KOLLEKTIVAVTAL
KOLLEKTIVAVTAL
4.1.2020-30.11.2021
mellan TEKNOLOGIINDUSTRIN
och INDUSTRIFACKET
ISBN 978-952-238-236-8
PDF 978-952-238-237-5
KOLLEKTIVAVTALETS UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 35
TEKNOLOGIINDUSTRINS KOLLEKTIVAVTAL 42
I ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 42
1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 42
2 AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH .....................
3.1 Konflikter som äventyrar arbetsfreden och åt ............
gärder för att göra slut på dem 43
4 FÖRHANDSMEDDELANDE OM ARBETSKONFLIKT 46
8 ARBETETS SVÅRIGHETSGRAD OCH ARBETSBETINGAD LÖNEDEL 48
8.1 Arbetets svårighetsgrad 48
9 KOMPETENS OCH PERSONLIG LÖNEDEL 54
10 ARBETSTAGARE UNDER 18 ÅR, STUDERANDE, PRAKTIKANTER OCH
10.1 Arbetstagare under 18 år, studerande och praktikanter 55
11.1 Arbetstagarens grundlön 57
11.2 Löneformer som bör användas 57
11.3 Jämförelse av utvecklingen för tid- och prestationslönerna 60
11.4 Lokalt avtalat lönesystem 61
13 RESULTATPREMIER SOM KOMPLEMENT TILL TID- OCH PRESTATIONSLÖNER 62
13.1 Upprättande och ibruktagande av resultatpremiesystem 62
13.2 Behandling av resultatpremie i löneadministrationen 63
14 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH PREMIER 63
14.1 Tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena 63
14.2 Exceptionellt svåra eller besvärliga f örhållanden 63
14.4 Tillägg för kvälls- och nattarbete 64
15 MEDELTIMLÖN FÖR EN ARBETSTAGARE MED TIMLÖN 67
15.1 Användning och beräkning av medeltimlönen .67
15.2 Tidpunkter då medeltimlönen används 68
15.3 Ny arbetstagare och andra specialsituationer 69
16 LÖNEBESTÄMNINGSPERIOD OCH ÄNDRING
17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM MÅNADSLÖN 70
17.1 Ersättning av inkomstbortfall 70
17.2 Månadslönedivisor för vissa ersättningar 70
19.1 Den ordinarie arbetstidens längd 72
19.2 Arbetstidens utjämning i dag- och
19.3 Tillägg för arbetstidsutjämning och betalning av dessa 75
19.5 Ändringar av arbetstidsformen 78
19.6 Allmänna bestämmelser om organisering av arbetstiden 78
19.7 Organisering av arbetstiden genom lokalt avtal, förlängning samt förkortning av ordinarie arbets- tid 79
20 ÖVERSKRIDNING AV ORDINARIE ARBETSTID OCH SÖNDAGSARBETE 84
20.5 Ersättning för arbete som utförs på fridag (kollektivavtalsenligt övertidsarbete) 87
20.6 Lokalt avtalat övertidstillägg (endast ett övertid- sarbetsbegrepp) 88
20.7 Skifttillägg för övertidsarbete 89
20.9 Arbete på påskafton, midsommarafton och julafton 90
20.10 Avvikelse från fritid per vecka samt ersättning.91 20.11 Utryckningsarbete 92
21.1 Givande av semester och semesterns längd 94
21.2 Semesterlön och semesterersättning till arbetsta- gare med timlön (gäller personer som lyder under 14 dagars regeln om intjänande) 95
21.3 Semesterlön och semesterersättning till arbetsta- gare med månadslön 97
21.4 Betalning av semesterlön 98
IV ARBETSKOMMENDERINGAR OCH ERSÄTTNINGAR 101
22 ARBETE UTANFÖR DEN ORDINARIE ARBETSPLATSEN 101
22.1 Definition av ordinarie arbetsplats 101
22.2 Skyldighet att resa och meddelande om arbets- kommendering 101
22.3 Arbetsresans och resedygnets början och slut.102
22.4 Ersättning för kostnader som förorsakas av ar- betskommendering 102
22.5 Anskaffande av bostad 105
22.6 Specialbestämmelser 106
22.7 Arbete utomlands 108
22.8 Undantagsstadganden 108
22.9 Lokalt avtal 109
23 SÖCKENHELGSERSÄTTNING OCH ÖVRIGA ER- SÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER 109
23.1 Helgdagar som ersätts 109
23.2 Förutsättningarna för betalning av söckenhelgser- sättning 110
23.3 Övriga ersättningar och förmåner 111
Innehåll
V SÄKERHET I ARBETET OCH
ARBETARSKYDD 113
24 ALLMÄNNA ARBETARSKYDDS- BESTÄMMELSER 113
25 PERSONSKYDDSANORDNINGAR OCH SKYDDSKLÄDSEL 114
26 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 114
26.1 Verksamhet för upprätthållandet av de
anställdas arbetsförmåga 115
27 BESTÄMMELSER OM ARBETARSKYDD 115
27.1 Ordnandet av arbetarskyddsverksamheten 115
27.2 Arbetarskyddskommission och andra samarbetsorgan 116
27.3 Arbetarskyddspersonalens uppgifter 116
27.4 Utbildningsbehov och anskaffning av författningar 117
28 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH ARBE- TARSKYDDSOMBUDETS VERKSAMHETSFÖRUT- SÄTTNINGAR 117
28.1 Befrielse från arbetet 117
28.2 Ersättning av inkomstbortfall och månadsersättning 120
28.3 Arbetsutrymmen 121
29 UPPDRAGET SOM PERSONALFÖRETRÄDARE OCH DESS INVERKAN PÅ ANSTÄLLNINGSFÖR- HÅLLANDET, ARBETSUPPGIFTERNA OCH LÖNEN 122
30 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS ANSTÄLLNINGSSKYDD 123
30.1 Uppsägning av arbetsavtal och permittering av arbetarskyddsfullmäktig av ekonomiska och produktionstekniska skäl 123
30.2 Uppsägning av arbetsavtal av omständighet
som beror på arbetarskyddsfullmäktigen 124
30.3 Hävning av arbetsavtalet och behandling som upphävt 125
30.4 Arbetarskyddsfullmäktigens kandidat- och efterskydd 125
30.5 Ersättningar 126
30.6 Suppleanter 126
VI SOCIALA BESTÄMMELSER 127
31 ARBETSOFÖRMÅGA, MODERSKAPS- OCH FADERSKAPSLEDIGHET SAMT TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 127
31.1 Arbetsoförmåga 127
31.2 Moderskaps- och faderskapsledighet 135
31.3 När barn insjuknar 136
31.4 Avdrag från lönen för sjuktid eller adoption-, moderskaps- och faderskapsledighet 139
32 LÄKARUNDERSÖKNINGAR 140
32.1 Ersättning för inkomstbortfall under lagstadgade läkarundersökningar 140
32.2 Ersättning för inkomstbortfall för andra läkarun- dersökningar 141
32.3 Anställningsundersökning 144
32.4 Ersättningsgrund och avdrag 144
VII UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL OCH PERMITTERING AV ARBETSTAGAREN 145
33 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 145
34 UPPHÄVANDE AV ETT ARBETSAVTAL OCH PER- MITTERING AV ARBETSTAGAREN AV ORSAK SOM BEROR PÅ ELLER HAR SAMBAND MED ARBETSTAGARENS PERSON 146
34.1 Permittering av orsak som beror på arbets- tagaren eller som har samband med hans person 146
34.2 Uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person 146
34.3 Hävningsgrunder och behandling av arbets- avtalet som hävt 146
35 UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL PÅ GRUND AV EKONOMISKA ELLER PRODUKTIONSTEKNISKA ORSAKER ELLER PÅ GRUND AV OMORGANISERING AV
ARBETSGIVARENS VERKSAMHET 147
35.1 Grunderna för uppsägning 147
35.2 Turordningen vid reducering av arbetskraften 147
35.3 Uppsägningstidens utgång och tidsbestämt arbetsavtal 147
35.4 Återanställning av arbetstagare 148
36 SYSSELSÄTTNINGSLEDIGHET 148
36.1 Syftet med sysselsättningsledighet 148
36.2 Sysselsättningsledighetens längd 149
36.3 Användning av sysselsättningsledighet 149
37 PERMITTERING AV ARBETSTAGARE PÅ GRUND AV EKONOMISKA ELLER PRODUKTIONSTEKNIS- KA ORSAKER ELLER PÅ GRUND AV OMORGANI- SERING AV ARBETSGIVARENS
VERKSAMHET 150
37.1 Permitteringsgrunder 150
37.2 Turordningen vid reducering av arbetskraften 150
37.3 Permitteringsvarseltid 151
37.4 Förkortad arbetstid 151
37.5 Lokala avtal 151
37.6 Framskjutande av permittering 151
37.7 Avbrytande av permittering 151
37.8 Annat arbete under permitteringstiden 152
37.9 Anställningsförhållandet upphör under permitteringen 152
38 UPPSÄGNINGSTIDERNA FÖR ARBETSAVTAL OCH FASTSTÄLLANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅL- LANDETS LÄNGD 153
38.1 Uppsägningstider 153
38.2 Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid 154
38.3 Fastställande av arbetsförhållandets längd 154
38.4 Beräkningen av bestämd tid 155
39 FÖRFARANDE VID UPPHÄVANDE AV ARBETSAVTAL 156
39.1 Åberopande av uppsägningsgrund 156
39.2 Hörande av arbetstagare 156
39.3 Meddelande om upphävande av ett arbetsavtal156
39.4 Meddelande om grunderna för upphävande av ett arbetsavtal 157
40 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE VID REDUCE- RING AV ARBETSKRAFT 157
41 ERSÄTTNINGAR FÖR OGRUNDAD UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL OCH OGRUNDAD PERMITTE- RING AV ARBETSTAGARE 159
41.1 Fastställande av ersättningar 159
41.2 Principen om en ersättning och ersättning i för- hållande till plikt 159
41.3 Brott mot procedurbestämmelserna 160
42 BEHÖRIG DOMSTOL OCH TID FÖR VÄCKANDE AV TALAN 160
VIII FÖRTROENDEMÄN, LOKALA AVTAL OCH AVGÖRANDE AV
MENINGSSKILJAKTIGHETER 161
43 FÖRTROENDEMÄN 161
43.1 Förtroendemannasystemets syfte 161
43.2 Förtroendemannens ställning 162
43.3 Förtroendemannen - behörighet och val 162
43.4 Förtroendemannens
verksamhetsförutsättningar 166
43.5 Hur skötseln av förtroendemannauppdraget inverkar på anställningsförhållandet, arbetsuppgifterna och lönen 175
43.6 Förtroendemannens anställningsskydd 176
44 LOKALA AVTAL 180
44.1 Möjlighet till lokalt avtal 180
44.2 Parter i lokala avtal 180
44.3 Det lokala avtalets bindande verkan 180
44.4 Det lokala avtalets form och varaktighet 180
44.5 Efterverkning av lokala avtal 181
44.6 Samarbete i finska företagsgrupper 181
45 MENINGSSKILJAKTIGHETER OCH DERAS AVGÖRANDE 181
45.1 Förhandlingsplikt och förbud mot påtryckning181 45.2 Lokal förhandlingsordning 182
45.3 Samverkan med förbunden 183
45.4 Promemoria över meningsskiljaktigheter och arbetsdomstolen 183
IX ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETS- KRAFT OCH ANDRA SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 184
46 ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE
ARBETSKRAFT 184
46.1 Underleverans 184
Innehåll
46.2 Hyrd arbetskraft 184
46.3 Information om utomstående arbetskraft 186
46.4 Beställarens ansvar och införskaffande av utredningar 187
46.5 Möten på arbetsplatsen 188
46.6 Informationsverksamhet 189
46.7 Innehållning av fackföreningsmedlems-
xxxxxxxx 000
47 UTBILDNING 190
47.1 Yrkesutbildning 190
47.2 Gemensam utbildning 190
47.3 Fackföreningsutbildning, anställningsförhållan- dets bestånd och anmälningstider 191
47.4 Arbetspraktik i samband med examensinriktad utbildning och utbildning som grundar sig på utbildningsavtal 193
ANVISNINGAR SOM STÖD FÖR LOKALA AVTAL 196
Anställningsundersökning
(läkarundersökning) 144
Användning av egen bil 102, 106, 202
Arbetarskydd 113
— allmänna förpliktelser 113
— anmälningsskyldighet 113
— personskyddsanordningar 114
— rätt att avhålla sig från att utföra arbete 113
— skyddsbeklädnad 114
Arbetarskyddschef 115
Arbetarskyddsfullmäktig 39, 76, 113, 115-126,
........................164, 170, 178, 186, 191-192, 199-200
— anställningsförhållande 122
— anställningsskydd 123-125
— arbetsutrymmen 121
— befrielse från arbete 117-119
— ersättning av förtjänstförlust 120-121
— fullmäktigs suppleant ............. 115-117, 124, 178, 191
— förtjänstutveckling 121
— löne- och omplaceringsskydd 122-123
— månatlig ersättning 120
— sammanslagning av förtroendemanna- och arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter 164, 172, 174
— uppgifter 116
— upprätthållande av yrkesskicklighet 123
— vice arbetarskyddsfullmäktigs anställningstrygghet 124
— övertidsersättning 121
—överlåtelse av rörelse 122
Arbetarskyddskommission 114, 116, 121, 125,
....................................................................... 191-192
Arbetets svårighetsgrad, bestämning 48-54
— grovindelning........................................ 49, 51-53, 197
— gruppering enligt svårighetsgrad 48-54
Arbetsavtals uppsägning ...... 123-126, 145-148, 153-160
— ersättningar
(brott mot uppsägningsgrund) 159-160
— förhandlingsprocedur 157-158
— grunderna 147, 156
— hörande av arbetare 156
— information om grunderna 156-157
— meddelande 156-157
— meningsskiljaktigheter 160
— tid för talan 160
— turordning vid minskning av arbetskraft 147, 150
— underlåtenhet att iaktta uppsägningstid 154
— uppsägning från arbetarens sida 145, 152-153
— uppsägningstider 153-155
— verkställande av uppsägning 156
— uppsägning av arbetsskyddsfullmäktig 124-125
— uppsägning av förtroendeman 176-178
— varning 167
Arbetsbetingad lönedel 48-54
Arbetsbetingad månadslön 50-52
Arbetsbetingad timlön 50-52
Arbetsdomstolen 46, 160, 183
Arbetsdygn 64, 72, 78, 80, 84, 86, 91,
........................................................ 93, 102, 104, 198
Arbetsfredsplikt .......................43-46, 161-162, 166, 178
Arbetsgruppering enligt
svårighetsgrad 49-51
— ansvar 49
— arbetsbetingade timlöner 50-53
— arbetsförhållanden 50, 63
— arbetsgrupp 50
— inlärningstid 49
— svårighetsgrupp .....................50-54, 56, 168-170, 197
— utbildning 49
Arbetskommendering.................................. 101-109, 199
— anmälningsskyldighet 101
— brådskande arbetskommendering 101
Arbetsledningsrätt 47
Arbetslöner 48-61
Arbetsolycksfall 114, 118, 131
Arbetsplatsbesök 188
Arbetsplatshandledare 193
Arbetsresa ........................................... 101-109, 138, 202
Arbetsstridsåtgärd ........................................... 43-46, 166
Arbetsstudier 61-62
Arbetstid 72-93
— arbetsdygn 64, 72, 78, 80, 84, 86, 91, 93,
.............................................................. 102, 104, 198
— arbetstidsbank ..........................80, 82-84, 94, 198-199
— arbetstidslag ............. 39, 72, 77, 79, 80, 83-86, 88, 90
— arbetstidsschema 71, 73-78, 80-81, 84-87, 89-91,
...........98, 104, 110-111, 130-131, 135-136, 149, 198
— arbetstidsschema, ändringar ................. 77-78, 80, 198
— arbetsvecka ... 66, 72, 78, 80, 85-87, 91, 139, 153, 198
— fridagar ..................... 73, 77, 87, 91-92, 104, 107, 137
—försök i arbetstiden 39, 91
— förkortning 74-76
— förlängning samt förkortning av ordinarie
arbetstid 79-82
— genomsnittlig veckoarbetstid........................ 72-75, 83
— intagande av förfriskningar 79
— matpaus 79, 80, 198
— ordinarie arbetstid 64, 66, 69-93, 97, 102, 104,
......................................109, 111, 121, 130, 132, 138,
....................................... 140, 144, 173, 190-191, 198
— organisering 78-82
— söndagsarbete 78, 84, 90
— utjämning...................73-76, 84, 94-95, 111, 198, 201
— utjämningsperiod ............................ 76-77, 80, 83, 198
— utjämningstillägg ............................ 68, 75-76, 95, 198
— vilopaus ...................................................... 79-80, 198
— övertid 68, 72, 84-90, 92-93, 95, 121,
....................................................... 168-170, 173, 199
Arbetstidsschema 71, 73-78, 80-81, 84-87, 89-91,
