Common use of Ärendet Clause in Contracts

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 och består av ett antal upp- drag som syftar till att utreda om finansieringsordningen för läkemedel och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i ett hållbart system. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandet. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Från Open Infra Core inkom 2022-03-23, till samhällsbyggnadsförvaltningen, en skriftlig förfrågan om att avvika från tecknat avtal om stamnät mellan noderna Gesebol telestation och består av ett antal upp- drag Olsfors telestation i den del som syftar till gäller anslutande sträckning mot noden i Olsfors (bilaga 2). Genom avtalet har Open Infra förbundit sig vid att utreda om finansieringsordningen för läkemedel bygga en fiberstam mellan Olsfors telestation och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål Gesebol telestation för att säkra jämlik tillgång fibrera Gesebols telestation. Styrgruppen för bredband har vid planberedning 2022-03-23, blivit informerade om avtalspartens önskan om att avvika från bindande villkorat avtal. Open Infra föreslår en ändring av noden i Olsfors utan påverkan på övriga krav enligt avtal och upphandling. Vidare beskriver Open Infra i sin förfrågan att vid en förändring av sträckningen uppfylls fortsatt kravet att samtliga nätägare kan hyra fiber. Svartfiber hyrs från Göteborg till kostnadsef- fektiva läkemedel ny föreslagen punkt i ett hållbart systemOlsfors, detta via Olsfors telestation, därigenom kopplas punkten ihop med den nya stammen till Gesebol. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandetPå grund av avetablering av Gesebol telestation har denna nod redan fått justeras till Open Infras egen nod/station. Det övergripande målet Syftet med förslagen tidigare genomförd upphandling är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör Bollebygds kommun och VGR ska stötta projektet ekonomiskt så att fiber erbjuds/byggs till hushåll och företag i hela kommunen. Då sträckan är en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras VGR utpekad brist ansvarar kommunen för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt prisdriva frågan om stamnät. Avsikten Inför detta beslut har dialog, om föreslagen avvikelse, skett med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89VGR.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Tilläggsavtalet med bilagor är ett tillägg till avtalet som tecknades i samband med skatteväxlingen och består ansvarsöverförandet av kollektivtrafik. Detta avtal finns med som bilaga och nedan benämnt HA. Syftet med skatteväxlingen och det avtal som tecknades i samband med beslutet, var att skapa ett antal upp- drag som syftar till att utreda om finansieringsordningen samlat sammanhållet system för läkemedel allmän och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringarsärskild kollektivtrafik. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i ett hållbart system. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandet. Det övergripande målet Syftet med förslagen tilläggsavtalet och samverkansbilagan är att skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan parterna och en förståelse för hur den offentligt finansierade kollektivtrafiken fungerar och kan effektiviseras och samutnyttjas. För att komma vidare i arbetet med utvecklingen av kollektivtrafiken efter skatteväxlingen är det viktigt att träffa avtal som förtydligar och förbättrar samverkan mellan Region Dalarna och Dalarnas kommuner. Förslag till avtal har skickats ut på remiss från regionen och behandlades av Borlänges kommunstyrelse 220315 där ett långsiktigt hållbart system antal synpunkter framfördes till regionen via ett yttrande. Vissa justeringar har gjorts i avtalen som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning nu har kommit till kommunen för beslut, men flertalet av läke- medelsynpunkterna som Borlänge kommun hade har inte justerats i avtalen. Utredningen föreslår Fortfarande finns oklarheter kring tillköp av extra trafik utifrån att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över inget trafikförsörjningsprogram finns ännu. Vidare står i avtalet att kommunen förbinder sig att tillämpa att gemensamt tillägg till det generella statsbidragetgemensamma skolskjutsreglementet, detta finns inte heller framtaget ännu. Nuvarande modell Forts. § 163 Ytterligare farhågor är att enligt avtalet skall en skatteväxling göras innebärande en överföring av ansvaret från och med 2023-01-01 för kostnadsutjämning riksfärdtjänst och handläggningen av tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst. Olika storlek på denna skatteväxling har diskuterats i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om olika forum och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförsmycket som ska skatteväxlas i öre anges ej i avtalet. Utredningen föreslår också En skatteväxling kan dessutom ske tidigast 2024. Vidare förbinder sig kommunen att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras fatta nödvändiga beslut kring skolornas ramtider för att möjliggöra prishöjning uppnå effektivitet i de fall tillgången kollektivtrafiken. Visserligen anges hänsyn till värdefulla riskeras kommunernas beslutsgång och resursutnyttjande men skrivningen är skarpare än den som finns i huvudavtalet rörande detta. Efter dialog med kommunens bildningssektor framgår att det inte är möjligt att anpassa alla skolors ramtider efter kollektivtrafikens önskemål. Angående fördelning av overheadkostnader (bilaga 3) framgår det inte hur det slår kostnadsmässigt. Dessa osäkerhetsfaktorer ligger till följd av grund för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel förslaget godkänna tilläggsavtalet och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal bilagorna med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89förbehåll.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 och består av ett antal upp- drag som syftar till Miljöbalkens 15 kapitel 11§ stadgar att utreda om finansieringsordningen ”för läkemedel och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i ett hållbart system. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandet. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen varje kommun ska det finnas en möjlighet renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för läkemedelsföretag att hos kommunen och en avfallsplan”. Både avfallsföreskrifter och avfallsplan ska beslutas av kommunfullmäktige. Gällande avfallsplan, gemensam för Lysekils, Sotenäs, Munkedals och Tanums kommuner, är från år 2008 och samtliga tidsangivelser för planens detaljerade mål har i och med 2015 års utgång passerats. Avfallsplanen behöver därmed revideras men omfattas inte av detta ärende. Gällande avfallsföreskrifter för Munkedals kommun antogs av kommunfullmäktige år 1994. Sedan dess har mycket hänt på avfallsområdet i Sverige. Den nationella avfallsförordningen, som påverkar även den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering kommunala avfallshanteringen, har reviderats i flera omgångar sedan 2008. Tillämpningen av arbetsmiljölagstiftningen inom renhållningsbranschen har skärpts nationellt och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag även detta behöver förtydligas i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag föreskrifterna för att stärka uppfölj- ningen kommunen ska kunna uppfylla kraven på en god arbetsmiljö för renhållningsarbetarna, vid insamling av läkemedelbåde sopor och slam. Nuvarande insamlingssystem, bland annat med hämtning enbart av blandat mat- och restavfall i den kliniska behandlingsforskningenett sopkärl, lever inte upp till nationellt antagna miljömål om insamling av matavfall till rötning. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla Plockanalyser på hushållens sopor till förbränning visar utöver stort innehåll av matavfall även på stora mängder förpackningar och tidningar - som redan idag borde sorterats ut till återvinning. Xxxxx föreslår därför både en genomgripande översyn av texterna i föreskrifterna och införande av ett nytt insamlingssystem som möjliggör insamling av både matavfall, förpackningar och tidningar fastighetsnära. Xxxxx överlämnar härmed förslag till nya produkter Lokala Avfallsföreskrifter, inklusive nytt insamlingssystem, för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdetbeslut i Munkedals kommun. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV Beslutsprocessen pågår samtidigt i kommunerna Munkedal, Sotenäs och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89Tanum.