Ärendet exempelklausuler
Ärendet. Vid Stockholm ▇▇▇▇▇▇▇ AB styrelsemöte den 9 december 2004 beslutades att ge verkställande direktören i uppdrag att träffa avtal med Strängnäs kommun om byggande av vattenledning och leverans av vatten till Strängnäs. Den 27 mars 2006 godkände kommunfullmäktige i Strängnäs att avtal träffas med Stockholm Vatten AB om en vattenledning och leverans av vatten. Också Ekerö kommun önskar ansluta sig på sträckan Norsborg-Rasta, som utgör vattenledningens första 11 km. Avtal mellan Stockholm och Ekerö om leverans av vatten till Ekerö kommun har förelegat sedan 1967 som avsett försörjning av Ekerös tätorter Tappström och Träkvista och omkringliggande bebyggelse, uppgående till drygt 1 Mm³ vatten/ år. Genom att ansluta sig till den nya Strängnäsledningen vid Helgö och Rasta kommer Ekerö att kunna lägga ned sina vattenverk i Skytteholm, Löten och Adelsö för att i befintliga och nya ledningar kunna distribuera vatten till de områden som dessa verk för närvarande försörjer på Munsö, Helgö, Färingsö och Adelsö. Inledningsvis beräknas tillkommande leverans för Stockholm Vatten till Ekerö komma att uppgå till ca 500 000 m³ per år för att därefter öka med en förväntad växande bebyggelse inom områdena. Stockholm Vattens täckningsbidrag från projektet uppges vara proportio- nella mot leveransvolymerna. I och med anslutningen av ▇▇▇▇▇ ökar förvänta- de leveransvolymer med ca 20 procent jämfört med om endast Strängnäs vore kund för ledningssystemet. Styrelsen för Stockholm Vatten AB beslutade den 20 april 2006 att för egen del godkänna bilagda avtalsutkast med Strängnäs respektive Ekerö kommun; att hos kommunfullmäktige i Stockholm hemställa om godkännande av avtals- utkasten med Strängnäs respektive Ekerö kommun, samt att underförutsättning av kommunfullmäktiges godkännande av avtalsutkasten ge verkställande di- rektören i uppdrag att underteckna avtalen med Strängnäs respektive Ekerö kommun, med innehåll som i allt väsentligt överensstämmer med avtalsutkas- ten samt därefter återkomma till styrelsen med anmälan av träffade avtal. Vid Stockholm ▇▇▇▇▇▇▇ AB styrelsemöte den 9 december 2004 beslutades att ge verk- ställande direktören i uppdrag att träffa avtal med Strängnäs kommun om byggande av vattenledning och leverans av vatten till Strängnäs. Den 27 mars 2006 godkände kommunfullmäktige i Strängnäs att avtal träffas med Stockholm Vatten AB om en vattenledning och leverans av vatten. Också Ekerö kommun önskar ansluta sig på sträckan Norsborg-Rasta, som utgör vattenledningens...
Ärendet. Remissen avser SLK:s tjänsteutlåtande 2008-04-23 till KS ”Kontaktcenter Stock- holm – etablering av kontaktcenterorganisation i Stockholms stad”. SLK:s förslag utgår från KF:s beslut 2007-05-02 om att arbeta med utveckling och införande av kontaktcenter. Invånarna och andra intressenter ska enkelt kunna få svar på sina frågor och få stöd och information om de erbjudande som står till buds utifrån deras behov. Arbetet sker i nära samarbete med e-tjänstprogrammet för att kunna effektivisera verk- samheten med hjälp av e-tjänster och annan ny teknik. SLK:s förslag innebär att Kontaktcenter Stockholm inrättas från 1 september 2008 och att ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Servicenämnden ansvarar för kon- trakt, avtal, uthyrning av lokaler och liknande från 1 september, men kontaktcenter- verksamheten startar sitt arbete mot invånare, företag och besökare successivt från 1 november. Remissen i sin helhet biläggs detta tjänsteutlåtande. Brandförsvaret – nulägesbeskrivning Brandförsvaret har verksamheter på 13 geografiskt åtskilda platser inkl. RC Täby dit brandförsvarets räddningscentral är samlokaliserad med Södra Roslagens Brand- försvarsförbunds räddningscentral från april 2008. De geografiskt spridda verksamhetsställena knyts samman i ett radiolänknät, där Johannes brandstation utgör navet. Vägen ut till slutanvändarna inom respektive bygg- nad går via fasta kabelnät. För närvarande pågår en utredning om förutsättningarna för verksamhetsmässig samverkan i en ny ledningscentral, gemensam med SOS Alarm och Trafik Stockholm, samt stadens krisledningsorganisation. Den nya utökade ledningscentralen planeras vara etablerad från och med år 2011. Elva kommuner inkl. Stockholm stad omfattas av ett förslag om ett gemensamt kommunalförbund för skydd mot olyckor. Kommunerna avses att senast under oktober månad 2008 formellt ta ställning till deltagande i kommunalförbundet. Förslaget inne- bär att Stockholms brandförsvar avvecklas som förvaltning i Stockholms stad och verksamheten övergår till och utförs av ett kommunalförbund från och med år 2009.
