Common use of Ärendet Clause in Contracts

Ärendet. Den 1 juli 2018 infördes en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i 9 kap. 37 § KL. Även tidigare har det funnits bestämmelser som möjliggjort för kommuner att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts av reglering i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner och regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet för de uppgifter som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenheten.

Ärendet. Den 1 Kommunens avtal avseende lärplattform för personal, elever och vårdnadshavare i kommunal förskola, grundskola, gymnasieskola, fritidshem, grund- och gymnasiesärskola löper ut den 31 juli 2018 infördes 2023 varför en generell rätt ny upphandling behöver genomföras. Arbetet med den nya upphandlingen bedrivs i enlighet med kommunens beslutade upphandlingsprocess. Upphandlingsprocessen syftar till kommunal avtalssamverkan att säkerställa att kommunens upphandlingar genomförs affärsmässigt, rättssäkert samt bidrar till att utveckla kommunens verksamheter och erbjudanden till invånarna i 9 kaplinje med kommunens övergripande mål. 37 § KLUpphandlingen kommer att omfatta lärplattform för förskola, grundskola, gymnasieskola, fritidshem, grund- och gymnasiesärskola. Även tidigare har Systemet ska innefatta lärplattform och elevadministration. Upphandlingen kommer även omfatta integration till befintligt schemaläggningssystem som används av alla skolorna, samt möjlighet till webbaserad schemaläggning. Målet med upphandlingen är att teckna avtal med en lyhörd, serviceinriktad och samverkansvillig leverantör som kan tillhandahålla ett användarvänligt system med hög funktionalitet för god service gentemot kommunens invånare och en god arbetsmiljö för kommunens medarbetare. Systemet ska vidare sätta verksamhetens behov i fokus och bidra till en användning av så få skoladministrativa system som möjligt, för enkel åtkomst och översikt över barn och elevers skolgång. Kommunen kommer mot bakgrund av ovan att anta det funnits bestämmelser som möjliggjort för kommuner ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet baserat på utvärderingsgrunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet. Mervärdesavdrag kommer att överlåta erbjudas baserat på en annan kommun bedömning av i vilken grad systemets funktionalitet och användarvänlighet anses möjliggöra och underlätta för kommunen att utföra vissa uppgifter men dessa regler nå upphandlingens satta mål. Samtliga kvalitetskrav från den tidigare upphandlingen har nu ersatts gåtts igenom av reglering en arbetsgrupp bestående av upphandlare, representanter från utbildning och IT i 9 kapsyfte att ställda krav anpassas till nuvarande förutsättningar samt att ställda krav bibehåller och utvecklar funktionen och användarvänligheten. 37 § KL vilket De stora skillnaderna är att samarbetsformerna mellan leverantören och kommunen förtydligas i syfte att tydliggöra åtagandet och teckna avtal med en leverantör som har medfört som ambitionen att samverkansmöjligheterna för kommuner utveckla systemet över tid. Upphandlingen genomförs som ett öppet förfarande i enlighet med lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Avtalet kommer att upphandlas som kontrakt med planerad avtalsstart den 1 augusti 2023 och regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts omfatta en löptid om tre år med möjlighet till extern delegeringförlängning två gånger med två år i taget, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet för de uppgifter som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resursermaximal avtalstid är därmed sju år. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen leverantör kommer att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp antas för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetenuppdraget.

Ärendet. Den 1 juli 2018 infördes Kommunfullmäktige i Stockholms stad har beslutat att göra en generell rätt omfattande satsning på e-förvaltning. Stadens invånare, företag och besökare ska erbjudas ett större utbud av tjänster inom den kommunalt finansierade servicen via olika kanaler. Detta ska öka kvaliteten för den enskilda invånaren och effektiviteten i handläggningen, vilket på sikt leder till kommunal avtalssamverkan kostnadsbesparingar. För att ytterliga- re förbättra tillgängligheten och få en mer enhetlig handläggning av ärenden har införandet av kontaktcenter i 9 kapStockholm utretts. 37 § KL. Även tidigare har det funnits bestämmelser som möjliggjort Föreliggande ärende inne- håller förslag om att Kontaktcenter Stockholm inrättas och att ansvaret för kommuner att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts av reglering i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner och regioner har förbättratsdetta åläggs servicenämnden. Med införandet av nämnda bestämmelse har kontaktcenter avses att utbildad personal inom olika verksamhetsom- råden (som exempelvis barnomsorg, bygglov, miljö och renhållning) tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla dem vidare längre in i organisationen. Kontaktcenter Stockholm ska kommunicera med invånarna på deras villkor, huvudsakligen via telefon, men även införts en möjlighet till extern delegeringvia e-tjänster, dvse-post och SMS. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd Arbetet sker i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet för de uppgifter som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs nära samarbete med e-tjänstprogrammet för att kunna ha effek- tivisera verksamheten med hjälp av e-tjänster och annan ny teknik. Servicenämnden ansvarar för kontrakt, avtal, lokalförhyrningar och liknan- de. Kontaktcenterverksamheten startar sitt arbete mot invånare, företag och besökare successivt från 5 november 2008. Därmed överförs också ansvaret för Äldre Direkt från Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd till servicenämnden. Förutom ledning och kontaktcenterverksamhet ska servicenämnden även etablera en analys- och strategifunktion. Kontaktcenter Stockholm föreslås utgöras av två kontaktcenter. Den ena föreslås placeras i tekniska nämndhuset och ska inriktas på de frågor som rör de verksamheter som finns lokaliserade där eller som är anslutna till två anställda växeln i tekniska nämndhuset. Initialt gäller det exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljö- och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlättahälsoskyddsnämn- den, effektivisera fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden (stadsarkivet), trafik- och öka kvalitetenrenhållningsnämnden och Stockholms Bostadsförmedling AB. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet De frågor gällande stadsmiljö som huvudsakligen avser parkskötsel, vilket stadsdels- nämnderna ansvarar för, föreslås också tas emot och hanteras i tekniska nämndhusets kontaktcenter. Huvuddelen av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men stadens bolag avses också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer tas om hand i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesöktekniska nämndhuset. Den gemensamma kompetensen höjs andra delen av Kontaktcenter Stockholm som etableras inriktas på frå- gor om äldreomsorg, förskola, utbildning, konsumentvägledning och medför en ökad kvalitet i handläggningenövriga frågor som ofta innebär att hänvisa den som ringer till rätt område. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta Dess fysis- ka lokalisering får avgöras av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetenservicenämnden.