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 och består Kommunfullmäktige antog den 4 september 2017, § 77, detaljplan för del av ett antal upp- drag som syftar till att utreda om finansieringsordningen för läkemedel och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i ett hållbart system. I delbetänkandetRoslags-Näsby 28:7 mfl, december 2017 (dnr 4487Västra Roslags-17)Näsby, stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandet. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för syfte att möjliggöra prishöjning ny bebyggelse för bostäder, kontor, handel och skola. Detaljplanen vann laga kraft den 21 december 2018 och genomförandet av detaljplanen pågår. Täby kommun ansvarar bland annat för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar inom detaljplaneområdet. Kommunen höll under år 2014 en markanvisningstävling avseende anbuds- område 1I, 2D och 3A inom kommundelen Roslags-Näsby. De inkomna förslagen värderades i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd en samlad bedömning utifrån gestaltning, hållbarhet, genom- förbarhet och anbudssumma. BRF Blåbärsriset 24, ett samarbete där Bäck och Forss Gårdsradhusen AB: moderbolag var en av för lågt pristvå parter, lämnade in det vinnande förslaget och ett ramavtal godkändes av kommunfullmäktige den 24 november 2014, § 131. Efter att ramavtal tecknats avslutades samarbetet och en uppdelning av anbudsområdena gjordes mellan ingående bolag. Efterföljande marköverlåtelseavtal avseende anbudsområde 1I tecknades mellan Täby kommun och Bäck och Forss Gårdsradhusen AB och godkändes i kommunfullmäktige den 4 september 2017, § 76. Avsikten med finansieringsförslagen är avtalet var att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel bolaget skulle tillträda anbudsområde 1I, numera fastigheten Täby Blåklinten 1, mellan den 1 november 2018 och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering den 1 augusti 2020 för att stödja introduktion påbörja uppförande av kostsamma innovativa läkemedelbostadsbebyggelse i Roslags-Näsby. Under år 2020 har parterna dock kommit till insikt om att avtalet innehåller villkor och förutsättningar som gör avtalet, exempelvis cell- så som marköverlåtelseavtal betraktat, ogiltigt enligt Jordabalkens regler om köp av fast egendom. Ogiltigheten i avtalet grundar sig i den alltför långa s.k. svävarklausul gällande kommunfullmäktiges godkännande och genterapierdetaljplanens antagande och lagakraftvinnande, vilka är villkor som enligt Xxxxxxxxxxx får vara som längst två år. Parterna är dock överens om att fullfölja det genomförda anbudsförfarandet och åtgärda det oavsiktligt felaktiga avtalet genom att på nytt reglera marköverlåtelse och genomförande av ny bebyggelse inom Blåklinten 1. Av den anledningen har förslag till förnyat marköverlåtelseavtal upprättats. Det förnyade marköverlåtelseavtalet följer samma huvudsakliga princip som det tidigare avtalet och grundar sig på bolagets vinnande förslag i markanvisningstävlingen. Då projektet fortskridit sedan avtalets undertecknande har marköverlåtelse- avtalet uppdaterats i enlighet med detta. Genom undertecknandet av detta avtal är parterna även överens om att på nytt reglera marköverlåtelsen och genomförandet av ny bebyggelse inom fastigheten. Till grund för detta avtal ligger därför fortsatt det vinnande förslaget i kommunens markanvisningstävling. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner följer samma huvudsakliga principer som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja2017 års marköverlåtelseavtal, men bl.a. då projektet fortskridit sedan dess har vissa bestämmelser i 2017 års marköverlåtelseavtal uppdaterats som en följd av detta. Förslaget till förnyat marköverlåtelseavtal innebär att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning Bäck och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar Forss Gårdsradhusen AB fullföljer sitt anbud och återupprepar sitt förvärv av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar fastigheten Blåklinten 1 av kommunen för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéernapåbörja uppförandet av bostäder. Enligt förslaget ska bolaget tillträda fastigheten Blåklinten 1 den nya lagen ska det finnas 10 december 2021 men erlägga köpeskillingen uppdelad på två tillfällen. Del av köpeskillingen erläggs på tillträdesdagen, den 10 december 2021, och resterande del (en möjlighet så kallad tilläggsköpeskilling) erläggs senast den 2 december 2024. Köpeskillingen delas upp då halva bebyggelsen ligger ovanpå ett garage som inte förväntas slutföras förrän år 2024. Detta garage är gemensamt för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medelflera fastigheter med andra fastighetsägare än bolaget. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår Marköverlåtelseavtalet reglerar även att en parlamentarisk utredning ser över bolaget ska följa den etiska plattformen (SOU 1995:5)av namn- och skönhetsrådet godkända gestaltningen samt hur bolaget ska arbeta med hållbarhetsfrågor i projektet. Diabeteshjälpmedel, insulin Vidare regleras även krav på byggstart samt hur bolaget ska samarbeta med kommunen och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin andra byggherrar. Bland annat ska bolaget uppföra ett gemensamt garage tillsammans med övriga fastighetsägare inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89kvarteret.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Rektor beslutade den 22 mars 2022 om uppdrag till universitetsdirektören att bilda en organisation för ett gemensamt och består av samordnat verksamhetsstöd vid KTH (V-2022-0218). Rektorsbeslutet var framförallt ett antal upp- drag inriktningsbeslut som syftar till att utreda om finansieringsordningen för läkemedel fastslog vad som ska ske; ett samgående mellan dagens GVS och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringarverksamhetsstödet vid KTH:s fem skolor. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju Ett övergripande mål för allt verksamhetsstöd är att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i det ska vara likvärdigt och tillgängligt över hela KTH för studenter, lärare, forskare och övrig personal. Effekten ska bli ett hållbart system. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandetverksamhetsstöd med hög kvalitet och effektivitet. Det övergripande målet innebär också att stödet utformas enhetligt, med förslagen automatisering och digitalisering som verktyg, där så är relevant och situationsanpassat med specialistkompetenser där det är mest ändamålsenligt. KTH samlar genom samgåendet sin beslutsförmåga inom verksamhetsstödet. Ansvaret för allt verksamhetsstöd vid KTH kommer att utgå från rektors delegation till universitetsdirektören som redan sedan tidigare kan delegera vidare till avdelningschefer vid GVS och i och med samgåendet även till de administrativa cheferna vid KTH:s fem skolor. Av beslutet om ett samgående framgår också att ett nästa steg är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas rektor beslutar om detta programdirektiv med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet övergripande planen för hur detta samgåendet ska ske med hänvisning till om genomföras under universitetsdirektörens ledning. Programdirektivet ska enligt inriktningsbeslutet innefatta en övergripande kartläggning och analys av olika stödområden, hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel stödbehoven inom utbildning och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, forskning samt KTH:s uppdrag som myndighet ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår identifieras i samband med detta att Esamgåendet, {{Dte_es_:signer2:date:format(date, "yyyy-hälsomyndigheten mm-dd") }} hur arbetet inför samgåendet ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen organiseras samt slutligen även hur samverkan med personalorganisationerna ska organiseras. Under mars till och med maj har avdelningscheferna och administrativ chef inom nuvarande GVS tillsammans med de administrativa cheferna vid skolorna genomfört en övergripande kartläggning och analys av olika stödområden baserat på en gemensam mall. Vårens kartläggningsarbete har karaktären av en grov inventering av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då olika stödområdena. Inventeringarna ska utgöra underlag för fördjupade kartläggningar och analyser inför kommande prioriteringar av utveckling av verksamhetsstödet och biläggs detta beslut om programdirektiv. Av rektors beslut i mars 2022 (V-2022-0218) framgår att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- lerrektor i oktober 2022 ska besluta om den övergripande organisationen för verksamhetsstödet vid KTH kopplat till samgåendet. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar I och regler med vårens dialoger och arbete är det redan nu möjligt att peka ut en övergripande organisering av verksamhetsstödet genom att skolornas verksamhetsstöd bildar fem nya avdelningar i det som fr.o.m. den 1 januari 2023 benämns KTH Verksamhetsstöd (VS). I det fortsatta utvecklingsarbetet ska säkerställas en långsiktigt hållbar organisering av verksamhetsstödets olika sakområden. I beslutet om KTH:s verksamhetsplan för läkemedel”, SOU 2018/892023--2025 kommer rektor att ge universitetsdirektören uppdraget att verkställa den fortsatta organiseringen av verksamhetsstödet vid KTH. Universitetsdirektören beslutar parallellt om verksamhetsplan 2023--2025 för KTH:s hela verksamhetsstöd. Den 1 januari 2023 sker ikraftträdande av samgåendet mellan dagens GVS och verksamhetsstödet vid KTH:s skolor. I och med ikraftträdandet antas benämningen KTH:s Verksamhetsstöd (VS) för hela KTH:s verksamhetsstödsorganisation. {{Sig_es_:signer2:signature }} Kungl. Tekniska högskolan {{Sig_es_:signer1:signature }}

