Common use of Arbetsmiljö Clause in Contracts

Arbetsmiljö. God arbetsmiljö och en arbetsorganisation som erbjuder möjligheter till personlig utveckling och ökat ansvar innebär betydelsefull stimulans för utvecklingen i företaget. Sunda och säkra arbetsplatser samt meningsfulla och utvecklande arbeten skapar bättre arbetsförhållanden för de anställda med minskad frånvaro ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd. Häri ligger också att arbetsplatser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden i övrigt ordnas så att de lämpar sig för alla anställda. Engagerade och delaktiga medarbetare är en viktig förutsättning för bra arbetsklimat, god arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten. En väl utvecklad arbetsorganisation som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och behov är ett viktigt medel att förebygga skadlig belastning och annan skadlig inverkan i arbetet. Detta främjas av ett ledarskap med chefer som tar ett tydligt ansvar för en sund och säker arbetsmiljö och som tar ansvar för medarbetarnas utveckling, delaktighet och möjlighet till påverkan. Arbetsgivaren, som har huvudansvaret för arbetsmiljön, och de anställda samt de lokala fackliga organisationerna ska samverka i arbetet för en god arbetsmiljö. Aktiva och kunniga medarbetare samt skyddsombud – och skyddskommitté där sådan finns – utgör ett värdefullt stöd för arbets- givaren i arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från att arbetsmiljön är en integrerad del i företagets verksamhet. Detta arbete genomförs på ett systematiserat sätt och kan ske bland annat med hjälp av olika checklistor. I företag där system för kvalitetssäkring finns eller utvecklas kan det vara naturligt och rationellt att låta även detta omfatta delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kompetens i arbetsmiljöfrågor är viktig för ett effektivt och ändamåls- enligt arbetsmiljöarbete. Behövlig utbildning i erforderlig omfattning ges till chefer och representanter för de anställda som arbetar med arbets- miljöfrågor. De anställda ska informeras – och vid behov utbildas – i arbetsplatsens arbetsmiljöfrågor. Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning, skyddsombud/arbetsmiljöombud och ledamöter i skyddskommittéer innehar erforderliga arbetsmiljökunskaper. Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt för nu nämnda grupper. Utbildningen bör genomföras inom sex månader. Utbildnings- behov i arbetsmiljöfrågor bedöms och följs upp regelbundet i förekom- mande skyddskommitté eller där sådan saknas i dialog mellan ledning och skyddsombud/arbetsmiljöombud.

Arbetsmiljö. God Samhällets reglering av arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet sker i tre steg. Steg ett är lagar antagna av riksdagen, viktigast är arbetsmiljölagen (AML). AML tar upp ett antal delområden och anger generella krav för arbetsmiljön. Nästa steg utgörs av förordningar som är utfärdade av regeringen. Det tredje steget utgörs av regler från Arbetarskyddsstyrelsen (ASS). Sedan 2001 är ASS ombildat till Arbetsmiljöverket (AV). AV meddelar allmänna råd, men även föreskrifter som är bindande. Föreskrifterna innehåller regler om lägsta tillåtna arbetsmiljöstandard (Nationalencyklopedins internettjänst). Författningssamlingen AFS 1998:1 gäller de belastningsergonomiska förhållandena i arbetet och AFS 2001:1 behandlar systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljö kan definieras som de faktorer i omgivningen som påverkar en människas arbetsprestation och välfärd på kort eller lång sikt. En god arbetsmiljö främjar en god arbetsprestation på både kort och lång sikt. Utifrån detta antagande har arbetsmiljön en arbetsorganisation direkt betydelse ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv, liksom ur ett individuellt, organisatoriskt och samhällsperspektiv (Xxxxxxx & Xxxxxxxxx, 1990). Arbetsmiljö omfattar allt som erbjuder möjligheter påverkar en människa i arbetet (AML 1:5). Den väsentliga uppgiften vid arbete med arbetsmiljöfrågor är att förebygga, det vill säga att medverka till personlig utveckling skapandet av arbetsförhållanden som stimulerar till utförandet av ett bra arbete, utvecklar den egna förmågan och ökat ansvar innebär betydelsefull stimulans som inte utsätter människan för risker. Människan påverkas av