Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtoso- pimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtoso- pimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleis- sitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN
och KEMIPRODUKTINDUSTRIN
mellan KEMIINDUSTRIN RF,
PLASTINDUSTRIN RF och
INDUSTRIFACKET RF
18.1.2022–31.12.2023
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 § Avtalets tillämpningsområde 11
4 § Kollektivavtalets bindande verkan och arbetsfredsförpliktelse 12
ARBETSFRED OCH TILLSYNSSKYLDIGHET 13
5 § Arbetsförhållandets uppkomst och upphörande 14
INTRODUKTION OCH HANDLEDNING 15
BERÄKNING AV FÖRHANDLINGSTIDEN 16
ARBETSSKIFTSFÖRTECKNING OCH PLAN FÖR UTJÄMNING AV ARBETSTID 20
ÄNDRING I ARBETSSKIFTSFÖRTECKNINGEN ELLER I PLANEN FÖR UTJÄMNING AV ARBETSTID 21
ÖVERGÅNG FRÅN EN ARBETSTIDSFORM TILL ANNAN 21
AVLÖSNING OCH VÄXLING AV SKIFT 21
BÖRJAN AV ARBETSVECKA OCH ARBETSDYGN 22
INLEDANDE OCH AVSLUTANDE ARBETEN 22
AVTAL OM FLYTTNING AV LÖNEBETALNINGSTIDPUNKTEN 23
7 § Arbetstid i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete 24
UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN/ARBETSTIDSUTJÄMNINGSDAGAR 24
BEVILJANDE AV UTJÄMNINGSLEDIGHET 26
AVVIKANDE AVTAL OM UTJÄMNINGSLEDIGHET 27
UTJÄMNING AV ARBETSTID/GENOMSNITTLIG VECKOARBETSTID 27
8 § Intermittent treskiftsarbete 28
9 § Kontinuerligt treskiftsarbete 29
ARRANGERANDE AV ORDINARIE ARBETSTID 30
DAGLIG VILOPAUS REKREATIONSPAUS 31
FASTSTÄLLNING AV ÖVERTIDSARBETE VID ÖVERGÅNG TILL ANNAN ARBETSTIDSFORM 34
ÖVERTID I KONTINUERLIGT SKIFTARBETE 34
ERSÄTTNING ENLIGT REGLERNA FÖR ÖVERTID PER VECKA 35
UTBYTE AV ÖVERTIDSARBETE TILL FRITID 35
VILOPAUS FÖRE ÖVERTIDSARBETE 35
NORMTIMLÖNERNA FÖR UNGA ARBETSTAGARE 38
FASTSTÄLLNING AV DEN INDIVIDUELLA LÖNEN 39
ÄNDRINGAR I PRODUKTIONSMETODERNA 43
GRANSKNING AV PRISSÄTTNINGEN 43
16 § Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete 45
LOKALA AVTAL OM TILLÄGG FÖR SKIFT-, KVÄLLS- OCH NATTARBETE 45
17 § Överflyttning till annat arbete 45
ANVÄNDNINGSPERIOD AV MEDELTIMLÖN 48
ANVÄNDNINGEN AV MEDELTIMLÖN 49
22 § Ersättning för stor högtidsdag 51
ERSÄTTNING FÖR STOR HÖGTIDSDAG 51
23 § Resekostnader och dagtraktamenten 52
ARBETE SOM UTFÖRS UTANFÖR FABRIKSOMRÅDET 52
SKYLDIGHET ATT MEDDELA OM ARBETSKOMMENDERING 53
RESEERSÄTTNINGAR PÅ KOMMENDERINGSORTEN 56
HEMRESOR VID VISSA HÖGTIDSDAGAR 56
BEGRAVNING, VIGSEL OCH REGISTRERING AV PARTNERSKAP 58
KONSTATERANDE AV ARBETSOFÖRMÅGA 59
KORTARE ÄN EN MÅNADS ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 60
INSJUKNANDE MITT UNDER EN ARBETSDAG 60
FÖRFARINGSDIREKTIV FÖR UTBETALNING AV LÖN FÖR SJUKTID 62
ARBETSOFÖRMÅGA KONSTATERAS MED ETT INTYG SOM GODKÄNTS AV ARBETSGIVAREN 62
OKLARHETER I ANSLUTNING TILL LÄKARINTYG 62
MISSBRUK AV LÖNEFÖRMÅNER SOM GRUND FÖR AVSLUTANDE AV ARBETSAVTAL 62
TILL ARBETSGIVAREN BÖR MEDDELANDE OM INSJUKNANDE LÄMNAS OM MÖJLIGT INNAN ARBETSSKIFTET BÖRJAR 63
REDUCERING AV DE PROBLEM SOM SJUKFRÅNVARON SKAPAR 63
27 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet64
28 § Vård av insjuknat barn 65
RÄTT TILL TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 65
LÖN FÖR TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 65
LAGSTADGADE HÄLSOKONTROLLER 69
DAGAR LIKSTÄLLDA MED ARBETAD TID 72
VI FÖRTROENDEMÄN, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGA OCH FACKAVDELNING 74
34 § Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga 74
35 § Fackavdelningens möten 75
36 § Innehållning av medlemsavgift till fackförening 75
38 § Personliga angelägenheter som hänför sig till arbetsförhållandet . 76 39 § Lokala avtal 76
40 § Medling av meningsskiljaktigheter 78
VIII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 79
41 § Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan 79
42 § Utbildningar och utvecklingstillfällen 79
44 § Företagets interna informationsverksamhet 80
45 § Anlitande av utomstående arbetskraft 80
LÖNESYSTEMET FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRINS OCH KEMIPRODUKTINDUSTRINS ARBETSTAGARE 108
1 Lönesystemets struktur 108
UPPGIFTERNAS SVÅRIGHETSGRAD 108
DEN PERSONLIGA LÖNEDELEN 108
TJÄNSTETIDSTILLÄGG 109
2 Lönebildningen 109
3 Lönerna enligt uppgifternas svårighetsklass 109
NY ARBETSTAGARES INGÅNGSLÖN 109
4 Företagsanpassade system 109
5 Lönesystemets underhåll och lön 110
6 Direktiv och avgörande av meningsskiljaktigheter 110
7 Fastställande av den individuella lönedelen 110
ALLMÄNT AVTAL 115
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 115
UTGÅNGSPUNKTER 115
GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER 115
DIREKTIONSRÄTT 115
FÖRHANDLINGAR MELLAN PARTERNA OCH BEGÄRAN OM UTLÅTANDEN 115
FÖRHANDSMEDDELANDE OM ARBETSKONFLIKT 116
TILLÄMPNINGSOMRÅDE 116
ORGANISATIONS- OCH DYLIKA ÄNDRINGAR 116
LAGHÄNVISNINGAR 116
KAPITEL 2 SAMARBETET PÅ ARBETSPLATSERNA 116
UTVECKLINGSVERKSAMHET 116
SAMARBETETS FÖRVERKLIGANDE 117
VERKSAMHET FÖR UPPRÄTTHÅLLANDET AV DE ANSTÄLLDAS ARBETSFÖRMÅGA 118
KAPITEL 3 SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER 118
3.1 BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FÖRTROENDEMÄN 118
VAL 118
GEMENSAM SYN PÅ UTVECKLINGSBEHOV 119
UPPGIFTER 119
FÖRHANDLINGSORDNING 119
3.2 BESTÄMMELSER OM ARBETARSKYDD 120
UPPGIFTER 120
SKYDDSOMBUD 120
ARBETARSKYDDSKOMMISSION 121
BEGRÄNSNING AV TILLÄMPNINGSOMRÅDET 121
3.3 MEDDELANDEN 121
KAPITEL 4 BESTÄMMELSER OM FÖRTROENDEMÄNNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS SAMT SKYDDSOMBUDETS STÄLLNING 122
4.1 BEFRIELSE FRÅN ARBETET OCH ERSÄTTNING AV INKOMSTBORTFALL. 122 4.2 STÄLLNING 123
4.3 ANSTÄLLNINGSSKYDD 125
4.4 SUPPLEANTER 127
KAPITEL 5 ARBETSGIVARENS INFORMATIONSPLIKT 129
LÖNESTATISTIK- OCH PERSONUPPGIFTER 129
UPPGIFTERNA OM UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 129
LÄROAVTALS- OCH UTBILDNINGSAVTALSELEVER 129
BOKFÖRING AV ARBETSTIDEN 130
UPPGIFTERNAS KONFIDENTIELLA KARAKTÄR 130
FÖRFATTNINGSSAMLINGAR 130
UPPGIFTER SOM GÄLLER FÖRETAGET 130
TYSTNADSPLIKT 131
KAPITEL 6 PERSONALENS INTERNA INFORMATION OCH ORDNANDE AV MÖTEN 131
KAPITEL 7 UTBILDNING 131
7.1 YRKESMÄSSIG UTBILDNING 131
7.2 GEMENSAM UTBILDNING 132
7.3 FACKFÖRENINGSUTBILDNING, ARBETSFÖRHÅLLANDETS BESTÅND OCH ANMÄLNINGSTIDER 133
7.4 ERSÄTTNINGAR 133
7.5 SOCIALA FÖRMÅNER 134
KAPITEL 8 ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 134
8.1 ALLMÄNT 134
8.2 UNDERLEVERANS 135
8.3 HYRD ARBETSKRAFT 135
KAPITEL 9 AVTALETS BINDANDE VERKAN 136
SEMESTERLÖNEAVTAL 2005 136
UPPSÄGNINGSSKYDDSAVTAL 138
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 138
1 § Allmänt tillämpningsområde 138
2 § Grunderna för uppsägning 139
3 § Uppsägningstider 140
4 § Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid 142
5 § Meddelande om uppsägning 143
6 § Meddelande om uppsägningsgrunden 143
II UPPSÄGNING AV ORSAK SOM ÄR BEROENDE AV ARBETSTAGAREN 143
7 § Tillämpningsområde 143
8 § Verkställande av uppsägning 143
9 § Hörande av arbetstagare 143
10 § Domstolsbehandling 144
11 § Skiljemannaförfarande 144
12 § Ersättning för ogrundad uppsägning av arbetsavtal 144
13 § Ersättningsbelopp 144
III PERMITTERING 145
14 § Permittering 145
15 § Förhandsinformation 146
16 § Meddelande om permittering 146
AVVIKELSER I PERMITTERINGSMEDDELANDETS TIDSFRISTER 147
ARBETSGIVARENS ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET I VISSA EXCEPTIONELLA SITUATIONER 147
EXCEPTIONELLA PERMITTERINGSSITUATIONER 148
PERMITTERING OCH FÖRKORTAD ARBETSTID 149
MEDDELANDE OM ÅTERUPPTAGANDE AV ARBETET 149
ANNAT ARBETE UNDER PERMITTERINGSTIDEN 150
BOSTAD UNDER PERMITTERINGSTIDEN 150
IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 150
17 § Turordning vid reduktion av arbetskraft 150
18 § Anmälan om uppsägning eller permittering till förtroendemannen och arbetskraftsmyndigheterna 151
19 § Återanställning 151
20 § Sanktionssystem 152
21 § Bestämmelse om ikraftträdande 152
BILAGA 1 LÖNEBETALNING FÖR FADERSKAPSLEDIGHET 153
BILAGA 2 FÖRTROENDEMANNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS RÄTT TILL INFORMATION 156
BILAGA 3 MÖJLIGHETER ATT INGÅ LOKALA AVTAL I KOLLEKTIVAVTALET 159
BILAGA 4 TILLÄMPNINGSANVISNING SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG OCH FACKFÖRENINGSUTBILDNING 163
BILAGA 5 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER 166
BILAGA 6 SOMMARPRAKTIKPROGRAMMET LÄR KÄNNA ARBETSLIVET OCH TJÄNA EN SLANT 2022–2023 168
ARBETSTAGARES ÅRSARBETSTID I KEMIINDUSTRIN 2022-2025 (8 timmars arbetsdag) 170
KOLLEKTIVAVTAL FÖR PLASTPRODUKTINDUSTRIN
och KEMIPRODUKTINDUSTRIN
mellan
KEMIINDUSTRIN RF, PLASTINDUSTRIN RF
och INDUSTRIFACKET RF
I ALLMÄNT
1 § Avtalets tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på sådana till Kemiindustrin rf och Plastindustrin rf hörande företag som idkar plastprodukt- och kemiproduktindustri och på samtliga arbetstagare vid desamma.
Hemarbetare
På hemarbetare tillämpas detta avtal till följande delar:
Till hemarbetare betalas i samband med varje löneutbetalning ett särskilt tillägg om 13 % som kompensation för semesterersättning och för semesterpremie.
När anställningsförhållandet fortgått utan avbrott i minst ett år är tillägget som motsvarar semesterersättningen och semesterpremien 16,5 %.
Då man i kollektivavtalet avtalar om löneförhöjningar, höjs lönerna för arbetstagare som arbetar hemma vid motsvarande tidpunkter och i motsvarande utsträckning som andra arbetstagares löner. Höjningen görs som en allmän förhöjning.
För deltidsanställa arbetstagare beräknas förhöjningens belopp utifrån förhållandet mellan den överenskomna arbetstiden och full arbetstid.
Deltidsarbete
Det är fråga om deltidsarbete i de situationer där arbetstagarens arbetstid enligt arbetsavtalet fortgående eller i genomsnitt underskrider den kollektivavtalsenliga ordinarie arbetstiden.
Deltidsarbete kan förekomma exempelvis i samband med:
Ett anställningsförhållande som underskrider den i kollektivavtalet avtalade ordinarie arbetstiden, partiell vårdledighet, deltidspension, deltidstillägg eller alterneringsledighet.
De ekonomiska förmåner som i detta kollektivavtal är avsedda för deltidsarbetande arbetstagare fastställs i proportion till den avtalade arbetstiden och full arbetstid.
2 § Föreningsfrihet
Arbetsgivarna och arbetstagarna äger rätt att fritt besluta om sin anslutning till fackliga organisationer.
3 § Komplementavtal
Som del av detta kollektivavtal iakttas följande avtal:
- Allmänna avtal EK (TT/AFC) – FFC
- Avtalet om arbetarskyddscentralen jämte arbetsreglemente 19.3.1997 Avtal mellan förbunden
- Semesterlöneavtal
- Det allmänna avtalet
- Uppsägningsskyddsavtal
4 § Kollektivavtalets bindande verkan och arbetsfredsförpliktelse Avtalets bindande kraft
1. Detta kollektivavtal binder undertecknade förbund och deras under- föreningar samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller under avtalets giltighetstid varit medlemmar i dessa föreningar.
Arbetsfred och tillsynsskyldighet
2. Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att tillse att de föreningar, arbetsgivare eller arbetare, som är medlemmar i dem och berörs av avtalet, inte tillgriper kampåtgärder och inte bryter mot kollektivavtalets bestämmelser.
3. Fackavdelningen, förtroendemän som företräder fackavdelningen och arbetsgivaren är skyldiga att upprätthålla arbetsfreden på arbetsplatsen. När fackavdelningen, förtroendemännen eller arbetsgivaren får kännedom om hot om störning av arbetsfreden, är dessa skyldiga att utan dröjsmål underrätta förbunden om detta och alla omständigheter som påverkar dess bedömning. De lokala parterna ska avstå från alla stridsåtgärder tills förbunden har behandlat ärendet.
4. Efter att ha tagit emot ett meddelande som avses i punkt 3 ska förbunden utan dröjsmål utreda orsaken till den överhängande arbetskonflikten och ge en bedömning om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal. Förbunden underrättar de lokala parterna om sin ståndpunkt. Om en stridsåtgärd enligt förbundens bedömning strider mot lagen om kollektivavtal får inga stridsåtgärder vidtas. Fackavdelningen måste följa förbundens syn och avstå från stridsåtgärder eller om det redan pågår en störning av arbetsfreden ska stridsåtgärderna upphöra och arbetsfreden ska omedelbart återställas.
Förbunden ska ge anvisningar till de lokala parterna om upprätthållande av arbetsfred. På de lokala parternas begäran ska förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen inom tre vardagar utreda vilka gemensamma åtgärder som de anser vara nödvändiga för det som tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller och vilka dess orsaker är samt vilka följderna av en eventuell stridsåtgärd är. Om det förekommer lokala meningsskiljaktigheter om tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet, ska ärendet behandlas i den förhandlingsordning som avses i 40 § i kollektivavtalet.
5. För vidtagande av stridsåtgärder som strider mot lagen om kollektivavtal och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt lagen om kollektivavtal utdömas en plikt. Enligt förbundens ståndpunkt
- om fackavdelningen eller arbetsgivaren har försummat sina skyldigheter enligt punkterna 3–4 ska detta tas i beaktande som en faktor som höjer plikten och
- som en faktor som höjer eller sänker plikten som förordnas bör även beaktas förbundens åtgärder enligt punkt 4 för att förhindra en arbetskonflikt.
6. Kemiindustrin rf förbinder sig att inte driva en arbetsfredstalan om hot om stridsåtgärder om ett förfarande enligt punkterna 3–4 fortfarande pågår mellan förbunden.
Protokollsanteckning 1:
Efter att ha tagit emot ett meddelande enligt punkt 3 ska förbunden utan dröjsmål och senast inom ett dygn ge en bedömning enligt punkt 4 om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot kollektivavtalslagen.
Protokollsanteckning 2:
Parterna konstaterar att hot om arbetskonflikt inte ska användas som en påtryckningsmetod för att ändra det gällande kollektivavtalet eller ett lokalt avtal eller ett praktiskt villkor enligt kollektivavtalet eller tolkningen av kollektivavtalet. Meningsskiljaktigheter som gäller tillämpningen av kollektivavtalet ska behandlas enligt förhandlingsordningen som avses i 40 § i kollektivavtalet, och inte i den ordning som avses i denna paragraf.
5 § Arbetsförhållandets uppkomst och upphörande Direktionsrätt
1. Arbetsgivares rätt är att anta och avskeda arbetare samt att bestämma om arbetsledningen. Arbetstagaren är skyldig att iaktta bestämmelser och direktiv utfärdade av arbetsgivaren eller dennes representant, om dessa inte strider mot gällande lagstiftning, detta kollektivavtal eller arbetsreglementet.
2. Arbetstagaren utför det arbete arbetsledningen anvisat honom och arbetsgivaren äger rätt att vid förefallande behov flytta över arbetstagare till annat arbete.
Interimistiskt arbetsintyg
3. Under pågående arbetsförhållande skall arbetstagare vid behov få ett interimistiskt arbetsintyg. Av intyget bör framgå hur länge arbetsförhållandet varat, arbetsuppgiftens natur, samt ytterligare, ifall arbetstagaren därom anhåller, vitsord för hans arbetsskicklighet, flit och uppförande.
Visstidsarbetsavtal
4. Arbetsavtal kan ingås för viss tid, om arbetets art, vikariat, arbetspraktik eller annan därmed jämställbar omständighet förutsätter avtal för viss tid eller om arbetsgivaren av någon annan orsak som hänger samman med företagets verksamhet, det arbete som skall utföras eller exempelvis för att efterfrågan på tjänster ännu inte stabiliserats, har motiverad anledning att ingå arbetsavtal för viss tid. Ett arbetsavtal för viss tid kan även ingås i sådana situationer som avses i 1 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.
Har arbetsavtal för viss tid ingåtts i andra än ovan nämnda fall eller har sådana arbetsavtal utan giltigt skäl ingåtts upprepade gånger efter varandra, anses avtalet vara ett arbetsavtal som gäller tillsvidare.
Protokollsanteckning 1:
Förbunden anser det viktigt att arbetsavtalets innehåll görs så klart att det inte ger anledning till senare meningsskiljaktigheter. Förbunden rekommenderar att arbetsavtal för nya arbetstagare görs i skriftlig form.
Introduktion och handledning
5. Arbetsgivaren bör på sätt som avses i § 14 i arbetsskyddslagen se till att nya arbetstagare får tillräcklig introduktion och handledning i sitt arbete.