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes Socialnämnden har i beslut 2020-06-16, § 89, dels sagt upp befintligt avtal med Samhall, dels föreslagit att de medel (3,3 mnkr), f n i socialnämndens budgetram, som kommunen budgeterat för avtal med Samhall fr o m 2021 skall fördelas till de nämnder som ansvarar för den verksamhet som sker inom nuvarande avtals ram. En fördelningsnyckel baserat på de tjänster som berörs ger följande belopp fördelat per nämnd: Socialnämnd 1 552 tkr Kultur- och tekniknämnd 1 475 tkr Kommunstyrelse 194 tkr Barn- och utbildningsnämnd 97 tkr Kommunstyrelsen beslutade 200901 att avvakta med att fatta beslut i frågan omdisponering av driftmedlen för avtalet med Samhall, ge nämnderna i uppdrag att för kommunstyrelsen redovisa hur de avser att hantera de tjänster och anställda som berörs av uppsägningen av Samhallsavtalet samt att redovisningen ska ske senast på KS i november 2016 2020. Inom förvaltningen används Samhallsavtalet inom följande områden: Ridstadion arbetar fyra heltider i stallet för föreningen motsvarande en kostnad på 786 tkr. Sedan finns det 1 heltid med fastighetsskötsel och består en halvtid med lokalvård motsvarande en kostnad på 295 tkr. Bergeforsens SK arbetar en halvtid med kontor/administration för föreningen motsvarande en kostnad på 98 tkr. RSMH arbetar en halvtid med administration, lokalvård och sopplunch motsvarande en kostnad på 98 tkr. En heltid jobbar med lokalvård NCC Hallen, Tennishallen och torgtoaletten motsvarande en kostnad på 196,5 tkr. Upphandling av ett antal upp- drag som syftar till att utreda om finansieringsordningen för läkemedel och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål ramavtal för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i ett hållbart systemkunna avropa liknade tjänster är påbörjad inom kommunen. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandetDetta skulle kunna innebära samma avtalspart men det skulle också kunna innebära en ny avtalspart. Det övergripande målet scenariot innebär att nya personer skulle bemanna uppdraget enligt ovan. Andra scenarion till lösningen finns enligt nedan. Alternativ 1 om man vill fortsätta med förslagen samma personer ska antingen pengarna användas som bidrag till föreningarna och de får i sin tur teckna egna avtal Samhall. Alternativ 2 är att skapa ett långsiktigt hållbart system pengarna används som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning bidrag till föreningarna som i tur anställer personerna som är anställd av läke- medelSamhall idag. Utredningen föreslår För att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs det ska vara möjligt behöver personerna gå med på det eller att andra personer anställs. Föreningarna som nämns ovan har fått yttra sig över till alternativen samt vad detta stöd medför och vilka konsekvenser det generella statsbidragetskulle få om det inte fanns. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen Förvaltningens förslag är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör hitta individuella lösningar som passar respektive förenings behov enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall ovan eftersom behovet kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89se olika ut.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Kommunfullmäktige i Stockholms stad har beslutat att göra en omfattande satsning på e-förvaltning. Stadens invånare, företag och består besökare ska erbjudas ett större utbud av ett antal upp- drag som syftar tjänster inom den kommunalt finansierade servicen via olika kanaler. Detta ska öka kvaliteten för den enskilda invånaren och effektiviteten i handläggningen, vilket på sikt leder till kostnadsbesparingar. För att utreda ytterliga- re förbättra tillgängligheten och få en mer enhetlig handläggning av ärenden har införandet av kontaktcenter i Stockholm utretts. Föreliggande ärende inne- håller förslag om finansieringsordningen för läkemedel att Kontaktcenter Stockholm inrättas och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel detta åläggs servicenämnden. Med kontaktcenter avses att utbildad personal inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål olika verksamhetsom- råden (som exempelvis barnomsorg, bygglov, miljö och renhållning) tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att säkra jämlik tillgång koppla dem vidare längre in i organisationen. Kontaktcenter Stockholm ska kommunicera med invånarna på deras villkor, huvudsakligen via telefon, men även via e-tjänster, e-post och SMS. Arbetet sker i nära samarbete med e-tjänstprogrammet för att kunna effek- tivisera verksamheten med hjälp av e-tjänster och annan ny teknik. Servicenämnden ansvarar för kontrakt, avtal, lokalförhyrningar och liknan- de. Kontaktcenterverksamheten startar sitt arbete mot invånare, företag och besökare successivt från 5 november 2008. Därmed överförs också ansvaret för Äldre Direkt från Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd till kostnadsef- fektiva läkemedel servicenämnden. Förutom ledning och kontaktcenterverksamhet ska servicenämnden även etablera en analys- och strategifunktion. Kontaktcenter Stockholm föreslås utgöras av två kontaktcenter. Den ena föreslås placeras i ett hållbart systemtekniska nämndhuset och ska inriktas på de frågor som rör de verksamheter som finns lokaliserade där eller som är anslutna till växeln i tekniska nämndhuset. I delbetänkandetInitialt gäller det exploateringsnämnden, december 2017 stadsbyggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämn- den, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden (dnr 4487-17stadsarkivet), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen trafik- och renhållningsnämnden och Stockholms Bostadsförmedling AB. De frågor gällande stadsmiljö som huvudsakligen avser parkskötsel, vilket stadsdels- nämnderna ansvarar för, föreslås också tas emot och hanteras i slutbetän- kandettekniska nämndhusets kontaktcenter. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning Huvuddelen av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår stadens bolag avses också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidaretas om hand i tekniska nämndhuset. Möjlig- heten Den andra delen av Kontaktcenter Stockholm som etableras inriktas på frå- gor om äldreomsorg, förskola, utbildning, konsumentvägledning och övriga frågor som ofta innebär att hänvisa den som ringer till fri prissättning rätt område. Dess fysis- ka lokalisering får avgöras av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89servicenämnden.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Under våren 2000 genomfördes upphandling av avläsning, debitering och består uppföljning av ett antal upp- drag brukningsavgifter för vatten- och avlopp. Efter att utvärdering genomförts gjordes bedömningen att endast Roslagsvatten AB uppfyllde alla krav. Xxxxx- och byggnämnden antog den 13 juni 2000 Roslagsvatten som syftar till entreprenör. Ett avtal tecknades med Roslagsvatten, som då hade Österåker och Vaxholms kommun som ägare. Roslagsvattens ägarkommuner föreslog att utreda om finansieringsordningen för läkemedel och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel Täby kommun gick in som delägare i ett hållbart system. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandet. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter bolaget för att säkerställa producentoberoende information att kommunallagens lokaliseringsprincip tillämpades på rätt sätt. Täby kommun förvärvade 600 av bolagets 30 000 aktier enligt beslut i kommunfullmäktige den 23 november 2000 och fick därmed två procent ägarandel. Ägarandelen har därefter sjunkit till 1,1 procent då fler kommuner kommit att ingå i Roslagsvatten. I avtalet stadgas att Österåker och Vaxholms kommun har rätt att återköpa aktierna om det kliniska mervärdetsamarbetet sägs upp. Ut- redningen ser också behov Gällande avtal med Roslagsvatten AB angående avläsning, debitering och uppföljning av utökad omprövningsverksamhet hos TLV brukningsavgifter för vatten- och regionernaavlopp upphör den 31 december 2021. TLV ska Stadsbyggnadsnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 21 april 2020, §73, och gav då samhällsutvecklingschef i uppdrag att godkänna förfrågningsunderlag för upphandling samt att anta och skriva avtal med en leverantör. Samhällsutvecklingschef fick även få större möjligheter i uppdrag att följa upp läkemedel utreda förutsättningarna och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram handlingsplan för kommunens aktieinnehav i Roslagsvatten AB. Syftet med uppdraget var att ha en årlig prognos över läkemedelskost- nadernaberedskap om avtal tecknades med en annan leverantör än Roslagsvatten AB i den kommande upphandlingen. Ett nytt avtal avseende avläsning, föreslås slopasdebitering och uppföljning av brukningsavgifter för vatten- och avlopp har nu tecknats och det är återigen Roslagsvatten AB som fått förtroendet. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår Inga ytterligare åtgärder avseende Täby kommuns aktier i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89Roslagsvatten AB bedöms därför nödvändiga.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Motionen väcktes vid kommunfullmäktiges sammanträde den 3 juni 2015, § 92, av Xxxxxxxxxxx Xxxxxxx (SD) och består Xxxxx Xxxxxx (SD). Förslaget är att tillföra socialförvaltningen de resurser som behövs för införskaffande av nödvändiga tekniska hjälpmedel. Motionärerna anför att det inom socialförvaltningen råder brist på tekniska hjälpmedel, som hade kunnat underlätta och effektivisera personalens arbete, främst kring dokumentation och planering. Som exempel lyfts fram att med läsplattor och smarta telefoner skulle vissa dokumentationsmoment, framförallt vid resor kunna göras på plats eller i bil i direkt anslutning till klientbesök, så att dokumentationen sker direkt, och restiden kan användas effektivare. Även möjligheten till att läsa och skriva e-post utan att behöva vara på kontoret skulle underlätta och effektivisera arbetet. Socialnämnden har vid sammanträde den 19 oktober 2015, § 165, lämnat yttrande och förslag till beslut. Socialförvaltningens bedömning är att motionärernas ambition är synnerligen lovvärd. Användande av andra tekniska lösningar än de som finns tillgängliga idag skulle sannolikt kunna öka effektiviteten i handläggningen i flera avseenden, särskilt vid hembesök och längre resor. Samtidigt förutsätter detta att förvaltningen har tillgång till system som stöder denna typ av lösningar. forts. KS 2015/1594 1.2.6 Just nu görs en planering för hur upphandling av nytt verksamhetssystem ska genomföras, och att verksamhetssystemet stödjer mobila lösningar med bibehållen säkerhet är en förutsättning för att den förbättring som motionärerna beskriver ska kunna äga rum. I nuvarande avtal med leverantör av verksamhetssystem ingår inga mobila lösningar, utan dessa skulle få köpas till separat. I den preliminära upphandlingsunderlag som förberetts finns medtaget ett antal upp- drag som syftar till att utreda om finansieringsordningen kriterier gällande mobila lösningar, men upphandlingen är inte startad. Medel för läkemedel och förbrukningsartiklar denna sorts lösningar blir användbara först när de kan bli en realitet, vilket i nuläget alltså inte är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i ett hållbart system. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandetfallet. Det övergripande målet förefaller därför olämpligt att redan i nuläget avsätta pengar från kommunstyrelsens reserv för ett ändamål som inte kan uppfyllas detta budgetår. Det är utredarens bedömning att socialnämnden bör hantera frågan internt genom att antingen bedöma och prioritera behovet i sin egen budgetprocess med förslagen ett eventuellt äskande som resultat, eller i prioriteringen av sina medel när beslut om internbudget tas. Sådana prioriteringar eller beslut behöver i sin tur baseras på kostnadsberäkningar utifrån vad upphandlingen av verksamhetssystem ger vid handen när den är slutförd. Socialnämnden KS 2015/1596 1.2.6 Akten Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 10 december 2015, § 245 att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89bordlägga ärendet.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Ramavtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, ska revideras med inriktning att skapa ökade incitament att bygga rationellt och består av kostnadseffektivt i samband med ny-, om- och tillbyggnader. I samband med revideringen föreslås ett antal upp- drag som syftar till att utreda om finansieringsordningen för läkemedel och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål andra justeringar för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel förbättra och förtydliga hyresförhållandena mellan SISAB och inhyrande nämnder gällande de pedagogiska lokalerna. Det reviderade avtalet benämns samverkansavtal för att betona parternas gemensamma ansvar för att med kommunkoncernnyttan i ett hållbart systemfokus alltid eftersträva effektiva lösningar. Avtalet gäller från och med den 1 april 2018. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen samband med nybyggnad av skollokaler införs ett riktvärde i form av investeringsutgift per ny plats för förslagen i slutbetän- kandetatt beräkna det administrativa tillägg som utgår till SISAB baserat på projektkostnaden. Riktvärdet uppgår till 400 000 kronor. Det övergripande målet administrativa tillägget differentieras och uppgår till 1,8 procent om riktvärdet överskrids och 5,0 procent om det underskrids. Ett incitament skapas härmed för parterna att i alla led söka hålla nere projektkostnaderna. En tolkningsgrupp finns kopplad till samverkansavtalet som ska följa upp och utvärdera den nya incitamentsmodellen. Arbetsgången och de olika skeden som gäller i samband med förslagen om-, ny- och tillbyggnad samt förvärv med mera har förtydligats i samverkansavtalet. Olika schabloner som ingår i samverkansavtalet kompletteras och justeras till 2018 års nivå. För nybyggda skolor/förskolor införs en ny lägre energischablon baserad på dessa byggnaders bättre energiprestanda. Ansvaret för viss larmöverföring överförs från hyresgästerna till SISAB. Årskostnaden för detta åtagande uppgår till totalt cirka 3,0 mnkr för vilket SISAB kompenseras med en höjd schablon om 2 kronor per m2 och år. Det är sannolikt att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning behovet av läke- medelatt SISAB hyr lokaler på marknaden för att därefter hyra ut vidare till nämnderna kommer att öka. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas Avtalet kompletteras därför med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet regler för hur detta inhyrningar från tredje part ska ske med hänvisning hanteras. Vissa förtydliganden görs i den ansvarsfördelning gällande drift och underhåll som är fogad till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförssamverkansavtalet. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning Utöver förslag på revidering av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel samverkansavtalet föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner antal åtgärder nedan som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska ligger utanför vad som regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdetsjälva avtalet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot möjliggöra en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag utveckling av fastighetsbeståndet samt för att stärka uppfölj- ningen finansiera vissa merkostnader. Många äldre mindre förskolor behöver ersättas. Ett avgränsat projekt som omfattar 10 förskolor föreslås där dessa kan ersättas med nya moderna dito i form av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningenpermanenta prefabricerade modulhus. Läkemedelsverket Projektet ska utvärderas inför en eventuell fortsättning. På grund av reducerad avdragsrätt för koncerninterna räntor behöver SISAB kompenseras för ökade kostnader som beräknas till 18 mnkr för 2018. En särskild räntekostnadsschablon införs för detta som uppgår till 16 kronor per m2 och år. Ett antal utvecklingsaktiviteter föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV förenkla processer och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår ansvarsfördelning i samband med detta om- och tillbyggnationer. Syftet är underlätta och göra arbetet mer förutsägbart genom att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar pröva om olika kostnader kan fördelas efter generella modeller i stället för att stödja regionerna diskuteras särskilt i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89varje enskilt projekt.