fysiska faktorer, såsom luft, ljud, kemikalier, utrustning och psykiska faktorer som till exempel arbetsuppgifter som ställer för höga krav. Även de sociala behoven ingår som en viktig del i arbetsmiljön: i arbete ges tillfälle till utveckling, ny kunskap och gemenskap med arbetskamrater. För att kunna skapa en bra arbetsmiljö krävs kunskap inom ett flertal områden. Arbetsförhållandena förändras ständigt genom ny teknik, förändrade ekonomiska förutsättningar och att personal slutar och nyanställs. Alla dessa förändringar inverkar på arbetsmiljön, för att behålla en bra arbetsmiljö är det viktigt att arbeta med den kontinuerligt (Xxxxxxxx, 2004). Riskerna i arbetsmiljön kan benämnas som brist, tillbud, olycksfall samt ohälsa (Xxxxx Xxxxx, 2002). En brist i arbetsmiljön behöver inte betyda att det finns en omedelbar fara eller risk, men om ingen åtgärds sätt in kan den leda till det. När en händelse inträffar som skulle ha kunnat leda till en olycka eller ohälsa benämns detta ett tillbud. Ett olycksfall är en oönskad händelse som leder till fysisk eller psykisk skada. Ohälsa kan vara såväl sjukdomar enligt medicinska kriterier samt kroppsliga psykologiska funktionsstörningar av olika slag som objektivt inte klassas som sjukdom. Med hänsyn till arbetets natur samt den social och tekniska utvecklingen i företagetsamhället ska arbetsmiljön vara tillfredställande. Sunda och säkra arbetsplatser samt meningsfulla och utvecklande arbeten skapar bättre arbetsförhållanden för de anställda med minskad frånvaro ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd. Häri ligger också att arbetsplatser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden i övrigt ordnas så att de lämpar sig för alla anställda. Engagerade och delaktiga medarbetare är en viktig förutsättning för bra arbetsklimat, god arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten. En väl utvecklad arbetsorganisation som tar hänsyn Arbetsförhållandena ska vara anpassade till människors olika förutsättningar i fysiskt och behov är ett viktigt medel psykiskt avseende. Arbetstagaren ska ges möjlighet att förebygga skadlig belastning medverka i utformningen av den egna arbetssituationen samt i förändrings- och annan skadlig inverkan i utvecklingsarbetet som rör det egna arbetet. Detta främjas av Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska och psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Starkt styrt och bundet arbete ska begränsas eller undvikas, det ska eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter (AML 2:1). Arbetet ska planeras och organiseras på ett ledarskap med chefer som tar ett tydligt ansvar för sådant sätt att det kan utföras i en sund och säker arbetsmiljö och som tar ansvar för medarbetarnas utveckling, delaktighet och möjlighet till påverkan. Arbetsgivaren, som har huvudansvaret för arbetsmiljön, och de anställda samt de lokala fackliga organisationerna ska samverka i arbetet för en god arbetsmiljö. Aktiva och kunniga medarbetare samt skyddsombud – och skyddskommitté där sådan finns – utgör ett värdefullt stöd för arbets- givaren i arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från att arbetsmiljön är en integrerad del i företagets verksamhet. Detta arbete genomförs på ett systematiserat sätt och kan ske bland annat med hjälp av olika checklistor. I företag där system för kvalitetssäkring finns eller utvecklas kan det vara naturligt och rationellt att låta även detta omfatta delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kompetens i arbetsmiljöfrågor är viktig för ett effektivt och ändamåls- enligt arbetsmiljöarbete. Behövlig utbildning i erforderlig omfattning ges till chefer och representanter för de anställda som arbetar med arbets- miljöfrågor. De anställda ska informeras – och vid behov utbildas – i arbetsplatsens arbetsmiljöfrågor. Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning, skyddsombud/arbetsmiljöombud och ledamöter i skyddskommittéer innehar erforderliga arbetsmiljökunskaper. Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt för nu nämnda grupper. Utbildningen bör genomföras inom sex månader. Utbildnings- behov i arbetsmiljöfrågor bedöms och följs upp regelbundet i förekom- mande skyddskommitté eller där sådan saknas i dialog mellan ledning och skyddsombud/arbetsmiljöombudmiljö (AML 2:2).