Arbetsintroduktion är en planmässig utbildningsverksamhet, där en ny arbetstagare under ledning av en handledare introduceras enligt ett inskolningsprogram, som upplagts och godkänts på förhand, för att lära sig känna arbetsplatsen och de arbetsuppgifter som han
kommer att utföra samt för att uppmärksammas på de faromoment som förekommer i arbetsmiljön och hur de kan avvärjas.
Till en arbetstagare som arbetsgivaren särskilt utsett till handledare, som vid sidan av sitt eget arbete enligt ett fastställt inskolningsprogram eller motsvarande, introducerar och handleder en ny arbetstagare för att lära sig känna sin arbetsomgivning och sina arbetsuppgifter, betalas för de timmar som åtgår till introduktionen och handledningen en skild timersättning som är 7 % av hans medeltimförtjänst, ifall man inte på annat sätt beaktat introduktionen och handledningen i hans lön.
6. Huvudförtroendemannen ska utan dröjsmål underrättas om att en ny arbetstagare anställs.
I introduktionen för arbetstagare ingår också information som ges av arbetsgivarens representant, huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen tillsammans om företagets samarbetssystem, det lokala avtalsförfarandet och möjligheterna i kollektivavtalet att ingå lokala avtal.
Protokollsanteckning 2:
Introduktion och handledning av sommarvikarier samt olika praktikanter hör till arbetstagarnas normala arbetsuppgifter och för handledningen och introduktionen av dessa betalas inte skild ersättning.
Uppsägningstider
7. Uppsägningstiderna bestäms enligt § 3 i det bifogade avtalet om uppsägningsskydd, om inte annat avtalats i samband med uppsägningen.
Beräkning av förhandlingstiden
8. Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska en arbetsgivare som hör till tillämpningsområdet för samarbetslagen (1333/2021) iaktta bestämmelserna i denna lag, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av
kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.
När en arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av en omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda med avvikelse från bestämmelserna i 19 § om uppgörande av en förhandlingsframställning och i 23 § om fullgörande av förhandlingsskyldigheten, förutsatt att förhandlingar har förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning har gjorts upp samt har förts utgående från på förhand presenterade nödvändiga fakta och under den förhandlingstid som fastställs i 23 § i samarbetslagen, såvida inget annat om förhandlingstiden har beslutats med stöd av lagen.
Protokollsanteckning:
Paragrafhänvisningarna till samarbetslagen inom företag är enbart informativa.
II ARBETSTID
6 § Ordinarie arbetstid Allmänna bestämmelser
I frågor som gäller arbetstiden iakttas gällande lagbestämmelser.
Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan.
Den ordinarie veckoarbetstiden kan även arrangeras så att den i genomsnitt är 40 timmar i dag- och tvåskiftsarbete under en period av högst 52 veckor, förutsatt att det på förhand har gjorts upp en plan för utjämning av arbetstid för arbetet för minst den tid under vilken den ordinarie veckoarbetstiden utjämnas till genomsnittet.
Den ordinarie dygnsarbetstiden kan genom lokalt avtal förlängas till högst
12 timmar när den maximala arbetstiden per vecka är 50 timmar. Arbetstiden bör i dylika fall utjämnas till i genomsnitt 40 timmar per vecka under en period av högst ett kalenderår.
Protokollsanteckning:
De särskilda bestämmelser som gäller arbetstider och arbetstidsarrangemang i olika arbetstidsformer har antecknats i paragraferna 7, 8 och 9 i detta kollektivavtal.
Innan ett nytt arbetstidsarrangemang tas i bruk konstateras gemensamt av vilken arbetstidsform enligt kollektivavtalet arrangemanget omfattas.
10 timmar
I händelse av en akut och oförutsebar eller exceptionell produktionsmässig situation kan arbetsgivaren med tre dagars anmälningstid temporärt förlänga den ordinarie arbetstiden per dygn till högst 10 timmar och den ordinarie arbetstiden per vecka till högst 50 timmar för andra arbetstagare än skiftarbetare. Löneutbetalningen bibehålls enligt den ordinarie arbetstiden såväl när den förlängda arbetstiden utförs som när arbetstiden utjämnas, med undantag av sådana timmar som utförs på en söckenhelg eller på en söndag och som utbetalas enligt det verkliga antalet arbetstimmar och enligt kollektivavtalsbestämmelserna. En lokalt avtalad arbetstidsförändring kan genomföras utan varsel.
Högst tio timmar långa dagar kan utföras av enskilda arbetstagare under högst 30 dagar per kalenderår och under högst två på varandra följande arbetsveckor.
Arbetstagaren har möjlighet att neka till sådana arbetstidsförändringar enligt denna kollektivavtalsbestämmelse från fall till fall när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga).
Arbetstiden ska under en period på 52 veckor jämnas ut till i genomsnitt
40 timmar per vecka. Arbetsgivaren utarbetar en preliminär plan för utjämning av arbetstid och parterna avtalar om tidpunkten för en ledighet inom 4 kalenderveckor efter att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om ledigheten kan nås har arbetstagaren rätt att utjämna sin arbetstid till i genomsnitt 40 timmar i veckan genom att meddela om detta tre veckor i förväg och i första hand ta ledigheten som hela dagar. Den ledighet som arbetstagaren meddelar kan ändå inte hållas om företagets produktionsverksamhet störs allvarligt eller under veckor när arbetsgivaren har meddelat att det är nödvändigt att den förlängda arbetstiden enligt kollektivavtalsbestämmelsen ska utföras.
Om den ledighet som avses i denna kollektivavtalsbestämmelse inte har hållits inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren kompensera för de timmar som inte har utjämnats med en förhöjning på 50 % i samband med därpåföljande löneutbetalning.
Som uppföljningsperiod för den flexibla arbetstiden kan tolv månader användas.
Arbetstidsbank
Om arbetstidsbank avtalas lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representant.
Den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, som inte begränsas av bestämmelsen om maximal arbetstid enligt 6 § i kollektivavtalet, avtalas när arbetstidsbanken införs. I enlighet med avtalet kan det i arbetstidsbanken sparas arbetstid, betalda ledigheter enligt kollektivavtalet, sparade ledigheter, penningförmåner som omvandlats till arbetstid eller andra förmåner vars värde kan uppskattas i pengar.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
• att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller till att produktionen stannar av
• den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
Periodarbete
Den ordinarie arbetstiden i periodarbete fastställs enligt 7 § 1 mom. i arbetstidslagen.
Det är möjligt att lokalt avtala om periodarbete även i andra fall än de som avses i 7 § i arbetstidslagen.
Nattarbete
Nattarbete kan genom lokala avtal utföras även i andra situationer än de som nämns i 8 § i arbetstidslagen.
Fridagar
Man bör eftersträva att arbetstagare utöver söndagen har ytterligare en fridag under veckan. Ifall den andra fridagen förläggs till en fast veckodag, bör den, om möjligt, vara lördag. Om den andra fridagen är en rörlig veckodag, bör detta framgå av en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning.
Veckor med söckenhelg
För arbetstagare som arbetar i annat än fortlöpande ett- eller tvåskiftsarbete eller som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete är påsklördag, midsommar- och julafton lediga dagar liksom också de lördagar under den vecka då nyårsdagen, trettondagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, valborg, självständighetsdagen eller annandag jul infaller, om inte produktionstekniska skäl påkallar annat.
Arbetsskiftsförteckning och plan för utjämning av arbetstid
Tidpunkten för när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar samt behövliga raster i arbetet bestäms av arbetsgivaren inom ramen för lagen och detta kollektivavtal. Nämnda tidpunkter antecknas i den i § 30 i arbetstidslagen avsedda arbetsskiftsförteckningen eller i en kombination av arbetsskiftsförteckning och utjämningsschema för arbetstiden.
Planen för utjämning av arbetstid är till sin natur kollektiv och gäller den tid under vilken man på arbetstagarens arbetspunkt, avdelning eller arbetsplats följer den arbetstidsform som enligt plan för utjämning av arbetstid bör iakttas.
Vid uppläggningen av planen för utjämning av arbetstid och en arbetsskiftsförteckning bör vederbörande förtroendeman beredas tillfälle att bli hörd såsom stadgas i arbetstidslagens 29 och 30 §.
När anställningsförhållandet upphör för en person som arbetar inom planen för utjämning av arbetstid görs ingen skild utjämning av dennes arbetstid.
När man använder systemet med genomsnittlig arbetstid kan enskild arbetstagares arbetstid följas upp för att säkra att utförd arbetstid och utbetald lön motsvarar varandra.
Ändring i arbetsskiftsförteckningen eller i planen för utjämning av arbetstid
I arbetsskiftsförteckningen eller utjämningsschemat för arbetstiden kan ändring göras av orsak som hänger samman med produktionen eller arbetsarrangemangen eller på arbetstagares begäran.
Bestående ändringar i arbetsskiftsförteckningen eller utjämningsschemat för arbetstiden, som fortgår i minst en månad, ska meddelas till vederbörande arbetstagare senast två veckor tidigare och tillfälliga förändringar senast tre dagar innan ändringen träder i kraft, om inte annat avtalas lokalt om tidsfristerna för meddelandet. Efter detta får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av oförutsebara skäl i anknytning till organisering av arbetet, till exempel sjukfrånvaro, maskindefekter eller vid en hastigt uppkommen ändring i orderstocken. Innan förändringen genomförs bör man förhandla om denna med huvudförtroendemannen och när det gäller enskild arbetstagare förhandlas med vederbörande personligen.
Övergång från en arbetstidsform till annan
När man övergår från en arbetstidsform till annan iakttas fram till övergångstidpunkten den arbetstid som varit i bruk enligt gällande arbetstidsform samt övriga arbetstidsbestämmelser som gäller arbetstidsformen i fråga. Från och med tidpunkten för införandet av den nya arbetstidsformen fastställs arbetstiden och övriga arbetstidsbestämmelser enligt bestämmelserna som gäller den nya arbetstidsformen.
Avlösning och växling av skift
I skiftarbete skall arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Någon annan växlingsperiod kan avtalas lokalt. Arbetstagare kan dock vid överenskommelse kontinuerligt hållas i samma skift, dock inte i nattskift.
Avvikelser
Ovan nämnda arbetstidsbestämmelser hindrar inte att man inom de i lagen tillåtna gränserna avviker från de i det föregående fastställda ordinarie arbetstiderna, om produktionstekniskt tvingande skäl föreligger. Sådana skäl bör anses vara utförandet av nödvändiga reparationer, force majeure, brist på råvaror och material, otillräcklig produktåtgång och andra därmed jämförbara orsaker.
Början av arbetsvecka och arbetsdygn
Såvida man inte lokalt kommit överens om annat börjar arbetsveckan och arbetsdygnet när det första arbetsskiftet börjar på måndag. Söndagsarbetsdygnet upphör vid samma tidpunkt.
Inledande och avslutande arbeten
Inledande och avslutande arbeten ska ifall den ordinarie arbetstiden överskrids utföras som mertidsarbete i syfte att förbättra leveranssäkerheten och undanröja produktionsstörningar. Utförandet av dessa avtalas lokalt. Personalen informeras om avtalet.
I inledande och avslutande arbeten ingår mertidsarbete som utförs före eller efter den egna ordinarie arbetstiden. Inledande och avslutande arbeten kan bestå av arbete som är
• nödvändigt för att arbetsplatsens övriga arbetstagare ska kunna utföra arbete under hela sin ordinarie arbetstid
• nödvändigt i skiftarbete för utbyte av information vid avlösning av skift.
Om utförande av inledande och avslutande arbete kan avtalas med arbetsavtal.
En arbetstagare får utföra högst fem timmar inledande och avslutande arbeten per vecka och arbetstagare.
För inledande och avslutande arbeten betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden inklusive arbetstids- och miljötillägg. Lokalt kan också avtalas om ett belopp som motsvarar en fast månadsersättning.
Omvandling av tillägg
Lokalt kan avtalas att de olika löneraterna som hör till olika arbetstidsformer, såsom tillägg för arbetstidsutjämning, skifttillägg, söndagsförhöjningar osv. kan utbetalas som fasta separata tillägg per timme eller per månad.
Avtal om flyttning av lönebetalningstidpunkten
På förtroendemannens eller annan arbetstagarrepresentants initiativ kan lokalt avtalas om att tidpunkten för betalning av lön för ordinarie arbetstid till timavlönade arbetstagare flyttas (tidigareläggs eller framskjuts) till en oavlönad friperiod för arbetstidsutjämning. Avtalet gäller alla arbetstagare på verksamhetsstället och kan ingås antingen tills vidare eller för viss tid, dock minst för ett kalenderår åt gången.
Vid de lokala arrangemangen gällande flyttning av lönen för ordinarie arbetstid kan den fasta delen av timlönen vara mindre än lönen för svårighetsklassen. Det lönebelopp som betalas skall i alla fall vara minst lönen enligt svårighetsklassen.
Lönerater som flyttas till dagar för arbetstidsutjämning kan vara till exempel 1. en summa eller procent av lönen som avsatts enligt överenskommelse i början av året, 2. administration av dagar som dagar som överstiger löneperioder av olika längd (då en månad har 31 dagar och det finns fler än 20 arbetsdagar, eller till en två veckors period med över tio arbetsdagar), 3. ersättning för söckenhelg, helgaftonsersättning eller ersättning för stor högtidsdag, 4. semesterpenning, och utöver detta kan man använda en genomsnittlig veckoarbetstid genom lokal överenskommelse i samband med arbetstidsreformen, där man på förhand avtalar om frekvens och tidpunkt för ifrågavarande dagar. Arrangemanget förutsätter att en arbetsskiftsförteckning görs upp.
Vid förhandling om flyttande av lön till oavlönade utjämningsdagar kan företag utnyttja de ovan beskrivna alternativen eller komma till någon annan lösning.
Protokollsanteckning:
Förbunden rekommenderar gemensamt att förhandlingar ska ske i god samarbetsanda och enligt kulturen för lokala överenskommelser. Vid behov ger förbunden också förhandlings- och medlingshjälp.
7 § Arbetstid i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete
Bestämmelserna i denna paragraf gäller de arbetstidsformer, där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan, dvs. dagarbete, tvåskiftsarbete samt fortlöpande ett- och tvåskiftsarbete. Därtill förutsätts att arbetstagaren har en högst 30 vardagar lång semester och att hans årsarbetstid i övrigt utjämnas endast av kyrkliga högtidsdagar, första maj, midsommaraftonen, självständighetsdagen, julaftonen och nyårsdagen.
Arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan. Arbetstiden för arbetstagare som arbetar i dessa arbetstidsformer utjämnas med 100 timmar under kalenderåret. Utjämningen sker antingen genom att under kalenderåret bevilja det antal fridagar för arbetstidsutjämning som motsvarar 100 timmar per kalenderår, eller genom att använda genomsnittlig veckoarbetstid. Arbetstidsutjämningen verkställs så att drifts- och servicetiderna kan säkerställas.
För arbetstagare som är berättigad till 30 semesterdagar blir den verkliga arbetstiden i nämnda arbetstidsformer, med beaktande av arbetstidsutjämningen och hur de årliga söckenhelgerna infaller, på lång sikt i genomsnitt 36,4 timmar per vecka.
Utjämningen av arbetstiden till ovan nämnda timantal kan genomföras antingen genom att bevilja utjämningsdagar, eller genom att använda genomsnittlig veckoarbetstid.
Utjämning av arbetstiden/arbetstidsutjämningsdagar
Antalet utjämningsdagar fastställs på basis av de ordinarie arbetsdagar som utförts under kalenderåret. Från antalet avdras andra än de i första stycket i denna paragraf nämnda semesterarrangemangen som på basis av avtal eller praxis förkortar årsarbetstiden eller de årligen regelbundet återkommande extra fridagarna.
Intjäning av ledighet
Minst | 17 arbetsdagar | 1 ledig dag |
" | 35 " | 2 lediga dagar |
" | 53 " | 3 " |
" | 71 " | 4 " |
" | 88 " | 5 " |
" | 105 " | 6 " |
" | 121 " | 7 " |
" | 138 " | 8 " |
" | 155 " | 9 " |
" | 172 " | 10 " |
" | 189 " | 11 " |
" | 205 " | 12,5 " |
Vid intjäning av arbetstidsförkortningsdagar betraktas som utförda ordinarie arbetsskift även sådana som enligt arbetstidsutjämningssystemet är arbetstagarens arbetsskift men som sammanfaller med hans sjukdagar, för vilka arbetsgivaren erlägger lön för sjuktid samt den tid som åtgår till utbildning som arbetsgivaren helt eller delvis bekostar till den del arbetsgivaren ersätter förlorad arbetsförtjänst. Under samma förutsättningar jämställs med ordinarie arbetsskift den tid som åtgår till deltagande i kommunfullmäktiges eller kommunstyrelses samt av dessa tillsatta nämnders eller andra permanenta organs möten, liksom också den tid som åtgår till deltagande i Industrifacket rf:s förbundsfullmäktige- eller styrelsemöten, arbetstagarens 50- och 60- årsdagar, egen bröllopsdag eller dag för registrering av partnerskap, nära anhörigs begravning, ledighet för vård av sjukt barn, uppbådsdag, reservövningar samt den tid som åtgår till vikariering av huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig.
Som utförd ordinarie arbetsdag räknas också sådan ordinarie arbetsdag då arbetstagaren utfört arbete under minst halva arbetsdagen och varit frånvarande resten av dagen antingen med arbetsgivarens tillstånd eller på basis av annan godtagbar orsak.
Utjämningsledighet ges inte till arbetstagare som anställts för viss tid som är högst 3 månader. Ifall det tidsbundna arbetsavtalet förlängs intjänas ledighet från början av anställningsförhållandet.
Beviljande av utjämningsledighet
Ifall man inte lokalt kommer överens om annat ges utjämningsdagarna före utgången av intjäningsåret vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. De kan beviljas antingen individuellt eller kollektivt till alla arbetstagare eller till en viss avdelning. Om ledigheter som beviljats kollektivt meddelas minst två veckor före tidpunkten för ledigheten och om individuella ledigheter minst en vecka före tidpunkten för ledigheten. Lokalt avtal kan ingås om andra tidsfrister för meddelandet.
Ifall avsikten är att utan avbrott i förskott ge flera än två utjämningsdagar utan lön, skall man på förhand avtala om detta med förtroendemannen eller den enskilda arbetstagaren.
Ifall avsikten är att utan avbrott i förskott ge flera än 4 utjämningsdagar utan lön inom 30 dagar, skall man på förhand avtala om detta med förtroendemannen eller den enskilda arbetstagaren.
För arbetstimmar som arbetstagare utfört på en individuellt beviljad utjämningsdag betalas utöver den normala lönen en ersättning på samma sätt som för veckoövertidsarbete, ifall man senare än en vecka före utjämningsdagen kommit överens om att vederbörande arbetar på sin utjämningsdag.
Utjämningsdagarna bör ges vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer antingen en arbetsdag/ett arbetsskift i sänder eller som halva dagar för högst 6,5 arbetsdagars/arbetsskifts del. Utjämningsdagarna kan också ges på annat sätt ifall man lokalt kommer överens om saken.
Ifall den ledighet som ges ingår i sådan tid som betraktas som ordinarie arbetsskift, anses fridagen förbrukad.
Ifall arbetstidsutjämningsschemat inte ger anledning till annat anses från arbetet frånvarande arbetstagare ha hållit sin utjämningsdag när hela företaget, en arbetsavdelning eller en arbetsgrupp till vilken arbetstagaren hör, hållit den ledighet som avses i detta avtal trots att de arbetstagare som varit frånvarande inte särskilt har kunnat meddelas om saken.
Har utjämningsledigheterna inte tagits ut före anställningsförhållandets upphörande eller de inte kunnat ges före utgången av kalenderåret, får månadsavlönad arbetstagare enkel lön i ersättning för outtagen ledighet.
