbetstagaren så snabbt som möjligt meddelas om korrigeringen och orsaken till den.
Ifyllning av timkorten sker på arbetstiden.
Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna ett timkort eller medel för att fylla i ett elektroniskt timkort. Arbetstagaren ska få en kopia av ett ifyllt timkort.
§ 16 LÖNEBETALNINGSDAG
1 Lönebetalningsdagen är fredag, ifall man inte kommit överens om annat inom företaget, och lönebetalningsperioden är två (2) veckor ifall det inte är fråga om månadslön.
2 I samband med lönebetalningen betalas lönen för löneperioden, kostnadsersättning o.d.
3 Det ska arrangeras på så sätt att utbetalning av den outbetalda lönen inte orimligt försenas på grund av start- och sluttidpunkterna för lönebetalningsperioderna eller på grund av faktorer i anknytning till löneräkningen och lönebetalningen.
4 Beräkningstiden för lön är i huvudsak 5 arbetsdagar men högst 7 arbetsdagar.
5 Om fredag är en helgdag, betalas lönen föregående dag. Lönen ska kunna lyftas på lönebetalningsdagen. Då anställningsförhållandet avslutas ska slututredningen över lönen göras utan dröjsmål och oberoende av den allmänna lönebetalningsdagen.
6 Arbetstagaren ska varje lönebetalningsperiod ges en lönespecifikation över den utbetalda lönen och kostnadsersättningar, i vilken grunderna för hur lönen utformas framgår tillräckligt klart, till exempel skilt antecknad grundtimlön, personlig lönedel, betalda tidlöner och ackordslöner, genomsnittlig timförtjänst för semester, ersättningar motsvarande genomsnittlig timförtjänst, särskilda tillägg, ersättningar för övertids- och söndagsarbete och veckovila, reseersättningar, måltidsersättningar och dagtraktamente samt förhands- o.d. innehållningar.
7 I lönespecifikationen ska därtill i mån av möjlighet framgå intjäningen av arbetstidsförkortning samt skilda ackords- och tidlöner för varje bygge.
I företag där löneräkningsprogrammen inte stöder de absoluta krav som finns i punkt 6 ska uppdatera sin programvara till att motsvara detta kollektivavtals bestämmelser senast 31.1.2013.
§ 17 SEMESTER
Allmänt
1 Förutom detta avtal ska bestämmelserna i semesterlagen iakttas.
2 Semestern inleds och upphör vid startpunkten för ersättningar för resekostnader enligt § 14 punkt 3.2.
3 En kommendering som är fortgående ska avbrytas eller avslutas och arbetstagaren ska beordras att återkomma till startpunkten för betalning av ersättningar för resekostnader enligt § 14 punkt 3.2 före semestern inleds, ifall man inte kommer överens om annat med arbetstagaren.
Då man bestämmer längden på semestern räknas som dagar likställda med arbetade dagar förutom de dagar som nämns i 2 kap. 7 § i semesterlagen även den tid då arbetstagaren getts befrielse från arbete för Elbranschernas fackförbund rf:s representantkårsmöte, styrelsemöte och direktionsmöte, samt för deltagande i kollektivavtalsförhandlingar mellan parterna i detta kollektivavtal eller för förhandlingar i arbetsgrupper som baserar sig på organisationernas avtal. Likaså anses som likställd med arbetad tid även den tid för vilken befrielse har beviljats för deltagande i representantmöte eller förbundsmöte eller motsvarande styrelseorgans möten för den aktuella centralorganisationen, vars medlem Elbranschernas fackförbund rf är. Arbetstagaren ska, när han eller hon begär befrielse, förete en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagandet i ett möte.
Därtill räknas som dagar likställda med arbetade dagar även de dagar då arbetstagaren enligt arbetstidsschemat varit ledig för att utjämna den genomsnittliga arbetstiden per vecka eller då han eller hon varit förhindrad från att arbeta på grund av resor som skett på arbetsgivarens order.