...........98, 104, 110-111, 130-131, 135-136, 149, 198
— förändringar.......................................... 77-78, 80, 198
Arbetsvecka....... 66, 72, 78, 80, 85-87, 91, 139, 153, 198
Avlöningsperiod (lönebetalningsperiod) .. 36-37,
...............................65, 67, 70-71, 76, 86, 98-99, 108,
.............................................. 133, 135, 152, 189, 198
Barns insjuknande 76, 87, 91, 110, 136-139
— vård av svårt sjukt eller handikappat barn 138-139
Befolkningsskydd 112
Begravningsdag 111
Belastning 50
Beredskapstid 70, 93, 202
Beräkningen av bestämd tid 155
Xxxxxx, anskaffning 105-106
Bröllopsdag 111
Civiltjänsteplikt 100, 112, 138, 154-155
Dagtraktamente ............103-108, 131-132, 140, 144, 190
Deltidslön 70
Deltidsarbete ..................... 66, 71, 97, 109, 157-158, 170
Dygnsövertidsarbete 85-86
Deltagande i militär krishantering 154
Ersättande arbete 134
Ersättningar och förmåner 109-112
— befolkningsskydd 112
— begravningsdag 111
— bemärkelsedagar 111
— bröllopsdag 111
— reservövningar 111-112
— uppbåd 70, 111-112
Examenspremier 67
Exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden 63-64
Fackavdelning 44, 161, 162-163, 165-166,
....................................................... 178-179, 189, 192
Fackföreningsmedlemsavgift 189
Faderskapsledighet...............110, 128, 135-136, 139-140
— lön 136, 139
Fastställande av arbetsförhållandets längd 154
Fredsplikt ..43-46, 161-162, 166, 178
Fridagar ......................... 73, 77, 87, 90-92, 104, 107, 137
— arbete under fridag 87
Frånvaro 70, 87, 94, 97, 101, 107, 110, 127,
....................................... 129, 130, 131, 135-139, 146
Föreningsfrihet 47
Företagshälsovård ....................... 114-115, 129, 135, 140
Förfriskningar 80
Förhandlingsordning 45, 77, 161, 163, 165,
...................................................... 167, 182, 183, 196
— lokal förhandlingsordning 182
— lokal förhandlingsordning i meningsskiljaktigheter 182
Förhandlingsplikt 181-182
Förkortad arbetstid/vecka 87, 151
Förlängning av arbetskarriären 135
Första maj 77, 109, 155
Förtjänstförlustersättning i månadslönearbete 70
Förtroendeman .. 36-40, 44-45, 58, 60, 61-62, 66,
........ 69, 75, 76, 79-83, 89-90, 98, 109, 121,124-125,
................................ 129, 156, 161-179, 180,182-183
— anmälningsskyldighet 165
— anställningsförhållande 175
— ansvarsområde 163
— befrielse från arbete 171-172
— bolagisering, förenande av funktioner 164
— ersättning för avtalsstridig upphävning
av arbetsavtal 179
— ersättning för förtjänstförlust 172-173
— ersättning för övertidsarbete 173
— fackavdelning 162-166
— förtjänstutveckling 175
— förtroendemanna- och arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter, sammanslagning 164, 172
— förtroendemannasystemets syfte 161-162
— förtroendemannens uppgifter 165-166
— grunduppgifter 165-166
— avtalas på arbetsplatsen 166
— huvudförtroendeman .. 36-40, 44-45, 60-61, 66,
.................................. 69, 75, 79-83, 89, 98, 109, 121,
...............................................129, 161-180, 182-183,
................................................186-187, 192, 196-202
— huvudförtroendemannens xxx
(helt befriad från arbete) 122, 171
— hävning av arbetsavtal 178
— information som ges till huvudförtroendemannen..................168-171, 186-187
— kandidatskydd 178-179
— kompetensvillkor 162-163
— lokal förhandlingsordning 182
— löneutveckling 175
— månatlig ersättning 39, 172-174
— permittering 176-177
— problemsituationer i anslutning till förtroendemannens ställning 178
— skydd då förtroendemannauppdraget
upphört 178-179
— ställning 162, 164, 177-178
— uppgifternas konfidentiella karaktär 167, 171
— uppsägning av arbetsavtal 177
— utbildning 174, 190
— val 163, 172, 179
— val för en viss uppgift 164, 165, 200
— verksamhetsområde och antal 163, 165, 170, 172,
...................................................... 175, 180, 182, 200
— verksamhetsutrymme 174
— viceförtroendeman 165, 178, 192
— vicehuvudförtroendeman 165, 174, 177, 192
— yrkesmässig utveckling och avancering 175
— överflyttning till annat arbete 175
— överlåtelse av rörelse 164
Gemensam arbetsplats 119
Generell lönehöjning 36-38
Giltighetstid (kollektivavtalets) 49
Graviditet 143
Grovindelning ........................................... 49, 51-52, 197
Grundlön ............................................... 48, 55, 57-59, 69
Grundrättigheter 47
Grupplivförsäkring 112
Gränsarbeten 108
Grå ekonomi, bekämpning mot 187
Handikappade 55
Hantering av sjukfrånvaro 129
Hemresor 106-107
Huvudförtroendeman .. 36-40, 44-45, 60-61, 66,
.................................. 69, 75, 79-83, 89, 98, 109, 121,
...............................................129, 161-180, 182-183,
................................................186-187, 192, 196-202
Huvudförtroendemannens suppleant 163, 165, 174,
............................................................... 177-178, 192
Hyrd arbetskraft .......................................... 184-187, 200
Hälsovårdare 128
Hälsovårdsläkare 128, 134
Hävning av arbetsavtal 125, 145, 146, 152, 156-157,
...................................................................... 159, 178
Inlärning i arbete ..................................148-149, 193-194
Informationsverksamhet 189
— möten på arbetsplatsen 188
Jul 73, 77, 90, 109, 155
Karensdag ........................... 131-132, 134, 136, 138, 141
— bindande verkan 43
— giltighetstid 47
— tillämpningsområde 42-43
— underteckningsprotokoll 35-41
— åtlydnadsplikt 43
Kollektivavtalsenligt övertidsarbete 72, 86-87
Kommenderingsplats 93, 102, 105-107
Kontaktuppgifter 170
Kostpenning (ersättning för måltid) 104, 190, 192
Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx 77, 90, 109
Kvällsarbete 64
Laboratorieundersökningar 143-144
Ledning av arbetsförmågan 135
Lokalt avtalsförfarande (begrepp) 161, 180-181
— efterverkning av avtal 181
— lokala avtal som får kollektivavtals
rättsverkan 196-200
—lokal förhandlingsordning 180, 196
—lokala avtal på arbetsavtalsnivå enligt
kollektivavtalet 201-202
— mål 161
Långfredag 109
Lokalt avtalad lönesystem 61
Läkarintyg ........................................... 128-129, 134, 143
— företagets hälsovårdsläkare 128, 134
— oklarheter 129
— retroaktivt 128
Läkarundersökning 111, 127, 140-144
— anmälningsskyldighet 141
— anställningsundersökning 144
— cancersjukdom 142
— ersättning för förtjänstförlust 140-144
— ersättning för resekostnader och
dagpenning 140, 144
— fall som inte ersätts 142
— fastställande av vård 142
— kontrollundersökning eller annan medicinsk undersökning under graviditet 143
— laboratorie- och röntgenundersökningar 143
— lagstadgade undersökningar 140
— ny sjukdom 142
— tandsjukdom 143
— tidigare konstaterad sjukdom 142
— undvikande av onödig förlust av arbetstid 141
Läroavtal ................................................. 56-57, 145, 197
Lärandet i arbetslivet 193
Lönebestämningsperiod .................................. 69-71, 198
Lönebetalning/-period ..36-37, 65, 67, 70-71, 76, 86,
........................... 98-99, 108, 133, 135, 152, 189, 198
Löneformer 57-58
Lönegrunder
— annat lokalt avtalat sätt att bestämma arbetets svårighetsgrad............................................. 53-54, 197
— arbetsbetingad månadslön 50-52
— arbetsbetingad timlön ................................... 50-52, 54
— arbetsgruppering enligt svårighetsgrad 49-53
— grovindelning........................................ 49, 51-52, 197
— grundlön............................................ 48, 55, 57-59, 69
— lönegruppsdefinitioner.............50-52, 54-55, 168, 169
— personlig lönedel 38, 54-55
— praktikanter 55-56
— prissättningsgrund ...................................... 59-60, 170
— unga arbetare 55-56
Lönegrupper .........................................50-52, 54-55, 168
Lördag ........................... 64, 68, 77, 85, 90, 109-110, 155
Malmgruvor 43
Medeltimlön 38, 60, 67-68, 69,
....................... 76, 85-86, 90, 92-93, 95-97, 104, 109,
............................. 112, 121, 130, 132, 138, 149, 153,
...................................................... 154, 172, 190, 192
— användningsperioder 68
— beräkning av medeltimlön 67-68
— medeltimlönens förhöjning 38
Meningsskiljaktigheter och deras avgörande ...................44-45, 62, 161, 166, 179, 181-183
— arbetsdomstolen 183
— förhandlingsplikt 181-183
— lokal förhandlingsordning 182
Midsommar 73, 77, 90, 107, 109, 155
Moderskapsledighet .............110, 127, 135-136, 139-140
— lön ....................................................135-136, 139-140
MTHL ry 43
Månadslön ..50-53, 56, 66, 70, 70-71, 76, 81,
................................. 85-86, 90, 97, 98, 130, 149, 192
Måndag 78
Mångkunnighet 54
Möten i Industrifackets administrativa organ 112
Möten på arbetsplatsen 184, 188
Nattarbete ............................................ 64, 79-80, 95, 198
— förutsättningar för att låta utföra 79
Nattresepenning 105
Nyårsdagen 77, 90, 109
Nödarbete 64, 78, 95
Olycksfall i arbete 114, 118, 131
Ordinarie arbetsplats 101
— arbete utanför den ordinarie arbetsplatsen 102-109
Pensionering 100
Parallell avtal 42
Permittering 75, 87, 110,
........ 123-124, 126, 133-134, 145-147, 150-152, 155,
.......................157-160, 168, 174, 176-177, 179, 185,
.............................................................. 194, 200, 202
— annat arbete 152
— anställningens upphörande och arbetsgivarens ersättningsansvar 152-153
— avbrytande 151
— ersättningar (brott mot permitteringsgrund) 159-160
—framflyttning 151
—förhandlingsprocedur 157-158
—förkortad arbetstid 151
—grunder 150
—lokala avtal 151
—meningsskiljaktigheter 160
—permitteringsmeddelande/-tid 133, 146,
............................................................... 151-152, 155
—talan, tid för väckande av 160
—turordning vid reducering av arbetskraft 150
Personalrepresentant (i enlighet med samarbetslagen) 192
Personlig lönedel................................... 38, 54-55, 57, 59
— arbetsresultat 54
— bedömningssystem 54
— mångkunnighet 54
— nivågrupperna 55
— omsorgsfullhet 54
— storlek 55
— yrkeskunnighet 54
Personskyddsanordningar 114
Praktikanter ............................................. 55-56, 170, 193
Prestationslönearbete ......... 38, 56-57, 59-62, 67-68, 201
— avbrott 60
— avbrott av rakt ackord 60
— avtal om enhetspris 60
— enhetsprisets varaktighet 60
— lönegaranti 59
— prissättningsgrund 59-60
— rätt till information 59-60
Prissättningsgrund 62
Promemoria om meningsskiljaktighet 183
Påsk 77, 90, 107, 109
Rationalisering 61-62
Researbete ........................................... 101-109, 199, 202
— anskaffande av bostad 105-106
— användning av egen bil 102, 106, 202
— brådskande arbetskommendering 101
— dagtraktamente ........103-105, 107-108, 131, 140, 144
— ersättning för kost 104
— ersättning för resetiden 103-104
— gränsarbeten 108
— hemresa vid vissa xxxxxxxxx 000
— kommenderingsplats 93, 102, 105-107
— kostpenning (ersättning för måltid) 104
— lokalt avtal 109, 199
— meddelande om kommendering 101
— ordinarie arbetsplats 101
— resans början och slut 102
— researbete utomlands 108, 202
— resedygn 102
— resekostnader ...................................102-103, 106-107
—vid yrkesutbildning 190
— på kommenderingsorten 106
— skyldighet att resa 101
— undantagsstadganden för Sveriges del 108
— övernattningskostnader 105
— vilotid 102
Repetitionsövning 87, 111-112
Resultatpremie .................................... 62-63, 68, 95, 197
Röntgenundersökningar 143
Samarbetsverksamhet
— arbetarskyddssamarbete.......... 113, 115-117, 120, 124
— arbets- och tidsstudier 62
— förverkligande 161
— samarbetsförfarande 157-158
— samarbete i finska företagsgrupper 181
— samarbetsorgan 116, 121, 125, 191
— upprätthållande av arbetsförmåga 115
— utvecklingsverksamhet 115
Sedvanlig arbetsklädsel 115
Semester 63, 65, 67, 72, 74, 87, 94-100, 110, 139,
........................................ 152-154,156, 174, 193, 199
— extra lediga dagar 97
— med arbetstid jämställd tid 94, 139
— semesterersättning .................63, 95-97, 100, 152-154
— semesterkvalifikationsår ..................65, 95-97, 99-100
— semesterlag 65, 72, 94, 97, 139, 152
— semesterlön ................................... 63, 72, 95-100, 199
— skifttilläggen under semestern i
månadslönearbete 98
— semesterpremie ............... 72, 82, 94, 98-100, 110, 199
Semesterkvalifikationsår ......................65, 95-97, 99-100
Semesterpremie................... 72, 82, 94, 98-100, 110, 199
Separata tillägg 39, 63-64
— exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden 63
— resultatpremie ................................. 62-63, 68, 95, 197
— skiftarbete, kvälls- och nattarbete 65-66
— tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena 63
— tjänsteårstillägg......... 65-67, 80, 82, 94, 110, 197, 201
Sjukdom .................76, 107, 110, 127-134, 136, 138-144
Sjukförsäkringslagen... 131, 132, 136, 138-139, 140, 143
Sjuktid - lön för sjuktid 76, 107, 110, 127-128,
........................................130-134, 136, 139-142, 144
— arbetstagarens egen anmälan.................. 129-130, 200
— anmälningsplikt 127
— avdrag 139-140
— barns sjukdom 129, 136-139
— betalningstidpunkt 133
— epidemier 128
— ersättningsgrund 130
— ersättningsperioder ................................ 132-133, 138
— fall då lön för sjuktid inte erläggs 133
— hälsovårdsläkare 128, 134
— insjuknande mitt under arbetsdagen 132
— karensdag................................................ 132-133, 138
— missbruk av löneförmåner 130
— olycksfall i arbetet 114, 118, 131
— samma sjukdom upprepas 132
Självständighetsdagen 77, 110, 155
Skiftarbete 39, 64, 72-78, 79, 89-91,
..............................94-95, 98, 115, 138, 168-170, 199
— arbetsskift 74, 79-80
— dag- och tvåskiftsarbete, arbetstidens utjämning 74-76
— intermittent treskiftsarbete...................... 73-74, 76, 90
— kontinuerligt treskiftsarbete...64, 73-74, 76, 90-91, 94
— kvällsskifttillägg 64
— nattskifttillägg 64
— tillägg för kontinuerligt och fortlöpande
skiftarbete 64
— övertidstillägg i skiftarbete 89
Skyddsbeklädnad 114
Skyddsombud........115-117, 121-123, 164, 191-192, 199
Sovplatsbiljett 102, 105