Arbetsmiljö. God arbetsmiljö och Arbetet för en arbetsorganisation som erbjuder möjligheter till personlig utveckling och ökat ansvar innebär betydelsefull stimulans för utvecklingen i företaget. Sunda och säkra arbetsplatser samt meningsfulla och utvecklande arbeten skapar bättre arbetsförhållanden för de anställda med minskad frånvaro ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd. Häri ligger också att arbetsplatser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden i övrigt ordnas så att de lämpar sig för alla anställda. Engagerade och delaktiga medarbetare är en viktig förutsättning för bra arbetsklimat, god arbetsmiljö är prioriterat och kvalitet omfattar alla insatser i arbetslivet, som förbättrar välbefinnande och förhindrar att ohälsa uppstår. Det ska också öka vår arbetstrivsel och vårt engagemang för eget och andras arbete. Arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig och väsentlig del av den ordinarie verksamheten. En väl utvecklad arbetsorganisation som tar hänsyn till människors Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön har arbetsgivaren och för att skapa en god arbetsmiljö krävs ett aktivt arbete på olika förutsättningar områden. Det är viktigt med en bra och behov är ett viktigt medel öppen dialog mellan arbetsgivare, arbetsmiljöombud och övrig personal, för att förebygga skadlig belastning och annan skadlig inverkan i arbetet. Detta främjas av ett ledarskap med chefer som tar ett tydligt ansvar för en sund och säker arbetsmiljö och som tar ansvar för medarbetarnas utveckling, delaktighet och möjlighet till påverkan. Arbetsgivaren, som har huvudansvaret för arbetsmiljön, och de anställda samt de lokala fackliga organisationerna ska samverka i arbetet för säkerställa en god arbetsmiljö. Aktiva och kunniga medarbetare samt skyddsombud – och skyddskommitté där sådan Förebyggande åtgärder ska förhindra att människor skadas eller blir sjuka av arbetet. Alla arbetstagare ska få relevant utbildning så att inte arbetsskador uppstår. Som vägledning för arbetsmiljöarbetet finns – utgör ett värdefullt stöd för arbets- givaren i arbetsmiljöarbetetArbetsmiljöverkets föreskrifter att tillgå. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från Dessa ska vara allmänt kända. En satsning på att förbättra arbetsmiljön är en integrerad del god investering där resultatet märks i företagets verksamhetform av ökad trivsel och minskat antal sjukdagar. Detta arbete genomförs Företagshälsovård ska tillhandahållas i den utsträckning som krävs, för att minska riskerna i arbetet och underlätta rehabilitering. Alla skall erbjudas årliga hälsokontroller. De psykosociala bristerna i arbetsmiljön är i regel svåra att upptäcka och åtgärda. Därför bör större vikt läggas på ett systematiserat sätt att bevaka och kan ske åtgärda dessa. Det är viktigt att alla, både chefer och anställda, är uppmärksamma på hur kollegorna mår och om det sker förändringar i beteendet. Utvecklingssamtal ska hållas minst en gång om året, där bland annat trivsel och arbetsklimat tas upp. Ett väl utvecklat ledarskap, är en viktig komponent i detta sammanhang. Arbetsrelaterad stress kan uppkomma t ex vid hög arbetsbelastning och vid problem i det sociala samspelet. Här är det viktigt att arbetsgivare tillsammans med hjälp av olika checklistor. I företag där system för kvalitetssäkring finns eller utvecklas kan det vara naturligt och rationellt att låta även detta omfatta delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kompetens i arbetsmiljöfrågor är viktig för ett effektivt och ändamåls- enligt arbetsmiljöarbete. Behövlig utbildning i erforderlig omfattning ges till chefer och representanter för de anställda som arbetsmiljöombud systematiskt arbetar med arbets- miljöfrågoratt förebygga arbetsrelaterad stress. De anställda Det handlar om att undersöka och bedöma risker och problem och att sedan åtgärda problemen och följa upp så att inte samma problem uppstår igen. Enligt arbetsmiljölagen ska informeras – arbetstiden betraktas som en del av arbetsmiljön. Ett långsiktigt mål bör vara att eftersträva en generell arbetstidsförkortning. Arbetstidsfrågan bör också ges fortsatt aktualitet bl a genom möjligheten att skapa en flexibel arbetstid både till förläggning och vid behov utbildas – i arbetsplatsens arbetsmiljöfrågor. Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning, skyddsombud/arbetsmiljöombud och ledamöter i skyddskommittéer innehar erforderliga arbetsmiljökunskaper. Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt för nu nämnda grupper. Utbildningen bör genomföras inom sex månader. Utbildnings- behov i arbetsmiljöfrågor bedöms och följs upp regelbundet i förekom- mande skyddskommitté eller där sådan saknas i dialog mellan ledning och skyddsombud/arbetsmiljöombudomfattning.