Avvikande avtal om utjämningsledighet
Man kan med en eller flera arbetstagare också komma överens om att utjämningsledighet inte hålls.
Utjämning av arbetstid/genomsnittlig veckoarbetstid
Med lokalt avtal kan den i denna paragraf avsedda ordinarie arbetstiden per vecka arrangeras så att den i genomsnitt är 36,4 timmar per vecka under en period som utgör högst ett kalenderår, förutsatt att man för arbetet på förhand uppgjort ett arbetstidsutjämningsschema för minst den tid under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka skall utjämnas till genomsnittet. De arbetstidsutjämningssystem som används uppgörs skilt för varje företag.
Beroende på placeringen av söckenhelgerna varierar den genomsnittliga arbetstiden årligen. De årliga arbetstimmarna framgår av tabellen som bifogas detta kollektivavtal som bilaga.
Exempel 1
För arbetstagare som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande:
- den tidsperiod under vilken arbete ska utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 365 dagar./. 7 dagar/vecka, dvs. 52,14 veckor
- under denna tid har arbetstagarna semester 5 veckor
- antalet verkliga arbetsveckor är 47,14 veckor
Arbetstiden enligt kollektivavtalet exempelvis år 2022 är 47,14 v. x 36,6 h/v., det vill säga 1 725 h, vilket omräknat i åtta timmars arbetsskift innebär 215,5 arbetsskift.
Exempel 2
Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt:
- den tidsperiod under vilken arbete ska utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 196 dagar./. 7 dagar/vecka, dvs. 28 veckor
- under denna tid har arbetstagarna semester 3 veckor
- antalet verkliga arbetsveckor är 25 veckor
Arbetstiden enligt kollektivavtalet exempelvis år 2022 är 25 v. x 36,6 h/v., det vill säga 915 h, vilket omräknat i åtta timmars arbetsskift innebär 114 arbetsskift.
Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild arbetstagares del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
8 § Intermittent treskiftsarbete Tillämpningsområde
Med intermittent treskiftsarbete avses arbete, som i regel utförs i tre skift så att arbetet avbryts för veckoslutet. Arbetstiden växlar under söckenhelgsveckorna beroende på om arbetet avbryts för söckenhelgen eller inte.
Arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden vid intermittent treskiftsarbete är i genomsnitt åtta timmar per dygn och på lång sikt i genomsnitt 35,8timmar per vecka. Beroende på placeringen av söckenhelgerna varierar den genomsnittliga arbetstiden årligen. De årliga arbetstimmarna framgår av tabellen som bifogas detta kollektivavtal som bilaga.
Utjämning av arbetstiden
För arbetet bör på förhand uppgöras ett arbetstidsutjämningsschema för den period under vilken arbetstiden utjämnas till de genomsnitt som nämns i föregående punkt. Utjämningsperioden är högst ett kalenderår.
Arbetstidsutjämningen sker så att man i arbetstidsutjämningsschemat antecknar lediga dagar som motsvarar utfört arbete så att arbetstiden utjämnas till ovan nämnda genomsnitt. Ifall man lokalt kommer överens om saken, kan ledigheterna eller en del av dem ges individuellt utan att på förhand anteckna dem i utjämningsschemat.
Arbetstagaren betalas en lön som motsvarar minst en lön som motsvarar den arbetstidsform som avses i § 14 från och med början av månaden som efterföljer övergången till denna arbetstidsform.
Protokollsanteckning 1:
Till en person, i vars normala arbete ingår att övergå från en arbetstidsform till en annan (t.ex. avlösare, turarbetare), betalas en lön enligt den arbetstidsform som personen arbetar oftast i under arbetsveckan.
Protokollsanteckning 2:
Förbunden rekommenderar att schemat för arbetstidsutjämning uppgörs så att högst 5 arbetsskift utförs i följd.
Söckenhelgveckorna beaktas på samma sätt som övriga arbetsveckor, vilket innebär att även söckenhelgerna utjämnar den årliga arbetstiden. Semesterdagar kan inte användas till arbetstidsutjämning.
Ifall söckenhelgerna är arbetsdagar enligt arbetstidsutjämningsschemat bör arbetstagaren ges motsvarande ledig tid vid annan tidpunkt. Istället för söckenhelgsersättning betalas ersättning enligt medeltimlön för ifrågavarande ledighet till arbetstagare. Det ovan nämnda gäller dock inte arbetstidsform 36.
9 § Kontinuerligt treskiftsarbete Tillämpningsområde
Med kontinuerligt treskiftsarbete avses arbete som i allmänhet utförs i tre skift sammanlagt 24 timmar per dygn och sju dagar i veckan.
Arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete är i genomsnitt 34,6 timmar per vecka under en period av högst ett kalenderår.
Efter uttagen 30 dagars semester är antalet ordinarie arbetstimmar för arbetstagaren 1632 timmar per kalenderår, vilket innebär 204 arbetsskift x 8 timmar.
Arrangerande av ordinarie arbetstid
För arbetet bör på förhand uppgöras ett arbetstidsutjämningsschema för den period under vilken arbetstiden utjämnas till de i föregående punkt nämnda genomsnitten. Utjämningsperioden är högst ett år, i regel ett kalenderår. De arbetstidsutjämningssystem som används uppgörs skilt för varje företag.
Exempel 1
För arbetstagare som året om arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande:
- den tidsperiod under vilken arbete ska utföras i kontinuerligt treskiftsarbete 365 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 365 dagar./. 7 dagar/vecka, dvs. 52,14 veckor
- under denna tid har arbetstagarna semester 5 veckor
- antalet verkliga arbetsveckor är 47,14 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 34,6 h/vecka, dvs.1632 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 204 arbetsskift.
Exempel 2
Ifall arbetstagare utför kontinuerligt treskiftsarbete endast en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt:
- den tidsperiod under vilken arbete ska utföras i kontinuerligt treskiftsarbete
196 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 196 dagar./. 7 dagar/vecka, dvs. 28 veckor
- under denna tid har arbetstagarna semester 3 veckor
- antalet verkliga arbetsveckor är 25 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 34,6 h/vecka, dvs. 865 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 108 arbetsskift, och således bör 108 arbetsskift ingå i arbetstidsschemat för perioden.
Ifall det i ovan avsedda 28 kalenderveckors tidsperiod för enskild arbetstagares del ingår längre, andra än för utjämning av arbetstiden avsedda frånvaroperioder utan lön, exempelvis en längre tids arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller dylikt, beaktas dylik tid som en på arbetsveckorna förkortande faktor på samma sätt som för den i exemplet nämnda semesterns del.
Arbetstagaren betalas en lön som motsvarar minst en lön som motsvarar den arbetstidsform som avses i § 14 från och med början av månaden som efterföljer övergången till denna arbetstidsform.
Protokollsanteckning 1:
Till en person, i vars normala arbete ingår att övergå från en arbetstidsform till en annan (t.ex. avlösare, turarbetare), betalas en lön enligt den arbetstidsform som personen arbetar oftast i under arbetsveckan.
10 § Vilotider
Daglig vilopaus Rekreationspaus
1. I regelbundet dag- och ettskiftsarbete har arbetstagare enligt förutsättningarna i 24 § i arbetstidslagen en måltidsrast på en timme, under vilken han eller hon fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
2. Genom lokalt avtal kan man iaktta en måltidsrast på en halv timme så att arbetstagaren under denna rast fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
3. Parterna kan lokalt komma överens om att arbetstagare i dagarbete inte har måltidsrast utan han bereds möjlighet att inta sin måltid i mitten av arbetsdagen när det med tanke på arbetet är mest ändamålsenligt.
4. I skiftarbete har arbetstagare inte måltidsrast, utan bereds honom tillfälle att inta sin måltid under arbetet ungefär vid mitten av hans arbetsskift vid den med hänsyn till arbetet i respektive fall lämpligaste tidpunkten. Avvikelsen från skiftets mitt kan vara högst två timmar i båda riktningarna.
Rekreationspaus
5. Arbetstagare har rätt att två gånger dagligen på arbetsplatsen hålla en rekreationspaus så att det stör produktionen så litet som möjligt.
Vilopaus
6. Ifall arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har arbetstagaren rätt att hålla en vilopaus på högst en halv timme efter åtta timmars arbete.
Dygnsvila
7. Arbetstagaren skall under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, samt i periodarbete en oavbruten vilotid på minst nio timmar, om det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid. Om ett ändamålsenligt arbetsarrangemang det förutsätter kan arbetsgivaren och vederbörande förtroendeman med arbetstagarens samtycke avtala om tillfällig utjämning av dygnsvilan. Dygnsvilan bör det oaktat vara minst sju timmar.
Om det till exempel på grund av rotation eller annan sådan anledning anses nödvändigt, kan man lokalt avtala om att förkorta dygnsvilan så att den är minst sju timmar.
Från det ovan nämnda kan tillfällig avvikelse göras under högst tre på varandra följande dygnsvilotider per gång i fall som avses i § 25 moment 3 i arbetstidslagen. Viloperioden ska dock vara minst fem timmar. En viloperiod som ska ersätta förkortad dygnsvila ska tilldelas arbetstagaren i samband med följande dygnsvila eller om detta på grund av skäl med anknytning till organisering av arbetet inte är möjligt ska den ordnas så snabbt som möjligt, dock inom 14 dygn. En ersättande viloperiod ska ges utan avbrott och får inte ges under beredskapstid.
Ledighet per vecka
8. Arbetstiden skall ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet som i mån av möjlighet skall placeras i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan ordnas så att den i genomsnitt uppgår till 35 timmar under en period av 14 dygn. Ledigheten skall dock uppgå till minst 24 timmar i veckan.
I kontinuerligt skiftarbete kan ledigheten ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Ledigheten skall dock uppgå till minst 24 timmar i veckan. Om tekniska omständigheter eller arbetsarrangemangen kräver det kan motsvarande förfarande tillämpas, om arbetstagaren ger sitt samtycke därtill.
Protokollsanteckning:
Tolkningen av bestämmelsen motsvarar tolkningen av 31 § i den gamla arbetstidslagen (9.8.1996/605) (inklusive arbetsrådets utlåtanden om detta, t.ex. TN 1365-00 och TN 1417-06).
Undantag från veckoledigheten kan göras om den ordinarie arbetstiden per dygn är högst tre timmar, samt i § 28 i arbetstidslagen avsedda undantagsfall. I dessa undantagsfall skall veckoledigheten ersättas på det sätt som avses i samma paragraf moment 2.
11 §Övertidsarbete
1. Arbete, som är nödvändigt för verksamheten och arbetets regelbundna fortgång vid industriinrättningen och som ej kan förläggas till ordinarie arbetstid, utförs som övertidsarbete med i lag stadgade begränsningar av arbetstiden.
Övertid per dygn
2. Med övertidsarbete per dygn avses det arbete som under arbetsdygnet utförs utöver den i kollektivavtalets 6 § punkt 2 nämnda ordinarie dygnsarbetstiden, dvs. 8 timmar, eller utöver en enligt 6 § punkt 4 avtalad förlängning av den ordinarie dygnsarbetstiden
3. För övertidsarbete per dygn samt periodövertidsarbete betalas enligt arbetstidslagen förhöjd lön. För per dygn utfört övertidsarbete på lördagar och dagar före högtidsdag betalas dock omedelbart med
100 % förhöjd lön. För arbete, som utförs omedelbart efter fullt nattskift, betalas med 100 % förhöjd lön.
4. Ifall arbetstiden är ordnad så att den i genomsnitt utgör 40 timmar per vecka avses med övertidsarbete per dygn det arbete som under respektive arbetsdygn överskrider det antal arbetstimmar som i arbetstidsutjämningsschemat fastställts som ordinarie dygnsarbetstid för arbetsdygnet i fråga.
Övertid per vecka
5. Med övertidsarbete per vecka avses det arbete som överskrider den i kollektivavtalets 6 § punkt 2 fastställda ordinarie veckoarbetstiden dvs.40 timmar. I veckoövertidsarbetet medräknas inte dygnsövertidsarbete som gjorts under samma arbetsvecka.
6. Ifall den ordinarie veckoarbetstiden är ordnad så att den i genomsnitt utgör 40 timmar per vecka avses med veckoövertidsarbete det arbete som under respektive arbetsvecka överskrider det antal arbetstimmar som enligt arbetstidsutjämningsschemat fastställts som ordinarie arbetstid för arbetsveckan i fråga.
7. För veckoövertidsarbete betalas för de åtta första timmarna med 50 % och för de följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
8. Till arbetstagare som arbetar i annat än i kontinuerligt eller fortlöpande skiftarbete och ordinarie kvälls- och nattarbete betalas för arbete under påsklördag och midsommar- och julafton med 100 % förhöjd lön, och för arbete på lördagar under andra i § 6, mom.8 nämnda veckor med söckenhelg samma ersättning som för veckoövertidsarbete. Förutsättningen är att arbetstagaren arbetat i enlighet med arbetstidsutjämningsschemat eller att förutsättningarna i denna paragraf, moment 5 fylls.
Fastställning av övertidsarbete vid övergång till annan arbetstidsform
9. Om arbetstagaren under arbetsveckan arbetar i olika arbetstidsformer fastställs övertidsarbetet för den aktuella veckan enligt arbetsskiftsförteckningen för den arbetstidsform i vilken arbetstagaren under ifrågavarande vecka arbetat som mest, om man inte avtalat om att dessa timmar byts ut mot fritid.
Övertid i kontinuerligt skiftarbete
10. I kontinuerligt treskiftsarbete anses som veckoövertid de timmar, som utförs under lediga skift och som under respektive kalendervecka överstiger det i arbetstidsutjämningsschemat för ifrågavarande vecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar, ifall man inte överenskommit om att dessa övertidstimmar ersätts med motsvarande fritid.
Ersättning enligt reglerna för övertid per vecka
11. Ifall arbetstagare på grund av semester, sjukdom, utjämningsledigheter som avses i 7 § i kollektivavtalet, ersättning för ledighet per vecka, permittering på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl, resa utförd på arbetsgivarens order, utbildning som avses i det allmänna avtalets punkt 7.1 eller 7.2, eller reservövning inte haft möjlighet att arbeta på arbetsdagarna enligt arbetsveckans arbetstidsutjämningsschema så många timmar att det skulle motsvara hans eller hennes ordinarie veckoarbetstid och han eller hon arbetar på fridagen enligt arbetstidsutjämningsschemat, betalas för arbetstimmar utförda på fridagen övertidsersättning så som det är avtalat angående veckoövertidsarbete.
Utbyte av övertidsarbete till fritid
12. Grunddelen av den lön som betalas för övertid, förhöjningsdelen eller båda kan enligt överenskommelse utbytas till motsvarande fritid under ordinarie arbetstid.
Fritiden skall ges och utnyttjas inom 9 veckor efter det övertidsarbetet utförts.
Maximal arbetstid
13. Den maximala arbetstiden följer begränsningarna i arbetstidslagen. Som granskningsperiod för arbetstiden används ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år.
Vilopaus före övertidsarbete
14. Om arbetstagaren omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut stannar på övertidsarbete får han eller hon hålla en 15 minuters vilopaus som inräknas i arbetstiden. Om de vilopauser som behövs i övertidsarbete avtalas lokalt med beaktande av § 24 i arbetstidslagen.
Söndagsförhöjning
15. För arbete som utförs under söndag eller annan kyrklig högtidsdag samt första maj och självständighetsdagen betalas med 100 % förhöjd lön som i arbetstidslagen avsedd söndagsförhöjning.
Divisor av månadslön
16. Vid beräkning av övertids- och söndagsarbete fås timlönen för månadsavlönad arbetstagare genom att dividera månadslönen i dag- och tvåskiftsarbete och intermittent treskiftsarbete med talet 159 och i kontinuerligt treskiftsarbete med talet 155.
12 §Utryckningsarbete Förutsättningar
1. Förutsättningarna för utryckningsarbete är följande: arbetet utförs på grund av kallelse till plötsligt påkommande arbete, arbetstagaren måste komma i arbete utanför sin ordinarie arbetstid efter det att han redan avlägsnat sig från arbetsplatsen och arbetet utförs antingen under det dygn kallelsen givits eller under det därpå följande dygnet mellan kl. 00.00 och 07.00.
Utryckningspenning
2. Utryckningspenningens storlek bestäms på grund av tidpunkten då kallelsen givits.
Den är:
a. två timmars lön, om kallelsen ges på fridag, under arbetstid eller efter denna före kl. 21.00.
b. tre timmars lön, om kallelsen ges mellan kl. 21.00 och 07.00
3. För arbete, som på grund av kallelse till plötsligt påkommande arbete utförs mellan kl. 21.00 och 07.00, betalas alltid med 100 % förhöjd lön.
4. Ersättningen för kortare än en timmes utryckningsarbete är en timmes lön.
5. Om arbetet hänför sig till det följande ordinarie arbetsdygnets arbete är det inte fråga om utryckningsarbete.
13 § Jourberedskap
Med jour avses att arbetstagare enligt avtal utanför sin ordinarie arbetstid är beredd att på kallelse komma till arbetet.
Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetstagaren ersättning för jourberedskapen.
Ersättningen för jourberedskapen är:
1. 50 % av den genomsnittliga timförtjänsten om arbetstagaren är skyldig att inleda arbetet senast inom en timme efter kallelsen.
2. 25 % av medeltimlönen ifall arbetstagaren är skyldig att påbörja arbetet senast två timmar efter kallelsen.
3. 10 % av den genomsnittliga timförtjänsten om arbetstagaren är skyldig att inleda arbetet senast inom 3 timmar efter kallelsen.
Ersättningen betalas för den tid som arbetstagaren är i beredskap utan att utföra arbete.
Ifall arbetstagare i jourberedskap kallas till arbete betalas lön för den tid som arbete utförts i enlighet med de övriga bestämmelserna i detta avtal.
Bestämmelserna som gäller utryckningsarbete eller i arbetstidslagen avsedd beredskap tillämpas inte på arbetstagare som varit i jourberedskap och kallats till arbete.
Om jourberedskapen bör med arbetstagaren överenskommas så tydligt att det inte efteråt kan uppstå meningsskiljaktighet angående naturen och längden av den bundenhet som avsetts.
Lokalt kan man avtala annorlunda om den ersättning som betalas för jourberedskap och om grunderna för hur ersättningen fastställs.
III ARBETSLÖNER
14 §A. Lön enligt arbete
Inom plastprodukt- och kemiproduktindustrin fastställs svårigheten i arbetstagarnas uppgiftshelheter enligt lönesystemet som ingår som bilaga till detta kollektivavtal.
Löner enligt svårighetsklass bildas enligt arbetstidsform.
Lön enligt svårighetsklass
Lön enligt svårighetsklass för fullt arbetsföra arbetstagare över 18 år är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter följande:
Svårighetsklass cent/timme euro/månad
poäng | TAM15- TAM27 | TAM35– TAM36 | TAM37 | TAM15- TAM27 | TAM35- TAM37 | |
Ingångslön | 1068 | 1084 | 1137 | 1725 | 1794 | |
Svårighetsklass 1 | 56–72 | 0000 | 0000 | 0000 | 1821 | 1894 |
Svårighetsklass 2 | 73–92 | 1210 | 1228 | 1289 | 1958 | 2036 |
Svårighetsklass 3 | 93–112 | 1303 | 1323 | 1388 | 2105 | 2189 |
Svårighetsklass 4 | 113–132 | 1401 | 1422 | 1492 | 2267 | 2358 |
Svårighetsklass 5 | 133–157 | 1512 | 1535 | 1610 | 2439 | 2537 |
Svårighetsklass 6 | 158- | 1625 | 1649 | 1731 | 2624 | 2729 |
TAM avser arbetstidsform (työaikamuoto). Siffrorna efter TAM berättar hur många skift det görs per dag och på hur många dagar per vecka. Till exempel TAM15 är en arbetstidsform där det görs ett skift fem dagar per vecka, det vill säga dagsarbete.