Sovplats i inkvarteringen 106
Specialyrkesexaminapremie 67
Studerande....................................... 55-57, 193, 197, 201
Studieledighet 154
Sysselsättningsledighet ............................... 148-149, 202
Söckenhelgsersättning 109-110
Söckenhelgsveckorna 77, 87
Söndagsarbete 78, 90
— söndagstillägg 68, 88, 90, 92, 95, 168-169,
...................................................................... 172, 199
Tandsjukdom 143
Tidlön .......................................................... 38, 57-59, 60
— månadslön ..50-53, 56, 66, 70-71, 76, 81,
................................. 85-86, 90, 97, 98, 130, 149, 192
— personlig tidlön ..59-61, 66, 69, 70, 85-86, 90,
................................. 98, 104, 130-131, 149, 190, 201
— tidlönedel 59
— tidlöneutveckling 60
Tidsbestämt arbetsavtal 147
Tillfällig avvikelse i arbetsförhållanden 63-64
Tillämpningsområde (kollektivavtalets) 42-43
Timlön (månadslön) 66, 70
Tjänsteårstillägg ............ 65-67, 80, 82, 94, 110, 197, 201
— utbyte mot ledighet 66, 201
Treskiftsarbete................ 64, 73-74, 76, 79, 90-91, 94-95
— intermittent ................................................... 73-74, 76
— kontinuerligt ................................64, 73-74, 76, 94-95
Trettondagen 77, 90, 109
Underleverans 184-187
Underteckningsprotokoll (kollektivavtalets) 35-41
— arbetsgrupper 40
— den personliga lönedelen 38
— höjning av lönegrunderna 38
— höjning av medeltimlönen 38
— löneförhöjningar 36-39
— prestationslöner 38
— tidlöner 38
— undertecknande av kollektivavtalet 35
Unga arbetare 39, 55-56
Uppbåd 70, 111-112
Upprätthållandet anställdas arbetsförmåga 115
Utbildning 50, 62, 70, 76, 87, 91,
.......117, 123, 124, 134, 138, 145, 147-150, 154-155,
........................163, 167, 174, 176-177, 184, 190-194
— fackföreningsutbildning 87, 184, 191, 193
— gemensam utbildning ............... 87, 184, 190-191, 200
— utbildningsarbetsgrupp 40, 87, 192
— utbildningsmaterial 50
— yrkesutbildning 56, 70, 87, 123, 138, 145,
.............................................................. 176, 190, 193
— utbildningsplan 194
Uthyrning av arbetskraft ......118, 171-173, 184-187, 200
Utlandsdagtraktamente 108
Utlandsresearbete 108, 199
— avtalade saker 108
— gränsarbeten 108
— skyldighet att resa 108
— undantagsstadganden för Sveriges del 108
Utomstående arbetskraft 184-187
— bekämpningen av grå ekonomi 187
— beställarens ansvar 187
— information av personalens representanter 187
— underleverans 184
— uthyrning av arbetskraft.......................... 184-187, 200
Utryckningsarbete 92-93
Utryckningspenning 70, 92
Varning (p.g.a. förseelse eller försummelse) 125,
...................................................................... 167, 178
Xxxxxxxxx............................................. 77-78, 91, 92, 202
— ersättning för veckovila .................. 77-78, 91, 92, 202
Veckoövertidsarbete 86-87
Xxxxxxxxxx ....................................................... 79-80, 198
Värnplikt 69, 100, 154-155
Yrkesexamenpremium 67
Åldrande arbetstagare 135
Återanställning 148, 194, 202
Åtlydnadsplikt (KA) 43
Övernattningskostnader 105
Övertidsarbete 68, 72, 84-93, 95, 121,
....................................................... 168-170, 173, 199
— dygnsövertidsarbete 84-85
— ersättning/tilläg 68, 84-85, 87-90, 92, 95, 121,
....................................................... 168-170, 173, 199
— ett enda övertidsbegrepp 88-89
— kollektivavtalsenligt övertidsarbete 72, 86-87
— kontrollperiod för maximiantalet övertidstimmar 86, 199
— veckoövertidsarbete 85-86
TEKNOLOGIINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF
KOLLEKTIVAVTALETS UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
Tid 4.1.2020
Plats Teknologiindustrin rf
Närvarande | Teknologiindustrin rf Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx | Industrifacket rf Xxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx |
1
Undertecknande av kollektivavtalet
Konstaterades att förbunden idag har undertecknat ett kollek- tivavtal enligt det förhandlingsresultat som nåddes 3.1.2020. Samtidigt konstaterades att det gällande kollektivavtalet som undertecknades 8.11.2017 upphörde att gälla 31.10.2019. Det nu undertecknade kollektivavtalet träder i kraft 4.1.2020.2 Justering av löner
2
Justering av löner Löner
A. Justering av löner
Tidpunkt för lönejusteringarna, deras storlek samt hur de verkställs
År 2020
Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder
Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt med beaktande av situ- ationen för företagets eller arbetsplatsens ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft på marknaden. Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löneuppgörelse som motsvarar situationen och behoven i företaget eller på ar- betsplatsen. Syftet är också att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegradering samt produktivi- tetsutvecklingen på arbetsplatsen.
Lokal löneuppgörelse
I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur lönejusteringarna genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ska ingås med huvudförtroendemannen senast 14.2.2020, om man inte kommer överens om att förlänga behan- dlingstiden.
Lönejustering vid avsaknad av lokal uppgörelse
Ifall en lokal uppgörelse inte nås, höjs lönerna med en allmän löneförhöjning på 1,3 procent senast 1.3.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.
År 2021
Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder
Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt med beaktande av situ- ationen för företagets eller arbetsplatsens ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft på marknaden. Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löneuppgörelse som motsvarar situationen och behoven i företaget eller på ar- betsplatsen. Syftet är också att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegradering samt produktivi- tetsutvecklingen på arbetsplatsen.
Lokal löneuppgörelse
I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur lönejusteringarna genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ska ingås med huvudförtroendemannen senast 15.1.2021, om man inte kommer överens om att förlänga behan- dlingstiden.
Lönejustering vid avsaknad av lokal uppgörelse
Ifall en lokal uppgörelse inte nås, höjs lönerna med en allmän löneförhöjning på 1,4 procent senast 1.2.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.
Dessutom använder arbetsgivaren efter lönejusteringarna 2020, dock senast 1.2.2021 eller från början av den lönebetalningspe- riod som inleds närmast därefter, företags- eller arbetsplatsspe- cifikt 0,6 procent till att höja arbetstagarnas löner. Arbetsgivaren fördelar förhöjningarna enligt förbundens anvisningar. Huvud- förtroendemannen ska senast 26.2.2021 underrättas om använd- ningen av och fördelningsgrunderna för lönejusteringarna. Om en huvudförtroendeman inte har utsetts informeras hela personalen.
Syftet med de företags- eller arbetsplatsspecifika förhöjnin- garna är att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis
lönestruktur och lönegradering, produktivitetsutveckling på ar- betsplatsen, genomförandet av arbetsgivarens lönepolitik och att rätta till eventuella snedvridningar. Vid fördelningen av person- liga förhöjningar bör kompetensen och arbetsprestationen vara riktgivande.
B. Tidlöner
De gällande tidlönerna ska höjas på det sätt som anges under punkt A.
C. Prestationslöner
De gällande ackordspriserna och andra prestationslöner höjs så att lönen stiger på det sätt son nämns i punkt A.
D. Höjning av lönegrunderna
De arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet tas i bruk arbets- platsspecifikt från den tidpunkt då löneförhöjningarna genom- förs. Dessa förhöjningar medför inte löneförhöjningar utöver den allmänna förhöjningen i tidlöne- och prestationslönearbete, ifall arbetslönerna förhöjda med dessa allmänna förhöjningar uppfyl- ler bestämmelserna i det nya kollektivavtalet.
E. Personlig lönedel
Det avtalades att de personliga lönedelarna (pld) i samband med den allmänna höjningen förblir proportionellt lika stora som förr.
F. Förhöjning av genomsnittlig timförtjänst
Den genomsnittliga timförtjänsten som används när löneförhöj- ningen genomförs höjs lika mycket som löneförhöjningen.
3
Lönebelopp, särskilda tillägg samt huvudförtroende- mannens och arbetarskyddsfullmäktigens månadser- sättningar före höjning
De nya arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet, timlönerna för studerande och arbetstagare under 18 år, de särskilda tilläggen samt huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktiges månadsersättningar träder i kraft först efter den i kollektivavtalet separat avtalade tidpunkten. Fram tills dess iakttas bestämmel- serna i det kollektivavtal som löpte ut 31.10.2019.
4
Arbetstidsfrågor
Förbunden inleder ett försök gällande arbetstidsbestämmelser och arbetstidsarrangemang. Försöket genomförs under kollektiv- avtalsperioden, dock högst fram till slutet av 2023.
Genom lokala avtal kan man på arbetsplatsen avvika från bestäm- melserna om dag- och tvåskiftsarbete i kapitel 19 i kollektivav- talet. Parterna ska dock i samtliga fall följa ovillkorliga bestäm- melser i arbetstidslagen.
Om det lokala avtalet avviker från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet, ska avtalets väsentliga innehåll meddelas arbets- tidsgruppen innan det lokala avtalet tas i bruk.
Syftet med försöket är att främja arbetstidslösningar som stödjer företagens produktivitet och konkurrenskraft samt beaktandet av arbetstagarnas individuella arbetstidsbehov.
Vid lokala avtal som avviker från bestämmelserna i kapitel 19 i kollektivavtalet, ska följande förfarande tillämpas:
• huvudförtroendemannen och arbetsgivarens företrädare av- talar skriftli
• kan i sin tur skriftligen avtala med sin chef om det detalje- rade genomförandet av ramavtalet.
Förbunden bistår vid behov vid införandet av de nya arbetstids- arrangemangen och undersöker under hösten 2021 om det, på grundval av erfarenheter eller annat förberedande arbete under försöket, är möjligt att komma överens om nödvändiga ändringar i det gällande kollektivavtalet.
5
Arbetsgrupper
Förbunden tillsätter följande arbetsgrupper:
• arbetstidsfrågor
• utveckling av lönebestämmelserna
• utbildningsarbetsgrupp
• utveckling av resebestämmelserna
• samarbete och lokala avtal
• utomstående arbetskraft och utstationerade arbetstagare
• projektet Arbetscykeln bär – arbetshälsa och produktivitet.
6
Justering av protokoll
Det avtalades att protokollet justeras av Xxxxxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxx, Xxxx Xxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx.
In fidem: | Xxxxx Xxxxxxxxxx | |
Justerat: | Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxx | Xxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx |
TEKNOLOGIINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF
TEKNOLOGIINDUSTRINS KOLLEKTIVAVTAL
I ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER
1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas med nedannämn- da undantag på anställningsförhållanden mellan Teknologiindu- strins medlemsföretag och samtliga vid dem anställda arbetare.
Teknologiföretag kan bedriva bland annat metallförädling, till- verkande verksamhet eller verksamheten kan ha samband med dessa eller huvudsakligen utgöra sådan serviceverksamhet som omfattar reparation, underhåll och montering av maskiner, utrust- ning, anordningar, system eller motsvarande. Kollektivavtalet tillämpas inte på grundval av arbetstagarens yrke, utan det omfat- tar bland annat arbete inom den mekaniska och elbranschen.
Är arbetsgivare, som förutom teknologiindustri bedriver jämväl annan industri, medlem i Teknologiindustri endast i fråga om så- dana verksamhetsenheter eller avdelningar, där teknologiindustri bedrivs, äger detta avtal tillämpning endast på anställningsförhål- landen med arbetare anställda vid dylik verksamhetsenhet eller avdelning.
Avtalsparterna förbinder sig till att inga parallellavtal ingås inom detta kollektivavtals tillämpningsområde.
Detta avtal tillämpas dock inte:
- på anställningsförhållandena inom de medlemsföretag, som tillhör byggnadsplåt- och industriisoleringsbranschen inom Metalliteollisuudenharjoittajain Liitto - MTHL:n Työnantajat r.y. benämnda medlemsförening i Teknologi- industrin och inte heller
- inom tillämpningsområdet för det kollektivavtal förbunden emellan som gäller malmgruvor.
2 AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH ÅTLYDNADSPLIKT
Detta kollektivavtal binder de förbund som undertecknat detsam- ma och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetare, som är eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i dessa föreningar.
De vid avtalet bundna är skyldiga att efterleva detta avtal och tillse att dem underlydande organisationer och till dem hörande arbetsgivare och arbetare icke bryter mot avtalets bestämmelser.
3 FREDSPLIKT
Förbunden och dem underlydande organisationer är skyldiga att tillse, att medlemmar av deras underorganisationer, arbetsgivare eller arbetare vilka är bundna till avtalet, inte inleder arbetsstrids- åtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot kollektivavtalets bestämmelser.
3.1 Konflikter som äventyrar arbetsfreden och åt
gärder för att göra slut på dem
Förbunden strävar dessutom efter att tillsammans med lokala par- ter enligt följande förfaranden antingen förhindra att arbetsfreden bryts på arbetsplatserna eller återställa arbetsfreden.
3.1.1 Initiativ för att inleda förbundens åtgärder
Meningsskiljaktigheter på arbetsplatsen som eventuellt leder el- ler lett till att arbetsfreden äventyras inleder ett förfarande mellan förbunden antingen
• på initiativ av någotdera av förbunden,
• på initiativ av huvudförtroendemannen som på arbetsplatsen representerar yrkesavdelningen, om huvudförtroendeman- nen bedömer att han eller hon och yrkesavdelningen inte förmår hindra stridsåtgärder eller om yrkesavdelningen själv ämnar vidta sådana åtgärder eller
• på initiativ av arbetsgivaren, om denne anser att de lokala åtgärderna för att trygga arbetsfreden inte är tillräckliga.