Ärendet. AB Stora Tunabyggen har under cirka två år genomfört ett arbete med att ta fram en detaljplan för Kvarteret Studievägen och planen vann lagakraft under 2017. Området Jakobsgårdarna och det planerade området, Kvarteret Studievägen, är centralt beläget i Borlänge med närhet till kommunikationer, handel, högskola och statliga verk. Närheten till andra funktioner så som förskola, skola och vårdcentral bidrar till att ytterligare öka intresset för området. AB Stora Tunabyggens målsättning är att skapa ett nytt kvarter med upplåtelseformer, bostadsrätter, som kompletterar den befintliga bebyggelsen på Jakobsgårdarna. Ytterligare en målsättning är att Kvarteret Studievägen skall innebära en positiv start på utvecklingen av den nya stadsdelen Jakobsdalen. I den meningen är Kvarteret Studievägen att betrakta som Jakobsdalen etapp 1. Styrelsen för AB Stora Tunabyggen beslutade därför 2018-03-05 att anhålla hos ägaren (Borlänge kommun) om tillstånd att få använda marknadsorienterade verktyg JV* (joint venture) i syfte att få starta produktion av bostadsrätter inom Kvarteret Studievägen. Syftet med att bilda bolaget tillsammans med en privat aktör är att skapa förutsättningar för fortsatt exploatering av området, se bifogat aktieägaravtal, då marknaden hitintills bedömt området som svårexploaterat. Avgränsningen för det planerade bolaget är att det endast skall uppföras två hus med bostadsrätter. Dessa hus kommer att utgöra den första etappen på Kvarteret Studievägen. Bolaget kommer att avvecklas när bostadsrättsförening är bildad och försäljning är genomförd.
Ärendet. I kommunfullmäktiges budget för 2010 med inriktning för åren 2011 och 2012 har exploateringsnämnden fått i uppdrag att säga upp de avtal som är tecknade med Stockholms Hamn AB avseende hamnverksamhet samt att teckna nytt/nya avtal som gäller från och med 1 januari 2011 som innebär att stadens nettointäkter ökar med minst 10 miljoner kronor jämfört med 2009. Exploateringsnämnden, trafik- och renhållningsnämnden och Stockholms Hamn AB föreslår att de befintliga avtalen, det så kallade 10-åriga avtalet och 5-åriga avtalet samt det så kallade förvaltningsavtalet, ersätts med ett markav- tal som reglerar nyttjanderätten respektive ett drift- och underhållsavtal som reglerar ansvar för drift och underhåll, tillsyn av kajer, bryggor och slussar. Avtalen föreslås gälla från och med den 1 januari 2011. I förslag till nytt markavtal samt drift- och underhållsavtal görs en uppdelning så att exploate- ringsnämnden tar hand om intäkterna med anledning av markavtalet och tra- fik- och renhållningsnämnden svarar för kostnaderna till följd av drift- och underhållsavtalet. Förslagen till nya avtal innebär att nettointäkterna för staden kommer att öka med cirka 10 miljoner kronor, vilket är i linje med det uppdrag som givits i kommunfullmäktiges budget 2010. Det årliga nettot för staden till följd av de föreslagna avtalen beräknas uppgå till 19 miljoner kronor år 2011. Intäkterna beräknas bli 45 miljoner kronor och kostnaderna 26 miljoner kronor, inklusive kostnader som trafik- och renhållningsnämnden idag ansvarar för om två mil- joner kronor för brounderhåll vilket nu kommer att regleras i drift- och under- hållsavtalet. Beloppen föreslås räknas upp årligen med förändringen i konsu- mentprisindex. Konsekvenser för exploateringsnämnden respektive trafik- och renhåll- ningsnämndens budget får beaktas i samband med ärendet ”Nämndernas verk- samhetsplaner med budget för 2011” i enlighet med stadsledningskontorets tjänstutlåtande. Finansiering av ökade nettokostnader om 0,4 miljoner kronor för staden sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunfullmäktiges förfogan- de för oförutsedda behov.