Lönetabellerna i kollektivavtalet tillämpas inte i sådana företag där det före 31.1.2018 har tagits i bruk ett eget lönesystem.
Normtimlönerna för unga arbetstagare
Då en ung arbetstagare utför samma arbete som en vuxen arbetstagare och han besitter den i arbetet förutsatta arbetsskickligheten och arbetserfarenheten samt kompetensen och hans arbete inte utöver övertidsstadgandena begränsas av andra lagstadganden, fastställs hans lön enligt lönegrunderna för ifrågavarande arbete. I övrigt är normtimlönerna för 15–17-åriga arbetstagare följande:
Normtimlönerna för unga arbetstagare är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Normtimlönerna för unga arbetstagare | cent/timme | euro/månad |
15 år | 898 | 1518 |
16 år | 913 | 1542 |
17 år | 921 | 1560 |
Förbunden har avtalat om rekommendationen Lär känna arbetslivet och tjäna en slant för åren 2022–2023. Avtalet ingår som bilaga till kollektivavtalet.
Protokollsanteckning 1:
Normtimlönerna för unga arbetstagare gäller inte skolelever som anställts som sommarpraktikanter för högst två månader.
Protokollsanteckning 2:
För att förbättra förutsättningarna för praktik kan 75 % av lönen i löneklass 1 TAM15–TAM27 utbetalas i följande fall
- för tiden för en obligatorisk praktik som hänför sig till en examen eller en examensdel,
- för tiden för sommarpraktik för studerande vid yrkesläroanstalter eller högskolor.
Om personen har utfört praktik vid samma företag under tidigare år kan denne under andra året betalas 80 % av lönen i löneklass 1 TAM15–TAM27, under tredje året 90 % av lönen i löneklass 1 TAM15–TAM27.
14 §B. Individuell lön
Fastställning av den individuella lönen
1. Till fullt arbetsföra arbetstagare över 18 år kan betalas individuell lön som överstiger lönen enligt arbetsuppgift.
2. Den individuella lönedelen kan fastställas utgående från arbetstagarens personliga kunskap, kompetens och arbetsprestation eller andra faktorer som stöder uppnåendet av de målsättningar som ställts för utvecklingen av kunskap bland företagets personal eller för utvecklingen av handlingssätt osv. Det i vilken mån arbetstagaren lyckats och utvecklats med avseende på de valda kriterierna bör bedömas systematiskt och rättvist.
För att lyckas få arbetstagarna att engagera sig och godkänna behovet av att utveckla kunskap, kompetens och prestation, är det viktigt att man redan i planeringsskedet med arbetstagarna och/eller deras representanter diskuterar om de uppställda målen och om innehållet i de valda värderingsfaktorerna som stöder uppnåendet av de uppställda målen. För arbetstagarna utreds också de grunder som används i värderingen av kompetens och prestation och efter värderingen får arbetstagare på begäran också resultaten av sin personliga bedömning.
Systemet bör vara möjligast tydligt, enkelt och lätt att använda. När värderingsfaktorerna väljs bör man beakta bl.a. följande:
- Att personen själv kan påverka de valda faktorerna.
- Att faktorerna är synliga, mätbara och självständiga variabler.
- Att faktorerna hänför sig till det arbete som arbetstagaren sköter.
Diskussioner mellan förman och medarbetare är att rekommendera som medel när det gäller att ge feedback till de anställda och för att kartlägga utvecklingsbehoven. I processen bör absolut objektivitet eftersträvas och förfarandet bör upprepas med jämna mellanrum, exempelvis en gång om året. Förbunden rekommenderar att man samtidigt med bedömningen av respektive persons personliga kunnande kontrollerar att befattningsbeskrivningen som ligger till grund för värderingen motsvarar det verkliga innehållet i uppgiftshelheten.
Kunnandet bedöms alltid i relation till arbetstagarens vid tidpunkten aktuella uppgift. Ifall uppgiften förändras bör personens kompetens, ifall inte de valda faktorerna ger anledning till annat, värderas på nytt i förhållande till den nya uppgiften. Den personliga lönedelens relativa andel av totallönen kan således i dylika situationer förändras.
Förbunden har utarbetat modellsystem i form av exempel som företagen i utarbetandet av sina egna system kan utnyttja antingen som sådana eller hellre så att de anpassas till företagets egna omständigheter och målsättningar. Även andra system är möjliga.
Tjänstetidstillägg
1. På basis av tjänstetiden utan avbrott i en och samma arbetsgivares tjänst betalas till arbetstagaren oberoende av löneform tjänstetidstillägg som del av den individuella lönen enligt följande:
Tjänstetidstilläggen fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Tjänstetidstillägg År | cent/h | €/mån |
5-9 | 18 | 31 |
00-00 | 00 | 00 |
00-00 | 00 | 00 |
00-00 | 00 | 00 |
25- | 52 | 89 |
2. Tjänstetidstillägg betalas från början av den lönebetalningsperiod som följer efter fyllda tjänsteår.
En förutsättning att tjänstgöringstiden skall beaktas som en lönegrund är att tjänstgöringstiden varit kontinuerlig och inom samma företag.
I det fall där en arbetstagares arbetsförhållande "vilar" på grund av fullgörande av värnplikt, studieledighet, vårdledighet eller motsvarande orsak, räknas också tiden före ifrågavarande ledighet med i tjänstgöringstiden. Själva tiden för fullgörande av värnplikt beaktas dock inte.
Upphör ett arbetsförhållande avbryts kontinuiteten. Av denna orsak räknas vid ett eventuellt senare arbetsförhållande endast den tjänstgöringstid till godo, som fullgjorts efter det arbetsförhållandet återupptagits.
Arbete som utförs på olika arbetsplatser inom samma företag på kontinuerlig basis, beaktas vid beräkning av tjänstgöringstid.
De dagar likställda med arbetade dagar som nämns i 7 § i semesterlagen räknas till godo vid beräkning av tjänstetidstillägg.
3. Om inom ett företag redan tidigare tillämpats avlönings- eller andra system, där tjänstgöringstiden beaktas såsom löne- eller ersättningsfaktor, får inte systemet inom sådant företag och det här avsedda systemet tillämpas samtidigt så att verkan blir kumulativ.
15 § Prestationslönearbete
Där arbetets beskaffenhet så tillåter och det tekniskt är möjligt, utförs arbetet som prestationslönearbete för höjande av produktion och förtjänst.
Prissättningsgrund
Prissättningen av prestationslönearbete bör grunda sig på löner som baseras på arbetets svårighetsgrad.
Prissättningsregel
1. Prissättningen i rakt ackord bör vara sådan att arbetares ackordsförtjänst vid normal ackordsarbetstakt med 20 % överskjuter beräkningsgrunden, dvs. av arbetets svårighetsgrad betingad lön, samt stiger vid ökad arbetsprestation eller arbetseffekt minst i samma proportion.
Del- eller blandackord
2. Del- eller blandackordsarbete, där en del av lönen betalas som fast och en del som rörlig del efter arbetsprestation, bör prissättas på så sätt, att när arbetsprestation eller arbetseffekt motsvarar normal ackordsarbetstakt, förtjänsten med 20 % överskjuter beräkningsgrunden, dvs. av arbetets svårighetsgrad betingad lön. När prestationslönen stiger, bör den rörliga delen stiga i samma proportion.
Premielön
3. Premielönesystem kan användas i de arbeten, där arbetsresultatet (produktionsvolym, produktens kvalitet, materialets ekonomiska användning osv.) beror på t.ex. arbetstagarens noggrannhet, arbetsskicklighet eller annan dylik faktor. Premielönearbetet bör prissättas på så sätt att förtjänsten vid normal prestationsnivå överskjuter av arbetets svårighetsgrad betingad lön.
Protokollsanteckning:
Förbunden konstaterar att i del- eller blandackordsarbete kan lönens fasta del vara mindre än normtimlönen med förutsättning att lönenivån uppfyller prissättningsbestämmelserna.
Avtal om ackord
4. I sådant ackordsarbete, för vilket fast ackordsprislista inte uppgjorts, överenskommer arbetsgivaren och den eller de arbetstagare, som ackordsarbetet erbjuds åt, om möjligt redan innan arbetet vidtar, om ackordspriset, varöver arbetaren bör få intyg samt nödvändiga uppgifter om grunderna för ackordsprissättningen. Då ackorden ges ut, bör man sträva efter att de indelas i ändamålsenliga och meningsfulla ackord där hänsyn tagits till hälsoaspekterna.
Ändringar i produktionsmetoderna
5. Då de faktorer som påverkar beräkningen av ackordsarbete förblir oförändrade, förblir enhetspriset detsamma. Om i arbets- och produktions- metoderna, arrangerandet av arbete, arbetsverktyg eller råmaterialets kvalitet sker sådana ändringar som påverkar ackordspriset, skall ett nytt pris fastställas för arbetet.
Granskning av prissättningen
6. Om en arbetstagare motiverat anför att gällande pris är oriktigt, ska han eller hon anmäla om detta till arbetsgivarens representant för kontroll av prissättningen, men arbetet görs dock till ovannämnda pris. Utredningar för granskning av ackordspriset skall vidtas utan onödigt dröjsmål. Om granskningen ger anledning till ändringar, skall det justerade priset tillämpas från den dag då begäran om granskning framställdes.
Avslag av ackord
7. Vägrar arbetstagare ta emot honom erbjudet ackord, utförs arbetet mot tidlön, som är lika stor som hans personliga timlön.
Gruppackord
8. Vid gruppackord får arbetstagaren sin andel av ackordsvinsten i förhållande till sin personliga timlön och det antal arbetstimmar, varmed han deltagit i gruppackordet, såvida inte vederbörande arbetstagare och arbetsgivaren sinsemellan annorlunda avtalat
Avbrytande av ackord
9. Är arbetstagare på order av arbetsgivaren tvungen att avbryta ett av honom påbörjat, kontinuerligt avtalat ackordsarbete på grund av annat arbete än sådant reparations- och monteringsarbete, som är nödvändigt för att hålla den egna produktionsapparaten i gång och i skick, och kan det arbete, som vållat avbrott, inte ordnas såsom ackord, betalas åt arbetstagaren för den tid avbrottet varar, dock för högst sex arbetsdagar, enligt hans medeltimförtjänst beräknad lön.
Fortgår tidlönsarbetet längre än sex arbetsdagar, betalas för detsamma därefter personlig timlön.
Protokollsanteckning 1:
Det ovannämnda avbrytandet av ackordsarbetet gäller inte fall, där ackordsarbetet upphör t.ex. på grund av sortombyte eller motsvarande orsak.
Arbetsstudier
10. På arbetsplatser där arbetsstudier används bör arbetarnas namngivna representanter få tillräcklig information och utbildning rörande undersökningsmetoderna samt i fråga om hur resultaten eventuellt kommer att användas vid lönesättningen.
Protokollsanteckning 2:
De lokala avtalen som avses i denna paragraf som gäller ackord eller andra prestationslöneformer kan av endera parten sägas upp med iakttagande av en tre månaders uppsägningstid om man inte i avtalet kommit överens om annan uppsägningstid.
16 §Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete Skifttillägg
1. Åt arbetstagare i skiftarbete betalas i skiftarbetstillägg
från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter 1.2.2018
119 cent/timme i tillägg för kvällsarbete 223 cent/timme i tillägg för nattarbete
2. Infaller arbetstagares ordinarie arbetstid så att arbetet utförs mellan kl. 16.00 och 24.00 utan att det är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete, betalas för arbetstimmar mellan dessa klockslag kvällsarbetstillägg till samma belopp som kvällsskiftstillägget och för arbetstimmar mellan kl. 00.00 och 06.00 nattarbetstillägg till samma belopp som nattskiftstillägget.
Lokala avtal om tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
3. Tidpunkterna för tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete kan lokalt avtalas på något annat sätt.
17 §Överflyttning till annat arbete Lägre avlönat arbete
1. Ifall på tidlön sysselsatt arbetstagare överflyttas i annat arbete, vilket är lägre avlönat än hans eget, betalas åt honom härvid i 2 veckors tid den personliga timlön, som är avtalad för hans tidigare arbete, varefter hans lön bestämmes enligt det arbete som han utför.
Högre avlönat arbete
2. I sådana fall där arbetstagare, som överflyttas i annat, högre avlönat timarbete, genast såväl med avseende på arbetseffektiviteten som kvalitativt sett förmår utföra detta arbete på samma sätt som en, vilken regelbundet utför sagda arbete, betalas åt honom omedelbart lön för det nya arbetet.
18 §Löneutbetalning
1. Förbunden rekommenderar att lönerna utbetalas en gång per månad. Om inte annat avtalas lokalt, utbetalas lönerna på avtalade löneutbetalningsdagar minst två gånger i månaden. Rörliga lönedelar, till exempel timbaserade tillägg och lön för övertidsarbete, kan betalas och oavlönade frånvaron hanteras en gång i månaden. Infaller löneutbetalning på en söndag eller högtidsdag, betalas lönen föregående vardag.
Om man på arbetsplatsen övergår till månadslön enligt 19 § kan lön betalas en gång per månad.
Protokollsanteckning:
Med rörliga timbaserade lönedelar avses timbaserade tillägg som räknas separat, till exempel skifttillägg, specialmiljötillägg, grunddelar och förhöjningsdelar för mertids- och övertidsarbete, söndagsförhöjning, ersättningar för stor högtidsdag eller för arbete dagen före stor högtidsdag samt ersättningar för veckovila.
2. För beräkning av lönen kan lönen för 6 arbetsdagar innehållas.
Då ett arbetsförhållande upphör på grund av uppsägning, skall de förfallna tillgodohavandena betalas senast den första arbetsdagen efter arbetsförhållandets slut. I fråga om hävning skall tillgodohavandena betalas inom tre arbetsdagar efter det att arbetsförhållandet upphört, och vid upplösning av arbetsförhållande inom tre arbetsdagar efter det att beslut fattats om upplösning av arbetsförhållande.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att de fordringar som förfaller till betalning när anställningsförhållandet avslutas betalas på företagets normala lönebetalningsdag.
3. I anslutning till utbetalning av lönen ska arbetstagaren ges en lönespecifikation skriftligen eller elektroniskt.
Protokollsanteckning:
Före övergången till elektronisk löneberäkning informerar arbetsgivaren om tidpunkten för omställningen och ser till att arbetstagaren vet hur man vid behov skriver ut lönespecifikationen och också har möjlighet att göra detta. I annat fall ges lönespecifikationen skriftligen.
4. Av lönen innehålls vad arbetsgivaren enligt lag och avtal är skyldig eller berättigad att avdra.
5. Anmärkningar mot den utbetalade lönen bör i fråga om penningbeloppet göras vid löneutbetalningen.
6. Förbunden rekommenderar att man på arbetsplatserna kommer överens om att lönerna betalas genom någon penninginrättning.
19 §Månadslön Övergång till månadslön
1. Då timlön omräknas till månadslön, multipliceras arbetstagarens gällande timlön med talet 169.
Delning av månadslön
2. Om arbetstagaren inte är berättigad att få lön för hela lönebetalningsperioden, beräknas timlönen för en arbetstagare med månadslön så att månadslönen i dags- och tvåskifts- och intermittent treskiftsarbete divideras med talet 159 och i kontinuerligt treskiftsarbete med talet 155.
20 §Medeltimlön
Företag där grundlönen eller ersättningen för förlust av inkomst kan beräknas på ett enklare sätt, exempelvis på grund av att företaget endast använder tidlön, är inte skyldiga att införa den medeltimförtjänst som beskrivs nedan. Då förhöjs alla lönedelar till exempelvis vid övertidsarbete.
Beräkningsperiod
1. Då medeltimlönen för ordinarie arbetstid beräknas, används som beräkningsperiod antingen föregående löneperiod eller föregående kvartal.
Arbetstagare på timlön
2. Arbetstagarens medeltimförtjänst för ordinarie arbetstid beräknas så att den förtjänst han eller hon under beräkningsperioden erhållit i tids-, ackords- samt blandackords och premielönearbete inklusive eventuella tjänstetidstillägg, tillägg för särskilt tungt och särskilt smutsigt arbete, tillägg för exceptionellt svårt och farligt arbete samt skiftarbetstillägg minskad med övertidsersättning samt med förhöjning för söndagsarbete och ersättning för stor högtidsdag samt med ersättning för arbete dagen före stor högtidsdag divideras med det sammanlagda antalet utförda arbetstimmar under beräkningsperioden.
Vid beräkning av medeltimförtjänsten för arbetstagare i kontinuerligt treskiftsarbete och fortlöpande 1- och 2-skiftsarbete avdras dock inte söndagsförhöjningar från lönen.
Arbetstagare på månadslön
3. Vid beräkning av genomsnittlig timförtjänst för en arbetstagare med månadslön beräknas den genomsnittliga förtjänsten som motsvarar den fasta månadslönen genom att lägga ihop de månadslöner inklusive tjänstetidstillägg som man enligt avtal ska betala till arbetstagaren under beräkningsperioden och genom att dividera summan med ett timantal som i kontinuerligt treskiftsarbete är 155 och i övriga arbetstidsformer 159.
Ingår i arbetstagares lön föränderliga lönebeståndsdelar, t.ex. premieandelar eller timbaserade tillägg, beräknas den dessa motsvarande medeltimlönedelen på sätt som definieras i punkt 2.
4. I det fall att medeltimlönen för ordinarie arbetstid understiger den personliga timlönen användes denna lön som beräkningsfaktor.
Användningsperiod av medeltimlön
5. De i punkt 1 avsedda medeltimlönerna för de olika kvartalen används på följande sätt:
- under februari, mars och april tillämpas medeltimförtjänsten under IV kvartalet föregående år,
˗ under maj, juni och juli tillämpas medeltimförtjänsten under årets I kvartal,
˗ under augusti, september och oktober tillämpas medeltimförtjänsten under årets II kvartal och
- under november, december och januari tillämpas medeltimförtjänsten under årets III kvartal.
I denna punkt nämnda månadsperioder och kvartal räknas vidta och utgå med löneperioderna, så att då en löneperiod fördelar sig på två av de ovannämnda månadsperioderna eller på två kvartal anses löneperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller.
Användningen av medeltimlön
6. Medeltimlönen används som grundlön för timavlönade arbetstagare vid beräkning av de i kollektivavtalet nämnda förhöjningsdelarna, såsom vid beräkningen av t.ex. övertids- och söndagsförhöjningar.
Dessutom används medeltimlönen i de fall då ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt kollektivavtalet bör utgå för såväl timavlönade som månadsavlönade arbetare.
Protokollsanteckning:
Om det inte är möjligt att fastställa medeltimförtjänsten för en arbetstagare enligt föregående löneperiod eller kvartal exempelvis på grund av lång sjukledighet, moderskapsledighet, alterneringsledighet, ett ringa antal arbetstimmar eller annan motsvarande orsak, används för fastställande av medeltimförtjänsten antingen den föregående hela löneperiodens medeltimförtjänst förhöjd enligt eventuella allmänna förhöjningar eller så används den gällande medeltimförtjänsten för motsvarande arbetstagargrupp.
På samma sätt kan man förfara om den personliga medeltimförtjänsten i oskälig grad och utan en grund som anknyter till den använda arbetstidsformen (t.ex. alterneringsvikarier eller vikarier), arbetsuppgiften eller prestationslönearbetet avviker från den gällande medeltimförtjänsten för motsvarande arbetstagargrupp.
IV SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
21 §Helgdagsersättning Helgdagsersättning
För nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, första maj, midsommarafton, julafton, juldagen och annandag jul betalas under nedan nämnda förutsättningar åt arbetstagare med timlön åtta timmars lön i helgdagsersättning, ifall dessa söckenhelger i annat fall hade varit arbetstagarens arbetsdagar.