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes Polismyndigheten och kommunen har enats om att inom kommunen uppföra nytt polishus för verksamheten i nordostsektorn/Södra Roslagen, då nuvarande lokaler i Täby centrum inte uppfyller funktions- och verksamhetskrav. För att möjliggöra detta har kommunfullmäktige den 14 juni 2021, § 115 godkänt avsiktsförklaring med polismyndigheten, avseende del av fastigheterna Rönninge 3:5 och del av Arninge 4:19. Avsiktsförklaringens giltighet är beroende av att kommunen innan den 31 december 2022 tecknar markanvisningsavtal med av polismyndigheten utsedd hyresvärd. Parallellt med arbetet att lokalisera ett nytt polishus i Täby har polismyndigheten bedrivit ett arbete med ett nytt polishus i bl a Järfälla kommun. Genom dom i kammarrätten den 2 november 2016 2022 (KamR mål 9370-21) om offentlig upphandling har domstolen meddelat att anskaffningsprocessen behöver göras om. I korthet får domen förstås som att inte endast byggentreprenaden utan även projekterings- och består genomförandeavtalen ska upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (2016:1145). Dessa kan således inte tecknas direkt med utsedd hyresvärd. Polismyndighetens bedömning är att även processen avseende polishuset i Arninge berörs och behöver göras om med anledning av ett antal upp- drag som domen. Polismyndigheten utreder för närvarande den fortsatta processen. Med anledning av denna bedömning behöver kommunen fatta beslut om tillägg till avsiktsförklaringen. Tillägget till avsiktsförklaringen syftar till att utreda om finansieringsordningen för läkemedel förlänga giltighetstiden med ett år och förbrukningsartiklar justera dess innehåll avseende processen så att den inte strider mot domstolens beslut. Förlängningen av avsiktsförklaringen innebär att kommunen, som tidigare, ska ges möjlighet att godkänna polismyndighetens val av hyresvärd. Förlängningen är ändamålsenlig samt villkorad dels av att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är polismyndigheten ingår avtal med utsedd hyresvärd senast till den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål för 30 juni 2023, dels att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i ett hållbart system. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandet. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas kommunen ingår markanvisningsavtal med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidraghyresvärd som polismyndigheten utser senast den 31 december 2023. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen Utöver dessa justeringar är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89avsiktsförklaringen oförändrad.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Den 1 juli 2018 infördes en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i 9 kap. 37 § KL. Även tidigare har det funnits bestämmelser som möjliggjort för kommuner att överlåta på en annan kommun att utföra vissa uppgifter men dessa regler har nu ersatts av reglering i 9 kap. 37 § KL vilket har medfört att samverkansmöjligheterna för kommuner och består regioner har förbättrats. Med införandet av nämnda bestämmelse har även införts en möjlighet till extern delegering, dvs. en möjlighet att delegera beslutanderätt till anställd i den utförande kommunen. Avtalssamverkan innebär inte någon förändring av huvudmannaskapet för de uppgifter som avtalet omfattar. Den kommun som åtar sig att utföra en uppgift för någon annan kommun övertar alltså inte det övergripande ansvaret för uppgiften. Detta innebär också att beslut som omfattas av delegationsförbud även fortsatt fattas av den överlåtande kommunen. Avtalssamverkan ska också enligt 9 kap. 38 § KL anmälas till fullmäktige. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i en rapportserie tittat särskilt på socialtjänstens område utifrån att det finns en del områden som kräver kvalificerad personal men där mindre kommuner kan ha svårt att komma upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två anställda och där avtalssamverkan kan vara ett antal upp- drag sätt att underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Skäl för avtalssamverkan kan till exempel vara behovet av att klara kompetensförsörjning och kompetensutveckling, att säkerställa tillgången till specialistkompetens, att bibehålla och utveckla kommunal service inom ramen för knappa resurser, men också att minska sårbarheten. I maj 2019 initierades dialog mellan socialchefer i Härryda, Lerum, Partille och Mölndal om behov av samverkan inom olika verksamhetsområden utifrån de aspekter som syftar till lyfts fram i SKR:s rapportserie. Syftet och grundtanken bakom eventuell samverkan var således att inom ramen för befintliga resurser skapa förbättrade möjligheter att säkra och utveckla kvalitet, minska sårbarhet och uppnå en effektiv verksamhet. Man identifierade dödsbohandläggningen som ett prioriterat verksamhetsområde att utreda om finansieringsordningen för läkemedel eventuell samlokalisering. Kommunerna har stora framtida behov av att klara kompetensförsörjning och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt kompetensutveckling, att utifrån detta föreslå förbätt- ringarsäkerställa tillgång till specialistkompetens, att minska sårbarhet och utveckla den kommunala servicen inom ramen för tilldelade resurser. En arbetsgrupp startades upp bestående av boutredare från Mölndal, controller från Härryda och utvecklingsledare från Lerum. Utredningen och kartläggningen färdigställdes i september 2021. Efter sammanvägning av olika faktorer såsom ärendemängd, invånarantal, bostadsstruktur, handläggningsfrågor, tillgång till ändamålsenliga lokaler, avstånd mellan kommuner med mera bedömde både arbetsgruppen och styrgruppen att en samlokalisering av dödsbohandläggningen av berörda kommuner bör ske. Fördelarna med en samlokalisering är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret en minskad sårbarhet vid frånvaro och ledigheter eftersom boutredarna kan täcka upp för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingenvarandra och arbeta aktivt i de olika kommunernas pågående ärenden. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål Det medför en ökad tillgänglighet gentemot invånarna och bättre möjligheter att i förekommande fall kunna genomföra hembesök. Den gemensamma kompetensen höjs och medför en ökad kvalitet i handläggningen. Idag hanterar 1,35 årsarbetare dödsbohandläggning för de fyra kommunerna. För att uppnå ovannämnda fördelarna föreslås att två heltidstjänster avsätts, vilket medför ökande kostnader. De ökade resurserna bedöms krävas i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp och kvalitetssäkras för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i ett hållbart systemsenare skede kunna dra nytta av effektivitetsvinster. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandet. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten boutredarna även handlägger ekonomiskt bistånd till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnaderbegravningskostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion dagsläget skiljer sig Lerums kommun från övriga kommuner då dödsbohandläggningen separerats från beviljande av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet bistånd till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering begravningskostnader som hanteras av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd socialsekreterare på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89försörjningsstödsenheten.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Enligt lagen om resekostnadsersättning för sjukresor (1991:419) har patien- ter rätt till bidrag för kostnader till eller från hälso- och består av ett antal upp- drag som syftar till att utreda om finansieringsordningen för läkemedel och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringarsjukvård. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i ett hållbart system. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandet. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna Region Norrbotten ansvarar för att inrätta en separat myndighetfastställa vilka regler som ska gälla, kallat Lä- kemedelsrådett ex egenav- gifter. Även Regionen ansvarar också för utbetalningen av bidrag till de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat patienter som väljer att organisera själv sin resa till hälso- och organisat- ion för kommittéernasjukvård. Enligt regionens regler har personer som inte kan ta sig på egen hand till sjukvården rätt till särskilda färdsätt (taxi, buss, tåg, flyg) utifrån vissa krite- rier. För att hålla kostnaderna på en rimlig nivå krävs att dessa resor organi- seras effektivt. Länstrafiken i Norrbotten AB regi upphandlar och samordnar resorna med taxi, specialfordon och buss. Resor med tåg och flyg admini- streras av regionens upphandlade resebyrå. Region Norrbotten kan se ett antal utmaningar i vården med utgångspunkt från den nya lagen ska demografin, det finnas så kallade demografiska försprånget. Arbetet för att möta dessa behov av förnyelse av vårdens organisering, tjänsteutveckling och arbetssätt har sammanfattats i strategin Vägen för framtidens hälsa och vård år 2035. Resor till och från vården kommer att påverkas av dessa utma- ningar och olika förändringar inom vården. Kostnaderna för sjukresor med taxi har ökat betydligt mer än kostnadsut- vecklingen i övrigt. En effektivare hantering av administration och genomfö- rande av transporter med taxi är därför nödvändig. Samtidigt finns behov av att mer effektivt styra resande mot kollektivtrafik, ur både ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Dessa utvecklingsbehov möts bäst i samverkan mellan regionen som beställare och Länstrafiken som trafikanordnare. Sedan 1997 finns det ett samverkansavtal mellan Region Norrbotten och Länstrafiken i Norrbotten AB avseende drift av beställningscentral och upp- handling av transporter med taxi och specialfordon för sjukresor. Sammantaget behöver samverkansavtalet mellan Region Norrbotten och Länstrafiken i Norrbotten AB ses över för att bättre kunna möta de framtida utmaningarna. Översynen av samverkansavtalet har skett i en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering partssammansatt grupp. Sam- verkansorganisation och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag ekonomisk ersättning är det enbart regionerna de områden som har den möjlighetenge- nomgått de största förändringarna jämfört med gällande avtal. Utredningen föreslår Intentionen har varit att statens styrning bör bli mer övergripande bygga vidare på nuvarande samverkansformer och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdetskapa förut- sättningar för framtida utvecklingsarbete, t ex digitalisering och samordning av samhällsbetalda transporter. Syftet är Samverkansavtalet gäller under perioden 2019-01-01 – 2020-12-31 med automatisk förlängning om tolv månader i taget. Parterna har rätt att öka möjligheter till styrning och uppföljningunder avtalsperioden säga upp avtalet med en upp- sägningstid av tolv månader. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag Samverkansavtal för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89sjukresor Divisionschef Service Regional utvecklingsdirektör

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Miljöförvaltningarna/-enheterna i Sjuhäradsområdet önskar ha ett kommunalt samverkansavtal enligt 9 kap 37 § kommunallagen och består därför har ett förslag till ett sådant tagits fram. Bedömning har gjorts att det är kommunfullmäktige i respektive samverkanskommun som är behörig part att godkänna avtalet. Det framtagna avtalet om samverkan inom miljö- och hälsoskyddsområdet och livsmedelsområdet mellan kommunerna inom Sjuhärad är baserat på SKR:s underlag. Chefer från de berörda förvaltningarna har sedan fått möjlighet att komma med synpunkter om vad avtalet måste innehålla för att det ska fungera i praktiken. Avtalet omfattar miljö- och hälsoskyddsområdet och livsmedelsområdet. Målet med avtalet är att kunna nyttja varandras personalresurser och därigenom öka kapaciteten, minska sårbarheten och öka effektiviteten. Vid behov ska kommuner som omfattas av avtalet kunna kontakta någon av de andra kommunerna för att be om hjälp. I avtalet benämns detta som att beställa uppdrag. Den tilltänkta uppdragstagaren har alltid rätt att inte anta uppdraget. Uppdragstagaren har rätt till ersättning från den andra kommunen för sitt arbete. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det vore fördelaktigt att ha en god samverkan med de andra kommunerna inom Sjuhäradsområdet, både för att kunna ta del av deras kompetens men också för att kunna sprida den kunskap som finns på den egna förvaltningen inom miljöbalkens och livsmedelslagens områden. Att samordna denna samverkan genom ett antal upp- drag samverkansavtal bedöms i dagsläget vara den bästa formen för att få tillstånd en samverkan som syftar kan börja gälla relativt omgående, även om andra typer av samverkan också kan utredas parallellt. Kommunfullmäktige beslutade på sammanträde 2020-06-10, § 90, att bifalla samhällsbyggnadsnämndens förslag och antog avtal för samverkan inom Sjuhärad inom miljöbalkens och livsmedelslagens område. Dock har det under hösten 2020 framkommit att några kommuner inte hann besluta och skriva på avtalet varvid avtalet inte kunde träda i kraft. Alla samverkanskommuner måste nu fatta beslut om avtal för samverkan återigen. Avtalsförslaget har också arbetats om i följande delar: Ändringar i formulering finns under avsnitten: -Bakgrund och syfte (omformulering – hette tidigare syfte tillagt stycken) -Under omfattning och avgränsning – tydliggörs vem som är uppdragsgivare -Beställning av uppdrag – här är det ändrat till att utreda om finansieringsordningen för läkemedel beställning och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen antagande av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel i ett hållbart system. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandet. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta uppdrag ska ske med hänvisning till om skriftligen -Personuppgifter – tillagt nytt avsnitt -Sekretess – tillagt som eget punkt -Arbetsgivaransvar och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också arbetsmiljöansvar – omformulering – framförallt att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna uppdragsgivaren ansvarar för att inrätta en separat myndighetinstruktioner, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat stöd och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska handledning och vad det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89innebär

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 I kommunfullmäktiges budget för 2020 slås det fast att stadens bolag och består av ett antal upp- drag förvaltningar ska arbeta för att ickestrategiska fastigheter ska avyttras. Stockholms Hamn AB (Hamnen) för egen del har i uppdrag att avyttra fastigheter som syftar till att utreda om finansieringsordningen inte är strategiskt viktiga för läkemedel och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig staden, samt att utifrån öka effektiviteten i drift av anläggningar och öka kundfokus. S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxxx (STEM) har ett budgetuppdrag att vid behov stödja nämnder och bolag i samband med försäljning av fastigheter samt att förvärva och förvalta fastigheter i avvaktan på exploatering. Mot bakgrund av detta föreslå förbätt- ringarinledde Xxxxxx en översyn av vilka av bolagets byggnader som inte är av strategisk vikt för hamnverksamheten och därmed möjliga att avyttra. Utredningen I detta ärende föreslås i linje med bolagens ägardirektiv en överlåtelse av 28 byggnader mellan Hamnen och STEM till en summa om 625 mnkr. Tio av byggnaderna ska bevaras och kommer att förvaltas och utvecklas vidare av STEM. 18 byggnader är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel huvudsakligen enkla byggnader/skjul som ligger inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingenstadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden i Frihamnen/Värtan. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål Dessa enkla byggnader kommer att förvaltas under en 5-10-årsperiod för att säkra jämlik tillgång därefter överlåtas vidare till kostnadsef- fektiva läkemedel exploateringsnämnden. Utöver de föreslagna bolags- och byggnadsöverlåtelserna i ett hållbart systemdetta ärende föreslås STEM få till uppdrag att förvärva ytterligare två bolag genom köp av så kallade lagerbolag (bolag som tidigare inte haft någon verksamhet) med vardera tre tillhörande dotterbolag. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandet. Det övergripande målet Syftet med förslagen detta är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår möjligheter för STEM att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till uppfylla kommunfullmäktiges direktiv om att genomföra fastighetsförvärv och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag försäljning i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik främja Stockholms utveckling och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel strategiska utvecklingsprojekt och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse förvärv för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89stadens framtida behov.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Från och består med den 1 juli 2018 finns det en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i kommunallagen (9 kap 37 §). De förvaltningar i Sjuhärads kommuner som ansvarar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område, ser fördelar med att ha möjlighet till kommunal avtalssamverkan. Ett förslag till avtal har arbetats fram gemensamt. Enligt 9 kap 37 § kommunallagen får en kommun ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun (avtalssamverkan). Sveriges kommuner och regioner (SKR) tog i september 2019 fram ett antal upp- drag som syftar underlag i syfte att underlätta för kommuner och regioner att nyttja möjligheterna till avtalssamverkan. Underlaget behandlar de vanligast förekommande rättsliga och praktiska frågeställningarna och ger exempel på hur de kan lösas i praktiken vid sådan samverkan. I underlaget redovisas också exempelklausuler för ett samverkansavtal. Det framtagna avtalet om samverkan mellan kommunerna inom Sjuhärad, är baserat på SKR:s underlag. Tjänstepersoner i respektive kommun från de berörda förvaltningarna har fått möjlighet att utreda lämna synpunkter om finansieringsordningen för läkemedel och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringar. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål vad avtalet måste innehålla för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel det ska fungera i ett hållbart systempraktiken. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandetAvtalet omfattar myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Det övergripande målet Syftet med förslagen avtalet är att skapa ett långsiktigt hållbart system kunna nyttja varandras personalresurser och därigenom minska sårbarheten samt öka kapaciteten och effektiviteten. Vid behov ska kommuner som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning omfattas av läke- medelavtalet kunna kontakta någon av de andra kommunerna för stöd. Utredningen föreslår Den tilltänkta uppdragstagaren har alltid rätt att dagens riktade statsbidrag inte anta uppdraget. Uppdragstagaren har rätt till ersättning från den andra kommunen för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidragetsitt arbete. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras avtal bör tecknas för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten samverkan med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnader. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna kommunerna inom läkemedelsområdetSjuhäradsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning Motsvarande avtal om samverkan finns idag inom miljö- och uppföljninghälsoskyddsområdet och livsmedelsområdet mellan kommuner inom Sjuhärad. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag Kommunfullmäktige godkände det samverkansavtalet i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89juni 2020.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Ludvika kommun har ansökt om medlemskap i RDM från och består av ett antal upp- drag som syftar med den 1 januari 2019. Direktionen för RDM förordar att utvidga förbundet till att utreda om finansieringsordningen för läkemedel omfatta även Ludvika kommun. Rekommendationen är att Ludvika ska antas som medlem från och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringarmed 1 januari 2019 i enlighet med den ansökan som skickats in. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål Det som talar för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel de nuvarande medlemmarna ska godkänna Ludvika kommun som ny medlem är att den större organisationen kan erbjuda ett bättre skydd för kommuninvånarna i de fem medlemskommunerna än vad som är idag, den större organisationen bör kunna effektivisera och dra nytta av stordriftsfördelar vilket medför lägre kostnader i framtiden. Slutligen medför den större organisationen ökade möjligheterna för personalen. För att de nuvarande medlemskommunerna ska anta Ludvika kommun som medlem ska ett hållbart systemavtal upprättas där villkor för medlemskapet regleras. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen avtalet ska särskilt regleras hur och i slutbetän- kandetvilken takt som nödvändiga investeringar ska ske. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör Vidare ska det även upprättas en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet plan för hur detta Ludvikas nuvarande organisation ska ske med hänvisning till om och effektiviseras, samt hur förslagen vinsterna från kostnadsutjämningsutredningen genomförsdessa effektiviseringar ska fördelas mellan RDM:s olika medlemmar. Utredningen föreslår också Utifrån det upplägg som föreslås kommer de ekonomiska konsekvenserna för de befintliga medlemskommunerna att nya prissättningsmodeller bli minimala. Kostnaden per invånare kommer att vara densamma även efter ett ev. medlemskap för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnaderLudvika kommun. I slutbetänkandet finns också de underlag som presenterats talas om stordriftsfördelar vilket på längre sikt torde innebära att de nuvarande medlemmarna kan göra besparingar. Storleken på dessa besparingar är dock inte utrett i dagsläget. Forts. § 57 Kommunstyrelsens beslut är enligt förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89från arbetsutskottet.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 I Uppsala kommun har personer som har beviljats insatsen ledsagarservice, enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och består service för vissa funktionshindrade (LSS), sedan 1 maj 2008 kunnat välja bland de av ett antal upp- drag som syftar till att utreda om finansieringsordningen nämnden godkända utförarna för läkemedel och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringarledsagarservice. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämndens förfrågningsunderlag för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel ledsagarservice enligt LOV har varje år i ett hållbart systemmindre eller större utsträckning omarbetats. I delbetänkandetdet förslagna förfrågningsunderlaget har delen som handlar om avtalsbrott förtydligats vad gäller ersättningsavdrag, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen i slutbetän- kandetvite och hävning av avtal. Det övergripande målet Syftet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet för hur detta ska ske med hänvisning till om och hur förslagen från kostnadsutjämningsutredningen genomförs. Utredningen föreslår också att nya prissättningsmodeller för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen insatsen ledsagarservice är att ge regionerna bättre förutsättningar den enskilde möjligheter att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel genomföra enklare aktiviteter och samtidigt kunna påverka sina kostnaderbryta den sociala isolering som kan uppstå på grund av funktionsnedsättning. I slutbetänkandet finns också förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske Den enskilde ska genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens insatsen ges möjlighet att utveckla sina personliga resurser och kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bortleva ett så självständigt liv som möjligt. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, Den enskilde ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen genom insatserna enligt LSS tillförsäkras ”goda levnadsvillkor”. Ledsagning enligt SoL ska tillförsäkra den enskilde ”skälig levnadsnivå”. Den tid som beviljas för ledsagning innebär ibland att ledsagaren följer den enskilde till de regioner dennes aktivitet och därefter hämtar personen där. Det som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det rödmarkerat i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även förfrågningsunderlaget är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89förändringar från föregående års förfrågningsunderlag.