Ärendet. Region Norrbotten vill vara en attraktiv arbetsgivare och ha en fungerade verksamhet i hela regionen. För att klara bemanningen till svårrekryterade orter har rörlighetsersättning utbetalats till vissa yrkesgrupper, dels för att undvika kostnader om kompetensen skulle behövas hyras in via bemannings- företag och dels för att regionen ska klara att leverera vård i hela regionen. Beslut om principer för rörlighetsersättning i Region Norrbotten är en ensi- dig arbetsgivarreglering där regionen följer arbetstidslagen och avtal inom området. Utgångspunkten för rörlighetsersättning i Region Norrbotten är att undvika de kostnader som uppstår i samband med att legitimerade sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och legitime- rade läkare hyrs in via externa bemanningsföretag. Regionens rörlighetser- sättning är inte kopplat till anställningsvillkor, utan till vissa yrkesroller och svårrekryterade orter där regionen ska bedriva vård och således behöver säkerställa att kompetensen finns. Varje enskilt beslut om rörlighetsersätt- ning föregås av en individuell prövning. Inom ramen för regionens omställningsarbete har en genomlysning av ar- betsrättsliga avtal, såsom arbetstidsavtal, lönetillägg, förordnanden, lokala kollektivavtal samt andra relaterade överenskommelser kopplat till enskilda individer eller specifika yrkesgrupper genomförts, och förslag till åtgärder tagits fram enligt nedan: - Översyn av process för upprättande av anställningsavtal och lönetill- lägg i syfte att tydliggöra, standardisera och kvalitetssäkra processen - Översyn och tydliggörande av chefsroller och tillhörande villkor - Genomföra arbetsvärdering av yrkesroller inom regionen kopplat till lönestruktur - Genomföra utbildning för regionens chefer i arbetsgivarroll, lönebild- ning och att sätta lön - Framtagning av förslag för hantering av befintliga lokala kollektivavtal - Framtagning av förbättrad process för individuella och yrkesgruppsre- laterade arbetsgivarerbjudanden. Målet med de föreslagna åtgärderna är stärkt ledning och styrning, minskade oegentligheter samt tydligare processer och styrande dokument. Mot bakgrund av ovanstående bedöms det inte vara motiverat att påbörja ytterligare kartläggningar inom området.
Ärendet. Team Maria Uppsala län är en öppenvårdsmottagning med ett integrerat vårdteam driven i samverkan mellan socialtjänst, beroendemedicin och barn- och ungdomspsykiatri. Syftet är att genom en gemensam, integrerad öppenvård utreda, bedöma och diagnostisera unga med skadligt bruk av alkohol och narkotiska preparat i kombination med psykisk ohälsa för att erbjuda rätt insatser samt bedöma behov av abstinensbehandling. I teamet samlas kompetens i form av medicinsk och social kunskap om missbruk/beroende, psykiatrisk samsjuklighet och lagstiftning. Samarbetet sker med ett barn/ungdoms- och närståendeperspektiv i centrum. Team Maria startades först upp som en pilotverksamhet i syfte att utveckla en välfungerande samverkansmodell. Efter pilotverksamhetens genomförandetid övergick Team Maria till att bedrivas som ett ordinarie projekt med avslut den sista december 2022. I Uppsala kommun bedrivs Team Maria inom Ungdomscentrum och verksamheten bemannas med de kompetenser som idag finns i teamet med en nära koppling lokalmässigt till de kommunala behandlingsinsatserna på Ungdomscentrum. I Teamet ingår även kommunerna Knivsta, Tierp, Östhammar, Älvkarleby och Heby. Ytterligare ett team är beläget i Enköping och arbetar mot Enköpings- och Håbo kommun. Socialförvaltningen föreslår att Team Maria permantetas från och med 2023-01-01. Postadress: Uppsala kommun, socialförvaltningen, ▇▇▇ ▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇ Besöksadress: ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇ Telefon: ▇▇▇-▇▇▇ ▇▇ ▇▇ (Kontaktcenter) E-post: ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇@▇▇▇▇▇▇▇.▇▇ ▇▇▇.▇▇▇▇▇▇▇.▇▇