Helgdagsersättning betalas dock endast åt arbetstagare vars arbetsförhållande varat oavbrutet i minst tre (3) månader före ifrågavarande söckenhelg och förutsatt att arbetstagaren enligt arbetstidsutjämningsschemat arbetat under arbetsdagen närmast före söckenhelgen och arbetsdagen närmast efter söckenhelgen, eller under endera av dessa dagar om arbetstagaren den andra dagen varit frånvarande med arbetsgivarens tillstånd, på grund av permittering, på grund av graviditets- eller föräldraledighet (träder i kraft 1.8.2022) eller på grund av orsak som i kollektivavtalet godkänns som frånvaro för vilken lön utbetalas.
Protokollsanteckning 1:
I arbetstidsutjämningsschemat antecknad arbetstidsförkortningsdag samt semester som inleds eller avslutas framskjuter i föregående stycke avsedd förutsättningsdag.
Ersättning för söckenhelg utbetalas dock då helgdag som infaller mellan måndag och fredag sammanfaller med tiden för arbetstagarens semester, sjukdom som varat högst 3 månader före söckenhelgen, permittering på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker som fortgått högst 2 veckor före söckenhelgen, eller av arbetsgivaren bekostad utbildning.
Protokollsanteckning 2:
Ifall permittering verkställts som en permittering varannan vecka eller i form av förkortad arbetsvecka uppfylls den ovan nämnda tvåveckorsperioden när antalet permitteringsdagar, efter att ett dylikt permitteringsarrangemang inletts, blir så många att de motsvarar två veckor.
För söckenhelg som infaller samtidigt med ledig dag betalas inte helgdagsersättning. I det fall att arbetstagaren arbetar under ifrågavarande dagar eller han erhåller ersättning på någon annan grund, erläggs inte helgdagsersättning.
Protokollsanteckning 3:
Avvikande från ovan betalas till arbetstagare, som arbetar i arbetstidsform 36, söckenhelgsersättning för söckenhelg som infaller mellan måndag och fredag oberoende av om dagen ifråga enligt utjämningssystemet är arbetsdag eller fridag.
I de fall där arbetstagare inte är berättigad till den lagstadgade lönen för självständighetsdagen betalas åt honom för självständighetsdagen söckenhelgsersättning i enlighet med denna paragraf.
22 §Ersättning för stor högtidsdag Ersättning för stor högtidsdag
För alla anställda, som arbetar på nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen och annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, första maj, pingstdagen, midsommardagen, allhelgonadagen, självständighetsdagen samt juldagen och annandag jul, utgår lönen från kl. 06.00 under 24 timmar med en förhöjning på 200 %, vari ingår söndagsarbetsförhöjning. Ifall det exempelvis på grund av den rytm som iakttas vid byte av arbetsskift, tidpunkten för arbetsdygnsskiftet eller av annan orsak anses nödvändigt, kan om tidpunkten för utbetalningen av ovan nämnda ersättning för stor högtidsdag lokalt även annat avtal ingås.
Protokollsanteckning:
Genom ett lokalt avtal kan man flytta tidpunkten för en stor högtidsdag och de ersättningar som ska betalas för den.
För arbete som utförs dagen före nämnda helger, betalas som ersättning för arbete dagen före stor högtidsdag till arbetare i skiftarbete eller i ordinarie kvälls- och nattarbete 100 % av medeltimlönen för tiden i kvälls- och nattskift och för tiden i morgonskift 20 % av medeltimlönen. Ersättningen innehåller inte eventuell övertids- och söndagsförhöjning.
Till arbetstagare i dagarbete betalas för arbete som utförs på dagar före helg en förhöjning som uppgår till 20 % av medeltimlönen för ordinarie arbetstid i enlighet med arbetstidsutjämningsschemat. Ingen ersättning
betalas för övertid. Ersättningen innehåller inte eventuell söndagsförhöjning.
23 §Resekostnader och dagtraktamenten Arbete som utförs utanför fabriksområdet
1 Allmänna bestämmelser
För arbetsuppgifterna nödvändiga resor utförs på ändamålsenligt sätt så att resan inte tar mera tid i anspråk eller förorsakar större utgifter än vad som är nödvändigt för skötseln av uppgifterna.
Ersättningen för kostnaderna för resan, inkvarteringsmöjligheterna, möjligheten att sköta privata angelägenheter under arbetskommenderingen och övriga till resan anslutna detaljer bör vid behov utredas i samråd före resan.
När arbetstagare till följd av arten av företagets verksamhet blir tvungen att fortgående arbeta på olika arbetsplatser, bör arbetsgivaren i samband med anställningen för arbetstagaren informera arbetstagaren om vilken som är hans fasta arbetsplats vid tillämpningen av denna paragraf. När det sker en väsentlig förändring i förhållandena som påverkar denna definition bör arbetsgivaren informera arbetstagaren på motsvarande sätt.
Resans början och slut
Resan anses börja då arbetstagare reser från arbetsplatsen eller bostaden direkt till kommenderingsorten och den slutar då arbetaren återvänder till arbetsplatsen. Kan arbetstagare inte återvända till arbetsplatsen under ordinarie arbetstid anses resan vara avslutad då han eller hon återvänder till bostaden.
Kommenderingsort
Med kommenderingsort avses annan arbetsort än den ordinarie arbetsplatsens placeringsort eller arbetstagaren hemort.
Arbetskommendering
Det är fråga om kort arbetskommendering när resan förutsätter övernattning och när vistelsen på främmande ort beräknas vara högst 14 kalenderdygn.
Det är fråga om lång arbetskommendering när resan och vistelsen på främmande ort beräknas vara över 14 dygn.
Skyldighet att meddela om arbetskommendering
Meddelande om kort arbetskommendering ges senast på den tredje dagen före resan.
Meddelande om lång arbetskommendering ges, om möjligt en vecka i förväg, dock senast på den tredje dagen före resan.
Med tillämpning av ovannämnda anmälningstid underrättas arbetaren om specialfrågor i anslutning till resan, t.ex. reservering av bostad på arbetsgivarens försorg eller möjligheterna att få bostad på kommenderingsorten.
Avvikelser från ovannämnda tidsgränser kan emellertid göras beträffande sådana arbetstagare, vars arbetsavtal eller arbetsuppgifter i övrigt förutsätter ständiga resor eller upprepade korta arbetskommenderingar, samt vid brådskande arbetskommendering.
Protokollsanteckning 1:
Arbetskommendering är brådskande om det gäller nödarbete eller om resan föranleds av annan oväntad orsak, t.ex. en annan arbetares sjukdom, och produktionstekniska skäl förutsätter omedelbar avfärd till kommenderingsorten.
2 Resekostnadsersättningar
a. Ersättning för resekostnaderna
Samtliga erforderliga resekostnader ersätts av arbetsgivaren samt när resan sker nattetid, priset på sovplatsbiljett.
Har överenskommelse gjorts före resan om att arbetstagare utnyttjar egen bil får han eller hon för detta samt för med arbetsgivaren överenskommen transport av personer eller varor ersättning enligt det belopp som årligen av skattestyrelsen fastställs som skattefritt.
b. Ersättning för restiden
Ersättning för restiden betalas för högst 16 restimmar per arbetsdygn.
Ersättning för restid och lön för arbete utfört på ordinarie arbetstid betalas sammanlagt för högst 16 timmar per dygn.
Sker resan på ordinarie arbetstid betalas ersättning enligt medeltimlön och för övriga till ifrågavarande arbetsdygn hörande restimmar 85 % av medeltimlönen.
Sker resan på ledig dag betalas ersättning enligt medeltimlön för de första åtta timmarna av restiden och enligt 85 % av medeltimlönen för påföljande timmar.
Sovplats
Har för arbetstagare reserverats sov- eller hyttplats betalas inte ovannämnda ersättning för tiden kl. 21.00–7.00.
c. Dagtraktamente
Dagtraktamente betalas för varje dygn, som arbetstagare varit på resa när platsen för arbetets utförande ligger på över 55 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad enligt följande:
- Heldagstraktamente betalas när arbetsresan varat över tio xxxxxx.
- Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan varat över sex men högst tio xxxxxx.
- För del av dygn som följer på resdygn och omfattar minst två timmar och högst sex timmar betalas partiellt dagtraktamente.
Resdygnet är en högst 24 timmar lång tidsperiod, som börjar när arbetstagare beger sig på resa från arbetsplatsen eller bostaden. Resdygnet upphör när arbetstagaren återvänder från sin resa till arbetsplatsen eller bostaden.
Om arbetstagare under något av resdygnen får fri kost eller kost som ingår i priset för biljett, avdras från dagtraktamentsbeloppet hälften. Med gratis kost avses beträffande heldagtraktamente två gratis måltider och beträffande deltraktamente en gratis måltid.
d. Måltidsersättning
När arbetet utförs på minst 5 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad, erläggs åt honom
- resekostnader och
- ersättning för restid enligt punkt b) samt
- måltidsersättning i de fall där arbetstagaren inte har möjlighet att äta på sin ordinarie arbetsplats eller hemma, om gratis kost inte serveras på arbetsplatsen.
Tillämpningsdirektiv:
Ifall arbetsresan börjar från arbetstagares ordinarie arbetsplats mitt under pågående arbetsdag, betalas till arbetstagaren resekostnaderna och ersättning för restiden också för resa som är kortare än vad som avses ovan.
Ifall inte annat avtalats, ska de uppkomna kostnaderna ersättas med en annan måltidsersättning i sådana fall där arbetstagarens i denna punkt avsedda arbete inklusive resorna har pågått i minst 12 timmar och han eller hon därför först sent på kvällen kan återvända hem. Till ifrågavarande timmar räknas med också de arbetstimmar som under samma dygn utfördes omedelbart innan resan vidtog.
Protokollsanteckning 2:
Bestämmelsen om måltidsersättning tillämpas inte när arbetstagaren måste röra sig mellan arbetsplatser inom samma företag i de fall då arbetsplatserna ligger på samma ort eller annars är nära varandra och då möjligheterna till kost och bespisningsförhållandena på dessa arbetsplatser är likvärdiga.
e. Övernattningskostnader
Utöver dagtraktamentet ersätts övernattningskostnaderna antingen genom att betala inkvarteringskostnaderna eller nattresepenning enligt följande:
Inkvarteringskostnader
Har inkvarteringsmöjlighet inte ordnats för arbetstagaren betalar arbetsgivaren ersättning för inkvarteringskostnaderna under arbetskommendering enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning.
Nattresepenning
För sådant till dagtraktamente berättigande resdygn, under vilket fri inkvartering inte ordnats för arbetaren eller han inte fått inkvarteringsersättning eller sov- eller hyttplats under resan, betalas nattresepenning till det belopp som skattestyrelsen bekräftat som skattefritt.
Reseersättningar på kommenderingsorten
Är det på kommenderingsorten inte möjligt att få bostad i närheten av arbetsplatsen och arbetstagare på grund av detta måste bo över 5 km från arbetsplatsen, betalas ersättning för resekostnaderna till arbetstagaren. Ersättningens storlek bestäms i första hand av den avgift som uppbärs i allmänna transportmedel. Är arbetare på grund av bristande allmänna transportförbindelser tvungen att använda egen bil tillämpas avtalspunkten om användning av egen bil.
Hemresor vid vissa högtidsdagar
Har arbetstagare före påsk-, midsommar- eller juldagen arbetat oavbrutet i sex veckor på kommenderingsorten är han eller hon berättigad att resa hem till dessa helgdagar om detta inte hindras av arbetets tekniska art eller av andra tvingande skäl. Arbetsgivaren ersätter kostnaderna som uppkommer för ifrågavarande resor i enlighet med denna paragraf.
Protokollsanteckning 3:
Kollektivavtalsenliga ersättningar för resekostnader och grunderna för dessa bestäms under avtalsperioden av skattestyrelsens årliga beslut om ifrågavarande ersättningar.
3 Resereglemente
Lokalt kan ingås avtal om ett resereglemente, med vilket man kan avvika från bestämmelserna i denna paragraf under förutsättning att ersättningen för resan i sin helhet motsvarar den nivå som avses i denna paragraf.
24 §Arbete utomlands
1 Allmänna bestämmelser
Arbetsgivaren och arbetstagaren bör före resans början komma överens om arbetsvillkoren för arbete utomlands. Förenämnda villkor bör avtalas skriftligt så att de i regel motsvarar arbetsvillkoren som tillämpas på motsvarande arbete i hemlandet.
Om det arbete som skall utföras utomlands så kräver på grund av längre varaktighet, större omfattning, större antal deltagande arbetstagare än vanligt och av andra omständigheter, kan förbunden med avvikelse från bestämmelserna i denna paragraf separat avtala om arbetsvillkoren för ett dylikt projektbetonat arbete.
Arbetstagare bör inte utan eget samtycke kommenderas till arbete utomlands ifall det inte är fråga om arbetstagare, vars arbetsavtal förutsätter resor också till utlandet eller till vars normala uppgifter detta tidigare hört eller, ifall arbetskommenderingen inte på grund av produktionstekniska orsaker är brådskande. Parterna konstaterar att mellan förbunden utarbetats en rekommendation beträffande omständigheter om vilka man bör komma överens vid kommendering utomlands eller vilka annars i mån av behov bör klarläggas.
2 Dagtraktamente
Dagtraktamentsbeloppet i respektive land är den summa, som skattestyrelsen årligen fastställer som skattefri.
Om arbetstagare på utlandskommendering får gratis bostad eller kost eller bådadera, minskas dagtraktamentet i motsvarande grad. Bostadens andel anses härvid utgöra 1/4 av dagtraktamentet ifall inte om annat lokalt överenskommes.
3 Resereglemente
För en arbetsplats kan också fastställas ett resereglemente som föreskriver arbetsvillkor för arbete utomlands på sätt som avviker från detta kollektivavtal förutsatt att förmånerna enligt resereglementet i ett lokalt uppgjort avtal i sin helhet konstaterats vara i nivå med de villkor som detta kollektivavtal om arbete utomlands förutsätter.
25 §Övriga ersättningar Val
1. Åt arbetstagare, som är medlem i en enligt lagen tillsatt valnämnd eller -kommission för statliga och kommunala val, får av arbetsgivaren ersättning för den förlust av arbetsinkomst som förorsakas av att valnämnd eller -kommission sammanträder under hans eller hennes arbetstid.
Bemärkelsedagar
2. Arbetare har på sin 50- och 60-årsdag rätt till ledighet med lön motsvarande ordinarie arbetstid, i det fall att bemärkelsedagen enligt arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat infaller på hans arbetsdag.
Värnpliktsuppbåd
3. Arbetsgivare betalar åt arbetare, som deltar i värnpliktsuppbåd, ersättning för förlorad inkomst.
Reservövningar
4. Arbetsgivaren betalar lön för den tid arbetstagare befinner sig på reservövning så att arbetstagare reservistlönen från staten medräknad får fulla löneförmåner. Bestämmelsen tillämpas även på de arbetstagare, vilka med stöd av befolkningsskyddslagen utbildas för specialuppgifter i befolkningsskyddet.
Begravning, vigsel och registrering av partnerskap
5. Arbetstagaren har rätt till ledighet med lön från arbetet på dagen för sitt eget bröllop eller för att registrera partnerskap samt på en nära anhörigs begravningsdag eller urnsättning. Som nära anhörig betraktas arbetstagarens maka eller make, registrerad partner och sambo som bor i samma hushåll, barn och adoptivbarn, arbetstagarens föräldrar och mor- och farföräldrar, bröder och systrar samt makens/makans, sambons eller den registrerade partnerns föräldrar.
V SOCIALA BESTÄMMELSER
26 §Lön för sjuktid Karensdag
1. Åt arbetstagare, som enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning på grund av sjukdom eller olycksfall varit oförmögen till arbete, betalar arbetsgivaren som lön för sjuktid full lön från början av den andra av de sjukdagar som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om han varit i arbete.
Ifall arbetstagare på nytt insjuknar i samma sjukdom inom högst 30 kalenderdagar från den dag lön för sjuktid eller dagpenning senast utbetalades, fortgår utbetalningen av lön för sjuktid utan karensdag ifall ersättningsperioden inte för denna sjukdoms del överskridits. Utbetalningen av lön för sjuktid fortgår utan karensdag tills sjukdomen eller sjuklönens utbetalningsperiod upphör.
Konstaterande av arbetsoförmåga
Arbetstagarens arbetsoförmåga konstateras i första hand med ett av företagsläkare utskrivet läkarintyg. Av annan läkare utskrivet intyg över arbetsoförmåga räcker som grund för utbetalning av sjuklön i sådana fall där anlitande av företagsläkare inte är möjligt på grund av vårdens brådskande natur eller för att företagsläkarens mottagning ligger på långt avstånd, eller för att lämplig mottagningstid inte kan ordnas, eller när fallet kräver av specialist utförd undersökning eller när företagsläkare inte kan anlitas på grund av researbete, egenläkaresystem eller annan motiverad orsak.
Ersättningsperiod
Lön för sjuktid betalas för arbetsdagar som ingår i en tidsperiod som framgår nedan:
Arbetsförhållande, som när arbetaren blir arbetsoförmögen, oavbrutet varat i | Tidsperiod kalenderdagar |
minst 1 månad men under 3 år | 28 dagar |
3 år men under 5 år | 35 dagar |
5 år men under 10 år | 42 dagar |
10 år eller längre | 56 dagar |
Ifall en person på nytt inom 30 kalenderdagar insjuknar i samma sjukdom, behandlas frånvaroperioderna som en enda sjukdom. För att återfall i samma sjukdom ska kunna betraktas som en ny sjukdom ska arbetstagaren arbeta enligt arbetsskiftsförteckningen under en period om 30 kalenderdagar. Semesterdagar räknas inte med i denna tidsperiod.
Kortare än en månads anställningsförhållande
Ifall arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall börjar innan anställningsförhållandet fortgått en månad, betalar arbetsgivaren i lön för sjuktid 50 procent av arbetstagarens individuella tidlön, dock högst för de arbetstimmar enligt arbetstidsutjämningsschemat som faller inom en tidsperiod som börjar den dag då arbetsoförmågan började och nio därpå följande dagar. Beträffande lönen för karensdagen iakttas även i övrigt bestämmelserna i denna paragraf.
Om arbetstagarens rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar tidigare, förkortas på motsvarande sätt den tid för vilken lön skall utbetalas.
Karensdagen bortfaller
Lön för sjuktid betalas också för karensdagen i sådana fall, där
- arbetstagarens anställningsförhållande före arbetsoförmågans början har fortgått utan avbrott i minst sex månader eller
- den av sjukdomen förorsakade arbetsoförmågan fortgått längre än sju vardagar plus insjukningsdagen, eller
- när arbetsoförmågan beror på arbetsolycksfall.
Insjuknande mitt under en arbetsdag
Xxxxx arbetares arbetsoförmåga börjar mitt under en arbetsdag eller ett arbetsskift, betalas åt honom eller henne lön till arbetsdagens eller skiftets slut.
Avslående av sjuklön
2. Lön för sjuktid betalas dock inte, om arbetaren orsakat sjukdomen eller olycksfallet uppsåtligen, genom brottsligt förfarande, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.
Avdrag
3. Från lönen för sjuktid eller moderskapsledighet avdras dagpenning eller moderskapspenning eller annan därmed jämförbar ersättning, som arbetstagare får med stöd av lag eller avtal för samma arbetsoförmåga eller förlossning och för samma tidsperiod. Arbetsgivaren är dock inte berättigad att avdra ifrågavarande ersättning från lön för sjuktid eller moderskapsledighet till den del ersättningen utbetalas till arbetstagaren på grundval av en av arbetstagaren själv helt eller delvis bekostad frivillig försäkring.
För den tid som arbetsgivaren till arbetstagaren betalt lön för sjuktid eller moderskapsledighet, är arbetsgivaren berättigad att såsom återbäring lyfta den arbetstagaren i enlighet med föregående stycke tillkommande dagpenningen eller moderskapspenningen eller därmed jämförbar ersättning, eller att få motsvarande belopp tillbaka av arbetstagaren, dock inte ett större belopp än vad arbetsgivaren själv utbetalat.