Ärendet. Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 Ludvika kommun har ansökt om medlemskap i RDM från och består av ett antal upp- drag som syftar med den 1 januari 2019. Direktionen för RDM förordar att utvidga förbundet till att utreda om finansieringsordningen för läkemedel omfatta även Ludvika kommun. Rekommendationen är att Ludvika ska antas som medlem från och förbrukningsartiklar är ändamålsenlig samt att utifrån detta föreslå förbätt- ringarmed 1 januari 2019 i enlighet med den ansökan som skickats in. Utredningen är den första genomlysningen av finansieringen av lä- kemedel sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från staten till landstingen. Regeringens direktiv till utredningen innehöll sju mål Det som talar för att säkra jämlik tillgång till kostnadsef- fektiva läkemedel de nuvarande medlemmarna ska godkänna Ludvika kommun som ny medlem är att den större organisationen kan erbjuda ett bättre skydd för kommuninvånarna i de fem medlemskommunerna än vad som är idag, den större organisationen bör kunna effektivisera och dra nytta av stordriftsfördelar vilket medför lägre kostnader i framtiden. Slutligen medför den större organisationen ökade möjligheterna för personalen. För att de nuvarande medlemskommunerna ska anta Ludvika kommun som medlem ska ett hållbart systemavtal upprättas där villkor för medlemskapet regleras. I delbetänkandet, december 2017 (dnr 4487-17), stakade utredningen ut inriktningen för förslagen avtalet ska särskilt regleras hur och i slutbetän- kandetvilken takt som nödvändiga investeringar ska ske. Det övergripande målet med förslagen är att skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör Vidare ska det även upprättas en samhällsekonomiskt effektiv användning av läke- medel. Utredningen föreslår att dagens riktade statsbidrag för läkemedels- förmånerna förs över till det generella statsbidraget. Nuvarande modell för kostnadsutjämning i nuvarande läkemedelsbidrag föreslås ersättas med den kommunala kostnadsutjämningen i ett generellt statsbidrag. Utredningen lämnar öppet plan för hur detta Ludvikas nuvarande organisation ska ske med hänvisning till om och effektiviseras, samt hur förslagen vinsterna från kostnadsutjämningsutredningen genomförsdessa effektiviseringar ska fördelas mellan RDM:s olika medlemmar. Utredningen föreslår också Utifrån det upplägg som föreslås kommer de ekonomiska konsekvenserna för de befintliga medlemskommunerna att nya prissättningsmodeller bli minimala. Kostnaden per invånare kommer att vara densamma även efter ett ev. medlemskap för läkemedel behöver utredas vidare. Möjlig- heten till fri prissättning av icke förmånsbelagda smittskyddsläkemedel före- slås slopas. Reglerna för prishöjning av läkemedel föreslås justeras för att möjliggöra prishöjning i de fall tillgången till värdefulla riskeras till följd av för lågt pris. Avsikten med finansieringsförslagen är att ge regionerna bättre förutsättningar att i högre utsträckning ha god tillgång till förskrivningslä- kemedel och samtidigt kunna påverka sina kostnaderLudvika kommun. I slutbetänkandet finns också de underlag som presenterats talas om stordriftsfördelar vilket på längre sikt torde innebära att de nuvarande medlemmarna kan göra besparingar. Storleken på dessa besparingar är dock inte utrett i dagsläget. Forts. § 59 Arbetsutskottets beslut är enligt förslag om särskild statlig finansiering för att stödja introduktion av kostsamma innovativa läkemedel, exempelvis cell- från trygghet och genterapier. Detta bör enligt utredningen ske genom en flerårig överens- kommelse kring viktiga områden mellan staten och regionerna. Slutbetän- kandet vill också öppna upp för lagstadgad möjlighet till nationella avtal mellan regioner och företag. Apotekens möjlighet att kunna sluta avtal med vissa läkemedelsföretag föreslås tas bort. I fråga om särläkemedel föreslås ett utvecklat solidariskt bidrag där staten, efter en generalisering av statsbidraget, ska ge ett särskilt stöd på högst 200 miljoner kronor årligen till de regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel vid sällsynta sjukdomstillstånd. Vad gäller pris- sättningen av särläkemedel föreslår utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det även är viktigt att generellt fortsatt beakta kostnadseffektivitet. Regiongemensamma läkemedelsrekommendationer samt samordnad nationell prioritering, uppföljning och utvärdering Slutbetänkandet föreslår också regleringar av NT-rådets verksamhet i en ny lag där regionerna ansvarar för att inrätta en separat myndighet, kallat Lä- kemedelsrådet. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verk- samhet ska regleras i den nya lagen med oförändrade mandat och organisat- ion för kommittéerna. Enligt den nya lagen ska det finnas en möjlighet för läkemedelsföretag att hos den nya myndigheten Läkemedelsrådet ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation om användning av nya läke- medel. Idag är det enbart regionerna som har den möjligheten. Utredningen föreslår att statens styrning bör bli mer övergripande och läm- nar förslag på uppdrag till de andra myndigheterna inom läkemedelsområdet. Syftet är att öka möjligheter till styrning och uppföljning. I slutbetänkandet finns förslag där Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsver- ket (TLV) ges nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjlighet- er att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedels- användning. I betänkandet presenteras även förslag för att stärka uppfölj- ningen av läkemedel, bland annat i den kliniska behandlingsforskningen. Läkemedelsverket föreslås ta fram rapporter om alla nya produkter för att säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet. Ut- redningen ser också behov av utökad omprövningsverksamhet hos TLV och regionerna. TLV ska även få större möjligheter att följa upp läkemedel och behandla data samt personuppgifter. Regionerna föreslås också få ökade möjligheter att söka omprövning av läkemedel och att överlägga med TLV i sådana ärenden. Socialstyrelsens uppdrag, att ta fram en årlig prognos över läkemedelskost- naderna, föreslås slopas. Utredningen föreslår även att en parlamentarisk utredning ser över den etiska plattformen (SOU 1995:5). Diabeteshjälpmedel, insulin och regionernas lokala subventioner Utredningen föreslår slopad moms och kostnadsbefrielse för diabeteshjälp- medel och insulin inom läkemedelsförmånen. Regionernas lokala subvent- ioner föreslås likriktas. Utredningen nämner här subventionerna för preven- tivmedel och antipsykotiska läkemedel till patienter utan sjukdomsinsikt. Utredningen föreslår i samband med detta att E-hälsomyndigheten ska ta ansvar för att stödja regionerna i faktureringen av de lokala subventionsbe- sluten men förutsätter då att alla regioner måste ha likadana subventionsreg- ler. Remissyttrande över remissen ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”, SOU 2018/89hållbarhet.