Initiativ av en lokal part ska på arbetsplatsen delges den andra parten. Utöver detta ska initiativet även delges Teknologiindu- strin rf och Industriförbundet rf.
3.1.2 Åtgärder för att förhindra att arbetsfreden bryts
A. Omedelbara åtgärder
Förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ska så snabbt situationen kräver, senast 3 vardagar efter att initiativet gjorts, från fall till fall genom lämpliga gemensamma åtgärder utreda
• vad tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller och
• vilka är de övriga orsakerna som hotar att bryta arbetsfreden.
Syftet med lägesbedömningen är att skingra eventuella missför- stånd om den andra partens motiv och mål samt felaktiga tolk- ningar och tillämpningar av arbetsvillkoren. Samtidigt förutser man hur eventuella stridsåtgärder påverkar arbetsgivaren och ar- betsgemenskapen samt aktörer utanför arbetsplatsen.
Förbunden ger även en preliminär bedömning av huruvida en hotande stridsåtgärd strider mot kollektivavtalet, och delger de lokala parterna sin ståndpunkt.
B. Lösande av meningsskiljaktigheter
De lokala parterna kan tillsammans be förbunden om ett förslag till förlikning eller om ett bindande avgörande i en tvistefråga som äventyrar arbetsfreden – mer information i punkt 45.3.
C. Handlingsplan för att förbättra förhandlingssystemets funk- tionalitet
Med medverkan av förbunden upprättas vid behov en lokal hand- lingsplan för att förhindra tvister och konfliktsituationer som äventyrar arbetsfreden samt för att förbättra det lokala förhand- lingssystemets funktionalitet.
D. Arbetsgivarens och huvudförtroendemannens skyldighet att medverka
Förbundens representanter har i syfte att förhindra att arbetsfre- den bryts rätt att höra de lokala parterna på bästa lämpliga sätt.
3.1.3 Åtgärder för att göra slut på stridsåtgärder
Förbunden kan från fall till fall besluta om att för att begränsa el- ler göra slut på stridsåtgärder som redan börjat vidta brådskande åtgärder tillsammans med arbetsgivaren och huvudförtroende- mannen.
Förbundens representanter har i syfte att återställa arbetsfreden rätt att höra de lokala parterna på bästa lämpliga sätt.
Efter att arbetsfreden återställts kan i tillämpliga delar tillämpas förfarandet enligt underpunkt 3.1.2.
3.1.4 Beloppet på plikten som utdöms för brott mot fredsplikten i vissa fall och avhållande från att väcka talan i arbetsdomstolen
För vidtagande av förbjudna stridsåtgärder och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt kollektivavtalslagen utdömas en plikt.
Enligt förbunden bör man beakta som omständigheter som på- verkar, med antingen en höjande eller sänkande verkan, pliktens belopp brott mo följande förfaringsregler som avtalats i denna punkt:
• vägran att samarbeta med förbunden
• underlåtelse att följa ett bindande avgörande
• brott mot en upprättad handlingsplan.
Teknologiförbundet rf förbinder sig att inte driva en arbetsfreds- talan i arbetsdomstolen om hot om stridsåtgärder, om förbunden i ett förfarande som avses i underpunkt 3.1.2 fastställer att ar- betsgivaren har genom en kollektivavtalsförsummelse gett orsak att hota med arbetskonflikt eller ett förfarande enligt underpunkt
3.1.2 är oavslutat..
4 FÖRHANDSMEDDELANDE OM ARBETS- KONFLIKT
Innan en politisk arbetsstrid eller sympatistrejk inleds bör härom meddelas till riksförlikningsmannen samt till arbetsgivar- eller arbetstagarförbund om möjligt minst fyra dagar innan arbetsstri- den inleds. I meddelandet bör den tilltänkta arbetsstridens orsa- ker, begynnelsetidpunkt och omfattning anges.
5 GRUNDRÄTTIGHETER
Föreningsfriheten som hör till arbetsgivarnas och arbetstagarnas grundrättigheter är okränkbar. Arbetarna har rätt att grunda och fungera i fackföreningsorganisationer och får inte på denna grund sägas upp eller diskrimineras i arbetet.
6 ARBETSLEDNINGSRÄTT
Arbetsgivare har rätt att anställa och avskeda arbetstagare samt att bestämma om arbetsledningen.
7 AVTALETS GILTIGHET
Detta avtal gäller fr.o.m. 4.1.2020 t.o.m. 30.11.2021 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligen har sagt upp avtalet.
Kontrollera de gällande lönetabellerna på förbundens webb- platser xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx. fi. För tidpunkter och bestämmelser om löneförhöjningar se Underteckningsprotokollet.
Lönebestämmelserna grundar sig på principen om lika lön. Prin- cipen består av två delar:
- principen om arbetets svårighetsgrad; ett arbete med högre svå- righetsgrad ger högre lön än ett mindre krävande arbete och
- principen om kompetens; högre kompetens ger större lön än lägre kompetens.
Då principen om lika lön tillämpas består arbetstagarens grund- lön (gl) av två delar, där den arbetsbetingade lönedelen (abl) be- stäms utgående från arbetsuppgiftens svårighetsgrad och den per- sonliga lönedelen (pl) utgående från arbetstagarens kompetens.
8 ARBETETS SVÅRIGHETSGRAD OCH AR- BETSBETINGAD LÖNEDEL
8.1 Arbetets svårighetsgrad
Syftet med bestämningen av arbetets svårighetsgrad är att klar- lägga den inbördes svårighetsgraden hos arbetet och arbetsupp- gifterna som utförs på arbetsplatsen. Den fastslagna svårighets- graden skall motsvara arbetets verkliga svårighetsgrad. Då arbe- tet och arbetsförhållandena förändras, fastställs arbetets svårig- hetsgrad på nytt.
Arbetstagarnas representanter har rätt att delta i fastställandet av arbetets svårighetsgrad. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna en tillräcklig utredning om sättet att fastställa arbetets svårighets- grad och principerna för fastställandet.
8.1.1 Bestämningsmetoder för arbetets svårighetsgrad
På arbetsplatsen används endast en bestämningsmetod. Bestäm- ningsmetoderna för arbetets svårighetsgrad är:
1. Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)
2. Grovindelning (GI)
3. Annan bestämningsmetod för arbetets svårighetsgrad
Lokalt kan avtalas om tillämpning av grovindelning eller en an- nan metod för att fastställa arbetets svårighetsgrad. Ett lokalt avtal kan av grundad anledning sägas upp med sex månaders uppsägningstid.
8.1.2 Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)
I arbetsgrupperingen enligt svårighetsgrad bestäms arbetets svå- righetsgrad på basis av följande faktorer:
Den tid som krävs för inlärning av arbetet
Med inlärningstid avses den tid, under vilken den presta- tionssäkerhet arbetet kräver, en normal prestationsnivå och det omdöme arbetet kräver, i genomsnitt uppnås. Inlär- ningstiden bestäms genom att man för varje arbete utreder den tid som krävs för erforderlig utbildning och för erhål- lande av praktisk erfarenhet.
Det ansvar arbetet förutsätter
Med det ansvar arbetet förutsätter avses det ansvar som arbetaren har på grund av arbetets självständighet, trygghet, produkt eller utförande och arbetsredskap.
Arbetsförhållanden
Med arbetsförhållanden avses i arbetet förekommande negativa faktorer, som förorsakas av belastning; arbetets tyngd, enfor- mighet, bundenhet i arbetet samt av förhållandena: t.ex. buller, temperatur, smutsighet och luftföroreningar.
Nivågruppering och poängsättning av svårighetsfaktorerna görs på det sätt som presenteras i utbildningsmaterialet om lönestruk- turen.
Arbetsvärderingsarbetsgrupp
Normarbetenas svårighetsgrad bestäms av en arbetsgrupp som känner till arbetet och förhållandena på arbetsplatsen. Medlem- marna i arbetsgruppen får mellan förbunden avtalad utbildning för sin uppgift. Arbetsgruppen fungerar som en expertgrupp för underhålls- och uppföljningsfrågor som hänför sig till arbetets svårighetsgrad. Gruppen sammanträder vid behov, dock minst en gång om året.
Svårighetsgraden på andra arbeten bestäms av arbetsgivaren ge- nom att jämföra dem med normarbetena.
Arbetsbetingade tim- och månadslöner
Vid användning av nio svårighetsgrupper är de arbetsbetingade lönerna fr.o.m. 1.3.2020 följande:
Svårighets- grupp | Arbetsbetin- gad timlön cent/timme | Arbetsbetingad månadslön euro/månad | Lönegrupp |
1 | 912 | 1590 | C |
2 | 958 | 1670 | C |
3 | 1005 | 1753 | C |
4 | 1056 | 1841 | B |
5 | 1109 | 1933 | B |
6 | 1164 | 2029 | B |
7 | 1222 | 2131 | A |
8 | 1283 | 2237 | A |
9 | 1347 | 2349 | A |
Vid användning av nio svårighetsgrupper är de arbetsbetingade lönerna fr.o.m. 1.2.2021 följande:
Svårighets- grupp | Arbetsbetin- gad timlön cent/timme | Arbetsbetingad månadslön euro/månad | Lönegrupp |
1 | 930 | 1621 | C |
2 | 977 | 1702 | C |
3 | 1025 | 1787 | C |
4 | 1077 | 1877 | B |
5 | 1130 | 1970 | B |
6 | 1187 | 2069 | B |
7 | 1246 | 2172 | A |
8 | 1309 | 2281 | A |
9 | 1374 | 2395 | A |
De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.
Antalet svårighetsgrupper är nio om inte lokalt avtalas annat. Då används som undre gräns för de arbetsbetingade lönerna den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp 1 och som övre gräns den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp 9.
8.1.3 Grovindelning (GI)
Om användningen av grovindelning avtalas lokalt.
Svårighetsgrupper
Arbetena värderas enligt svårighetsgrad på basis av följande de- finitioner:
I Arbeten som förutsätter relativt kort praktisk erfarenhet och normalt ansvar och som utförs i vanliga arbetsutrymmen.
II Arbeten som förutsätter normal yrkeskunnighet och ett täm- ligen stort ansvar för arbetets fortskridande, samt arbeten som utförs under svåra förhållanden och som kräver relativt kort erfarenhet.
III Arbeten som förutsätter mångsidig och god yrkeskunnighet och stort ansvar för arbetets fortskridande. Arbeten som krä- ver god yrkeskunnighet och tämligen stort ansvar och som utförs under relativt svåra arbetsförhållanden. Till denna grupp hör även arbeten som utförs under svåra förhållanden och som förutsätter normal yrkeskunnighet och ett tämligen stort ansvar.
Arbetsbetingade tim- och månadslöner
De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande från fr.o.m.1.3.2020:
Svårighets- grupp | Arbetsbetingad timlön cent/timme | Arbetsbetingad månadslön euro/månad | Löne- grupp |
I | 912 | 1590 | C |
II | 1056 | 1841 | B |
III | 1222 | 2131 | A |
De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.
De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande fr.o.m. 1.2.2021:
Svårighets- grupp | Arbetsbetingad timlön cent/timme | Arbetsbetingad månadslön euro/månad | Löne- grupp |
I | 930 | 1621 | C |
II | 1077 | 1877 | B |
III | 1246 | 2172 | A |
De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.
Arbetsbetingad lön som avtalas lokalt
Lokalt kan man avtala om högre arbetsbetingade löner, dock så att den arbetsbetingade lönen i svårighetsgrupp I är lägre än den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp II enligt kollektivav- talet, och den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp III är högst lika stor som lönen i svårighetsgrupp 9 enligt AGS.
8.1.4 Annat, lokalt avtalat sätt att fastställa arbetets svårighetsgrad
Svårighetsgrupper
Arbetena på arbetsplatsen indelas enligt det sätt som arbetets svå- righetsgrad lokalt fastställs på i svårighetsgrupper som till antalet är minst fem.
Arbetsbetingade tim- och månadslöner
De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande fr.o.m. 1.3.2020:
Timlöner cent/timme | Månadslöner euro/månad | |
undre gräns | 912 | 1590 |
övre gräns | 1347 | 2349 |
De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande fr.o.m. 1.2.2021:
Timlöner cent/timme | Månadslöner euro/månad | |
undre gräns | 930 | 1621 |
övre gräns | 1374 | 2395 |
De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.
8.2 Arbetsbetingad lönedel
Arbetarens arbetsbetingade lönedel och lönegrupp fastställs på basis av de arbeten han regelbundet utför.
Storleken på den arbetsbetingade lönedelen fastställs på basis av den arbetsbetingade lönen i den svårighetsgrupp till vilken huvuddelen av arbetstagarens arbetsuppgifter klart hör.
9 KOMPETENS OCH PERSONLIG LÖNEDEL
9.1 Kompetens
Den personliga lönedelen fastställs på basis av kompetensfakto- rer som är betydelsefulla för arbetet.
Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet (arbetsskicklighet), mångsidigt kunnande, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Minst två av dessa faktorer väljs ut till det lokala bedömningssystem som arbetsgivaren utarbetar.
Innehållet i systemet behandlas av representanterna för arbets- givaren och arbetstagarna. För varje arbetare utreds de principer enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras.
9.2 Personlig lönedel
9.2.1 Fastställande av arbetstagarens personliga lönedel
Chefen bedömer arbetstagarens kompetens enligt det lokala be- dömningssystemet. Den personliga lönedelen ska motsvara ar- betstagarens kompetens. För arbetarstagaren utreds de grunder enligt vilka den personliga lönedelen fastställs.
För en ny arbetstagare fastställs den personliga lönedelen senast fyra månader efter det att anställningsförhållandet in- letts. Innan den personliga lönedelen har fastställts, används den arbetsbetingade lönedelen som arbetstagarens grundlön.
9.2.2 Den personliga lönedelens storlek
Den personliga lönedelen utgör minst 5 procent och högst 26 pro- cent av arbetstagarens arbetsbetingade lönedel. Vid fastställande av de personliga lönedelarna bör nivågruppvis hela tillämpnings- området användas.
Medeltalet av de personliga lönedelar som procentuellt fastställts för arbetstagarna på en arbetsplats är nivågruppvis mellan 12 och 18 procent. Medeltalet konstateras i samband med fastställandet av alla arbetstagares personliga lönedelar.
9.2.3 Nivågrupper
Lönegrupperna används som nivågrupper. Lönegrupperna be- stäms utifrån arbetets svårighetsgrad enligt kapitel 8 i kollektiv- avtalet. Lönegrupper med färre än 30 arbetstagare sammanslås med den parallella lönegruppen till en enda nivågrupp.
På arbetsplatser med färre än 50 arbetare hör alla arbetare till samma nivågrupp.
10 ARBETSTAGARE UNDER 18 ÅR, STUDE- RANDE, PRAKTIKANTER OCH ARBETS- HANDIKAPPADE
10.1 Arbetstagare under 18 år, studerande och praktikanter
Lön till arbetstagare under 18 år differentieras enligt födelseåret. Till en arbetare som under arbetsåret fyller 15 år betalas lön enligt nivå 1.
Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m. 1.3.2020 följande:
cent/timme | euro/månad | |
Nivå 1 | 788 | 1374 |
Nivå 2 | 827 | 1442 |
Nivå 3 | 869 | 1514 |
Nivå 4 | 912 | 1590 |
Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m. 1.2.2021 följande:
cent/timme | euro/månad | |
Nivå 1 | 803 | 1400 |
Nivå 2 | 844 | 1470 |
Nivå 3 | 886 | 1544 |
Nivå 4 | 930 | 1621 |
Tim- och månadslönerna tas arbetsplatsspecifikt i bruk från och med den tidpunkt då lönerna höjs.