Om dagpenning eller därmed jämförbar ersättning inte utbetalas till arbetstagaren av orsak som beror på arbetstagaren själv, eller om ersättningen utgår med ett mindre belopp än vad han enligt lagen hade varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjuktid eller moderskapsledighet avdra det dagpenningsbelopp eller en del av beloppet som på grund av försummelse från arbetstagarens sida inte har betalts ut.
4. Till arbetstagare, som är medlem av sjukkassa som får understöd av arbetsgivaren, är arbetsgivaren förpliktad att betala den lön för sjuktid som följer av punkt 1, på det villkor att sjukkassan befrias från att till arbetstagaren betala sjukbidrag under den tid, för vilken arbetsgivaren enligt punkt 1 erlagt lön för sjuktid. Såvida den av sjukdom eller olycksfall förorsakade oförmågan till arbete fortgår utöver den tid, för vilken arbetsgivaren på grund av 1 punkten är pliktig betala lön för sjuktid, svarar sjukkassan i enlighet med sina stadgar för betalningen av fortsatt understöd.
5. Ifall på arbetsplatsen finns kassa som underlyder sjukförsäkringslagen, kan arbetsgivaren fullfölja sina i 1 punkten nämnda förpliktelser så, att kassan betalar även i 1 punkten avsedda löner för sjuktid och arbetsgivaren betalar åt kassan ett understöd, som motsvarar de utlägg kassan har för dessa utanför sjukförsäkringslagens bestämmelser betalade understöd.
Anmälningsplikt
6. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren att han insjuknat.
Förfaringsdirektiv för utbetalning av lön för sjuktid
Arbetsoförmåga konstateras med ett intyg som godkänts av arbetsgivaren
- Arbetsoförmåga konstateras genom intyg av företagsläkare eller genom annat av arbetsgivaren godkänt läkarintyg, om inte detta direktiv ger anledning till annat.
- Läkarintyg som utskrivits retroaktivt godkänns ifall läkaren i intyget antecknat motiveringen till att intyget utskrivits i efterskott.
Oklarheter i anslutning till läkarintyg
- Arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid när lönegrunden och beloppet för lönen för sjuktid utretts på ett godtagbart sätt.
- Har arbetsgivaren inte godkänt av arbetstagaren företett läkarintyg har arbetsgivaren rätt att hänvisa arbetstagaren till en av arbetsgivaren utsedd läkare för undersökning. I dylika fall betalar arbetsgivaren kostnaderna för anskaffandet av läkarintyget.
- Ett intyg för sjukledighet är ett godtagbart intyg enligt de ovan nämnda förutsättningarna, ifall inte arbetsgivaren på goda grunder kan påvisa missbruk. Eventuella oklarheter bör härvid i främsta rummet redas ut lokalt parterna emellan. Ifall detta inte lyckas, förs ärendet via den normala förhandlingsordningen som råder på arbetsmarknaden till de myndigheter och expertorgan som behandlar sjukintyg.
Missbruk av löneförmåner som grund för avslutande av arbetsavtal
Om löneförmånerna som hänför sig till lön för sjuktid missbrukas utbetalas självfallet ingen lön för sjuktid. Därtill kan avsiktligt missbruk leda till avslutande av ett arbetsavtal på basis av bestämmelserna i arbetsavtalslagen.
Till arbetsgivaren bör meddelande om insjuknande lämnas om möjligt innan arbetsskiftet börjar
- Arbetstagaren bör, redan innan arbetsskiftet börjar, till sin närmaste chef eller till annan person som arbetsgivaren namngivit, lämna meddelande om att han eller hon insjuknat när detta med tanke på omständigheterna är möjligt. Arbetsgivaren bör för arbetstagarna klarlägga hur de skall förfara i ovan avsedda situationer. Ett i tid lämnat meddelande är viktigt eftersom man på arbetsplatsen redan vid arbetsskiftets början bör få veta när någon är borta och hur den frånvarandes arbeten skall skötas ifrågavarande dag.
- När arbetstagare med avsikt försummar att omedelbart lämna meddelande till arbetsgivaren om att han eller hon insjuknat, inleds utbetalningen av lön för sjuktid tidigast från den dagen meddelande givits.
Reducering av de problem som sjukfrånvaron skapar
- Förbunden vill fästa de lokala parternas uppmärksamhet vid betydelsen av verksamhet i syfte att förebygga sjukdomar och olycksfall. Det ligger i bägge parters intresse att frånvaro reduceras till ett minimum.
- Förbunden följer upp utvecklingen av sjukfrånvaro på det sätt som avtalats närmare och utreder vid behov möjligheterna att lösa problemen som uppstår i produktionen till följd av frånvaro.
- Arbetsgivaren och förtroendemännen bör tillsammans sträva att vägleda arbetstagarna i riktig tillämpning av kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjuktid.
Det är att rekommendera att nya arbetstagare ges information och vägledning i saken redan i samband med introduktionen.
Ersättande arbetsuppgifter
Arbetstagaren och företagsläkaren kan avtala om s.k. ersättande arbetsuppgifter, ifall arbetstagarens hälsa tillåter det.
Därefter utreder arbetstagaren och hans eller hennes chef samt vid behov en sakkunnig inom företagshälsovård om det är möjligt att ge arbetstagaren s.k. ersättande arbete. Uppgifterna skall vara ändamålsenliga och om möjligt motsvara arbetstagarens normala arbetsuppgifter. Beroende på situationen kan man i stället för ersättande arbetsuppgifter ordna utbildning för arbetstagaren.
27 §Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
1. Arbetstagarens moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet fastställs i enlighet med lagen om arbetsavtal och sjukförsäkringslagen.
Protokollsanteckning 1:
Enligt sjukförsäkringslagen är moderskapsledigheten 105 vardagar och föräldraledigheten högst 158 vardagar. Barnets far är därtill berättigad till en 1–18 vardagar lång faderskapsledighet som uttas högst i fyra avsnitt när som helst under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden. Fadern har dessutom rätt till faderskapspenning för högst 12 vardagar i vissa situationer som avses i 23 § i sjukförsäkringslagen.
Lön för moderskapsledighet
2. Till en arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått minst sex månader före förlossningen betalas under moderskapsledigheten mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen för de tidsperioder som avses i 26 § punkt 1 från den kommande moderskapsledighetens första dag enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen
Lön för faderskapsledighet
3. Till en arbetstagare betalas mellanskillnaden mellan lönen för ordinarie arbetstid och dagpenningen för en period av faderskapsledighet på sex (6) dagar. Vid betalningen av lön för faderskapsledighet tillämpas samma bestämmelser som vid betalning av lön för moderskapsledighet.
Protokollsanteckning:
Utbetalningen av utjämningslön förutsätter arbetstagarens redogörelse av moderskaps-/faderskapspenningens storlek och utredning av motsvarande dagpenningar för familjeledighet efter att familjeledighetsreformen har trätt i kraft.
När en arbetstagare adopterar ett barn och har enligt sjukförsäkringslagen rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar, betalas mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen till adoptivmodern enligt 27 § punkt 2 och till adoptivfadern enligt 27 § punkt 3. Förutsättningen för detta är att anställningsförhållandet har varat oavbrutet i minst sex månader före det att adoptivbarnet tagits i
4.
vård.
Totalplan
5. Om uttag av familjeledighet bör anmälan göras på det sätt som anges i arbetsavtalslagens kapitel 4.
6. Arbetstagare som återvänder från moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller vårdledighet har rätt att återgå i tidigare arbete eller därmed jämställbart arbete.
28 §Vård av insjuknat barn Rätt till tillfällig vårdledighet
Bestämmelser om arbetstagarens rätt till tillfällig vårdledighet finns i 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen.
Lön för tillfällig vårdledighet
Då ett barn som är under 10 år och bor i arbetstagarens eget hem eller annans hem plötsligt insjuknar, betalas till modern eller fadern eller till barnets vårdnadshavare som bor permanent i gemensamt hushåll med modern eller fadern enligt bestämmelsen om lön för sjuktid i detta kollektivavtal ersättning för oundviklig, kort tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet. En förutsättning för att ersättningen betalas är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att över frånvaron företes en utredning i enlighet med bestämmelserna om lön för sjuktid i kollektivavtalet.
Det som föreskrivs ovan tillämpas både på ensam omvårdnad och delad omvårdnad.
Ersättning för samma insjuknande betalas ut endast till den andra av de vårdnadsskyldiga.
Frånvaro är tillåten även då maken eller makan är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier på en annan ort eller han eller hon deltar i tentamen. Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten.
Svårt sjukt barn
Arbetstagare, vars barn lider av i statsrådets beslut nr 1315/89 avsedd svår sjukdom, har rätt att vara borta från sitt arbete för att delta i vården, rehabiliteringen eller instruktionen för vård av barnet efter att på förhand ha kommit överens med arbetsgivaren om sin frånvaro från arbetet.
Protokollsanteckningar:
1. Utredning över ett barns sjukdom
En förutsättning för att ersättning skall utbetalas är att samma slags utredning fordras över ett barns sjukdom och den frånvaro detta medför som enligt kollektivavtalet och eventuell praxis i företaget krävs av arbetstagaren själv.
I allmänhet betyder detta att läkarintyg över barnets sjukdom bör införskaffas. Ifall man på arbetsplatsen emellertid godkänner även en utredning av annat slag då en arbetstagare insjuknar bör detta även räcka för utredning av frånvaro som inträffar på grund av att ett barn insjuknat
2. När frånvaro är nödvändig för att ordna vård för barnet eller för att vårda barnet.
Enligt avtalet är frånvaro tillåten både för barnets mor, far eller för någon person som har omvårdnad om barnet och som bor stadigvarande i samma hushåll med barnets mor eller far. En förutsättning för frånvaro är att båda vårdnadsskyldiga förvärvsarbetar eller att den vårdnadsskyldiga är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier på en annan ort eller han eller hon deltar i tentamen.
Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten. Utgångspunkten är att arbetstagaren i första hand ska försöka ordna vård för barnet. Först när detta inte är möjligt kan någondera av de vårdnadsskyldiga stanna hemma för att vårda barnet.
Vid frånvarofall krävs det av arbetstagaren en utredning om frånvarons nödvändighet som ska innehålla uppgifter om vårdplatsens och hushållets övriga familjemedlemmars möjligheter att vårda barnet och om deras lämplighet för uppgiften. Man behöver inte ge arbetsgivaren en utredning över att grannar, kommunala hemvårdare o.d. vårdare inte finns att tillgå. Med familjemedlemmar avses barnets föräldrar, mor- och farföräldrar och syskon samt övriga personer som bor i arbetstagarens hushåll.
3. Då barnet insjuknar mitt under arbetsdagen
Ifall avtalets övriga förutsättningar föreligger bör åt arbetstagaren erläggas lön vid frånvaro enligt kollektivavtalet. I allmänhet innebär detta att arbetstagaren får lön till slutet av arbetsskiftet den dag barnet insjuknar. Den dag som följer på dagen för insjuknandet är i allmänhet sjukledighetens första dag, på vilken bland annat kollektivavtalets bestämmelser om karenstid tillämpas.
4. Upprepning av samma sjukdom
Ifall barnet insjuknar på nytt i samma sjukdom inom 30 dagar utbetalas kollektivavtalets lön för sjuktid även för barnets vård utan karens.
Om två eller flera barn i samma familj insjuknar efter varandra inom 30 dagar anses inte detta vara i avtalet avsedd upprepning av samma sjukdom. Inte heller utgör arbetstagares och barns på varandra följande sjukdomar gemensamt i kollektivavtalet avsedd upprepning av sjukdom.
5. Frånvarons längd
Med den i avtalet nämnda nödvändiga, korta och tillfälliga frånvaron avses frånvaro på en, två, tre eller fyra dagar. Frånvarons längd måste alltid bedömas från fall till fall med beaktande av bl.a. möjligheterna att ordna vård och sjukdomens art. Avtalet innebär sålunda inte automatisk rätt till fyra dagars maximifrånvaro med lön.
Om frånvaron är längre än avtalet avser betalas inte ersättning. Ett sjukt barn kan inte alltid lämnas ensamt även om barnets sjukdom räcker längre än den tid för vilken ersättning betalas.
6. Ensamförsörjare
I avtalet avses med ensamförälder även en person som utan särskilt hemskillnadsbeslut eller skilsmässobeslut eller beslut om upplösning av ett registrerat partnerskap permanent har flyttat i sär från sin maka eller make eller registrerade partner samt en person vars make eller maka eller registrerade partner är förhindrad att delta i vården av barnet till följd av militärtjänstgöring eller reservövning.
7. Bägge föräldrarna i skiftarbete
Om barnets föräldrar är i tjänst i skiftarbete hos samma arbetsgivare så att föräldrarnas arbetsskift infaller efter varandra, reserveras för den förälder som är hemma möjlighet att utan löneförlust sköta ett barn, som plötsligt insjuknat, tills den andra föräldern återvänder hem från sitt arbetsskift. Längden för en sådan frånvaro med lön är den tid som åtgår till arbetsresa fram och tillbaka.
8. Ett sjukt barn kan inte alltid lämnas ensamt när sjukdomen fortsätter över fyra dagar.
I dessa situationer bestäms arbetstagarens rätt till ledighet för vård av sjukt barn enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (frånvaro av tvingande familjeskäl) och 4 kap. 7 a § (frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående).
29 §Läkarundersökningar Lagstadgade hälsokontroller
Arbetsgivaren ersätter den förtjänst för ordinarie arbetstid som arbetstagaren går miste om till följd av deltagande i till arbetet anslutna lagstadgade eller av arbetsgivaren förordnade hälsokontroller eller till dem anslutna resor.
Övriga läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet i följande fall:
Det är fråga om sjukdoms- eller olycksfall där det är nödvändigt att snabbt komma till läkare för undersökning eller andra sjukdoms- eller arbetsolycksfall där tid på läkarmottagning inte inom rimlig tid kan fås utom arbetstid.
Med övriga läkarundersökningar likställs av läkare ordinerade, till läkarundersökning anslutna laboratorie- och röntgenundersökningar. Med dem likställs också läkarundersökning som utförts för att fastställa vård för kroniker vars sjukdom konstaterats tidigare samt läkarkontroller och undersökningar som hänför sig till graviditet. På samma sätt likställs med dem vårdåtgärder som hänför sig till cancersjukdom eller akut tandsjukdom samt cancerscreeningar enligt statsrådets förordning.
Arbetstagaren bör på förhand meddela arbetsgivaren om läkarbesök. Om detta inte är möjligt bör meddelandet ges omedelbart när det är möjligt. Arbetstagaren bör i ovan avsedda och med dem likställda fall förete en utredning av läkarundersökningen, över vänte- och restider och även över det att han inte kunnat få mottagningstid utanför arbetstid.
Ifall arbetstagaren för den tid som åtgår till läkarundersökningen får lön för sjuktid betalas inte ersättning för förtjänstbortfall enligt avtalsbestämmelserna om läkarundersökning.
Beräkning
Det ovan avsedda inkomstbortfallet fastställs enligt kollektivavtalets bestämmelser om beräkning av lön för sjuktid. För lagstadgade hälsokontrollers del betalas reseersättningar i enlighet med kollektivavtalets principer om reseersättning.
30 § Arbetarskydd
1. Som del av detta kollektivavtal iakttas avtalet om arbetarskyddscentralen jämte arbetsreglemente, som ingåtts mellan TT och FFC.
2. Härjämte iakttar arbetsgivaren vid arbetarskyddet samt förebyggandet av olycksfall och yrkessjukdomar bestämmelserna i lagen samt av yrkesinspektionen utfärdade direktiv.
3. Då kemikalier tas i bruk i arbetet är arbetsgivaren skyldig att ta reda på i vilken mån de är hälsofarliga och vidta skyddsåtgärder samt se till att arbetstagarna informeras om hur kemikalierna tryggt kan användas. Arbetsgivaren skall ge den undervisning och handledning som skyddsinformationsbladen och påskrifterna på emballagen förutsätter för en säker användning och hantering av kemikalier.
4. I den introduktion och arbetshandledning som avses i arbetarskyddslagen innefattas vid behov sådana miljövårdsfrågor som har anknytning till företaget och arbetsuppgifterna.
5. Förbunden rekommenderar att på arbetsplatser, där det inte med stöd av lagstiftningen bör tillsättas någon arbetarskyddskommitté och där man inte kommit överens om någon annan form av samarbete, håller man med minst ett halvt års mellanrum på kallelse av arbetsgivaren ett arbetarskyddssamarbetsmöte. Vid arbetarskyddssamarbetsmötet behandlas arbetsplatsens miljöfrågor, görs en bedömning av omständigheterna och verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan samt sätts utvecklingsmål.
Vid mötet representeras arbetstagarna av arbetarskyddsfullmäktigen. Ifall sådan inte valts representeras arbetstagarna av huvudförtroendemannen eller annan av dem utsedd person.
31 §Grupplivförsäkring
Arbetsgivare är skyldig att bekosta en grupplivförsäkring för sina anställda och i förverkligandet iaktta EK:s och FFC:s instruktioner.
32 §Semester Semesterns längd
1. Arbetstagare får semester eller motsvarande ledighet enligt semesterlagen. Arbetstagare har rätt till två vardagar semester för varje full semesterkvalifikationsmånad. Arbetstagare, vars arbetsförhållande före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden oavbrutet varat i minst 1 år, har rätt till 2,5 vardagar semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.
Vid sidan om detta iakttas semesterlöneavtalet som undertecknats mellan förbunden.
Semestern ges under semesterperioden ifall man inte lokalt avtalar om annat.
Protokollsanteckning 1:
I kontinuerligt skiftarbete kan semestern eller del av den innehållas i de friperioder som ingår i arbetstidsutjämningsschemat om inte annat lokalt avtalas.
2. Ifall det i en semesterdel som ges under semesterperioden mellan 2.5 och 30.9 utöver söndagar ingår övriga dagar som enligt lagen inte godkänns som semesterdagar, blir den arbetstid som avses i 9 § punkt 2 i kollektivavtalet kortare så att den motsvarar dessa dagar.
3. Om arbetena avbryts för semestertiden, betalas ej lön för avbrottstiden åt de arbetare, som ej är berättigade till semester. Inte heller får de till semester berättigade lön för längre tid än den semestertid, som enligt lag tillkommer dem.
4. Om arbetena avbryts för semestertiden och någon arbetare, som inte är berättigad till semester eller till så lång semester avbrottet förutsätter, önskar utföra arbete under denna tid, strävar man såvitt möjligt bereda honom tillfälle härtill
5. Lokalt kan avtalas att hela semesterlönen, eller en del av den, betalas på en normal lönebetalningsdag.
Dagar likställda med arbetad tid
Dagar för utjämning av arbetstiden enligt 7 § i kollektivavtalet och skiftledigheter enligt 8 och 9 § samt frånvaro med lön på grund av att ett barn plötsligt insjuknar enligt 28 § i kollektivavtalet räknas som tid likställd med arbetstid då längden på semestern beräknas.
Semesterpremie
6. Åt arbetstagare som påbörjar sin semester vid föreskriven eller överenskommen tidpunkt och återvänder till arbetet omedelbart efter semestern, betalas i semesterpremie 50 % av arbetstagarens semesterlön enligt detta kollektivavtal.
7. Hälften av semesterpremien betalas i förväg i samband med utbetalningen av semesterlönen. Denna del berörs inte av förutsättningarna för erhållande av semesterpremie.
8. Semesterpremie betalas också när arbetstagare under pågående arbetsförhållande omedelbart före semestern vidtar eller då den upphört, med arbetsgivarens samtycke varit frånvarande från arbetet eller varit förhindrad att infinna sig av orsak som nämns i 7 § 2 mom. i semesterlagen.