Semesterlön och ‐ersättning
4 Den genomsnittliga timförtjänsten utgör grund för beräkning av arbetstagarnas semesterlön och semesterersättning. Denna beräknas så att den lön som under semesterkvalifikationsåret betalats eller förfallit till betalning till arbetstagaren för arbetad tid, med undantag av den förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete eller övertidsarbete enligt lag eller avtal, divideras med antalet motsvarande arbetstimmar.
Resultatpremien som delas mellan arbetstagarna i förhållande till antalet arbetstimmar de utfört beaktas då man räknar arbetstagarens semesterlön och -ersättning. I andra fall, då hela resultat- eller vinstpremien betalas åt arbetstagaren som en engångsersättning, påverkar den inte arbetstagarens semesterlön eller -ersättning.
5 Arbetstagarens semesterlön och semesterersättning beräknas genom att multiplicera hans eller hennes i punkt 4 avsedda genomsnittliga timförtjänst med den koefficient som fastställs på basis av antalet semesterdagar som avses i
§ 5 och 6.1 och som framgår av följande tabell:
Antal semesterdagar Xxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxxx
2 | 16,0 | 16 | 116,0 |
3 | 23,5 | 17 | 123,6 |
4 | 31,0 | 18 | 131,2 |
5 | 37,8 | 19 | 138,8 |
6 | 44,5 | 20 | 146,4 |
7 | 51,1 | 21 | 154,4 |
8 | 57,6 | 22 | 162,4 |
9 | 64,8 | 23 | 170,0 |
10 | 72,0 | 24 | 177,6 |
11 | 79,2 | 25 | 185,2 |
12 | 86,4 | 26 | 192,8 |
13 | 94,0 | 27 | 200,0 |
14 | 101,6 | 28 | 207,2 |
15 | 108,8 | 29 | 214,8 |
30 | 222,4 |
Om antalet semesterdagar överskrider 30, höjs koefficienten med talet 7,2 per semesterdag.
Ifall den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifikationsåret har underskridit 8 timmar, beräknas dock semesterlön och semesterersättning genom att på motsvarande sätt multiplicera den genomsnittliga timförtjänsten med det tal som fås när de ovan angivna koefficienterna multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.
Semesterpenning
6 Arbetstagaren betalas i semesterpenning 50 % av hans eller hennes lagstadgade semesterlön.
7 1/3 av semesterpenningen betalas då semestern inleds.
2/3 av semesterpenningen betalas i samband med den löneutbetalning då arbetstagarens lön för den dag då han eller hon återvänder till arbetet vanligen betalas.
8 På begäran av arbetstagaren ska förskott på denna del av semesterpenningen (2/3) betalas i fall där utbetalningen på den normala lönedagen skulle betyda att arbetstagaren får sin semesterpenning fler än fem dagar efter att han eller hon har återvänt från semestern. Förskottsbeloppet kan som högst vara hälften av denna del av semesterpenningen (2/3).
9 Ifall semestern är delad, betalas semesterpenningen skilt för varje semesterperiod med iakttagande av vad som bestämts ovan. Avtal om utbetalning av hela semesterpenningen i samband med den del av semestern som ges sist får ingås lokalt.
10 Till arbetstagare som går i ålderspension, invalidpension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension betalas en semesterpenning på ovan nämnda procent av den semesterlön och den eventuella semesterersättning som arbetstagaren är berättigad till.
11 Åt en arbetstagare som inleder tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007) eller civiltjänstlagen (1446/2007) betalas förutom semesterersättning därtill 1/3 av semesterpenningen. Arbetstagaren har rätt att få 2/3 av semesterpenningen ifall han eller hon vid återgång till arbetet förfar såsom förutsätts i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (305/2009).