Ärendet. Den 1 juli 2018 infördes Detaljplanen för del av Dansered 1:64 m.fl. Airport City del 4 vann laga kraft den 14 december 2021 och genomförandet av detaljplanen erfordrar att Flygplatsmotet vid väg 546/väg 40 byggs om. Ursprungligt medfinansieringsavtal mellan kommunen och Trafikverket, vilket godkändes av kommunfullmäktige den 11 november 2021 § 216, utgår från att Trafikverkets åtagande gällande ombyggnation av Flygplatsmotet kan genomföras utan behov av att upprätta en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i 9 kapvägplan. 37 § KLSedan medfinansieringsavtalet tecknades 2021 har Trafikverket gjort en ny bedömning som bland annat innebär att en vägplan behöver upprättas. Även tidigare har det funnits bestämmelser som möjliggjort för kommuner att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts av reglering i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner Kommunen och regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse Trafikverket har även införts kommit överens med Västtrafik om att planera för två nya busshållplatser på Flygplatsvägen. De förändrade förutsättningarna innebär förlängd tidplan och ökade kostnader för projektet. Trafikverket bedömer att ombyggnationen preliminärt kan påbörjas vid årsskiftet 2025/2026 med en möjlighet byggnationstid på ca 1 år. Man uppskattar att kostnaderna för åtgärderna i det nya avtalet uppgår till extern delegering110,6 mnkr, dvsvilket är 30,6 mnkr mer än vad som redovisas i nu gällande avtal. en möjlighet Trafikverket kommer att delegera beslutanderätt till anställd i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring ansvara för upprättande av huvudmannaskapet för de uppgifter som avtalet omfattarvägplan, projektering och byggnation av samtliga anläggningar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i en rapportserie tittat särskilt högre totalkostnaden beror dels på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutvecklingupprätta en vägplan som innebär en merkostnad, att säkerställa tillgången till specialistkompetensutförande av två nya hållplatslägen har lagts till, att bibehålla Trafikverket gjort en mer detaljerad kostnadskalkyl än tidigare och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurserdels på att tidigare totalkostnad angetts i 2020-års prisnivå som idag behöver indexregleras. Förslag till nytt reviderat medfinansieringsavtal mellan Trafikverket och kommunen; Medfinansieringsavtal – Vägplan, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog projektering och byggnation Flygplatsmotet mellan socialchefer Trafikverket och Härryda kommun daterad 21 november 2022, ersätter efter godkännande i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetenkommunfullmäktige tidigare tecknat medfinansieringsavtal.

Ärendet. Den Avtalen i utbildning i svenska för invandrare enligt tjänstekoncession löper ut 2015-12-31. Beställaren har option att förlänga avtalet med 1+1 juli 2018 infördes år till som längst 2017-12-31. Förlängning av avtal ska meddelas anordnaren sex (6) månader före avtalsperiodens utgång. Ersättningen till anordnaren inkluderar alla till uppdraget hänförliga kostnader och är fasta under perioden, 2013-08-01—2015-12-31. Eventuell prisförändring efter fastprisperioden sker efter förhandling med anordnaren. Beställaren har förbehållit sig rätten att efter förhandlingar minska ersättningen till deltagare. Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bl.a. som inflationsmått och vid avtalsreglering. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar. Årsmedel på konsumentprisindex har sjunkit från 314,06 (2013) när tjänstekoncessionsupphandlingen trädde i kraft och med anledning av det bör ersättningsnivån under optionsåret lämnas oförändrad. Årsmedel för KPI 2014 var 313,49. Antalet anordnare enligt tjänstekoncessionsupphandlingen omfattar under våren 2015 den egna regin och sex externa skolor. Förvaltningen arbetar med en generell rätt till kommunal avtalssamverkan kontinuerlig uppföljning av anordnarna enligt ett särskilt årshjul för kvalitetsarbete. Uppföljningen omfattar elevenkäter, avtalsuppföljning, rektors tillsyn i 9 kapverksamheten samt krav att anordnarna lämnar in E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx kvalitetsrapporter enligt en av förvaltningen fastställd standard. 37 § KL. Även tidigare har det funnits bestämmelser som möjliggjort för kommuner att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts av reglering i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner och regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet för de uppgifter som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut Anordnarna som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av avtalsförlängingen bedöms hålla en god kvalitet i utbildningen och det föreligger inga kvalitativa hinder för en avtalsförlängning med ett (1) år. Regeringen presenterade i mars 2015 propositionen Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning (Prop.2014/15:85) där regeringen föreslår förändringar inom utbildning i svenska för invandrare och grundläggande vuxenutbildning. Bland annat föreslås att utbildning i svenska för invandrare upphör som en egen skolform och organiseras inom den överlåtande kommunenkommunala vuxenutbildningen. Avtalssamverkan Detta förväntas skapa en organisatorisk närhet mellan skolformerna och som därigenom ska också enligt 9 kapöka flexibiliteten och individualiseringen för eleven att få sina utbildningsbehov tillgodosedda. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner I väntan på beslut i riksdagen om propositionen och regioner (SKR) har i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det dess ikraftträdande finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt anledning för nämnden att komma upp utlösa den första optionen i den mängd ärenden som krävs avtalet om tjänstekoncession för att kunna ha få ytterligare tid att utreda och planera för hur den framtida utbildningen i svenska för invandrare i Uppsala ska bedrivas. Den 5 mars 2015 fattades beslut vid regeringssammanträde om kommittédirektivet Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster (Dir.2015:22) och direktivet ger en särskild utredare uppdraget att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Syftet med utredningen är att säkerställa dels att offentliga medel används till två anställda just den verksamhet de är avsedda för och där avtalssamverkan kan vara på ett sådant sätt att underlättade kommer brukarna till godo, effektivisera dels att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått. Utredningen ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster kan utformas så att den säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarhetenöppenhet. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer väntan på utredningens förslag finns anledning för nämnden att utlösa första optionen i Härryda, Lerum, Partille tjänstekoncessionsavtalet och Mölndal därmed skapa utrymme i tid för framtida inriktning utifrån utredningens förslag. Med anledning av förestående förändringar inom vuxenutbildningen och ovan nämnda utredning om behov offentligt finansierade välfärdstjänster behöver en arbetsgrupp av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet politiker och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras tjänstemän tillsättas för att i ett senare skede kunna dra nytta under tiden optionen löper arbeta fram en modell för upphandling av effektivitetsvinster. I vuxenutbildning som är anpassad till förändringar inom utbildningen såväl som de förslag som utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenheten.mynnar ut i.