9. Frånvaro från arbetet på grund av vårdledighet likställs med situationer, då arbetstagaren är frånvarande med arbetsgivarens samtycke. En förutsättning är att arbetstagaren återvänder till sitt arbete efter vårdledigheten i enlighet med den anmälan som avses i arbetsavtalslagen eller däri senare av motiverat skäl företagen ändring.
10. Semesterpremie betalas även till en arbetstagare som går i ålderspension, invalidpension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension samt till en arbetstagare som efter att ha uträttat sin värnplikt återgår till arbetet enligt lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande.
11. Om arbetstagarens anställningsförhållande på viss tid eller hans tillsvidare gällande anställningsförhållande upphör under semesterperioden (2.5–30.9) av orsak som inte beror på arbetstagaren, betalas till honom semesterpremie för den före utgången av föregående semesterkvalifikationsår intjänade semesterdelen som han inte hunnit ta ut eller som blivit helt outnyttjad.
12. Semesterpremien utbetalas i samband med den löneutbetalning då arbetstagarens lön för den dag han återvänt till arbetet utbetalas. Om semestern är uppdelad, betalas vid slutet av varje delsemesterperiod en motsvarande del av semesterpremien.
Med lokalt avtal kan man komma överens om att semesterpremien betalas antingen i en eller flera rater, dock så att den är helt betald senast före följande semesterkvalifikationsår börjar. Upphör en arbetstagares arbetsförhållande före den på ovan nämnt sätt avtalade tidpunkten för utbetalning av semesterpremien, utbetalas semesterpremien när arbetsförhållandet upphör, förutsatt att arbetstagaren enligt detta kollektivavtal i övrigt är berättigad därtill.
Lokalt avtal kan ingås om att semesterpenningen eller del av den ersätts med motsvarande ledighet som bör tas ut före utgången av semesterkvalifikationsåret.
33 §Matsalar och klädskåp
1. På varje arbetsplats eller i dess omedelbara närhet bör finnas ändamålsenliga matsalar samt klädskåp, som kan låsas. Arbetsgivaren drar försorg om, att matsalarna och klädskåpen hålls rena och varma. För varje arbetsplats reserveras likaså nödvändiga tvättanordningar.
2. Friskt vatten tillhandahålls arbetarna.
VI FÖRTROENDEMÄN, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGA OCH FACKAVDELNING
34 §Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga
Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som del av detta kollektivavtal.
Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens befrielse och ersättning är fr.o.m. 1.4.2020 följande:
Antal arbetstagare | Befrielse timmar/vecka | Ersättning i euro/måna d |
-20 | 1,5 | 79 |
21-30 | 6 | 79 |
31-40 | 7 | 79 |
41-60 | 8 | 103 |
00-00 | 00 | 000 |
81-100 | 12 | 113 |
101-140 | 15 | 134 |
141-180 | 18 | 143 |
181-220 | 20 | 143 |
221-260 | 27 | 155 |
261-320 | 28 | 155 |
321-420 | 32 | 178 |
421- | helt befriad | 179 |
När längden av den befrielse som beviljas huvudförtroendeman bekräftas, konstateras det antal arbetstagare på arbetsplatsen som gällde omedelbart före huvudförtroendemannavalet samt vid motsvarande tidpunkt ett år efter valet. I antalet arbetstagare inräknas dock inte arbetstagare med ett anställningsförhållande på viss tid som är kortare än tre månader. Denna längd för befrielse från arbetet iakttas fram till följande granskning.
Grundlönen för en heltida huvudförtroendeman bör minst följa löneutvecklingen inom den yrkesgrupp till vilken han hörde när han valdes till huvudförtroendeman.
Huvudförtroendemannens löneutveckling som avses i denna paragraf och behov av befrielse justeras minst en gång per år på ett sätt avtalas lokalt.
35 §Fackavdelningens möten
En registrerad underförening i Industrifacket rf och dess avdelning, fackklubb eller motsvarande på arbetsplatsen har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under måltidspausen eller omedelbart efter arbetstidens slut samt, genom en separat överenskommelse, under den tid som infaller under veckovilan) ordna möten kring frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
a) Med arbetsgivaren skall överenskommelse träffas om arrangerandet av möte på arbetsplatsen eller annan i detta avtal avsedd plats om möjligt tre dagar före mötet.
b) Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är i arbetsgivarens besittning och belägen antingen på arbetsplatsen eller i dess närhet. Ifall en sådan plats inte finns, bör man genom förhandlingar söka nå en ändamålsenlig lösning i frågan. Vid val av mötesplats bör man bland annat observera att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandskydd iakttas och att mötet inte stör affärsverksamheten eller produktionen.
c) Den organisation, som reserverat mötesutrymmen och arrangörerna ansvarar för mötets gång samt för ordningen och snyggheten i möteslokalen. De av organisationen utsedda förtroendepersonerna bör närvara vid mötet.
d) Mötets arrangörer har rätt att till mötet inbjuda representanter för förbund, som utgör part i kollektivavtal, för sådant förbunds underförening eller för vederbörande centralorganisationer.
e) Industrifacket rf:s tjänsteman har rätt, efter att först ha kommit överens om detta med arbetsgivaren, besöka en arbetsplats som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde och göra sig förtrogen med förhållandena där.
36 §Innehållning av medlemsavgift till fackförening
Arbetsgivaren innehåller från arbetstagarnas lön, ifall arbetstagarna givit sin fullmakt härtill (uppbördsavtal), Industrifacket rf:s medlemsavgifter och överför dem per lönebetalningsperiod före förfallodagen på det bankkonto, som fackförbundet härtill anvisat. För att ansluta arbetstagaren till systemet ingår arbetsgivaren och arbetstagaren ett uppbördsavtal om medlemsavgifterna.
Medlemsavgiften innehålls från arbetstagarens lön som är underställd förskottsinnehållning per uppbördsperiod som fackavdelningen eller Industrifacket rf skriftligen meddelat för ett kalenderår åt gången som ett belopp i procent eller euro. Om den innehållna medlemsavgiften meddelas till arbetstagaren i lönespecifikationen eller på motsvarande sätt. Arbetsgivaren skickar två gånger per år till Industrifacket rf eller en instans som för dennes räkning sköter medlemsavgifterna en utredning över de innehållna medlemsavgifterna enligt förbundets anvisningar.
Informationen om uppbördsavtalet och dess slutdatum förmedlas till arbetstagaren, arbetsgivaren, förtroendemannen och Industrifacket rf. När anställningsförhållandet upphör meddelar arbetstagaren Industrifacket rf om att uppbördsavtalet upphör. Arbetsgivaren meddelar Industrifacket rf om att arbetstagarens anställningsförhållande och uppbördsavtalet upphör i nästa medlemsavgiftsutredning som arbetsgivaren utför.
Medlemmen meddelar Industrifacket om uppbörd av medlemsavgift som ska upphöra under anställningsförhållandet eller om en oavlönad period under anställningsförhållandet.
37 §Anslagstavlor
Meddelanden och kungörelser från Industrifacket rf och dess lokala avdelning får inom fabriksområdet endast fästas på de anslagstavlor som arbetsgivaren anvisat för detta ändamål. Meddelandena får ej stå i strid med detta kollektivavtal, ej heller innehålla något som kränker arbetsgivaren eller dennes representant.
VII FÖRHANDLINGSORDNING
38 §Personliga angelägenheter som hänför sig till arbetsförhållandet
Arbetstagare bör med sin förman utreda frågor som gäller hans anställningsförhållande. Ifall arbetstagare inte fått frågan utredd direkt med sin förman, kan han hemställa frågan vidare till förhandling mellan avdelnings- eller motsvarande enhets förtroendeman och arbetsgivarens företrädare. Om ärendet inte heller på så sätt kan utredas, kan den ovan nämnda förtroendemannen överföra ärendet till huvudförtroendemannen.
39 §Lokala avtal
I frågor som särskilt nämns i kollektivavtalet kan man i enlighet med detta kollektivavtals förhandlingsordning ingå från kollektivavtalet avvikande
avtal antingen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetsgivaren och förtroendemannen.
Avtalet kan ingås för att gälla en viss tid eller tills vidare. Ett tills vidare gällande avtal kan sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid om man inte kommit överens om annan uppsägningstid.
Ett avtal som ingåtts mellan förtroendeman och arbetsgivare binder arbetsgivaren samt alla de arbetstagare som förtroendemannen representerar. Avtalet bör ingås skriftligt om någondera parten kräver det. Om avtalet ingåtts skriftligt utgör det en del av kollektivavtalet och tillämpas även efter att kollektivavtalet i övrigt upphört att gälla.
Protokollsanteckning:
När det gäller en fråga som berör hela företaget, en arbetsavdelning eller en större arbetsgrupp ingås avtalet med förtroendemannen.
Förbunden rekommenderar att permanenta avtal ingås skriftligen. Förtroendemannen ges alla nödvändiga uppgifter för avtalsförhandlingarna i så god tid som möjligt innan förhandlingarna inleds.
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och arbetsgivarens representanter på arbetsplatsen skapar förutsättningar för såväl lokala avtal som förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning och en god arbetsmiljö.
Som en del av att främja ingåendet av lokala avtal ger förbunden stöd till avtalsparterna på arbetsplatserna vid svårigheter med dialogen. Om det uppstår problem kan en eller båda parterna kontakta förbunden och be om hjälp. På vilka sätt samarbetet sedan utvecklas, övervägs därefter utifrån varje arbetsplats behov. I eventuella problem ingriper man dock utan dröjsmål.
För att företagen ska lyckas med att ingå lokala avtal, krävs en gemensam förståelse av ändringsbehovet, tillit och mod att komma överens.
Om det redan har gjorts försök på arbetsplatsen att avtala om viktiga frågor gällande förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa, men man inte har lyckats med detta, kan förhandlingsparterna tillsammans eller var för sig be om stöd av företrädare för båda förbunden för de lokala förhandlingarna för att överenskommelser ska kunna uppnås. Målet är att företagen får hjälp med svårigheter i avtalsförfarandet så tidigt som möjligt. Man ingriper i eventuella svårigheter utan dröjsmål.
Förbunden kan också bistå förhandlingsparterna genom att belysa andra alternativ som kollektivavtalet och arbetslagstiftningen erbjuder för att komma till rätta med ändringsbehovet. Förbunden lägger sig inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Lösningar kan uppnås till exempel genom att
- avveckla hinder för lokala avtal och fördomar kring detta,
- kartlägga behov och möjligheter för lokala avtal,
- säkerställa att avtalsparterna har tidsenlig information om avtalets bakgrund och mål.
40 §Medling av meningsskiljaktigheter
Förhandlingsplikt
1. Uppstår mellan arbetsgivare och arbetstagare meningsskiljaktigheter beträffande tillämpning eller tolkning av detta avtal, skall på arbetsplatsen medling av tvisten eftersträvas genom förhandlingar mellan arbetsgivaren och arbetarna. Förhandlingarna bör påbörjas så snart som möjligt och senast inom två veckor efter förhandlingsförslaget. Vid förhandlingarna bör undvikas onödigt dröjsmål.
2. Blir den i punkt 1 nämnda saken inte bilagd på arbetsplatsen, kan den hänskjutas till förbunden för avgörande. Ifall den andra lokala parten önskar hänskjuta frågan till förbunden för avgörande, bör man avfatta en promemoria, som båda parterna undertecknar och i vilken meningsskiljaktigheten samt båda parternas ståndpunkt med detaljerade motiveringar har utretts. De lokala parterna bör vardera få ett exemplar av promemorian.
3. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx, som inte kunnat medlas vid förhandlingar mellan förbunden, kan hänskjutas till arbetsdomstolen för behandling.
VIII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
41 §Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan
En arbetstagare som har valts till Industrifacket rf:s förbundsmöte, fullmäktige, styrelse eller permanenta organ som dessa inrättat (sektorsdirektionen, kollektivavtalsdelegationen, svenskspråkiga sektionen, sektionen för arbetsmiljön och jämlikhet, ungdomssektionen, utbildningssektionen och sektionen för kultur och fritid) har rätt att få befrielse från arbete för att delta i dessa förvaltningsorgans officiella möten.
Arbetstagaren skall meddela om sitt behov av befrielse utan dröjsmål och presentera vederbörlig utredning över tiden som han behöver för mötet. Utredningen kan vara till exempel en officiell möteskallelse, av vilken det framgår vilket organs möte det handlar om samt mötestid och plats.
42 §Utbildningar och utvecklingstillfällen
Arbetsgivaren kan utöver den ordinarie arbetstiden per år anvisa arbetstagaren att delta i tilläggs-, fort-, utrustnings- eller säkerhetsutbildning som är viktig för utövandet av arbetet eller i utvecklingstillfällen som ordnas på arbetsplatsen eller på en av arbetsgivaren anvisad plats för att förbättra produktiviteten, effektiviteten och kvaliteten, dock högst 8 timmar i kalenderåret.
Den här tiden är ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den arbetstid per år som har avtalats i kollektivavtalet. För den tid som utbildningen och utvecklingstillfällena varar betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden inklusive arbetstids- och miljötillägg.
Utbildningen eller utvecklingstillfällena kan genomföras på så vis att arbetsskiftet förlängs för den tid som utbildningen eller utvecklingstillfället varar, dock med högst två timmar per dag. Utbildningen eller utvecklingstillfället kan också genomföras under en hel dag. Utbildningen eller utvecklingstillfället kan inte placeras på en söckenhelg.
I övrigt tillämpas för utbildningsverksamhetens del bestämmelserna i det allmänna avtalet mellan förbunden.
Protokollsanteckning:
Om den utbildning eller det tillfälle som nämns ovan arrangeras utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 23 § när det gäller ersättning av resekostnader.
43 §Rationalisering
1. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som del av detta kollektivavtal.
2. I frågor som gäller arbets- och tidsstudier iakttas de grunder om vilka man kommit överens i det allmänna avtalet mellan förbunden.
44 §Företagets interna informationsverksamhet
Beträffande företagets interna informationsverksamhet följs bestämmelserna i det allmänna avtalet mellan förbunden.
45 §Anlitande av utomstående arbetskraft
1. Företaget bör begränsa sin användning av lånad eller kommenderad arbetskraft till utjämning av arbetstoppar eller till uppgifter som annars är tids- eller kvalitetsmässigt begränsade och som på grund av brådska, begränsad tid, yrkesskicklighetskrav, specialredskap eller andra motsvarande orsaker inte kan utföras av företagets egna arbetstagare. Som osund hyrning av arbetskraft måste sådan verksamhet betraktas, där lånemän som hyrts från företag som anskaffar annan arbetskraft, en längre tid arbetar vid företaget sida vid sida med företagets ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning. Om anlitande av hyrd arbetskraft kan det avtalas annat lokalt. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som del av detta kollektivavtal.
2. Ett arbetsavtal får inte utformas som om det vore fråga om ett ackordsavtal mellan självständiga företagare, då det i själva verket är fråga om ett arbetsavtal.
46 §Ordningsregler
1. Arbetsgivaren är berättigad att anordna kontroll av arbetstiden och produktionen med användning av lämpliga apparater för övervakning eller annan kontrollapparatur. Anordningen bör vara sådan att den inte förorsakar arbetstagaren onödig tidsförlust..
2. Arbetstagare som önskar utebli från arbetet bör meddela om saken till sin chef, som beviljar befrielse från arbetet ifall arbetsuppgifterna tillåter det.
3. När arbetstagare avlägsnar sig från arbetsplatsen kan han ifall det föreligger grundad anledning därtill underkastas granskning. Vid förrättning av granskningen kan arbetstagarens integritetsskydd kränkas endast i den omfattning som en ändamålsenligt genomförd granskning förutsätter.
4. Det är ovillkorligen förbjudet att till fabriksområdet medtaga och där förtära rusdrycker.
47 §Avtalets giltighet
1. Detta avtal gäller till och med 31.12.2023, om inte annat följer av nedanstående, och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligen säger upp avtalet.
Höjningarna för 2023 och avtalsperioden avtalas före slutet av september 2022. Löneförhöjningarna bestäms i första hand med mätare som förbunden kommer överens om. Om man inte når samförstånd om mätarna före slutet av augusti 2022, kommer lönejusteringarna för 2023 att förhandlas före slutet av september 2022.
Om lönejusteringarna för 2023 inte kan avgöras på de ovan nämnda sätten före slutet av september 2022, löper avtalet ut 31.12.2022, om inget annat avtalas.
2. Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna avslutats.
Detta kollektivavtal är uppgjort i tre likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten.
Helsingfors den 21 januari 2022
KEMIINDUSTRIN RF PLASTINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF
Kemiindustrin rf Plastindustrin rf Industrifacket rf
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR ARBETSTAGARE INOM PLASTPRODUKTINDUSTRIN OCH KEMIPRODUKTINDUSTRIN FÖR TIDEN 18.1.2022–31.12.2023
Tid 21.1.2022
Plats Södra kajen 10, Helsingfors Närvarande Kemiindustrin rf
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Plastindustrin rf Vesa Kärhä Xxxxxxxxx Xxxxxxxx
Industrifacket rf Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxx
1. Avtalsperiod, avtalets giltighet och undertecknande av kollektivavtalet
Det konstaterades att det nya kollektivavtalet från och med 18.1.2022 ersätter det kollektivavtal som parterna har undertecknat för tiden 5.2.2020–31.12.2021. Detta avtal gäller 18.1.2022–31.12.2023, om inte annat avtalas.
Det konstaterades att förbunden den 18 januari 2022 har uppnått ett förhandlingsresultat om text- och löneändringar i kollektivavtalet för arbetstagare inom plastproduktindustrin och kemiproduktindustrin. Förbunden har i dag undertecknat kollektivavtalet för ovan nämnda bransch.
2. Löneförhöjningar
2.1. Den allmänna förhöjningens storlek och tidpunkt År 2022
Arbetstagarens personliga lön utan tjänstetidstillägg och andra separata tillägg höjs 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning som uppgår till 1,6 procent.
År 2023
Höjningarna för 2023 och avtalsperioden avtalas före slutet av september 2022. Löneförhöjningarna bestäms i första hand med mätare som förbunden kommer överens om. Om man inte når samförstånd om mätarna före slutet av augusti 2022, kommer lönejusteringarna för 2023 att förhandlas före slutet av september 2022.
Om lönejusteringarna för 2023 inte kan avgöras på de ovan nämnda sätten före slutet av september 2022, löper avtalet ut 31.12.2022, om inget annat avtalas.
2.2. Den företagsspecifika löneförhöjningens storlek och tidpunkt
Lönerna i enskilda företag eller på enskilda verksamhetsställen höjs 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter med en lokal pott om 0,4 procent, vars fördelning bestäms av arbetsgivaren. Den lokala potten beräknas utifrån det sammanlagda beloppet av de personliga lönerna för arbetstagare i ett anställningsförhållande i januari 2022, som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde. Lönerna för arbetstagare som är borta från arbetet en hel månad räknas inte med, om en vikarie har anställts för arbetstagaren.
Beräkning av den lokala potten
Som löner används tids-, ackords- och premiearbetslöner utan separata tillägg, till exempel tjänsteårs-, skift-, miljötillägg.
Exempel på beräkning av den lokala potten
Företaget har i januari tre arbetstagare, A, B och C. A:s lön är 15,05 euro/timme, B:s lön är 14,93 euro/timme och C:s lön är 16,16 euro/timme. Lönerna (15,05 + 14,93 + 16,16) uppgår sammanlagt till 46,14 euro/timme. Den lokala potten är därmed 46,14 euro/timme x 0,4 % = 0,18 euro/timme. För höjning av arbetstagarnas timlöner används sammanlagt 0,18 euro/timme på det sätt som arbetsgivaren bestämmer.