12 Ifall arbetsgivaren har sagt upp arbetstagarens arbetsavtal av en orsak som inte beror på arbetstagaren så att avtalet upphör under semesterperioden och arbetstagaren är förhindrad att återgå till arbetet efter semestern på grund av att anställningsförhållandet avslutades, förlorar arbetstagaren av den här anledningen inte sin rätt till semesterpenning. Inte heller på grund av arbetsgivarens konkurs förlorar arbetstagaren sin rätt till semesterpenning.
13 Lokalt kan man komma överens om att semesterpenningen eller en del av den ersätts av xxxxxxx ledighet som likställs med tid i arbete.
14 Förhöjd semesterersättning då anställningsförhållandet avslutas
När anställningsförhållandet upphör betalas arbetstagaren semesterersättning förhöjd med 50 %. Det ovan nämnda gäller dock inte fall då arbetsgivaren avslutar anställningsförhållandet av orsaker som beror på arbetstagaren själv, eller ifall arbetstagaren själv avslutar anställningsförhållandet i strid mot lag eller avtal.
15 Ifall lagen om utstationerade arbetstagare (1146/1999) tillämpas på en arbetstagare, tillämpas på honom eller henne bestämmelserna i § 21 i detta kollektivavtal på semesterlönen och semesterpenningen, avvikande från ovan.
§ 18 SJUKDOMSTID, MODERSKAPS‐ OCH FADERSKAPSLEDIGHET OCH TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET
1 Åt arbetstagaren betalas under tiden för arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall ersättning för
inkomstbortfall för det antal arbetsdagar som överensstämmer med en viss tidsperiod enligt nedanstående tabell.
Anställningsförhållandet Tidsperiod har fortgått oavbrutet
– under 3 år 28 kalenderdagar
– 3 år men under 5 år 35 kalenderdagar
– 5 år men under 10 år 42 kalenderdagar
– 10 år eller längre 56 kalenderdagar
2 När arbetstagaren insjuknar mitt under arbetsdagen betalas lön för sjukdomstid även för de timmar som kvarstår under arbetsdagen. Denna dag räknas inte med i ovan nämnda perioder för ersättning.
3 Ersättning för inkomstbortfall betalas enligt ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst.
4 I anställningsförhållanden som varat kortare tid än ett år är dagen för insjuknande eller, ifall arbetsoförmågan börjat mitt under arbetsdagen, arbetsdagen därefter oavlönad, såtillvida det inte är fråga om ett arbetsolycksfall. Ifall
arbetsoförmågan på grund av sjukdom efter insjuknandedagen fortgår minst 6 vardagar betalar arbetsgivaren lön från och med början av arbetsoförmågan.
5 En förutsättning för lönebetalning under sjukdomstid är att arbetsoförmågan inte vållats genom eget grovt vållande eller lättsinnigt leverne, eller att arbetsoförmågan orsakats av förtjänstarbete som utförts annorstädes, och att sjukdomen inte avsiktligen har hemlighållits då arbetsavtalet ingicks.
6 Då en arbetstagare blivit arbetsoförmögen är han eller hon skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om det samt ge en uppskattning över hur länge arbetsoförmågan kommer att vara.
7 När arbetsgivaren kräver det ska arbetstagaren visa fram ett läkarintyg över sin sjukdom som utfärdats av företagsläkaren eller av en annan läkare som godkänns av arbetsgivaren eller någon annan utredning över sjukdomen som godkänns av arbetsgivaren.
8 Om arbetstagarens arbetsoförmåga på grund av samma sjukdom börjar på nytt inom 30 dagar räknat från den dag då arbetsgivaren betalade lön för sjukdomstid åt honom eller henne, är arbetstagaren inte berättigad till en ny tidsperiod med lön för sjukdomstid.