Till studerande betalas på basis av kunnande, erfarenhet och kompetens minst tim- eller månadslön enligt nivå 2. Med stu- derande avses enligt lagen om yrkesutbildning läroavtalselever och i arbetsförhållande varande studerande i yrkesläroanstalter i branschen.
Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda lönerna i fråga om sådana praktikanter i anställningsförhållande som saknar den er- farenhet som förutsätts för arbetet i fråga. Tidlönen till 18 år fyllda praktikanter skall dock vara minst den lönen i den lägsta svårighetsgruppen.
För arbete med prestationslön tillämpas de gällande enhetspri- serna, såvida inte annat mellan arbetsgivaren och arbetstagaren avtalas.
Till en arbetstagare som är anställd när ett läroavtal ingås, betalas i lön för studerande dennes grundlön, om man inte lokalt avtalar om en högre lön.
10.2 Arbetshandikappade
Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda lönerna i fråga om sådana arbetstagare, vilkas arbetsförmåga i de aktuella arbets- uppgifterna på grund av sjukdom eller annan orsak är varaktigt nedsatt.
11 ARBETSTAGARENS LÖN
11.1 Arbetstagarens grundlön
Arbetstagarens grundlön uträknas genom att den personliga löne- delen läggs till den arbetsbetingade lönedelen.
11.2 Löneformer som bör användas
De löneformer som bör användas är:
1 De av förbunden gemensamt uppgjorda och avtalade lönefor- merna:
1.1 Tidlön
1.2 Prestationslön
• Premielön | |
a) fast del | 85 % |
rörlig del | 15 % |
b) fast del | 70 % |
rörlig del | 30 % |
c) den fasta delen större än | 30 % |
• Blandackord | |
a) fast del | 75 % |
rörlig del | 25 % |
b) fast del | 50 % |
c) rörlig del högst | 50 % |
• Rakt ackord
2 Lokalt avtalade och registrerade löneformer
3 Arbetsbetingad löneform som avtalats mellan arbetsgiva- ren och vederbörande (en eller flera) arbetare. Denna löne- form bör delges förtroendemannen.
Oberoende av den löneform som används för arbetet ska en tidlön fastställas för arbetstagaren.
Den fasta delen av premielön och blandackord kan vara antingen arbetsbetingad eller både arbetsbetingad och personlig. Den fasta delens kompetensdel indelas i nivågrupper på basis av faktorer som är viktiga för att produktionen ska löpa smidigt.
Vid ändring av löneformen bör de lokala parterna föra förhand- lingar innan en ändring genomförs och försöka nå enighet om ändringen av löneformen, om det inte är fråga om en lokalt avta- lad löneform. Då handlar man i enlighet med det lokala avtalet. Närmare anvisningar om ändringar i löneformen finns i förbun- dens gemensamma handbok om lönestrukturen.
11.2.1 Tidlön
För tidlönearbete betalas till arbetstagaren en personlig tidlön (cent/timme eller euro/mån), som är minst lika stor som grund- lönen.
Tidlönen består av grundlönen och en eventuell tidlönedel. Tidlö- nedelen ska stöda de principer som används vid bestämningen av grundlönen. Delen kan differentieras t.ex. enligt principerna för den personliga lönedelen.
Om arbetarens grundlön ändras, sänks inte den åt honom fast- ställda tidlönen utan i lagen om arbetsavtal avsedda särskilt sak- lig och vägande skäl, om inte annat mellan arbetsgivaren och arbetstagaren avtalas.
11.2.2 Prestationslön
Som grund för prissättningen av prestationsavlönat arbete an- vänds arbetsbetingad lön och prestationsnorm för det arbete som ska utföras.
Prissättningsregel och lönegaranti
Vid premiearbeten ska den prissättningslön som motsvarar ett normalt premiearbete vara 15 procent högre än den arbetsbe- tingade lönen.
Ackordsarbetet ska prissättas så att lönen vid normal ackords- arbetstakt är 20 procent högre än den arbetsbetingade lönen för arbetet. Detta gäller även sådana premiearbeten, där den arbets- mängd som motsvarar arbetarens normala ackordsarbetstakt kan fastställas genom arbetsmätning.
För prestationslönearbete betalas åt arbetare minst grundlön.
Uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren
Arbetstagaren har innan prestationsarbetet inleds och avtal om enhetspriset träffas rätt att få information om arbetets lönegrun- der och lönebildningen.
Av den skriftliga arbetsorder som ges arbetaren eller arbetsgrup- pen skall framgå såväl prestationsarbetets omfång som enhets- priset.
Avtal om enhetspris
Arbetsgivaren och den arbetare eller de arbetare som erbjuds pre- stationsavlönat arbete avtalar om enhetspriset för det prestations- avlönade arbetet innan det inleds.
Om man inte kommer överens om enhetspriset för det arbete som skall utföras, tillämpas kollektivavtalsenlig prissättning.
Enhetsprisets varaktighet
Enhetspriset förblir oförändrat så länge de faktorer som påverkar prissättningen ej förändras. Enhetspriset och det arbetsvärde som eventuellt utgör grunden för enhetspriset ska motsvara de verk- liga förhållandena och metoderna på arbetsplatsen.
Avbrott av prestationsavlönat arbetet
För den tid som ett prestationsavlönat arbete avbryts betalas till arbetstagaren lön enligt den personliga tidlönen, om det arbete som förorsakade avbrottet inte kan ordnas som prestationslöne- arbete.
Om arbetaren på arbetsgivarens order blir tvungen att avbryta sitt redan påbörjade och avtalade raka ackord på grund av annat arbete utan förhandsanmälan och det arbete som orsakat avbrot- tet inte kan utföras med prestationsavlön, betalas till arbetaren för detta arbete lön enligt hans medeltimlön, dock högst för sex arbetsdagar.
11.3 Jämförelse av utvecklingen för tid- och prestationslönerna
På arbetsplatser där man tillämpar såväl tid- som prestationslön, kan löneutvecklingen för tidsavlönade och prestationsavlönade
arbetare konstateras årligen i samtal med förtroendemannen. Ifall man upptäcker betydande skillnader i löneutvecklingen, utreder man orsakerna till skillnaderna och gör eventuella justeringar.
11.4 Lokalt avtalat lönesystem
Lokalt kan man också avtala om någon annan löneform som al- ternativ till löneformen som fastställts ovan i kapitlen 8, 9 och
11. Ett lokalt lönesystem ska byggas upp enligt principen om lika lön. En lön som bestäms enligt ett lokalt avtalat lönesystem ska uppgå till minst den arbetsspecifika lönen enligt AGS 1 med tillägg av 5 procent. Ett lokalt avtal ingås skriftligen mellan ar- betsgivaren och huvudförtroendemannen. Uppsägningstiden för ett lokalt avtal och lönesystemet är sex månader, om inget annat avtalats om uppsägningstiden.
Vid uppsägning av ett lokalt avtal gällande lönesystemet ska ar- betsgivaren och huvudförtroendemannen förhandla om uppsäg- ningens grunder, konsekvenser och alternativ innan avtalet sägs upp. Efter uppsägningstiden sker en övergång till lönesystemet enligt kollektivavtalet och till personliga tidlöner som användes innan det lokala lönesystemet började tillämpas. I detta samman- hang höjs och justeras de personliga tidlönerna i enlighet med kollektivavtalet räknat från datum då det lokala lönesystemet togs i användning.
12 ARBETSSTUDIER
Avsikten med arbetsstudierna och utvecklingen av metoderna är att förbättra företagets produktivitet, konkurrenskraft och an- ställningsförhållandenas kontinuitet. I samband med utvecklings- verksamheten bör man arbeta för att åstadkomma ett menings- fullt, omväxlande och utvecklande arbetsinnehåll.
Arbetstagarna och deras representanter ska kunna delta i utveck- lingen och verkställandet av förändringar i arbetsorganisationen, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna.
Syftet med de arbets- och tidsstudier som arrangeras på arbets- platserna är att utveckla arbetsresultatet och därmed också arbets- tagarnas inkomster. De ändringar i arbetsarrangemangen som de eventuellt ger upphov till får inte ha en ofördelaktig inverkan på de anställdas normala löneinkomster.
När arbetsgivaren använder arbetsstudier bör arbetsgivaren ge ar- betstagarnas representanter tillräcklig information och utbildning om undersökningsmetoderna samt om hur undersökningsresulta- ten eventuellt kommer att tillämpas på arbetarnas lönesättning.
Meddelande om arbetsmätningen och avsikten med den ges åt vederbörande arbetare, innan studien inleds.
Har oenighet uppstått angående det på basis av arbetsstudierna fastställda enhetspriset och en kontrollstudie av ifrågavarande arbete därför utförs, bör förtroendemannen, om han så önskar, erhålla information om hur studien utförts och om resultaten.
13 RESULTATPREMIER SOM KOMPLEMENT TILL TID- OCH PRESTATIONSLÖNER
13.1 Upprättande och ibruktagande av resultatpre- miesystem
Arbetsgivaren kan komplettera tid- och prestationslönerna med en resultatpremie, som i allmänhet baserar sig på verksamhetens målsättningar, såsom förbättring av produktiviteten och uppnå- ende av utvecklingsmål. Avtal om ibruktagande ingås lokalt och det registreras.
Innan systemet med resultatpremier tas i bruk bör arbetsgivaren ge arbetarna en redogörelse för dess innehåll, syfte och målsätt- ningar samt om utbetalningsgrunderna.
13.2 Behandling av resultatpremie i löneadministra- tionen
Till arbetaren utbetalat resultatpremietillägg beaktas vid beräk- ning av semesterlön och semesterersättning, ifall de inte redan ingår i beräkningsgrunden för resultatpremietillägget.
Kollektivavtalets löneförhöjningsbestämmelser tillämpas inte på resultatpremietilläggen.
14 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH PREMIER
14.1 Tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena
Arbetsförhållandena beaktas vid bestämningen av arbetets svå- righetsgrad.
Om det i arbetsförhållandena uppkommer en tillfällig avvikelse, som klart vållar olägenheter, och som inte har tagits i betraktande vid fastställandet av arbetets svårighetsgrad, betalas på basis av störningens grad ett separat tillägg.
Tillägget uppgår till högst 60 cent/timme fr.o.m. 1.3.2020. Tilläg- get är högst 61 cent/timme fr.o.m. 1.2.2021.
Tillägget betalas för de timmar, då tillfällig avvikelse i arbetsför- hållandena föreligger.
14.2 Exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden
Om det i arbetsförhållandena förekommer sådan exceptionell olägenhet eller besvärlighet som inte kan tas i beaktande vid fast- ställande av arbetets svårighetsgrad, betalas till arbetstagaren på basis av olägenhetens storlek ett separat tillägg.
Tillägget uppgår till minst 45 cent/timme fr.o.m. 1.3.2020. Till- lägget är högst 46 cent/timme fr.o.m. 1.2.2021.
Tillägget betalas för de timmar under vilka exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden föreligger.
14.3 Skifttillägg
I ordinarie skiftarbete betalas för kvälls- och nattskiftstimmarna ett skifttillägg fr.o.m. 1.3.2020:
kvällsskift | (t.ex. kl. 14 - 22) | 121 cent/timme |
nattskift | (t.ex. kl. 22 - 06) | 222 cent/timme |
I ordinarie skiftarbete betalas för kvälls- och nattskiftstimmarna ett skifttillägg fr.o.m. 1.2.2021:
kvällsskift | (t.ex. kl. 14 - 22) | 123 cent/timme |
nattskift | (t.ex. kl. 22 - 06) | 226 cent/timme |
Bestämmelserna om tillägget för skiftarbete anses även uppfyllda ifall tillägget per dygn för de olika skiftena också på annat sätt fördelad sammanlagt motsvarar ovan angivna belopp.
Till arbetare i kontinuerligt treskiftsarbete samt i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete utbetalas för varje under lördagsarbetsdygn arbetad timme som hör till den ordinarie arbetstiden ett separat lördagstillägg, vars storlek är 222 cent/timme fr.o.m. 1.3.2020. Tilläggets storlek är 226 cent/timme fr.o.m. 1.2.2021.
14.4 Tillägg för kvälls- och nattarbete
För arbete som inte är skift-, övertids- eller nödarbete betalas
– för arbete som utförs kl. 18 - 23 ersättning motsvarande till- lägget för kvällsskift
– för arbete som utförs kl. 23 - 06 ersättning motsvarande till- lägget för nattskift
14.5 Tjänsteårstillägg
I samband med företagets normala lönebetalning som följer när- mast efter 1 december betalas som ett särskilt tillägg till arbetsta- garen tjänstårstillägg enligt den tid anställningsförhållandet utan avbrott fortgått före utgången av föregående november månad.
På lokal nivå kan man komma överens om en annan tidpunkt för betalningen av tjänsteårstillägget. Avtalet ska gälla alla arbetsta- gare som är berättigade till tjänsteårstillägg.
14.5.1 Konstaterande av grunderna
Huruvida arbetstagaren omfattas av tillämpningsområdet för till- lägget och på vilken grund det eventuella tillägget betalas till honom eller henne konstateras den 30 november årligen. De härvid konstaterade grunderna för utbetalning av tillägget till- lämpas fram till följande granskningstidpunkt. Vid beräkning av anställningstidens längd och kontinuitet följs semesterlagens till- lämpningspraxis.
14.5.2 Tjänsteårstilläggets storlek
Tillägget bestäms enligt följande:
Anställningstiden | Formel för beräkning av tillägget |
10 men inte 15 år | 2 x Sm x MTL |
15 men inte 20 år | 4 x Sm x MTL |
20 men inte 25 år | 6 x Sm x MTL |
25 år eller längre | 8 x Sm x MTL |
Sm är antalet semestergrundande månader under föregående se- mesterkvalifikationsår
MTL är för en arbetstagare med timlön den medeltimlön under tredje kvartalet som avses i punkt 15.2 i kollektivavtalet.
Den timlön som behövs för betalningen till en arbetstagare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individu- ella tidlönen divideras med talet 169.
Storleken av en deltidsarbetande arbetares tjänsteårstillägg be- räknas så, ett det enligt ovanstående formel beräknade tjänsteårs- tillägget multipliceras med kvoten av veckans ordinarie timantal och talet 40.
Om arbetare övergått från heltidsarbete till deltidsarbete eller från deltidsarbete till heltidsarbete efter den tidpunkt (30.11.) då grunderna för tjänsteårstillägget senast konstaterats, jämkas det enligt ovanstående formel uträknade tjänsteårstillägget så, att det anses fördelat på tolv delar och för de fulla månader under vilka arbetaren under den ifrågavarande perioden varit deltidsanställd, multipliceras härmed motsvarande relativa andel av tjänsteårstil- lägget med kvoten av deltidsarbetsveckans ordinarie veckotim- mars antal och talet 40.
14.5.3 Utbyte av tjänsteårstillägg mot ledighet
Arbetsgivaren och en arbetstagare kan årligen komma överens om att det tjänsteårstillägg som arbetstagaren intjänat eller en del av det kan bytas ut mot motsvarande ledig tid. Ledigheten kan hållas efter den tidpunkt då tjänsteårstillägget har justerats. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om tidpunkten för le- digheten eller det förfaringssätt som iakttas när ledigheten hålls. Avtalas ska ingås skriftligt. Huvudförtroendemannen ges en ut- redning om tillvägagångssätten vid utbyte.