Ärendet. Den 1 juli 2018 infördes En motion om att öppna fritidsbanken på nytt har inkommit från Xxxxxx Xxxxxx (M) och Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (M). Motionärerna skriver bland annat att de tror att en generell rätt fungerande fritidsbank vore bra för Tibro på flera sätt. Dels kan den skapa möjlighet för alla barn att delta i sport- och fritidsaktiviteter under och efter skoltid, även om viss utrustning krävs, dels är det bra för miljön att återanvända saker istället för att köpa nytt. Motionärerna vill därför att fritidsbanken ska startas upp på nytt och föreslår kommunfullmäktige följande: - Att ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till kommunal avtalssamverkan hur fritidsbanken kan återstartas. - Att de undersöker möjligheten att köpa tjänsten via avtal med föreningspoolen. - Att kostnaden 2022 för hyra av lokal samt avtalet med föreningspoolen delas lika mellan socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. - Att ge ekonomikontoret i 9 kapuppdrag att till budget 2023 göra en omfördelning mellan nämnderna så att hela kostnaden för fritidsbanken finns hos kultur- och fritidsnämnden. 37 § KLKommunstyrelsens ordförande beslutade 2022-02-03 att överlämna motionen till kultur- och fritidsnämnden för beredning. Även tidigare Kultur- och fritidsnämnden svarar att nämnden i sin verksamhetsplan för 2022 har det funnits bestämmelser som möjliggjort gett förvaltningen i uppdrag att undersöka förutsättningarna för kommuner en etablering av fritidsbank i Tibro. Nämnden föreslår därför kommunfullmäktige besluta att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts av reglering i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner och regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd anse motionen vara besvarad i den utförande kommunendel som avser förslag till hur fritidsbanken kan återstartas. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring Därtill föreslår nämnden kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen i de delar som handlar om att utreda förutsättningarna för att köpa tjänsten via avtal med föreningspoolen och den finansiering som i så fall följer av huvudmannaskapet ett sådant upplägg, att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att genomföra utredningen samt att uppdraget ska redovisas för kultur- och fritidsnämnden, som därefter även har att fatta de uppgifter som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har krävs i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetenfrågan.

Ärendet. Den 1 juli 2018 infördes Arbetsmarknadsförvaltningen har sedan tidigare ett samarbete med ReSam, bl a kring yrkeskurser. Det nya samverkansavtalet innebär en generell rätt utvidgning av samverkan. Resultatet av det nya avtalet beräknas bli att regionens vuxna medborgare erbjuds ett relevant utbildningsutbud inom hela vuxenutbildningen men framförallt gällande yrkesutbildning. Avtalet syftar även till kommunal avtalssamverkan att optimera resursanvändningen, öka kostnadseffektiviteten samt möta regeringens krav på ökad regional samverkan inom vuxenutbildningen. Regeringens förslag gällande yrkesvux har stor betydelse för samverkansavtalet. Dels finns villkor för att ta del av det utbyggda yrkesvux, som innebär krav på att ansökande kommuner själva finansierar minst motsvarande antal utbildningsplatser. Dels avser Regeringen att reservera delar av satsningarna på yrkesvux och lärlingsvux för elever inom svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk inom komvux och särskild utbildning för vuxna (särvux) på grundläggande nivå. Avtalet gäller: Enköpings kommun, Heby kommun, Håbo kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun, Älvkarleby kommun, Östhammars kommun. Andra angränsande kommuner kan teckna hängavtal. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Avtalet förutsätter ett kontinuerligt samråd i 9 kapReSam. 37 § KLSamrådet ska ske via regelbundna möten dit samtliga rektorer för kommunernas vuxenutbildning i länet bjuds in. Syftet är att skapa en flexibel och anpassad vuxenutbildning i Uppsala län utifrån kommunernas skiftande behov och förutsättningar. När det gäller yrkesutbildningar specifikt sker samråd och beslut om utbud från en gemensam bedömning av arbetslivets behov. Samråd om utbud när det gäller yrkesutbildning ska ske vid minst två tillfällen per år. Det beslutade utbudet presenteras gemensamt i en katalog över yrkesutbildningar i länet. Även tidigare har när det funnits bestämmelser gäller utbildningsplatser inom Yrkeshögskolan (YH) kan ett samarbete mellan kommunerna ske och kanaliseras ut via samma katalog. Alla ersättningar mellan avtalsbundna kommuner regleras genom överenskommelse mellan de aktuella kommunerna. Avgifter för utbildningskostnader för elever från andra kommuner inom avtalet bör vara samma som möjliggjort för kommuner att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts av reglering i 9 kapegna kommuninvånare. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner Utifrån kommunernas olika kapacitet och regioner har förbättratsorganisation kan administrativa avgifter förekomma. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet Dock ska priset för de uppgifter avtalsbundna kommunerna alltid vara gynnsammare än mot kommuner som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har ingår i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunernaavtalet. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås yrkesvux ska kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar, som motsvarar de behov som finns i olika regioner, är det lämpligt att två heltidstjänster avsättsutbildningarna både planeras och genomförs på regional nivå, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas av flera kommuner i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetensamverkan.