Ärendet. Från och med den 1 juli 2018 finns det en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i kommunallagen (9 kap 37 §). De förvaltningar i Sjuhärads kommuner som ansvarar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område, ser fördelar med att ha möjlighet till kommunal avtalssamverkan. Ett förslag till avtal har arbetats fram gemensamt. Enligt 9 kap 37 § kommunallagen får en kommun ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun (avtalssamverkan). Sveriges kommuner och regioner (SKR) tog i september 2019 fram ett underlag i syfte att underlätta för kommuner och regioner att nyttja möjligheterna till avtalssamverkan. Underlaget behandlar de vanligast förekommande rättsliga och praktiska frågeställningarna och ger exempel på hur de kan lösas i praktiken vid sådan samverkan. I underlaget redovisas också exempelklausuler för ett samverkansavtal. Det framtagna avtalet om samverkan mellan kommunerna inom Sjuhärad, är baserat på SKR:s underlag. Tjänstepersoner i respektive kommun från de berörda förvaltningarna har fått möjlighet att lämna synpunkter om vad avtalet måste innehålla för att det ska fungera i praktiken. Avtalet omfattar myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Syftet med avtalet är att kunna nyttja varandras personalresurser och därigenom minska sårbarheten samt öka kapaciteten och effektiviteten. Vid behov ska kommuner som omfattas av avtalet kunna kontakta någon av de andra kommunerna för stöd. Den tilltänkta uppdragstagaren har alltid rätt att inte anta uppdraget. Uppdragstagaren har rätt till ersättning från den andra kommunen för sitt arbete. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att avtal bör tecknas för att möjliggöra samverkan med de andra kommunerna inom Sjuhäradsområdet. Motsvarande avtal om samverkan finns idag inom miljö- och hälsoskyddsområdet och livsmedelsområdet mellan kommuner inom Sjuhärad. Kommunfullmäktige godkände det samverkansavtalet i juni 2020.
Ärendet. Krami är en verksamhet som sker i samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsnämnden. Krami i dess nuvarande form har funnits sedan 2012 och är en verksamhet som vänder sig till kvinnor och män som i normalfallet är aktuella hos samtliga tre organisationer. Målgruppen är personer från 18 år med fokus på åldersgruppen 18-40 år. Generellt för målgruppen är att deltagarna är arbetslösa och har sociala svårigheter med kriminellt beteende eller att de befinner sig i kriminellt sammanhang. Avseende kvinnor omfattas även de som lever i kriminella miljöer och tillhör riskgrupp för drogmissbruk och kriminalitet. Tidigare hette verksamheten för kvinnor för Moa och verksamheten för män Krami. Sedan hösten 2014 används Krami som beteckningen på en verksamhet för både kvinnor och män. Krami är beteckningen på liknande verksamheter på flera andra håll i landet och även nationellt. Målet för Krami är att deltagarna ska finna, få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Arbetet sker genom gruppverksamhet för deltagarna och individuell Postadress: Uppsala kommun, arbetsmarknadsförvaltningen, 753 75 Uppsala Besöksadress: ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇ • Telefon: ▇▇▇-▇▇▇ ▇▇ ▇▇ (växel) • Fax: ▇▇▇-▇▇▇ ▇▇ ▇▇ ▇▇▇.▇▇▇▇▇▇▇.▇▇ planering med praktik där syftet är att den ska leda vidare till anställning. Andra aktiviteter som ingår i verksamheten är rådgivning, studiebesök och gemensamma fritidsaktiviteter. Som grund för verksamheten ligger ett konsekvenspedagogiskt synsätt och metodik och deltagaren har kontakt med verksamheten fram tills deltagaren har en anställning eller påbörjar studier. Under 2014 har ▇▇▇▇▇ arbetat med 49 män. Av de avslutade deltagarna har 43 procent avslutats till arbete och 11 procent har avslutats till arbetsmarknadsutbildning. Antal deltagande kvinnor under 2014 var 45 personer. Av de avslutade har 33 procent avslutats till arbete och 7 procent till arbetsmarknadsutbildning. Majoriteten av deltagarna i Krami uppbär försörjningsstöd vid inskrivning i verksamheten. Under tiden för deltagande i Krami och fram till anställning har deltagarna ersättning i form av aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen.