För timavlönad arbetstagaren betalas under ledigheten en ersätt- ning som motsvarar medeltimlönen.
14.5.4 Anställningen upphör
Om till tillägg berättigad arbetares anställning upphör före den årliga utbetalningen av tillägget, erläggs åt arbetaren i samband med slutlikviden för varje semestergrundande månad fr.o.m. in- gången av föregående december månad 1/12 av den summa som föregående gång erlades åt honom som tjänsteårstillägg.
14.6 Yrkesexamenspremier
Till en arbetstagare, som med godkänt vitsord avlägger en ge- mensamt överenskommen yrkes- eller specialyrkesexamen inom metallbranschen eller en yrkes- eller specialyrkesexamen inom en avtalsbransch som avses i teknologiindustrins tidigare kollek- tivavtal för arbetstagare inom elbranschen, utbetalas i samband med den löneutbetalning som följer närmast efter det examen avlagts en yrkesexamenspremie, vars storlek är:
– yrkesexamen 200 euro
– specialyrkesexamen 300 euro.
15 MEDELTIMLÖN FÖR EN ARBETSTAGARE MED TIMLÖN
15.1 Användning och beräkning av medeltimlönen
Medeltimlönen används som beräkningsgrund för utbetalning av lön och ersättningar i de fall som nämns separat i kollektivavtalet.
Arbetstagarens medeltimlön beräknas så, att den lön arbetsta- garen fått för arbetad tid under varje kvartal inklusive tid- och prestationslöner jämte andra eventuella tillägg, divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar.
Av tilläggen för arbetad tid beaktas inte
• övertidstillägg
• söndagstillägg
• arbetstidsutjämningstillägg
• lördagstillägg
• resultatpremietillägg.
Inte heller andra tillägg än tilläggen för arbetad tid, såsom tjäns- teårstillägg och vinstpremier, beaktas vid beräkningen av medel- timlönen.
Om arbetstagaren under kvartalet har varit i arbete mindre än 160 timmar beräknas inte någon medeltimlön för kvartalet.
Den totala förtjänsten för långvarigt prestationslönearbete som utförts under skilda kvartal, kan vid beräkning av medeltimlönen fördelas på ifrågavarande kvartal i förhållande till antalet utförda arbetstimmar under respektive kvartal, såvida antalet arbetstim- mar som använts i prestationslönearbete härvid är känt.
15.2 Tidpunkter då medeltimlönen används
Medeltimlönerna som beräknats för de olika kvartalen enligt punkterna ovan används på följande sätt:
• under februari, mars och april används medeltimlönen för föregående års IV kvartal,
• under maj, juni och juli används medeltimlönen för årets I kvartal,
• under augusti, september och oktober används medeltimlö- nen för årets II kvartal samt
• under november, december och januari används medeltimlö- nen för årets III kvartal.
Månadsperioderna och kvartalen som nämns i denna punkt be- räknas börja och upphöra enligt räkenskapsperioderna.
Om räkenskapsperioden sträcker sig över två olika månader el- ler kvartal, inberäknas den i den månad eller det kvartal där den största delen av de ordinarie arbetstimmarna under räkenskaps- perioden ingår.
15.3 Ny arbetstagare och andra specialsituationer
Till en nyanställd arbetstagare betalas en lön eller ersättning en- ligt punkt 15.1 i avtalet under högst fyra månader enligt arbetsta- garens personliga tidlön.
I det fall att medeltimlönen understiger grundlönen utbetalas dock lönen eller ersättningen enligt grundlönen.
Till en arbetstagare, vars medeltimlön på grund av t.ex. sjukdom eller värnplikt inte räknats ut enligt punkt 15.1, betalas på mot- svarande sätt lön eller ersättning enligt den senast uträknade med- eltimlönen eller enligt den personliga tidlönen, om den är högre.
16 LÖNEBESTÄMNINGSPERIOD OCH ÄND- RING AV DEN
Med lönebestämningsperiod avses den tidsenhet, som utgör grund för lönens fastställande. Grundbestämningsperioden är en timme. Om ibruktagande av annan bestämningsperiod avtalas lo- kalt, detta dokumenteras skriftligt.
Då bestämningsperiodens längd ändras, bibehålls strukturen i ar- betarens grundlön. En ändring av periodlängden får inte inverka negativt på arbetstagarens normala löneinkomster.
Före ändring av bestämningsperiod bör arbetsgivaren åt arbe- tarna ge en utredning som gäller ändringens syfte, innehåll och praktiska genomförande.
Ett avtal som gäller en annan period än grundbestämningsperio- den kan av grundad anledning sägas upp. Uppsägningstiden är minst sex månader.
17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM MÅ- NADSLÖN
17.1 Ersättning av inkomstbortfall
Den förlust av förtjänst för ordinarie arbetstid som enligt kollek- tivavtalet ska ersättas betalas som månadslön uträknad enligt den individuella tidlönen.
17.2 Månadslönedivisor för vissa ersättningar
Den timlön som behövs vid betalning av följande ersättningar uträknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169:
• ersättning för veckovila
• utryckningspenning
• ersättning för den tid som åtgår till resa utom ordinarie ar- betstid
• yrkesutbildning
• ersättning för beredskapstid
• ersättning för uppbådsdagen.
17.3 Lön för deltid
Om en arbetstagare inte har rätt till lön för hela lönebetalningspe- rioden, till exempel på grund av frånvaro utan lön, räknas lönen för deltid ut.
Lönen för deltid beräknas så, att den månadslön, som består av den personliga tidlönen eller den fasta delen av prestationslönen, divideras med det antal arbetstimmar som enligt arbetstidssche-
mat ingår i ifrågavarande lönebetalningsperiod och den erhållna timlönen multipliceras med det antal timmar för vilka arbetsta- garen är berättigad till lön. Den rörliga delen av prestationslönen betalas enligt utfört arbete.
17.4 Deltidsarbete
I deltidsarbete där arbetstiden är kortare än 40 timmar i veckan beräknas de arbetsbetingade månadslönerna så att de arbetsbe- tingade månadslöner som nämns i punkt 8.1 multipliceras med kvoten av arbetstagarens ordinarie arbetstimmar och talet 40.
För deltidsarbetstagare används den avtalade genomsnittliga ar- betstiden per månad som divisor i stället för standardtimdivisorn 169.
18 LÖNEBETALNING
Om lönebestämningsperioden är kortare än en vecka, bör lönen betalas minst två gånger i månaden, om inte lokalt avtalas att lönen eller del av den skall betalas en gång i månaden. Om lönen bestäms per vecka eller enligt en längre period, bör lönen betalas minst en gång i månaden.
Bestämmelserna om arbetstid reglerar den ordinarie arbetstidens längd och föreskriver hur arbetstiden ordnas antingen utgående från arbetsgivarens arbetsledningsrätt eller lokala avtal. Genom ändamålsenlig placering av arbetstiden kan man förbättra företa- gens leveransförmåga, beakta arbetstagarnas behov när det gäller arbetstiden samt se till att utbudet och efterfrågan av arbete på ett effektivt sätt kan mötas.
När den ordinarie arbetstid som fastställs i kollektivavtalet över- skrids kan det vara fråga om antingen övertidsarbete enligt lagen eller kollektivavtalsenligt övertidsarbete. För sådant arbete beta- las förhöjd lön.
Semesterbestämmelserna gäller semesterlön och semesterpre- mie.
Till övriga delar än vad som föreskrivs i kollektivavtalet iakttas bestämmelserna i arbetstidslagen och semesterlagen.
I underteckningsprotokollet har förbunden kommit överens om möjligheten till arbetsplatsvisa försök som avviker från kollek- tivavtalets kapitel 19 bestämmelser.
19 ORDINARIE ARBETSTID
19.1 Den ordinarie arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per arbetsdygn och 40 timmar per arbetsvecka.
19.1.1 Genomsnittlig veckoarbetstid i dag- och tvåskiftsar- bete
Då man arbetar normalt heltidsarbete, dvs. 40-timmars arbets- vecka, ska arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete jämnas ut så att den i medeltal under kalenderåret är högst
år 2020 i medeltal 36,5 timmer per vecka år 2021 i medeltal 36,6 timmar per vecka.
Den genomsnittliga veckoarbetstiden har uppnåtts så att arbets- tidsförkortningarna i enlighet med avtalen mellan AFC och FFC 28.3.1984 och 15.3.1986, har omvandlats till genomsnittlig veck- oarbetstid för hela kalenderåret. Också söckenhelgerna samt mid- sommar- och julaftonen utjämnar veckoarbetstiden. Den genom- snittliga veckoarbetstiden kan för en arbetstagare variera mellan kalenderåren beroende på om arbetstagaren eventuellt i enlighet med punkt 19.2 har flyttat fram utjämningsledighet till följande år eller om annat avtalats lokalt om utjämningsledighetens längd på det sätt som avses i punkt 19.7.
Bestämmelserna i punkt 19.2 tillämpas då arbetstiden jämnas ut till genomsnittlig arbetstid.
19.1.2 Genomsnittlig veckoarbetstid i treskiftsarbete
Den ordinarie arbetstiden är
• i medeltal 35,8 timmar per vecka i intermittent treskiftsar- bete och
• i medeltal 34,9 timmar per vecka i kontinuerligt treskiftsar- bete.
Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs med ett på för- hand utarbetat arbetstidsschema. Arbetstiden ska under en period om högst ett år, i regel inom ett kalenderår, jämnas ut till ovan nämnda antal timmar per vecka.
Söckenhelger är arbetsdagar eller lediga dagar på det sätt som framgår av arbetstidsschemat. Söckenhelgernas samt midsom- mar- och julaftonens utjämnande effekt på arbetstiden har beak-
tats vid beräkningen av de ovan nämnda genomsnittliga vecko- arbetstiderna. Semesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden.
Med intermittent treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skiften så, att arbetet avbryts i allmänhet till veckoskiftet. På grund av företagets produktionsbehov varierar arbetstiden un- der söckenhelgveckorna beroende på om arbetena avbryts under söckenhelgerna eller inte.
Med kontinuerligt treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skift sammanlagt 24 timmar i dygnet under sju dagar i veckan.
Bestämmelser som gäller kontinuerligt treskiftsarbete tillämpas också i underjordiskt gruvarbete.
19.2 Arbetstidens utjämning i dag- och tvåskiftsarbete
A. Verkställande av den genomsnittliga veckoarbetstiden
Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs så att man ger 12,5 dagar utjämningsledighet per kalenderår. Semesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden.
Om man inte annat lokalt avtalas, genomförs arbetstidsutjäm- ningen så att ledighet hålls enligt arbetsgivarens anvisning minst ett arbetsskift åt gången.
Arbetstidsutjämningen kan genom lokalt avtal genomföras också så att den ordinarie dygnsarbetstiden förkortas eller genom att olika alternativ för arbetstidens utjämning kombineras.
B. Givande av utjämningsledighet
Tidpunkten för utjämningsledigheten
• framgår av det på förhand fastställda arbetstidsschemat,
• meddelas senast en vecka på förhand eller
• avtalas lokalt.
Arbetstidsschemat är till sin natur kollektivt och gäller för den tid, då arbetstidsform som används på ifrågavarande arbetsställe, avdelning eller arbetsplats i allmänhet, är dag- eller tvåskiftsar- bete.
Om av arbetstidsschemat inte annat följer, anses att en arbetsta- gare som är borta från arbetet, har fått ledighet, även om han eller hon inte har fått särskilt meddelande därom, när hela företaget, den arbetsavdelning eller den arbetsgrupp, till vilken arbetaren hör, hållit i detta avtal avsedd ledighet.
C. Flyttning av utjämningsledighet
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att ledigheten skjuts fram så att den ges senast för utgången av följande år. Huvudförtroendemannen ska få en utredning över hur framskjut- ningen av utjämningsledigheterna ordnas i praktiken.
En sådan utjämningsledighet kan skjutas fram, för vilken utjäm- ningstillägg inte har betalts. För en framskjuten utjämningsledig- het betalas utjämningstillägg i samband med att ledigheten tas ut. Man kan avtala annorlunda mellan arbetsgivaren och arbets- tagaren om den mängd utjämningsledighet som framskjuts och tidpunkten för betalningen av utjämningstillägget
D. Utjämningsledighet och permittering
Vid undersysselsättningssituationer utnyttjas i första hand utjäm- ningsledighet och vid behov tillgrips först därefter permittering.
19.3 Tillägg för arbetstidsutjämning och betalning av dessa
Inkomstbortfall till följd av arbetstidsutjämningen till genom- snittlig veckoarbetstid ersätts så att arbetstagaren för varje under
den ordinarie arbetstiden utförd timme i detta avtal avsedd arbets- tidsform intjänar ett tillägg i cent, som i dag- och tvåskiftsarbete är 6,3 procent, i intermittent treskiftsarbete 11 procent och i kon- tinuerligt treskiftsarbete 14,3 procent av arbetstagarens kvartals- vis beräknade medeltimlön.
Tillägget betalas också
• för sådan rese- och utbildningstid på ordinarie arbetstid som ersätts av arbetsgivaren,
• för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid
• för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid på grund av vård av sjukt barn,
• för den del av en förtroendemans eller arbetarskyddsfull- mäktigs ordinarie arbetstid som åtgår till att sköta med ar- betsgivaren överenskomna uppgifter.
De intjänade tilläggen betalas i dag- och tvåskiftsarbete per lö- neperiod, om inte annat avtalas lokalt. I treskiftsarbete avtalas tidpunkten för betalning av de intjänade tilläggen lokalt.
Arbetstiden för arbetare med månadslön utjämnas utan sänkning av månadslönen.
19.4 Arbetstidsschema
Av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat bör framgå för- läggningen av den ordinarie dygns- och veckoarbetstiden samt den högst ett år långa perioden, inom vilken arbetstiden utjämnas till sin ordinarie längd.
I treskiftsarbete är arbetstidsschemat till sin natur kollektivt. Ut- jämningsperioden för arbetstiden omfattar högst ett år, i regel ett kalenderår.
Om det är synnerligen svårt att uppge detaljerade uppgifter om hur den ordinarie arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete förläggs i arbetstidsschemat för hela utjämningsperioden på grund av utjämningsperiodens längd eller för att arbetet är oregelbundet, kan man i detta fall göra upp ett arbetstidsschema för en kortare tidsperiod.
Vid uppgörandet av arbetstidsschemat ska arbetstiden ordnas så att den ledighet per vecka som avses i arbetstidslagen (veckovila) om möjligt förläggs i samband med söndagen. Med beaktande av den arbetstidsform eller det arbetstidssystem som används är målsättningen av arbetstagaren även har en annan fridag per vecka. Om den andra fridagen förläggs till en fast veckodag, bör denna, såvitt möjligt, vara lördag. I annat fall framgår fridagen av arbetstidsschemat.
Söckenhelgsveckorna och fridagar
Under en vecka med en extra helgdag är den ordinarie arbetsti- den på en dag före en sådan helg samt på lördag 8 timmar, med undantag av påskafton samt midsommar- och julafton, som är fridagar, om inte produktionstekniska skäl annat påkallar.
Lördagen under de veckor då nyårsdagen, trettondagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx, 1 maj och självständighetsdagen infaller samt lördagen efter jul och påsk är fridag i sådana arbeten där arbetstiden också i övrigt följer systemet med lördag som fast fridag.
19.4.1 Ändring av arbetstidsschema och meddelande om förändring
Om grunderna för, verkningarna av och alternativen för ändring av ikraftvarande arbetstidsschema förhandlas på arbetsplatsen i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning.