Ärendet. Den 1 juli 2018 infördes en generell rätt Personligt ombud riktar sig till kommunal avtalssamverkan i 9 kap. 37 § KL. Även tidigare har det funnits bestämmelser personer som möjliggjort för kommuner att överlåta på en annan kommun är 18 år eller äldre, med psykiska funktionsnedsättningar samt betydande och väsentliga svårigheter att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts aktiviteter på olika livsområden. Stöd till kommunerna utgår i form av reglering stadsbidrag för att kunna erbjuda insatser för målgruppen över hela landet. Att tillhandahålla personligt ombud är dock inte obligatoriskt, eller lagstadgat verksamhet. Verksamheten syftar till att den enskilde ska • ha bättre möjligheter att påverka sin livssituation och vara delaktig i 9 kapsamhället • ha möjligheter att leva ett mer självständigt liv och få en förbättrad livssituation • ges möjligheter att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor samt rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. 37 § KL vilket har medfört Verksamheten syftar även till att samverkansmöjligheterna för • få myndigheter, kommuner och regioner att samverka utifrån den enskildes önskemål och behov, och att • ge underlag till åtgärder som kan förebygga brister ifråga om att den enskilde kan få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service. Socialstyrelsen har förbättratsregeringens uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna fördela statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet Statsbidraget utgår som ett bidrag till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet lönekostnaden för de uppgifter personliga ombuden. Statsbidraget har inte uppräknats under flera år. Regeringen beslutade dock i höstbudgeten år 2019 om en treårig höjning av anslaget till personligt ombud. Under perioden 2020–2022 är regeringens avsikt att avsätta 130 miljoner kronor per år för verksamheten. Bidrag utgår från kostnader för en årsanställning och antalet sökta ombudstjänster i förhållande till det totala anslaget. Personliga ombud finns i 247 av landets 290 kommuner under år 2020. Många kommuner uttrycker sedan flera år tillbaka en oro för att kommunernas kostnadstäckning påverkas negativt när fler kommuner ska dela på statsbidragspotten. Det resulterar i att ju fler kommuner som avtalet omfattaretablerar verksamheten, desto mindre blir kommunernas medelstilldelning per årsanställning. Den kommun Det har föranlett att bidraget i dagsläget endast täcker delar av lönekostnaden för ombuden men inte de fasta kostnaderna som åtar sig verksamheten har. Socialstyrelsen lämnar årligen en lägesrapport till regeringen om verksamheten med personliga ombud. I Socialstyrelsens lägesrapport för år 2020 framkommer att utföra verksamheten med personliga ombud oftast drivs i kommunal regi. I lägesrapporten från Socialstyrelsen framkommer även att kommunerna rapporterat att grupper som söker stöd från personliga ombud är på väg att förändras. Kommunerna ser att det har skett en uppgift ökning från följande grupper: • unga vuxna personer med neuropsykiatriska diagnoser, • personer med fysiska funktionsnedsättningar, • personer med utmattningssyndrom, • hushåll med hemmavarande barn där flera i familjen har behov av stöd. Kommunen är huvudman för någon annan kommun övertar alltså verksamheten med personliga ombud. Samtidigt är det av vikt att personliga ombud innehar en oberoende ställning i förhållande till socialtjänsten. Personliga ombud representerar varken myndigheter eller vårdgivare. Det är klienterna som söker kontakt med de personliga ombuden som är uppdragsgivare. Personliga ombud arbetar på två nivåer: en individuell nivå där deras funktion är att hjälpa klienter att få mer kontroll över sin vardag (empowerment) genom att till exempel se till så att vård, stöd och omsorgsinsatser samordnas. Ombuden arbetar också på en strukturell nivå med att upptäcka och rapportera så kallade systemfel till Socialstyrelsen och till ledningsgrupp Yrkesföreningen för personliga ombud (YPOS) har arbetat fram ett dokument som beskriver arbetsområden och arbetsuppgifter för personligt ombud. Personligt ombud bör inte det övergripande ansvaret dela lokal med andra verksamheter och inte heller ha en delad tjänst som kan påverka rollen som personligt ombud, detta för uppgiftenatt bibehålla sin roll och tydligt stå på klientens sida. Socialstyrelsens rekommenderar att personliga ombud bör ha ca 15 klienter per heltidstjänst. Verksamheten med personliga ombud har varit upphandlad på entreprenad sedan år 2009. Verksamheten drevs i kommunal regi mellan 2003–2009. Sedan oktober 2018 driver Stiftelsen Bräcke Diakoni verksamheten med sex personliga ombud på uppdrag av omsorgsnämnden. I samband med den senaste upphandlingen så beslutade nämnden att utöka antalet personliga ombud från fyra till sex heltidstjänster. Detta innebär också att beslut som omfattas mot bakgrund av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har de höga antalet klienter i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetenverksamheten.