2.3. Krisklausul
Om företagets verksamhetsförutsättningar kräver det kan man lokalt helt eller delvis avstå från löneförhöjningarna för 2022 och 2023 genom överenskommelse med huvudförtroendemannen. Om de löner som betalas i företaget ligger på samma nivå som tabellönerna kan man lokalt komma överens om att för en bestämd tid helt eller delvis återgå till den tidigare tabellönen.
2.4. Företaget ingår ett permanent avtal om löneutbetalning en gång i månaden
Om avtalet om att permanent övergå till löneutbetalning en gång i månaden ingås före 31.3.2022, betalas löneförhöjningen för 2022 i sin helhet ut som en allmän förhöjning på 2,0 procent. Avtalet ingås skriftligen. Övergången till löneutbetalning en gång i månaden kan även ske efter 31.3.2022.
Detta gäller inte de företag där lönerna redan nu betalas en gång i månaden.
2.5. Information som ska ges huvudförtroendemannen
Efter genomförda löneförhöjningar ska arbetsgivaren inom skälig tid underrätta huvudförtroendemannen, eller om ingen huvudförtroendeman har utsetts, hela arbetstagargruppen om storleken på den pott som använts i företaget för höjning av arbetstagarnas löner.
2.6. Avtal om senareläggning av lönejusteringar
Om höjningen senareläggs ska avtalet ingås skriftligen med huvudförtroendemannen senast 31.3.2022. Om det inte finns en förtroendeman på företaget, håller arbetsgivaren förhandlingar med hela personalgruppen. Avtalet ingås skriftligen.
Om man avtalar om att senarelägga lönejusteringarna, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då löneförhöjningen verkställs.
2.7. Iakttagande av löneförhöjningar vid genomförandet av löneförhöjningar enligt kollektivavtalet
Om företagen gör löneförhöjningar vid tidpunkter som avviker från de löneförhöjningar som avtalas i kollektivavtalet, kan man lokalt avtala om att de beaktas då de förhöjningar som baserar sig på kollektivavtalet genomförs. Då ska arbetstagaren informeras om att förhöjningen omfattar den förhöjning som baserar sig på kollektivavtalet.
2.8. Förbundens stöd
Förbunden upprättar en gemensam anvisning jämte exempel och ordnar utbildning för de lokala parterna om höjning av lönerna enligt kollektivavtalet.
2.9. Lönetabeller
Lönerna enligt svårighetsklass för fullt arbetsföra arbetstagare över 18 år är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.
Plastproduktindustrin och kemiproduktindustrin fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
cent/timme euro/månad
TAM15- TAM35– TAM15- TAM35-
TAM27
TAM36 TAM37
TAM27
TAM37
Ingångslön | 1068 | 1084 | 1137 | 1725 | 1794 |
Svårighetsklass 1 | 0000 | 0000 | 0000 | 1821 | 1894 |
Svårighetsklass 2 | 1210 | 1228 | 1289 | 1958 | 2036 |
Svårighetsklass 3 | 1303 | 1323 | 1388 | 2105 | 2189 |
Svårighetsklass 4 | 1401 | 1422 | 1492 | 2267 | 2358 |
Svårighetsklass 5 | 1512 | 1535 | 1610 | 2439 | 2537 |
Svårighetsklass 6 | 1625 | 1649 | 1731 | 2624 | 2729 |
Förhöjning av lönetabeller i lönesystem i enskilda företag
Lönerna enligt svårighetsklass enligt enskilda företags lönesystem höjs på det sätt som avtalats i lönesystemet. Om inget annat har avtalats, höjs tabellönerna i enskilda företag fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 2,0 procent.
Normtimlönerna för unga arbetstagare är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Normtimlönerna för unga arbetstagare | cent/timm e | euro/mån ad |
15 år | 898 | 1518 |
16 år | 913 | 1542 |
17 år | 921 | 1560 |
Förbunden har avtalat om rekommendationen Lär känna arbetslivet och tjäna en slant för åren 2022–2023. Avtalet ingår som bilaga till kollektivavtalet.
Tjänstetidstilläggen fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter
år | cent/h | €/må n |
5-9 | 18 | 31 |
00-00 | 00 | 00 |
00-00 | 00 | 00 |
00-00 | 00 | 00 |
25- | 52 | 89 |
2.10. Förhöjning av medeltimförtjänst
Medeltimförtjänsten höjs 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med samma belopp i cent eller euro som den individuella lönen.
2.11. Användning av individuell arbetstidsformsspecifik lönedel vid löneförhöjningar
Individuella arbetstidsformsspecifika lönedelar som bildats i samband med lönejusteringarna 2018 höjs inte med de kollektivavtalsenliga höjningarna.
3. Textändringar
3.1. 5 § Arbetsförhållandets uppkomst och upphörande
Hänvisningarna till paragrafer ändras så att de motsvarar den nya samarbetslagen (1333/2021) enligt följande:
Beräkning av förhandlingstiden
7. Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska en arbetsgivare som hör till tillämpningsområdet för samarbetslagen (1333/2021) iaktta bestämmelserna i denna lag, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den. När en arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av en omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda med avvikelse från bestämmelserna i 19 § om uppgörande av en förhandlingsframställning och i 23 § om fullgörande av förhandlingsskyldigheten, förutsatt att förhandlingar har förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning har gjorts upp samt har förts utgående från på förhand presenterade nödvändiga fakta och under den förhandlingstid som fastställs i 23 § i samarbetslagen, såvida inget annat om förhandlingstiden har beslutats med stöd av lagen.
Protokollsanteckning:
Paragrafhänvisningarna till samarbetslagen inom företag är enbart informativa.
3.2. 6 § Ordinarie arbetstid, Allmänna bestämmelser, Protokollsanteckning 1
Protokollsanteckningen ändras så att den lyder:
De särskilda bestämmelser som gäller arbetstider och arbetstidsarrangemang i olika arbetstidsformer har antecknats i paragraferna 7, 8 och 9 i detta kollektivavtal.
Innan ett nytt arbetstidsarrangemang tas i bruk konstateras gemensamt av vilken arbetstidsform enligt kollektivavtalet arrangemanget omfattas.
3.3. 6 § Ordinarie arbetstid, tio timmar
Det andra stycket ändras så att det lyder:
En enskild arbetstagare får utföra högst tio timmar långa dagar under högst 30 dagar per kalenderår och under högst två på varandra följande arbetsveckor.
3.4. 6 § Ordinarie arbetstid, Flextid
En ny punkt, Flextid, läggs till enligt följande:
Flextid
Som uppföljningsperiod för den maximala flexibla arbetstiden kan tolv månader användas.
3.5. 6 § Ordinarie arbetstid, Arbetstidsbank
Texten om arbetstidsbanken ändras. Den nya texten gäller fram till 31.12.2023 oberoende av användningen av optionsåret, varefter texten om arbetstidsbank återgår till samma formulering som under avtalsperioden 5.2.2020–31.12.2021, om inte något annat avtalas i kollektivavtalsförhandlingarna. Den nya texten om arbetstidsbanken:
Om arbetstidsbank avtalas lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representant.
Den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, som inte begränsas av bestämmelsen om maximal arbetstid enligt 6 § i kollektivavtalet, avtalas när arbetstidsbanken införs. I enlighet med avtalet kan det i arbetstidsbanken sparas arbetstid, betalda ledigheter enligt kollektivavtalet, sparade ledigheter, penningförmåner som omvandlats till arbetstid eller andra förmåner vars värde kan uppskattas i pengar.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
• att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller till att produktionen stannar av
• den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
3.6. 6 § Ordinarie arbetstid, Ändring av arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsutjämningsschemat
Till det andra stycket om ändring av tidsfristen för meddelande om ändring av arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat läggs tills möjligheten att avtala frågan lokalt enligt följande:
Bestående ändringar i arbetsskiftsförteckningen eller utjämningsschemat för arbetstiden, som fortgår i minst en månad, ska meddelas till vederbörande arbetstagare senast två veckor tidigare och tillfälliga förändringar senast tre dagar innan ändringen träder i kraft, om inte annat avtalas lokalt om tidsfristerna för meddelandet. Efter detta får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av oförutsebara skäl i anknytning till organisering av arbetet, till exempel sjukfrånvaro, maskindefekter eller vid en hastigt uppkommen ändring i orderstocken. Innan förändringen genomförs bör man förhandla om denna med huvudförtroendemannen och när det gäller enskild arbetstagare förhandlas med vederbörande personligen.
3.7. 6 § Ordinarie arbetstid, Avlösning och växling av skift
Definitionen av skiftarbete ändras så att perioden för växling av skift kan avtalas lokalt på ett annat sätt, så att perioden kan vara längre än tre veckor.
I skiftarbete skall arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Någon annan växlingsperiod kan avtalas lokalt. Arbetstagare kan dock vid överenskommelse kontinuerligt hållas i samma skift, dock inte i nattskift.
3.8. 10 § Vilotider, Daglig vilotid
10 § punkt 2 ändras så att längden på måltidsrasten kan avtalas lokalt även kollektivt.
2. Genom lokalt avtal kan man iaktta en måltidsrast på en halv timme så att arbetstagaren under denna rast fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
3.9. 16 § Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Till paragraf 16 läggs till en ny punkt 3, enligt vilken tidpunkterna för tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete kan avtalas lokalt på något annat sätt.
3. Lokala avtal om tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Tidpunkterna för tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete kan lokalt avtalas på något annat sätt.
3.10. 18 § Löneutbetalning
Under punkt 1 tillfogas en rekommendation om att betala lönerna en gång i månaden, möjlighet att betala rörliga timbaserade lönedelar och hantera oavlönade frånvaron en gång i månaden samt ändras protokollsanteckningen.
1. Förbunden rekommenderar att lönerna utbetalas en gång per månad. Om inte annat avtalas lokalt, utbetalas lönerna på avtalade löneutbetalningsdagar minst två gånger i månaden. Rörliga lönedelar, till exempel timbaserade tillägg och lön för övertidsarbete, kan betalas och oavlönade frånvaron hanteras en gång i månaden. Infaller löneutbetalning på en söndag eller högtidsdag, betalas lönen föregående vardag.
Om man på arbetsplatsen övergår till månadslön enligt 19 § kan lön betalas en gång per månad.
Protokollsanteckning:
Med rörliga timbaserade lönedelar avses timbaserade tillägg som räknas separat, till exempel skifttillägg, specialmiljötillägg, grunddelar och förhöjningsdelar för mertids- och övertidsarbete, söndagsförhöjning, ersättningar för stor högtidsdag eller för arbete dagen före stor högtidsdag samt ersättningar för veckovila.
3.11. 21 § Ersättning för söckenhelg
I andra stycket tillfogas ledighet på grund av graviditet och föräldraledighet. Detta träder i kraft 1.8.2022.
Helgdagsersättning betalas dock endast åt arbetstagare vars arbetsförhållande varat oavbrutet i minst tre (3) månader före ifrågavarande söckenhelg och förutsatt att arbetstagaren enligt arbetstidsutjämningsschemat arbetat under arbetsdagen närmast före söckenhelgen och arbetsdagen närmast efter söckenhelgen, eller under endera av dessa dagar om arbetstagaren den andra dagen varit frånvarande med arbetsgivarens tillstånd, på grund av permittering, på grund av graviditets- eller föräldraledighet eller på grund av orsak som i kollektivavtalet godkänns som frånvaro för vilken lön utbetalas.
3.12. 26 § Lön för sjuktid, Ersättningsperiod
Stycket efter tabellen ändras så att det lyder:
Ifall en person på nytt inom 30 kalenderdagar insjuknar i samma sjukdom, behandlas frånvaroperioderna som en enda sjukdom. För att återfall i samma sjukdom ska kunna betraktas som en ny sjukdom ska arbetstagaren arbeta enligt arbetsskiftsförteckningen under en period om 30 kalenderdagar. Semesterdagar räknas inte med i denna tidsperiod.
3.13. 27 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
Löneutbetalningen under moderskaps- och faderskapsledighet ändras så att som lön för moderskaps- och faderskapsledighet betalas mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen, och en ny protokollsanteckning läggs till.
Lön för moderskapsledighet
2. Till en arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått minst sex månader före förlossningen betalas under moderskapsledigheten mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen för de tidsperioder som avses i 26 § punkt 1 från den kommande moderskapsledighetens första dag enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen
Lön för faderskapsledighet
3. Till en arbetstagare betalas mellanskillnaden mellan lönen för ordinarie arbetstid och dagpenningen för en period av faderskapsledighet på sex (6) dagar. Vid betalningen av lön för faderskapsledighet tillämpas samma bestämmelser som vid betalning av lön för moderskapsledighet.
Protokollsanteckning:
Utbetalningen av utjämningslön förutsätter arbetstagarens redogörelse av moderskaps-/faderskapspenningens storlek och utredning av motsvarande dagpenningar för familjeledighet efter att familjeledighetsreformen har trätt i kraft.
3.14. 27 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
En ny punkt 4 läggs till och numreringen ändras på motsvarande sätt.
Adoptionsledighet
4. När en arbetstagare adopterar ett barn och har enligt sjukförsäkringslagen rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar, betalas mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen till adoptivmodern enligt 27 § punkt 2 och till adoptivfadern enligt
27 § punkt 3. Förutsättningen för detta är att anställningsförhållandet har varat oavbrutet i minst sex månader före det att adoptivbarnet tagits i vård.
3.15. 36 § Innehållning av medlemsavgift till fackförening
Följande mening i det andra stycket stryks: ”Vid slutet av kalenderåret eller anställningsförhållandet ger arbetsgivaren arbetstagaren på ett sätt som godkänts av skattemyndigheten ett intyg över innehållen medlemsavgift eller anmäler direkt till skattemyndigheten.”
Ett nytt tredje stycke tillfogas:
Medlemmen meddelar Industrifacket om uppbörd av medlemsavgift som ska upphöra under anställningsförhållandet eller om en oavlönad period under anställningsförhållandet.
3.16. 39 § Lokala avtal
Efter protokollsanteckningarna tillfogas nya stycken enligt följande.
Svårigheter med dialogen
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och arbetsgivarens representanter på arbetsplatsen skapar förutsättningar för såväl lokala avtal som förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning och en god arbetsmiljö.
Som en del av att främja ingåendet av lokala avtal ger förbunden stöd till avtalsparterna på arbetsplatserna vid svårigheter med dialogen. Om det uppstår problem kan en eller båda parterna kontakta förbunden och be om hjälp. På vilka sätt samarbetet sedan utvecklas, övervägs därefter utifrån varje arbetsplats behov. I eventuella problem ingriper man dock utan dröjsmål.
Resultat från lokala avtal
För att företagen ska lyckas med att ingå lokala avtal, krävs en gemensam förståelse av ändringsbehovet, tillit och mod att komma överens.
Om det redan har gjorts försök på arbetsplatsen att avtala om viktiga frågor gällande förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa, men man inte har lyckats med detta, kan förhandlingsparterna tillsammans eller var för sig be om stöd av företrädare för båda förbunden för de lokala förhandlingarna för att överenskommelser ska kunna uppnås. Målet är att företagen får hjälp med svårigheter i avtalsförfarandet så tidigt som möjligt. Man ingriper i eventuella svårigheter utan dröjsmål.
Förbunden kan också bistå förhandlingsparterna genom att belysa andra alternativ som kollektivavtalet och arbetslagstiftningen erbjuder för att komma till rätta med
ändringsbehovet. Förbunden lägger sig inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Lösningar kan uppnås till exempel genom att
• avveckla hinder för lokala avtal och fördomar kring detta,
• kartlägga behov och möjligheter för lokala avtal,
• säkerställa att avtalsparterna har tidsenlig information om avtalets bakgrund och mål.
3.17. 41 § Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan
41 § mom. 2 Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan ändras enligt följande:
Arbetstagaren skall meddela om sitt behov av befrielse utan dröjsmål och presentera vederbörlig utredning över tiden som han behöver för mötet. Utredningen kan vara till exempel en officiell möteskallelse, av vilken det framgår vilket organs möte det handlar om samt mötestid och plats.
3.18. 45 § Anlitande av utomstående arbetskraft
Möjligheten att avtala lokalt om anlitande av hyrd arbetskraft läggs till. Det första stycket ändras så att det lyder:
3. 1. Företaget bör begränsa sin användning av lånad eller kommenderad arbetskraft till utjämning av arbetstoppar eller till uppgifter som annars är tids- eller kvalitetsmässigt begränsade och som på grund av brådska, begränsad tid, yrkesskicklighetskrav, specialredskap eller andra motsvarande orsaker inte kan utföras av företagets egna arbetstagare. Som osund hyrning av arbetskraft måste sådan verksamhet betraktas, där lånemän som hyrts från företag som anskaffar annan arbetskraft, en längre tid arbetar vid företaget sida vid sida med företagets ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning. Om anlitande av hyrd arbetskraft kan det avtalas annat lokalt. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som del av detta kollektivavtal.
3.19. Allmänt avtal, 7.4 Ersättningar
Måltidsersättningen för år 2022 ändras till 26,21 euro.
3.20. Allmänt avtal, 8.3 Hyrd arbetskraft
Ett nytt fjärde stycke tillfogas i slutet av punkten enligt följande:
4. Om anlitande av hyrd arbetskraft kan det avtalas annat lokalt.
3.21. Avtal om uppsägningsskydd, 14 § Permittering
Efter tillämpningsanvisningen tillfogas ett nytt stycke Oförutsebara och exceptionella omständigheter och en protokollsanteckning enligt följande:
Oförutsebara och exceptionella omständigheter
I händelse av oförutsebara och exceptionella omständigheter som betraktas som force majeure får arbetsgivaren, om permitteringar är nödvändiga, tillämpa en permitteringsvarseltid på fem dagar, om inte annat avtalas lokalt. Som force majeure betraktas oförutsebara omständigheter som arbetsgivaren inte har kunnat påverka genom sina egna åtgärder.
I dessa situationer är den möjliga samarbetsförhandlingstiden fem dagar, om inte annat avtalas lokalt. En arbetsgivare som hör till tillämpningsområdet för samarbetslagen (1333/2021) ska dock följa bestämmelserna i samarbetslagen, dock med de undantag som anges i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet.
Protokollsanteckning:
En oförutsebar och exceptionell situation är inte en sådan situation som upprepas till exempel varje påsk eller jul.
3.22. Bilaga om möjligheterna att ingå lokala avtal i kollektivavtalet
Det upprättas en ny bilaga 3, Möjligheter att ingå lokala avtal i kollektivavtalet, där man samlar de punkter från kollektivavtalet som kan avtalas lokalt på något annat sätt, och numreringen av bilagorna ändras på motsvarande sätt.
3.23. Bilaga, Tillämpningsanvisning små och medelstora företag och fackföreningsutbildning
Tillämpningsanvisningen läggs till som ny bilaga 4, och numreringen av bilagorna ändras på motsvarande sätt.
DELTAGANDE PÅ KURSER SOM ORDNAS AV INDUSTRIFACKET
Beaktande av små och medelstora företag
Kemiindustrin rf och Industrifacket rf konstaterar tillsammans att små och medelstora företag ska beaktas i antalet kurser och i personalrepresentanternas rätt att delta.
I små och medelstora företag deltar personalrepresentanterna i arbetet och i personalens representationsuppgifter, varvid deltagande på kurser kan orsaka betydliga nackdelar för företagets produktion eller verksamhet. Av de ovan nämnda anledningarna sker kursdeltagandet i små och medelstora företag ofta i ett långsammare tempo än i stora företag. Leveranssäkerheten får inte äventyras på grund av kurser. Övertidsarbete undviks alltid när detta är möjligt och man försöker lösa befrielse från arbetet med flexibla arrangemang.
Om en personalrepresentant har sökt sig till en kurs och arbetsgivaren har nekat deltagande eller om arbetsgivaren måste av produktionsrelaterade eller operativa skäl skjuta upp kursen, försöker man gemensamt hitta en ny, lämplig tidpunkt. I oklara situationer kan parterna kontakta Industrifackets utbildningsenhet och/eller Kemiindustrins experter på anställningsärenden.