En bestående förändring av ett gällande arbetstidsschema med- delas till arbetstagaren i fråga två veckor innan förändringen ge- nomförs. En tillfällig förändring meddelas såvitt möjligt en vecka innan förändringen genomförs, dock senast under den tredje da- gen innan förändringen genomförs. Lokala avtal om andra an- mälningstider kan ingås.
Ändringen är till sin karaktär tillfällig, om det är meningen att man övergår till det arbetstidsschema som är i bruk efter att be- hovet av förändringen har upphört.
Bestämmelserna om ändring av arbetstidsschemat gäller inte nödarbete eller därmed jämförbart arbete.
19.5 Ändringar av arbetstidsformen
Vid övergång från en arbetstidsform till en annan bestäms arbets- tiden och det tillägg som utbetalas för den separat, efter över- gången i enlighet med bestämmelserna för ifrågavarande arbets- tidsform.
19.6 Allmänna bestämmelser om organisering av arbetstiden
Ifall man inte lokalt kommit överens om hur arbetstiden organise- ras enligt punkt 19.7, bör arbetstiden organiseras enligt följande:
1. Arbetsdygn
Arbetsdygnet börjar i dagarbete kl. 7.00. Arbetsveckan inleds på måndag. Söndagsarbetsdygnet liksom även det dygn, som till- lämpas vid beräkning av ersättning för veckovila, bestäms enligt arbetsdygnet.
2. Förläggning av daglig arbetstid
Arbetstiden i dagarbete inleds kl. 7.00, ifall arbetsgivaren inte i de fall då motiverade produktionstekniska skäl så kräver, har fastställt en annan arbetstid.
I dagarbete hålls en timmes vilopaus, under vilken arbetaren kan avlägsna sig från arbetsplatsen.
I tvåskiftsarbete är vilopausen en halvtimme.
I treskiftsarbete bereds tillfälle att inta måltider under arbetet på en för detta ändamål avsedd plats.
Arbetaren kan på arbetsplatsen under sådan tid som med tanke på arbetets utförande är lämpligast, inta kaffe eller läsk.
4. Avlösning och ändring av skift
I skiftarbete skall arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och med högst tre veckors intervaller växla.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att arbetstagaren arbetar kontinuerligt även i samma skift.
5. Organisering av ordinarie arbetstid till genomsnittlig arbetstid
Vid organisering av ordinarie arbetstid till genomsnittlig arbetstid iakttas en utjämningsperiod av högst ett år, som i treskiftsarbete i regel är ett kalenderår.
6. Nattarbete
Nattarbete får utföras med iakttagande av bestämmelserna i 8 § i arbetstidslagen.
19.7 Organisering av arbetstiden genom lokalt avtal, förlängning samt förkortning av ordinarie ar- betstid
Det rekommenderas att arbetsgivaren och huvudförtroendeman- nen minst årligen granskar huruvida
• de befintliga arbetstidsarrangemangen fungerar med tanke på ordnandet av produktionen och serviceverksamheten samt arbetstagarnas arbetstidsbehov på ett ändamålsenligt sätt
och
• finns det på arbetsplatsen behov och möjligheter att under kalenderåret förlänga eller förkorta ordinarie arbetstiden.
Lokalt kan man avtala om enligt de uppställda målen:
1. den maximala längden för dygns- och veckoarbetstiden
2. en utjämningsperiod som är längre än ett år i avtalet om arbetstidsbank
3. tidpunkten för arbetsdygnets och arbetsveckans början
4. daglig vilopaus
5. ändring av arbetstidsschema
6. utförande av nattarbete avvikande från 8 § i arbetstidslagen.
Avtal om förlängning samt förkortning av ordinarie arbetstid
A. Initiativ och avtalets grunder
Initiativet att avtala om förlängning eller förkortning av ordinarie arbetstid kan tas av antingen arbetsgivaren eller huvudförtroen- demannen som företräder arbetstagarna, eller en enskild arbets- tagare i fråga om tjänsteårstillägg.
Grunder för sådant avtal kan vara bland annat:
• behov av extra arbetskraft och möjlighet att styra arbete till företagets egna yrkesarbetare
• otillräcklig sysselsättning
• arbetstagarens eget önskemål.
B. Förlängning av arbetstid
För lokal förlängning av arbetstiden kan arbetsgivaren och hu- vudförtroendemannen sinsemellan avtala (ramavtal) om att ar- betstagaren kan under sitt anställningsförhållande avtala annat med arbetsgivarens representant om längden av arbetstidsutjäm- ningsledigheten för högst 48 timmar/6 dagar.
I ramavtalet är det bra att nämna saker som fastställs i avtal mel- lan arbetsgivaren och arbetstagaren, till exempel:
• hur lång arbetstidsutjämningsledighet man avtalar om
• tillvägagångssätt vid ändringssituationer
• avtalad arbetstidsutjämningsledighet som på förhand införts i arbetstidsschemat
• när avtalet ingår och när det träder i kraft.
Avtal ska göras skriftligen och de kan gälla ett kalenderår åt gången. Huvudförtroendemannen ges en utredning om avtalsför- farande.
Ifall annat enligt denna avtalspunkt avtalas om längden eller beviljandet av en månadsavlönad arbetstagares arbetstidsutjäm- ningsledighet, betalas denne en separat fast månadsersättning för alla kalendermånader. Ersättningen beaktas inte vid beräkning av andra lönerater.
Storleken av den separata fasta månadsersättningen beräknas en- ligt följande formel:
månadslön * 0,051 * längd på den avtalade arbetstidsutjämnings ledighet som avtalats som arbetstid
100 timmar (12,5 dagar)
För att lokalt förkorta arbetstiden kan
• arbetsgivaren och huvudförtroendemannen sinsemellan av- tala (ramavtal) om att arbetstagaren kan under sitt anställ- ningsförhållande avtala med arbetsgivarens representant om att byta ut semesterpremien eller en del av den mot motsva- rande avlönad ledighet. Avtal ska ingås skriftligt.
• arbetsgivaren och huvudförtroendemannen sinsemellan av- tala om att tjänsteårstillägg som arbetstagaren förtjänar el- ler en del av det byts ut mot motsvarande ledighet närmare bestämmelser om det i underpunkt 14.5.3 i kollektivavtalet.
19.8 Arbetstidsbank
19.8.1 Xxxxxxx och syfte
Med arbetstidsbank avses ett på företags- eller arbetsplatsnivå ibruktaget system för sammanjämkning av arbete och fritid var- vid man avtalar om sparande eller utlåning av olika delfaktorer samt om sammanslagning av dem på lång sikt.
Tids- och andra begränsningar gällande givande av delar man avtalat om som delfaktorer i arbetstidsbanken åsidosätts med ar- betstidsbanksavtal, om inte annat lokalt avtalas.
Avsikten med arbetstidsbanken är att stöda företagets produk- tivitet och konkurrenskraft och beakta arbetarnas individuella arbetstidsbehov.
19.8.2 Ibruktagande av arbetstidsbanken
Om ibruktagandet av arbetstidsbankssystemet och detaljerna av- talas lokalt skriftligt mellan arbetsgivaren och huvudförtroende- mannen. I avtalet om ibruktagandet av arbetstidsbanken ska man komma överens om åtminstone:
1. vilka avtalet gäller
2. av vilka delfaktorer arbetstidsbanken består
3. maximiantalet för den ordinarie dygns- och veckoarbetstiden
4. gränserna för sparande och utlåning av arbetstidssaldo, inom vilka den ordinarie arbetstiden kan variera inom en längre tidsperiod
5. lönegrunden, enligt vilken tid och/eller pengar kan sparas eller lånas
6. längden av perioden för utjämning av arbetstiden
7. hur arbetsoförmåga inverkar på användning av ledighet från arbetstidsbanken.
I avtalet ska man också anteckna principerna om ordnandet av den ordinarie dygns- och/eller veckoarbetstiden samt sättet för hur man meddelar och förfar i anslutning till ordnandet av ar- betstiden.
Arbetsgivaren och arbetaren avtalar om tidpunkten för givandet av ledighet som varar en dag eller längre tid.
19.8.3 Användning av arbetstidsbanken
Man kan fritt avtala om gränserna för sparande och användning av tid i arbetstidsbanken. Då man avtalar om utjämningsperioder som är längre än ett år ska den genomsnittliga ordinarie arbetsti- den dock högst vara i enlighet med arbetstidslagen.
19.8.4 Anställningen upphör
Saldot i arbetstidbanken jämnas ut innan anställningen upphör. Ifall det finns sparad tid eller pengar i arbetstidsbanken då anställ- ning upphör betalas de i samband med slutlikviden på sätt man lokalt avtalat om. Lånad ledighet eller lånade pengar avdras från slutlikviden.
Xxxxx arbetarens arbetsavtal har sagts upp på grund av arbetsgiva- ren och arbetaren har befriats från skyldigheten att arbeta under hela sin uppsägningstid, avdras inte den skuld som finns i arbets- tidsbanken från hans slutlikvid och saldon som sparats i arbets- tidsbanken betalas i pengar..
Uppsägningstiden för avtalet om arbetstidsbank är sex månader, om man inte lokalt avtalar annat. Utjämningen av arbetstidssal- dona sker inom ramen för uppsägningstiden. Ifall tid- och peng- saldona inte har utjämnats under uppsägningstiden förfar man vid betalning och återbetalning av dem på samma sätt som då anställningen upphör, om inte annat avtalas lokalt.
20 ÖVERSKRIDNING AV ORDINARIE ARBETS- TID OCH SÖNDAGSARBETE
20.1 Dygnsövertidsarbete
Definition
Enligt arbetstidslagen avses med dygnsövertidsarbete det arbete som utförs under arbetsdygnet utöver den ordinarie arbetstiden per dygn, dvs. 8 timmar, eller en lokalt överenskommen längre ordinarie arbetstid per dygn än denna.
Ifall arbetstiden har organiserats så, att den i medeltal är 40 tim- mar i veckan, är dygnsövertiden det arbete som överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsdygn fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.
För dygnsövertid betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de 2 första timmarna är 50 procent och för de därpå följande timmarna 100 procent av medeltimlönen.
För dygnsövertid som utförs på söckenlördag samt helgaftnar betalas utöver arbetslönen ett övertidstillägg som för samtliga timmar är 100 % av medeltimlönen.
Den timlön som behövs för uträkningen av övertidstillägget för arbetare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.
20.2 Veckoövertidsarbete
Definition
Enligt arbetstidslagen avses med veckoövertidsarbete arbete som överskrider den kollektivavtalsenliga ordinarie veckoarbetstiden, dvs. 40 timmar.
Ifall arbetstiden har organiserats så, att den i medeltal är 40 tim- mar i veckan, är veckoövertiden det arbete som under respektive arbetsvecka överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.
Då man räknar ut veckoövertidsarbetet beaktas inte under samma vecka utfört dygnsövertidsarbete.
Ersättning
För veckoövertidsarbete betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de första 8 timmarna är 50 procent och för de därpå följande timmarna är 100 procent av medeltimlönen.
När övertidstillägg har betalts för 8 timmar, betalas för de övriga till övertidstillägg berättigade timmarna under arbetsveckan ett övertidstillägg som är 100 % av medeltimlönen oberoende av om det är fråga om dygns- eller veckoövertidsarbete.
Den timlön som behövs för uträkningen av övertidstillägget för arbetare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.
20.3 Maximal arbetstid
I fråga om den maximala arbetstiden iakttas de begräsningar som föreskrivs i lagen. Som kontrollperiod för den maximala arbetsti- den används kalenderåret. I stället för kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år. Granskningsperioden börjar från den lönebetalningsperiod för vilken lön betalas när- mast efter det att kalenderåret har bytt.
Alternativt kan den tidigare bestämmelsen om maximal mängd övertid tillämpas fram till 31.12.2020.
20.4 Mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsdygn eller arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar, utan att dock överskrida den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen.
20.4.1 Ersättning för mertidsarbete per dygn vid utjämning av arbetstiden (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)
Arbete som utförs som mertidsarbete, som på grund av utjäm- ning av arbetstiden överskrider den för en heltidsarbetande ar- betstagare i arbetstidschemat fastställda arbetstiden per dygn då den underskrider 8 timmar under dygnet i fråga, ersätts som för dygnsövertidsarbete.
20.4.2 Ersättning för mertidsarbete per vecka vid utjäm- ning av arbetstiden och under söckenhelgsvecka (kol- lektivavtalsenligt övertidsarbete)
Arbete som utförs som mertidsarbete
a) som på grund av utjämning av arbetstiden överskrider den för en heltidsarbetande arbetstagare i arbetstidschemat fast- ställda arbetstiden per vecka då den underskrider 40 tim- mar under veckan i fråga eller
b) som under söckenhelgsveckorna överskrider arbetstiden per respektive vecka enligt arbetstidsschemat,
ersätts som för veckoövertidsarbete.
20.5 Ersättning för arbete som utförs på fridag (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)
Arbete som utförs på fridagar ersätts på det sätt som man avtalat om för veckoövertidsarbete när arbetstagaren på grund av föl- jande godkända skäl inte har haft möjlighet att under de i arbets- tidsschemat fastställda arbetsdagarna utföra så många arbetstim- mar att det skulle motsvara den ordinarie veckoarbetstiden och arbetstagaren arbetar på i arbetstidsschemat antecknade fridagar.
Som godkända skäl räknas:
• arbetstagarens semester,
• arbetsoförmåga på grund av sjukdom,
• frånvaro med lön på grund av barns insjuknande så som av- ses i punkt 31.1 i kollektivavtalet,
• permittering av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl (gäller inte förkortad arbetsvecka),
• yrkesutbildning eller gemensam utbildning eller av utbild- ningsarbetsgruppen godkänd fackföreningsutbildning i en- lighet med punkt 47.1 - 47.3 i kollektivavtalet,
• arbetsresa på uppdrag av arbetsgivaren eller
• reservövning.
20.6 Lokalt avtalat övertidstillägg (endast ett över- tidsarbetsbegrepp)
I avvikelse från punkt 20.1 och 20.2 kan man lokalt avtala om fastställande av övertidstillägg och storleken på tillägget enligt något av nedan nämnda alternativ:
a) I övertidstillägg betalas 55 % för alla timmar som berättigar till övertidstillägg.
b) I övertidstillägg betalas för de första till övertidstillägg berät- tigande timmarna 50 % och för de därpå följande timmarna 100 % tillägg.
c) I övertidstillägg betalas för de första femtio till övertidstillägg berättigande timmarna 35 %, för de därpå följande hundra timmarna 65 % och för därpå följande timmar 100 %.
d) Man avtalar lokalt om övertidstilläggets storlek och om en eventuell på timmar baserad differentiering med anpassning av ovan nämnda exempel.
Avtal om övertidstillägg
När man utarbetar ett lokalt avtal utreder man för en tillräckligt lång tidsperiod nivån på det nuvarande systemet för övertids- tillägg och lösningens målsättningar på arbetsplatsen vilka kan hänföra sig bl.a. till främjande av mångsidiga arbetstidsarrang- emang, kostnadshantering och en förenkling av principerna för ersättning av övertidsarbete.
Om storleken av övertidstillägget grundar sig på ett system med flera nivåer kan uppföljningsperioden för timgränserna vara högst ett år.
Ett lokalt avtal gäller både kollektivavtalsenligt övertidsarbete och övertidsarbete enligt arbetstidslagen.