Ärendet. Den 1 juli 2018 infördes Kommunfullmäktige i Stockholm stad har beslutat att göra en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i 9 kapomfattande satsning på e- förvaltning. 37 § KL. Även tidigare har det funnits bestämmelser som möjliggjort för kommuner att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts Stadens invånare, företag och besökare ska erbjudas ett större utbud av reglering i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner och regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd i tjänster inom den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet för de uppgifter som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiftenkommunalt finansierade servicen via olika kanaler. Detta innebär också kommer att beslut som omfattas öka kvaliteten för den enskilde invånaren och effektiviteten i handläggningen, vilket på sikt leder till kostnadsbesparingar. För att ytterligare förbättra tillgängligheten och få en mer enhetlig handläggning av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) ärenden har i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlättanu, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resursere-förvaltning, men också införandet av kontaktcenter i Stockholm utretts av stadsledningskontoret. Med kontaktcenter avses att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan utbildad personal inom olika verksamhetsområden utifrån som t.ex. förskolefrågor, bygglov, miljö, renhållning tar hand om och löser inkommande ärendet direkt istället för att koppla vidare längre in i organisationen. Kontaktcenter Stockholm ska kommunicera med invånarna på deras villkor, huvudsakligen via telefon, men även via e- tjänster, e-post, SMS m.m. Stadsledningskontoret föreslår att Kontaktcenter Stockholm inrättas från 1 september 2008 och att ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Servicenämnden ansvarar för kontrakt, avtal, lokalförhyrningar och liknande från 1 september, men kontaktcenterverksamheten startar sitt arbete mot invånare, företag och besökare successivt från 1 november. Därmed överförs också ansvaret för Äldre Direkt från Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd till servicenämnden. Förutom ledning och kontaktcenterverksamhet ska servicenämnden även etablera en analys- och strategifunktion. Kontaktcenter Stockholm föreslås utgöras av två kontaktcenter. Den ena föreslås placeras i tekniska nämndhuset och ska inriktas på de aspekter frågor som lyfts fram rör de verksamheter som finns lokaliserade där eller som är anslutna till växeln i SKR:s rapportserietekniska nämndhuset. Syftet Initialt gäller det exploateringsnämnden stadsbyggnadsnämnden, miljö- och grundtanken bakom eventuell samverkan var således hälsoskyddsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden (stadsarkivet), trafik- och renhållningsnämnden och Stockholms Bostadsförmedling AB. De frågor gällande stadsmiljö som huvudsakligen avser parkskötsel, vilket stadsdelsnämnderna ansvarar för, föreslås också tas emot och hanteras i tekniska nämndhusets kontaktcenter. Huvuddelen av stadens bolag avses också att tas om hand i tekniska nämndhuset. Familjebostäder utgår ifrån att ambitionen om att ha ett telefonnummer till Stockholms stad dit invånare, företagare och besökare kan ringa oberoende av ärende inte innebär att alla bolag och förvaltningar ska tvingas in i en gemensamt upphandlad telefonilösning. Bolaget har tidigare varit en del i den av staden centralupphandlade telefonilösningen, men valde inför den senaste centrala upphandlingen att söka en egen lösning på grund av dåliga erfarenheter. För en liten organisation som Familjebostäder gick det inte att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter den gemensamma upphandlingen få gehör för bolagets specifika behov. Bolaget har nu på egen hand upphandlat telefoni och växeltjänster från Telenor i ett avtal som löper fram till 2010-03-31. Avtalet innebär att säkra mobiltelefon är mottagningsenhet för både den fasta nummerserien som mobiltelefonnumret. Detta för att öka medarbetarnas tillgänglighet och utveckla kvalitetunderlätta för hyresgästerna att komma ikontakt med rätt person. Genom den nya telefonilösningen har svarsfrekvensen ökat markant och kundnöjdheten hos våra hyresgäster kraftigt förbättrats. Att hänvisa våra hyresgäster att gå via en kontaktcenterorganisation med sina ärenden innebär enligt bolagets uppfattning en klar försämring. I frågor som rör felanmälan, minska sårbarhet tillval i lägenhetsunderhåll, bostadsbyte och uppnå en effektiv verksamhethyresjuridiska frågor har, enligt bolagets uppfattning, ett kontaktcenter uppenbart och tydligt sämre förutsättningar att lösa uppgiften. Man identifierade dödsbohandläggningen Verksamhetens karaktär kräver kontakter på olika nivåer inom bolaget eftersom det handlar om att hitta den bästa lösningen för kunden i varje specifikt fall. Att vara nära kunden är avgörande. Bolaget har i samband med upphandlingen av Telenor köpt ut sin gamla mobilnummerserie från Tele 2 för att göra det möjligt att ha mobilnummer som är identiska med de fasta numren. Tanken att lansera ett prioriterat verksamhetsområde nytt gemensamt nummer för hela staden är av denna anledning inte särskilt lämpligt. Familjebostäder har ingen egen bostadskö för personer som idag inte är hyresgäster hos bolaget. All förmedling av bostäder till nya hyresgäster sker genom bostadsförmedlingen. Den fråga som skulle vara lämplig att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen hantera inom ramen för tilldelade resurserett kontaktcenter är lokalerbjudanden. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda Genom kontaktcentret kan företagare och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, andra som är ute efter kontors- eller butikslokaler få tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering hela stadens utbud. Att teckna kontrakt m. m. xxxxxxxx självfallet av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetenrespektive lokalägare.