Ärendet. Detaljplanen för del av Dansered 1:64 m.fl. Airport City del 4 vann laga kraft den 14 december 2021 och genomförandet av detaljplanen erfordrar att Flygplatsmotet vid väg 546/väg 40 byggs om. Ursprungligt medfinansieringsavtal mellan kommunen och Trafikverket, vilket godkändes av kommunfullmäktige den 11 november 2021 § 216, utgår från att Trafikverkets åtagande gällande ombyggnation av Flygplatsmotet kan genomföras utan behov av att upprätta en vägplan. Sedan medfinansieringsavtalet tecknades 2021 har Trafikverket gjort en ny bedömning som bland annat innebär att en vägplan behöver upprättas. Kommunen och Trafikverket har även kommit överens med Västtrafik om att planera för två nya busshållplatser på Flygplatsvägen. De förändrade förutsättningarna innebär förlängd tidplan och ökade kostnader för projektet. Trafikverket bedömer att ombyggnationen preliminärt kan påbörjas vid årsskiftet 2025/2026 med en byggnationstid på ca 1 år. Man uppskattar att kostnaderna för åtgärderna i det nya avtalet uppgår till 110,6 mnkr, vilket är 30,6 mnkr mer än vad som redovisas i nu gällande avtal. Trafikverket kommer att ansvara för upprättande av vägplan, projektering och byggnation av samtliga anläggningar. Den högre totalkostnaden beror dels på behovet av att upprätta en vägplan som innebär en merkostnad, att utförande av två nya hållplatslägen har lagts till, att Trafikverket gjort en mer detaljerad kostnadskalkyl än tidigare och dels på att tidigare totalkostnad angetts i 2020-års prisnivå som idag behöver indexregleras. Förslag till nytt reviderat medfinansieringsavtal mellan Trafikverket och kommunen; Medfinansieringsavtal – Vägplan, projektering och byggnation Flygplatsmotet mellan Trafikverket och Härryda kommun daterad 21 november 2022, ersätter efter godkännande i kommunfullmäktige tidigare tecknat medfinansieringsavtal.
Ärendet. Idrottsnämndens tidigare inriktningsbeslut innebär bl.a. att staden skall behålla farty- gets som ett ”levande” fartyg med vandrarhemsverksamhet/lågprishotell som en viktig del. Det underlag som föreligger utgår ifrån detta inriktningsbeslut. Upprustningsarbetena av fullriggaren af ▇▇▇▇▇▇▇ kan delas in i följande huvudar- beten: - Bogsering av fartyget till varv och nedtagning av rigg. - Urlastning av befintlig barlast av sten samt borttagning av övre däck. - Borttagning av gammal inredning som skall ersättas samt installationer. - Blästring av befintligt skrov samt ersättning av skadade/undermåliga plåtar. - Läggning av ett nytt plåtdäck på huvuddäck samt rostskyddsbehandling och mål- ning av detta samt skrovet invändigt. Iordningställande av avloppstankar mm. I botten på fartyget samt ilastning av barlast av tackjärn. - Återmontering av master samt läggning av nytt mellandäck 40 cm lägre samt på- börjad inredning av vandrarhemsdelen. - Utvändig målning av skrovet. - Sjösättning och bogsering av fartyget till utrustningskaj. - Läggning av nytt (tunnare) trädäck ovanpå plåtdäcket på huvuddäck samt återstäl- lande av inredningen på huvuddäck och slutförande av ny inredning mellandäck (vandrarhemsdelen). - Montering och dragning av nya installationer för värme, vatten och avlopp samt el och belysning i samband med inredningsarbetet. - Återmontering av resterande delar av riggen (samtliga rår, tågvirke mm) - Återbogsering till Skeppsholmen för förtöjning och anslutning till VA, el och ny fjärrvärmeanslutning.