Arbetsmiljö. God arbetsmiljö och en arbetsorganisation som erbjuder möjligheter till personlig utveckling och ökat ansvar innebär betydelsefull stimulans för utvecklingen i företaget. Sunda och säkra arbetsplatser samt meningsfulla och utvecklande arbeten skapar bättre arbetsförhållanden för de anställda med minskad frånvaro ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd. Häri ligger också att arbetsplatser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden i övrigt ordnas så att de lämpar sig för alla anställda. Engagerade och delaktiga medarbetare är en viktig förutsättning för bra arbetsklimat, god arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten. En väl utvecklad arbetsorganisation som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och behov är ett viktigt medel att förebygga skadlig belastning belast- ning och annan skadlig inverkan i arbetet. Detta främjas av ett ledarskap med chefer som tar ett tydligt ansvar för en sund och säker arbetsmiljö och som tar ansvar för medarbetarnas utvecklingutveck- ling, delaktighet och möjlighet till påverkan. Arbetsgivaren, som har huvudansvaret för arbetsmiljön, och de anställda samt de lokala fackliga organisationerna ska samverka i arbetet för en god arbetsmiljö. Aktiva och kunniga medarbetare samt skyddsombud – och skyddskommitté där sådan finns – - utgör ett värdefullt stöd för arbets- givaren arbetsgivaren i arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från att arbetsmiljön är en integrerad inte- grerad del i företagets verksamhet. Detta arbete genomförs på ett systematiserat systema- tiserat sätt och kan ske bland annat bl a med hjälp av olika checklistor. I företag där system för kvalitetssäkring finns eller utvecklas kan det vara naturligt och rationellt att låta även detta omfatta delar av det systematiska arbetsmiljöarbetetarbetsmiljö- arbetet. Kompetens i arbetsmiljöfrågor är viktig för ett effektivt och ändamåls- enligt ändamålsenligt arbetsmiljöarbete. Behövlig utbildning i erforderlig omfattning ges till chefer och representanter för de anställda som arbetar med arbets- miljöfrågorarbetsmiljö- frågor. De anställda ska informeras – och vid behov utbildas – i arbetsplatsens arbets- platsens arbetsmiljöfrågor. Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning, skyddsombud/arbetsmiljöombud och ledamöter i skyddskommittéer innehar erforderliga arbetsmiljökunskaper. Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt för nu nämnda grupper. Utbildningen bör genomföras inom sex månader. Utbildnings- behov i arbetsmiljöfrågor bedöms och följs upp regelbundet i förekom- mande skyddskommitté eller där sådan saknas i dialog mellan ledning och skyddsombud/arbetsmiljöombud.