Ärendet. Den 1 juli 2018 infördes Stockholms Stadsmission ansvarar för driften av två personliga om bud för hemlö- sa med psykiska funktionshinder. Statsbidrag utgår till en generell viss del av kostnaderna och länsstyrelsen har tillsynsansvar. Årliga redovisningar sker av verksamheten. Arbetsuppgifterna för de personliga ombuden är att skapa kontakt med enskilda som har behov av stöd att tillsammans med den enskilde identifiera och formulera dennes behov av vård, stöd, service och sysselsättning att tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs och på den enskildes uppdrag ordna möten med de organisationer som kan bidra till att höja den enskildes livskvalitet att påtala brister i stödsystemet, i bemötandet och i samverkan att bistå och – om fullmakt finns – företräda den enskilde i kontakterna med olika myndigheter etc. att stödja och underlätta så att den enskilde får vård, stöd och service utifrån egna önskemål, behov och lagliga rättigheter. De enskildas rätt till kommunal avtalssamverkan psykiatriska insatser/vård måste uppmärksammas att vid behov slussa vidare (”länka”) till personliga ombud vid stadsdelsför- valtningar och/eller andra instanser att delta i 9 kapsamordnings-/ledningsgruppens möten och rapportera viss statistik och redovisning. 37 § KLMålgruppen för ombudens arbete är i första hand hemlösa personer, som är 20 år och äldre utan tillhörighet i stadsdelsförvaltning med enbart psykiska funktions- hinder eller hemlösa personer enligt ovan med psykiska funktionshinder där miss- bruket inte är dominerande. Även tidigare Det psykiska funktionshindret ska innebära stora hin- der för ett fungerande vardagsliv eller att behov av vård, stöd och service från flera samhällsorgan finns. Personerna ska ha sin hemvist i Stockholm och enligt 2- årsregeln tillhöra Enheten för hemlösa (Efh). Andra personer ska länkas vidare till stadsdelsförvaltning eller annan kommun. De personliga ombuden ska verka för ett smidigt samarbete med samtliga organi- sationer som är berörda, t.ex. landstingets psykiatriska mottagningar/avdelningar, försäkringskassan m.fl. och anhöriga och god man/förvaltare. Samverkan i enskil- da ärenden kan ske efter överenskommelse med den enskilde. De personliga ombuden har det funnits bestämmelser ett nära samarbete med Efh. Samverkan bedrivs också med andra verksamheter som möjliggjort riktar sig till målgruppen: dagverksamheter för kommuner hem- lösa, uppsökare, härbärgen, boende och behandlingshem, beroendevården, frivil- lig- och klientorganisationer m.fl. Samverkans syfte är att överlåta på utveckla verksamheten och att bredda kunskapen om målgruppen och om de verksamheter som arbetar med hemlösa, missbrukare och människor med psykiska problem. För genomförandet har en annan kommun samordnings-/ledningsgrupp inrättats bestående av re- presentanter från Efh, landstingets psykiatri samt intresseorganisationer där de personliga ombuden är närvarande. Efh är sammankallande. Samordnings- /ledningsgruppen träffas några gånger per år eller vid behov enligt överenskom- melse för att utföra vissa uppgifter men gå igenom statistik och redovisning av verksamheten, problem och andra frågor av betydelse. Vid dessa regler har nu ersatts möten förs protokoll, som följs upp avseende överenskomna åtgärder. Utöver detta sker kontinuerlig uppföljning av reglering avtalet med entreprenören minst tre gånger per år. Biträdande förvaltningschefen som är upphandlingsansvarig är ord- förande vid dessa möten. Uppföljningarna protokollförs och justeras av bägge par- ter. Ett förslag till förbättrad verksamhets- och statistikredovisning arbetas för när- varande fram av förvaltningen. En svårighet i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner och regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet arbetet för de uppgifter personliga ombuden är att de inledningsvis vid kon- takt med en hemlös inte känner till personens tillhörighet. Det kan ta lång tid innan förtroende etablerats och en tillhörighetsutredning kan göras. 43% av de klienter som avtalet omfattarombuden hade aktuella under april 2009 tillhörde Efh. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har En dialog förs nu med Efh om hur andelen hemlösa i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter personligt ombud, som lyfts fram i SKR:s rapportserietillhör målgrup- pen, ska öka. Syftet Olika åtgärder planeras såsom informationsträffar med handläggare och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitetkontakt med boendeenheten Rågö, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare tar emot hemlösa med psykiska funk- tionshinder från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetenEfh.