Ett lokalt avtal påverkar inte söndagsersättningen eller ersätt- ningen för ledighet per vecka.
Lokala avtal - upprättande, giltighet och uppsägning
Ett lokalt avtal ingås skriftligt mellan arbetsgivaren och förtro- endemannen och kan ingås så att det gäller tillsvidare eller för viss tid.
Uppsägningen av ett avtal som gäller tillsvidare skall ske skrift- ligt. Uppsägningstiden är tre månader om inte annat avtalat. Om man för ersättningen av utförda arbetstimmar som berättigar till övertidstillägg använder ett system som är uppdelat i olika nivåer, upphör avtalet dock tidigast då den uppföljningsperiod löper ut som närmast följer efter det att uppsägningstiden löpt ut om man inte annat avtalas.
Det genomsnittliga övertidstillägget på arbetsplatsen
Ifall man inte avtalar annat om ersättning av övertidsarbete, ut- gör tillägget 55 procent, om den genomsnittliga procenten för övertidstillägget på arbetsplatsen inte är högre uträknat för en tillräckligt lång tidsperiod.
Förbundens andra anvisningar
Material som stöder lokala avtal finns på förbundens hemsidor, se xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxx.xx.
20.7 Skifttillägg för övertidsarbete
Till skiftarbetare betalas för övertidsarbete ett skiftarbetstillägg enlig det skift under vilket han utför övertidsarbetet. För över- tidsarbete utbetalas skifttillägget enkelt utan övertidsförhöjning.
Bestämmelsen tillämpas, ifall skiftarbetare som dygnsövertids- arbete eller veckoövertidsarbete utför arbete, som i övrigt enligt arbetstidsschemat är organiserat som ordinarie skiftarbete.
20.8 Söndagsarbete
För arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig högtidsdag betalas, förutom tid- eller prestationslön och eventuella övertids- tillägg, för varje arbetstimme som lagstadgad söndagsförhöjning ett tillägg motsvarande 100 procent av medeltimlönen.
När det gäller intermittenta arbetstidsformer som omvandlas till söckenhelger kan huvudförtroendemannen i fråga om en kyrklig högtid (nyårsdagen, trettondagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, julda- gen, annandag jul) som infaller på en tisdag, onsdag eller torsdag skriftligen avtala om utbetalning av en förhöjning för söndagsar- bete eller om dess storlek. Detta gör det möjligt att på ett kost- nadseffektivt sätt regelbundet överföra arbetstid till en ledig dag enligt arbetstidsschemat.
Den timlön som behövs för uträkningen av söndagstillägget för en arbetstagare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.
20.9 Arbete på påskafton, midsommarafton och jul- afton
För arbete utfört på påskafton, midsommarafton och julafton be- talas ett tillägg som uppgår till 100 procent av medeltimlönen. Detta moment gäller inte kontinuerligt ett- eller tvåskiftsarbete liksom inte heller oavbrutet treskiftsarbete.
Om för arbetet redan betalas 100 procent veckoövertidsersätt- ning, betalas det ovan nämnda tillägget dock inte.
Under ovan nämnda dagar kan arbete utföras under de förutsätt- ningar som avses i 17 §, 7 momentet i arbetstidslagen.
20.10 Avvikelse från fritid per vecka samt ersättning
En arbetstagare, som tillfälligt behövs i arbete under sin vecko- vila kompenseras för den tid som åtgått till arbete under vecko- vilan enligt vad som avtalas personligt med arbetstagaren innan arbetet inleds.
Om veckovilan förloras, ersätts den tid som under veckovilan åtgått till arbete enligt ett avtal som ingås personligt med ar- betstagaren innan arbetet inleds antigen genom att förkorta hens regelbundna arbetstid med den tid som åtgått till arbete under veckovilan eller betala en ersättning för denna.
I kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ett- skiftsarbete anses en arbetstagare ha gått miste om sin veckovila om arbetstagaren har utfört arbete under arbetsveckans alla da- gar utan att få 35 eller minst 24 timmars oavbruten ledighet. I ett sådant fall kompenseras tiden som åtgått till arbetet under vecko- vilan på det sätt som beskrivs i föregående stycke.
Xxxxxxxxx anses inte förverkligad under tid som arbetaren är bor- ta på grund av egen sjukdom eller på grund av vård av sjukt barn.
20.10.1 Beräkningsgrund för ersättning för veckovila
Vid uträkning av ersättning för veckovila beaktas de arbetstim- mar arbetstagaren har utfört under det arbetsdygn eller de ar- betsdygn, då veckovila senast borde ha getts. Avvikande från bestämmelsen ovan beaktas i kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete de arbetstimmar under vilka arbetstagaren har arbetat under veckans enligt arbetstidsschemat sista lediga dag.
20.10.2 Beviljande av ersättande ledighet
Förkortning av den ordinarie arbetstiden som ersättning för för- lorad veckovila ska genomföras senast inom tre månader efter att arbetet utförts, om inte annat mellan arbetsgivaren och arbetsta- garen avtalas.
20.10.3 Penningersättning
Förlorad veckovila kan också ersättas genom att till arbetstagaren utöver tid- eller prestationslönen och eventuella övertids- och söndagstillägg betalas en ersättning som uppgår till 100 procent av medeltimlönen.
20.11 Utryckningsarbete
20.11.1 Kallelse till utryckningsarbete utanför den ordinarie arbetstiden
Om en arbetstagare efter att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats kallas till plötsligt påkommande arbete utöver sin ordinarie arbetstid, betalas till arbetstagaren arbetslön för minst en timme samt övertidsersättning ifall arbetet är övertidsarbete.
Dessutom betalas en speciell utryckningspenning enligt följande:
a) en ersättning motsvarande två timmars medeltimförtjänst då kallelse till plötsligt påkommande arbete getts efter ordinarie arbetstid eller på en fridag, dock före klockan 21.00.
b) en ersättning motsvarande tre timmars medeltimförtjänst, då kallelse getts mellan klockan 21.00 och 06.00. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete betalas i de fall som här avses omedelbart en övertidsersättning på 100 procent.
20.11.2 Meddelande under ordinarie arbetstid
Om arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid som slutar senast kl. 16.00 meddelas att han under samma arbetsdygn efter det han avlägsnat sig från arbetsplatsen bör inställa sig till övertidsarbete som börjar efter kl. 21.00, betalas en i underpunkt 20.11.1 a) angiven extra ersättning, motsvarande två timmars medeltimlön.
20.12 Beredskap
Med beredskap avses att arbetstagaren enligt avtal är skyldig att utanför arbetstiden befinna sig i beredskap att på kallelse rycka ut för att utföra arbetsuppgifter. I avtalet ska längden på beredskaps- tiden anges. Arbetsuppgifterna kan utföras på arbetsplatsen, på kommenderingsplatsen eller via distansförbindelser. Beredskaps- tiden inräknas inte i arbetstiden.
Arbetsgivaren är skyldig att till arbetaren betala ersättning för de begränsningar som beredskapen medför för arbetares användning av fritiden.
Den ersättning som betalas för beredskapstiden är:
a) 50 % av medeltimlönen, ifall arbetstagaren är skyldig att omedelbart inleda arbetet, dock senast 1,5 timmar från det att kallelsen gavs
b) 35 % av medeltimlönen, ifall arbetstagaren är skyldig att börja arbeta senast 3 timmar från det att kallelsen gavs
c) 20 % av medeltimlönen, ifall tidsfristen är mer än 3 timmar.
Arbetaren och arbetsgivaren kan också avtala annorlunda om er- sättningen för beredskapen.
Bestämmelserna om utryckningsarbete tillämpas inte när arbets- tagaren kallas till arbete.
21 SEMESTER
21.1 Givande av semester och semesterns längd
Arbetare får semester enligt semesterlagen.
21.1.1 Tid likställd med arbetstid
I 2 kap. 7 § i semesterlagen regleras den frånvarotid som an- ses likställd med arbetstid när längden på semestern fastställs. Därtill räknas som dagar likställda med arbetade dagar den tid då arbetstagaren getts befrielse från arbete för att delta i Metall- arbetarförbundets förbundskongress, förbundsfullmäktige- eller förbundsstyrelsemöte. Som arbetstid betraktas också den tid un- der vilken en arbetstagare beviljats ledigt för att delta i Finlands Fackförbunds Centralorganisations, FFC:s, kongress eller full- mäktigemöte. Arbetstagaren bör, när han anhåller om ledighet, förete vederbörlig utredning över den tid, som han behöver för deltagande i mötet.
Också arbetstidsutjämningsdagar, ledighet uttagen ur arbetstids- banken tjänsteårstilläggsledighet och semesterpremieledighet är dagar likställda med arbetade dagar.
21.1.2 Organisering av semester i treskiftsarbete
Vid användningen av femskiftssystem i kontinuerligt treskifts- arbete ges arbetstagaren, ifall inte produktionstekniska orsaker motiverar annat eller därom lokalt annat avtalas, en 24 dagar lång enhetlig ledig tid under perioden 20.5.-20.9 för semester.
Oanvända semesterdagar av semesterdelen som omfattar 24 da- gar under ovan nämnda kalenderperiod ges i regel i en följd under det kalenderår då semesterkvalifikationsåret slutar.
I treskiftsarbete ges den del av semestern som överstiger 24 se- mesterdagar under det kalenderår då semesterkvalifikationsåret slutar eller under därpå följande år före utgången av april.
21.2 Semesterlön och semesterersättning till arbets- tagare med timlön (gäller personer som lyder under 14 dagars regeln om intjänande)
Beräkningsgrunden för arbetstagarens semesterlön och semes- terersättning är medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret, vilken fås så, att till arbetstagaren betald eller till betalning för- fallen lön för arbetad tid under semesterkvalifikationsåret, med undantag av förhöjning, som utöver lönens grunddel betalas för nödarbete och enligt lag eller avtal betald övertidsersättning, di- videras med antalet motsvarande arbetstimmar.
I den lönesumma som utgör beräkningsgrund för medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret ingår:
inkomst för utförd arbetstid i arbete med tid-, ackords- samt blandackords- och prestationslön.
• skiftarbetstillägg
• tillägg för kvälls- och nattarbete
• tillägg för utjämning av arbetstid för utförd arbetstid
• tillägg för söndagsarbete
• ersättning för ledighet per vecka
• olika förhållandetillägg samt
• resultatpremietillägg, om semesterlön och semesterersätt- ning inte ingår i beräkningsgrunden för resultatpremietilläg- get.
A. Koeficienter
Arbetstagarens semesterlön och semesterersättning beräknas genom att medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret mul- tipliceras med en koefficient enligt antalet semesterdagar. Koef- ficienterna är följande:
Antal semesterdagar | Koefficient |
2 | 16,0 |
3 | 23,5 |
4 | 31,0 |
5 | 37,8 |
6 | 44,5 |
7 | 51,1 |
8 | 57,6 |
9 | 64,8 |
10 | 72,0 |
11 | 79,2 |
12 | 86,4 |
13 | 94,0 |
14 | 101,6 |
15 | 108,8 |
16 | 116,0 |
17 | 123,6 |
18 | 131,2 |
19 | 138,8 |
20 | 146,4 |
21 | 154,4 |
22 | 162,4 |
23 | 170,0 |
24 | 177,6 |
25 | 185,2 |
26 | 192,8 |
27 | 200,0 |
28 | 207,2 |
29 | 214,8 |
30 | 222,4 |
Om antalet semesterdagar är större än 30, höjs koefficienten med talet 7,2 för varje semesterdag.
B. Deltidsarbete
Om den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifika- tionsåret har varit kortare än 8 timmar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen genom att multiplicera medeltimlönen med det tal som fås då ovanstående koefficienter multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.
C. Extra lediga dagar som kompletterar semestern
Om den semester som intjänats under semesterbestämningsåret är kortare än 24 dagar på grund av frånvaro som avses i 7 § 2 mom. 2 eller 3 punkten i semesterlagen, har arbetstagaren rätt till extra lediga dagar för att komplettera semestern. Till arbetstagare som får timlön utbetalas dock för varje timme under de extra dagarna en ersättning som svarar mot lönen enligt den genom- snittliga timlönen. Som grund för beräkningen av den ersättning som utbetalas för extra lediga dagar till en arbetstagare som får månadslön används daglönen som erhålls genom att dividera må- nadslönen med 25.
21.3 Semesterlön och semesterersättning till arbetsta- gare med månadslön
En arbetstagare med månadslön får sin lön eller eventuella se- mesterersättning för den intjänade semestertiden i enlighet med semesterlagen.
Åt arbetare som regelmässigt utför skiftarbete betalas skifttil- läggen för semestertiden i enlighet med arbetstidsschemat enligt rådande praxis på arbetsplatsen. Tilläggen betalas antingen innan semestern inleds eller på reguljära lönebetalningsdagar.
21.4 Betalning av semesterlön
Semesterlönen ska betalas innan semestern inleds. För en semes- terperiod om högst sex dagar får semesterlönen till en arbetsta- gare med timlön betalas på den ordinarie avlöningsdagen.
Lokalt kan man avtala om att semesterlönen betalas på de ordi- narie avlöningsdagarna under semestern. Det lokala avtalet ska gälla alla arbetstagare. Semesterlönen skall i så fall dock vara i sin helhet erlagd senast vid den lönebetalning, då lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas.
21.5 Semesterpremie
Till en arbetarstagare med timlön betalas 50 procent av semester- lönen i semesterpremie.
Den semesterpremie som ska betalas till en arbetstagare med må- nadslön erhålls så, att summan av den månadslön som utgör per- sonlig tidlön och semestertidens skifttillägg divideras med talet 50 och resultatet multipliceras med antalet semesterdagar.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan skriftligen avtala om att byta ut semesterpremien eller en del av den mot motsvarande avlönad ledighet, om arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ingått ett skriftligt lokalt (ram)avtal om denna möjlighet.
I ramavtalet är det bra att nämna saker som fastställs i avtal mel- lan arbetsgivaren och arbetstagaren, till exempel:
• tidpunkten för utbetalning av lön för en ledighet som tas ut som semesterpremieledighet
• effekten av arbetsoförmåga på användningen av semester- premieledighet
• eventuell ändring av den avtalade tidpunkten för semester- premieledigheten.
21.5.1 Betalning av semesterpremie i samband med semes- terlön
Semesterpremien betalas enligt följande, om man inte lokalt av- talar skriftligen om en annan tidpunkt för betalningen:
Hälften av semesterpremien erläggs innan semestern inleds. Hälften erläggs i samband med den lönebetalning, vid vilken ar- betare erhåller lön för den första arbetsdagen efter semestern, eller skulle ha erhållit ifall han inte varit förhindrad att komma på arbete.
För att arbetaren skall erhålla den andra delen av semesterpre- mien, bör hans anställning dock vara i kraft ännu under semes- terns sista dag. Ifall arbetsgivaren under semesterperioden avslu- tar arbetarens anställning under dennes semester av annan än på arbetaren beroende orsak, betalas åt arbetaren även semesterpre- miens andra del.
Om man lokalt har avtalat annat om tidpunkten för betalning av semesterpremien ska semesterpremien också i dessa fall betalas i sin helhet senast före början av nästa semesterkvalifikationsår. Det lokala avtalet ska gälla alla arbetstagare.
Ifall arbetarens anställning upphör före den lokalt avtalade tid- punkten för betalning av semesterpremien betalas den vid anställ- ningens upphörande, ifall arbetaren i övrigt enligt kollektivavta- let är berättigad till premien.