9 Arbetsgivaren har rätt att lyfta den dagpenning som annars betalas till tjänstemannen enligt vad sjukförsäkringslagen förutsätter för motsvarande tidsperiod. Om dagpenning eller en därmed jämförbar ersättning inte betalas på grund av orsaker som beror på arbetstagaren själv eller om den betalas till ett lägre belopp än vad arbetstagaren enligt lag skulle ha varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att avdra från lönen den del av lönen för sjukdomstid eller förlossningsledighet eller en del av den som på grund av arbetstagarens försummelse har blivit outbetald.
Lagstadgade läkarundersökningar
En arbetstagare kan under sin avlönade arbetstid gå på en arbetsrelaterad läkarundersökning som förutsätts av arbetsgivaren eller myndighetsbeslut. Resor för en dylik granskning, därpå följande undersökning och eftergranskning, ersätts på samma sätt som arbetsresor.
Övriga läkarundersökningar
1 Arbetstagarens lön sänks inte under den tid som är nödvändig för att genom läkarundersökning konstatera en sjukdom, såvida behovet av läkarvård är akut, och en mottagningstid inte inom rimlig tid kan fås utanför arbetstid.
2 Screeningsundersökningar i syfte att kartlägga hälsa och välmående och förhindra hälsoproblem och andra motsvarande screeningsundersökningar kan genomföras under avlönad arbetstid, ifall det inte är möjligt att genomgå dem utanför arbetstiden.
3 Arbetstagaren har rätt att delta i den särskilda läkarundersökning som anknyter till uppbådet på avlönad arbetstid.
4 Lönen minskas inte heller då det är fråga om
a) en undersökning av specialläkare i samband med att ordinera ett hjälpmedel
b) en undersökning utförd av en företagsläkare, specialläkare eller poliklinik inom specialområdet i syfte att fastställa vården av en kronisk sjukdom
c) för laboratorie- och röntgenundersökning som anknyter till läkarundersökning som ersätts
d) för nödvändig undersökning i syfte att få det intyg av hälsovårdscentralen som förutsätts för moderskapspenning eller för andra medicinska undersökningar som föregår förlossning
e) för tandläkarbesök, om en plötslig tandsjukdom förorsakar arbetsoförmåga som kräver vård under samma arbetsskift. Behovet av brådska påvisas genom tandläkarintyg.
f) arbetsoförmåga på grund av en vårdåtgärd med anledning av en cancersjukdom.
5 Förfarandesätt i anknytning till läkarundersökningar kan enligt § 4 i detta kollektivavtal avtalas med huvudförtroendemannen enligt de företagsspecifika behoven.
Moderskaps‐, faderskaps‐ och föräldraledighet samt vårdledighet
1 Om anställningsförhållandet har fortgått oavbrutet i minst sex månader före förlossningen, betalas lön för moderskapsledighet för en tidsperiod på 56 arbetsdagar. Arbetsgivaren har rätt att lyfta den dagpenning som annars betalas till tjänstemannen enligt vad sjukförsäkringslagen förutsätter för motsvarande tidsperiod.
När en arbetstagare har adopterat ett barn under skolåldern, får adoptivmodern under i föregående stycke nämnda förutsättningar i direkt anknytning till adoptionen ledig tid med lön i tre månader som kan likställas med moderskapsledighet.
Till en arbetstagare betalas lön enligt ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst för ordinarie arbetstid för en period av faderskapsledighet på en vecka (5 arbetsdagar). Vid betalningen av lön för faderskapsledighet iakttas samma bestämmelser som vid betalningen av lön för moderskapsledighet.
Kort tillfällig ledighet med lön
1 Då ett barn som är fast bosatt i arbetstagarens hushåll som inte fyllt 10 år plötsligt insjuknar betalas till arbetstagaren ersättning för nödvändig, kort och tillfällig frånvaro för att vårda eller ordna vård av barnet i enlighet med bestämmelsen om lön för sjukdomsid i detta kollektivavtal, dock högst för fyra dagar.