Ärendet. Ärendet avser en uppföljning av avtal, insatser och samverkan mellan förvaltningen och utföraren från och med januari 2018 till och med februari 2019. Den 1 juli 7 februari 2019 träffade äldre- och socialtjänstens avdelnings- chef, familjeenhetens enhetschef och utvecklingssekreterare Söderstöds verkställande direktör (VD) för uppföljningsmöte, för att med utgångspunkt från avtalet, bedöma om öppenvårds- verksamheten fungerat som avsett. I januari 2019 lämnade Söderstöd en rapport för år 2018 infördes en generell rätt till kommunal avtalssamverkan förvaltningen. Söderstöd driver sin öppenvårdsverksamhet i 9 kapform av ett stödteam som erbjuder kvalificerade förändringsinsatser till barn, ungdomar och familjer. 37 § KLVarje insats initieras genom ett uppdrag från familjeenheten. Även tidigare Råd- och stödsamtal kan erbjudas utan insatsbeslut på initiativ av familjeenhetens mottagningsgrupp. Söderstöd träffar då familjen vid tre tillfällen, men har det funnits bestämmelser som möjliggjort för kommuner att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts av reglering i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner och regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt förlänga till anställd fem tillfällen. Dessa insatser övergår oftast inte till en behandlingsinsats. Men om Söderstöd bedömer att det behövs en behandlingsinsats görs en så kallad orosanmälan till familjeenheten. Stödteamet erbjuder följande insatser: • Familjeterapeutiskt arbete, inklusive motivationsarbete, med insatser utformade utifrån varje familjs speciella behov. Insatserna ska kunna utföras i den utförande kommunenfamiljens hem, även utanför kontorstid. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring • Praktiskt/pedagogiskt föräldrastöd i hemmet och miljö- terapeutiskt arbete i familjer, även utanför kontorstid. • Arbete med barn, ungdomar och deras familjer där det förekommer aggressivitet, hot om våld och våld. • Arbete med föräldrar som är i konflikt med varandra, insatser för föräldrar med behov av huvudmannaskapet för stöd i sitt föräldraskap. • Pedagogiska stödsamtal till barn och ungdomar, medverkan i utredningsarbete genom bedömning av samspel mellan barn och föräldrar. • Individuellt anpassade insatser, som exempelvis enligt KOMET-modellen eller samspelsbehandling. • Nätverksarbete och styrning av nätverksmöten. Under år 2018 har Söderstöd tilldelats 18 uppdrag och avslutat 19. Vid årets slut hade Söderstöd 10 pågående uppdrag. Räknat från år 2016 har Söderstöd haft 58 uppdrag, varav 46 varit familjearbete och 12 råd och stöd. Av de uppgifter som avtalet omfattar19 avslutade uppdragen har insatsen i sju fall avsett barn upp till 12 år och i 12 fall ungdomar 13 år eller äldre. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) Uppdragen har i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att genomsnitt tagit 35 timmar i anspråk och sträckt sig över sju månader, två uppdrag har stäckt sig över ett år. Av de 17 avslutade uppdrag som avsåg familjebehandling uppfylldes målen i nio fall, i fem fall delvis, medan det finns en del områden i tre fall saknades måluppfyllelse. I ärenden där måluppfyllelse inte har uppnåtts har orsaken, enligt Söderstöd, varit bristande motivation hos förälder/föräldrar, ungdom som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp vägrat medverka i den mängd behandling eller behov av mer omfattande insats i form av placering. De flesta ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurserhandlar om korta begränsade samtalsserier, men också att minska sårbarheteni två ärenden har omfattande insatser som löpt över lång tid gjorts. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer Många av ärendena rör föräldrar med svåra samarbetskonflikter efter skilsmässa eller barn som stannar hemma och inte kommer iväg till skolan. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande liksom svårigheter i Härrydaform av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD/ADD/autismspektrumstörningar bland både barn och föräldrar. • Metodutveckling och kompetens • Samarbete och kontinuitet • Kvalitet och kvalitetssäkring Nedan följer dessa mervärden, Lerum, Partille och Mölndal om behov alltså det som förväntas av samverkan inom olika verksamhetsområden Söderstöd utifrån de aspekter som lyfts fram deras anbud i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetenupphandlingen.

Ärendet. Den 1 juli 2018 infördes Kommunen och TFAB har idag ett ramavtal för mark- och anläggningsarbeten som löper ut i september 2023, varför en generell rätt ny upphandling behöver genomföras. Upphandlingen planeras att resultera i ett ramavtal för mark- och anläggningsarbeten upp till kommunal avtalssamverkan i 9 kap10 mnkr. 37 § KLProjekt som överstiger 10 mnkr kommer att upphandlas separat då det bedöms som den mest kostnadseffektiva lösningen för kommunen. Även tidigare har det funnits bestämmelser som möjliggjort för kommuner att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts Upphandlingen planeras tillgodose behov av reglering i 9 kaplöpande mark- och anläggningsarbeten inom gata och beläggning samt park, stadsmiljö och naturmark. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner Arbetena kan avse såväl nybyggnads-, tillbyggnads- och regioner har förbättratsombyggnadsarbeten. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts mark- och anläggningsarbeten avses arbeten inom exempelvis gång- och cykelväg, motortrafikerad väg, finplanering, plantering, schakt, VA och plattsättning. Upphandlingen planeras genomföras genom öppet förfarandet i enlighet med lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Kommunen kommer att anta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden, baserat på utvärderingsgrunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet. Anbudsgivarnas förmåga att leverera kvalitativa projekt planeras ligga till grund för erhållet mervärde. Xxxxxxxx planeras att tecknas med fem entreprenörer, förutsatt att så många anbudsgivare kvalificerar sig. Kommunen planerar, till skillnad från idag, att välja två avropsmetoder beroende på värde på det projekt som avropas. Detta för att bättre tillvarata konkurrensen på marknaden, säkerställa leverans samt kostnadseffektiva projekt, när värdet på projektet blir högre. För projekt till ett värde upp till 2 mnkr nyttjas rangordning. När ett behov uppstår kontaktas den entreprenör som rangordnats som nummer ett. För projekt med ett värde mellan 2 till 10 mnkr nyttjas förnyad konkurrensutsättning. När ett behov uppstår kontaktas samtliga ramavtalsentreprenörer och får möjlighet att inkomma med ett anbud på det specifika projektet. Avtalet kommer att upphandlas som ett ramavtal med planerad avtalsstart i september 2023 och omfatta en löptid om två år med möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet för de uppgifter som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlättaårs förlängning, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering maximal avtalstid är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de därmed fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetenår.