2 En förutsättning för betalning av ersättningen är att det föreligger ett läkarintyg över barnets sjukdom och att båda vårdnadshavarna förvärvsarbetar och att en redogörelse över frånvaron ges i enlighet med bestämmelserna om betalning av lön för sjukdomstid i kollektivavtalet.
På samma grunder betalas motsvarande ersättning till barnets vårdnadshavare, ifall den andra vårdnadshavaren till följd av att han eller hon på grund av boende på annan ort på grund av sjukdom, resa, arbete, studier eller medverkan i utbildning eller annat motsvarande tillfälligt hinder inte har möjlighet att delta i vården av det sjuka barnet och vården inte kan ordnas på annat sätt i enlighet med det här momentet. Vid tillämpningen av det här momentet jämställs studier med förvärvsarbete.
Enligt avtalets andemening betraktas som ensamförsörjande även en person som utan särskilt hemskillnadsbeslut eller skilsmässobeslut permanent har flyttat i sär från sin maka eller make och en person vars make eller maka är förhindrad att delta i vården av barnet till följd av militärtjänstgöring eller reservövning.
Vård av svårt sjukt barn
En arbetstagare vars barn lider av en sådan svår sjukdom som avses kap. 10 i sjukförsäkringslagen har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i vården eller rehabiliteringen av barnet som avses i den nämnda lagen eller i vårdhandledning efter att på förhand ha avtalat om frånvaron med arbetsgivaren.
Frånvaro och semester
Betalda frånvarodagar på grund av barns sjukdom jämställs med dagar likställda med arbetade dagar så som avses i semesterlagen.
§ 19 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
1 Ersättning av inkomstbortfall på grund av kommunala uppdrag
Arbetsgivaren betalar ersättning för inkomstbortfall som orsakas av förlust av ordinarie arbetstid för en arbetstagare som deltar i kommunfullmäktigemöten eller kommunstyrelsemöten och som är medlem i dessa organ, på så sätt att arbetstagaren får fulla löneförmåner då den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalar och arbetsgivarens ersättning läggs ihop.
Ersättningen betalas efter att arbetstagaren har lämnat en utredning till arbetsgivaren över den ersättning och det arvode som kommunen betalar.
2 Firande av personliga bemärkelsedagar som avlönade lediga dagar
En arbetstagare som är anställd av företaget har rätt att på sin 50- och 60-årsdag få en avlönad ledighet som motsvarar den ordinarie arbetstiden, om bemärkelsedagen infaller på hans eller hennes arbetsdag.
3 Ersättning av inkomstbortfall på grund av uppbåd
Arbetsgivaren ersätter åt en arbetstagare som är anställd det inkomstbortfall som beror på uppbåd som förutsätts av värnplikten.
4 Lön under reservövningar
Arbetsgivaren betalar åt en arbetstagare som är anställd lön för tiden för reservövningar så att en gift reservist eller en reservist som annars är försörjningspliktig tillsammans med statens reservistlön uppnår fulla löneförmåner medan en reservist som inte är försörjningspliktig får 2/3 av dessa. Bestämmelsen tillämpas även på de reservister som förordnats att delta i befolkningsskyddsutbildning. Arbetsgivaren har inte rätt att minska på lönen för reservisttiden som betalas vad gäller statens reservistlön som betalas för lördag och söndag.
5 Nära anhörigs död
Arbetsgivaren beviljar en anställd arbetstagare rätt till en ledig dag med lön i sådana fall där det är fråga om arbetstagarens föräldrars, makes, makas eller sambos, eller barns dödsfall.
Motsvarande rätt till en avlönad ledig dag beviljas honom eller henne även i de fall då arbetstagaren personligen måste sköta de ärenden som föranleds av arbetstagarens brors, systers eller svärföräldrars dödsfall.
6 Ersättningens belopp och mottagare av ersättningar
Ersättningarna som nämns i punkt 1-5 betalas enligt ersättning motsvarande genomsnittlig timförtjänst.