Ärendet. Den Yrkesresan är ett nationellt koncept för introduktion och kompetensutveckling i socialtjänsten. Konceptet syftar till att ge kvalitet och likvärdighet i mötet mellan socialtjänstens medarbetare och invånare. Målet är att kommuner ska få ytterligare kunskap, kraft och kompetens att utveckla socialtjänsten genom att samla och tillgängliggöra bästa tillgängliga kunskap. Konceptet är ett samarbete mellan kommunal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen och andra relevanta myndigheter bidrar med kunskapsunderlag. Yrkesresan samordnas av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Under en sjuårig avtalsperiod som påbörjas 1 juli 2018 infördes 2021, ska fem yrkesresor för olika verksamhetsområden inom socialtjänsten produceras och lanseras. Under hösten 2021 påbörjas den första yrkesresan för medarbetare inom myndighetsutövning i social barn- och ungdomsvård. Ett inriktningsbeslut finns om att ta fram en generell rätt yrkesresa för bland annat utförarverksamhet inom äldreomsorgen. En förstudie för yrkesresan inom vård och omsorg har gjorts och den kommer att ligga till kommunal avtalssamverkan grund för ytterligare en förstudie för hur yrkesresan inom äldreomsorgen kan se ut. Yrkesresorna består av ett kvalitetssäkrat innehåll som paketeras och tillgängliggörs via en digital lärplattform samt genom kursdagar och kollegialt lärande. Målgrupp är medarbetare, arbetsledare och chefer. Kommunernas efterfrågan och finansiering av tjänsten är basen för konceptet yrkesresan. Förutom detta förutsätts också kommunerna administrera användare i 9 kap. 37 § KL. Även tidigare har det funnits bestämmelser som möjliggjort för kommuner att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts av reglering lärplattformen, bidra med utbildare, medverka i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner utvärdering och regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd utveckling och bidra i den utförande kommunenregionala planeringen. Avtalssamverkan Kostnaden för tjänsten påverkas av antalet deltagande kommuner, för närvarande cirka 80 % av landets kommuner. Ersättningen är i nuläget 2,28 kronor per kommuninvånare och avtalsår (avtalsåret sträcker sig från juli-juni). Kostnaden baseras på antalet invånare i kommunen den 1 november föregående år och betalas årsvis till Sveriges Kommuner och Regioner. För Malmö stads del innebär detta i nuläget en uppskattad totalkostnad för deltagande i Yrkesresan med cirka 793 000 kronor per år. I detta ingår inte någon förändring kostnader för eventuella vikarier då ordinarie personal deltar i utbildningen. Samtliga socialnämnder avser delta i Yrkesresan. Arbetsmarknads- och socialnämnden föreslås vara den nämnd som är avtalsslutande part med SKR. Funktionsstödsnämnden och hälsa-, vård- och omsorgsnämnden föreslås därför ställa sig bakom avtalet. Ekonomisk fördelning av huvudmannaskapet för de uppgifter som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig kostnaden kommer att utföra ske mellan nämnderna med en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiftentredjedel per nämnd. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner en kostnad om cirka 264 000 kronor per nämnd och regioner (SKR) har i år vilket ger en rapportserie tittat särskilt totalkostnad per nämnd på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt att underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal cirka 1,8 miljoner över hela avtalsperioden om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetensju år.

Ärendet. Den 1 juli 2018 infördes en generell rätt Zinkgruvan Mining vill sponsra Askersunds kommuns skatepark med ett engångsbelopp på 200 000 kronor. De sponsrar Sjöängens scenkonst med 100 tkr årligen från 2017. Det sponsringsavtalet har förnyats från 2022 med syfte att bl.a. främja professionella kulturupplevelser/evenemang för barn och unga. Zinkgruvan Mining sponsrar även kommunens sommarsimskola sedan flera år. Ur kommunens riktlinjer för sponsring: Sponsring/medfinansiering innebär ett avtal till ömsesidig nytta mellan två eller fler parter, där den ena parten förbinder sig lämna ersättning i form av kontanta medel, varor och/eller tjänster, och den andra parten som motprestation tillhandahåller t.ex. exponering av företagsnamn, varumärke eller varor och tjänster till nytta för den ena. Respektive styrelse/nämnd beslutar om godkännande av mottagning av sponsring/medfinansiering av kommunal avtalssamverkan i 9 kapverksamhet. 37 § KLDet ska råda rimlig proportion mellan ersättningen och motprestationen. Även tidigare har Vid sponsring ska hänsyn tas till objektivitetsprincipen och likabehandlingsprincipen. Samarbetet ska präglas av öppenhet och kunna granskas av allmänheten utan risk för bristande tilltro. När kommunen tar emot sponsring är följande viktigt: Sponsringen får inte komma att inkräkta på det funnits bestämmelser som möjliggjort för kommuner att överlåta politiska handlingsutrymmet eller vara utformat på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts av reglering i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner och regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet för de uppgifter som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett sätt som påverkar verksamhetens mål. Sponsringen får inte tillämpas så att underlättakärnverksamheten blir beroende av den. Sponsringen får inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörliga syften. Krav på inflytande eller medbestämmande från externa intressenter över verksamhetens innehåll eller beslutsprocess får inte förekomma. I riktlinjerna anges att följande ska beaktas i bedömningen när kommunen tar emot sponsring: • Att företaget drivs seriöst och inte har skulder till det offentliga. • Att sponsorns verksamhet är förenlig med Askersunds kommuns varumärke och/eller Askersunds destinationsvarumärke. • Att företaget följer god marknadsföringssed. Förvaltningens bedömning är, effektivisera efter att ha vägt in synpunkter och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutvecklingolika aspekter, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda för eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna sponsringen kan täcka upp för varandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att i ett senare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I utredningen föreslås också att boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. I dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av bistånd till begravningskostnader som hanteras av socialsekreterare på försörjningsstödsenhetengodkännas.