Arbetsmiljö. God arbetsmiljö och en arbetsorganisation som erbjuder möjligheter till personlig utveckling och ökat ansvar innebär betydelsefull stimulans för utvecklingen i företaget. Sunda och säkra arbetsplatser samt meningsfulla och utvecklande arbeten skapar bättre arbetsförhållanden för de anställda med minskad frånvaro ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd. Häri ligger också att arbetsplatser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden i övrigt ordnas så att de lämpar sig för alla anställda. Engagerade och delaktiga medarbetare är en viktig förutsättning för bra arbetsklimat, god arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten. En väl utvecklad arbetsorganisation som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och behov är ett viktigt medel att förebygga skadlig belastning och annan skadlig inverkan i arbetet. Detta främjas av ett ledarskap med chefer som tar ett tydligt ansvar för en sund och säker arbetsmiljö och som tar ansvar för medarbetarnas utveckling, delaktighet och möjlighet till påverkan. Arbetsgivaren, som har huvudansvaret för arbetsmiljön, och de anställda samt de lokala fackliga organisationerna ska samverka i arbetet för en god arbetsmiljö. Aktiva och kunniga medarbetare samt skyddsombud – och skyddskommitté där sådan finns – - utgör ett värdefullt stöd för arbets- givaren i arbetsgivareni arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från att arbetsmiljön är en integrerad del i företagets verksamhet. Detta arbete genomförs på ett systematiserat sätt och kan ske bland annat bl a med hjälp av olika checklistor. I företag där system för kvalitetssäkring finns eller utvecklas kan det vara naturligt och rationellt att låta även detta omfatta delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kompetens i arbetsmiljöfrågor är viktig för ett effektivt och ändamåls- enligt ändamålsenligt arbetsmiljöarbete. Behövlig utbildning i erforderlig omfattning ges till chefer och representanter för de anställda som arbetar med arbets- miljöfrågorarbetsmiljöfrågor. De anställda ska informeras – och vid behov utbildas – i arbetsplatsens arbetsmiljöfrågor. Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning, skyddsombud/arbetsmiljöombud och ledamöter i skyddskommittéer innehar erforderliga arbetsmiljökunskaper. Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt för nu nämnda grupper. Utbildningen bör genomföras inom sex månader. Utbildnings- behov Utbildningsbehov i arbetsmiljöfrågor bedöms och följs upp regelbundet i förekom- mande förekommande skyddskommitté eller där sådan saknas i dialog mellan ledning och skyddsombud/skyddsombud/ arbetsmiljöombud. Parterna kan konstatera att förebyggande arbete mot sexuella trakasserier ligger inom ramen för arbetsgivarens arbetsmiljöansvar enligt gällande lagstiftning. Detta ansvar omfattar även förebyggande arbete gentemot sexuella trakasserier av tredje man. Arbetsgivaren ansvarar för att utreda omständigheterna om en medarbetare uppger sig blivit sexuellt trakasserad i tjänsten.

Arbetsmiljö. God arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna hanteras som en del i samverkanssystemet. AML kräver att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och en arbetsorganisation olycksfall i arbetet, ofta i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Dessa krav gäller för alla, oavsett om man är anställd som erbjuder möjligheter till personlig utveckling chef eller medarbetare. Observera att AMLs krav även omfattar inhyrd personal. På arbetsplatsen ska det finnas tillräckliga kunskaper och ökat ansvar innebär betydelsefull stimulans mål för utvecklingen arbetet. Genom att hantera dessa frågor i företagetsamverkansgrupp och skyddskommitté uppfylls dels kraven i AML och dels utvecklas det lokala arbetsmiljöarbetet. Sunda I det arbetet har både centrala- och säkra arbetsplatser samt meningsfulla och utvecklande arbeten skapar bättre arbetsförhållanden för de anställda med minskad frånvaro ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd. Häri ligger också att arbetsplatser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden i övrigt ordnas så att de lämpar sig för alla anställda. Engagerade och delaktiga medarbetare är lokala samverkansgrupper/skyddskom- mittéer en viktig förutsättning för roll. Det handlar om att tidigt identifiera och ta hand om frågor och begränsa risker genom bra arbetsklimatriskbedömningar. Det är ledningens val av organisation, god bemanning och styrning som i sam- verkan med de fackliga företrädarna respektive skyddsombuden formar de villkor och den arbetsmiljö och kvalitet i som präglar verksamheten. En väl utvecklad arbetsorganisation som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och behov är ett viktigt medel att förebygga skadlig belastning och annan skadlig inverkan Skyddsombuden har en nyckelroll i arbetet. Detta främjas av ett ledarskap med chefer som tar ett tydligt ansvar för en sund och säker arbetsmiljö och som tar ansvar för medarbetarnas utveckling, delaktighet och möjlighet till påverkan. Arbetsgivaren, som har huvudansvaret för arbetsmiljön, och de anställda samt de lokala fackliga organisationerna ska samverka i arbetet för en god arbetsmiljö. Aktiva och kunniga medarbetare samt skyddsombud – och skyddskommitté där sådan finns – utgör ett värdefullt stöd för arbets- givaren i arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från att arbetsmiljön är en integrerad del i företagets verksamhet. Detta arbete genomförs på ett systematiserat sätt och kan ske bland annat med hjälp av olika checklistor. I företag där system för kvalitetssäkring finns eller utvecklas kan det vara naturligt och rationellt att låta även detta omfatta delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kompetens Chefens förutsättningar att styra och leda påverkar verksamhetens resultat. I ett längre perspektiv får det betydelse för organisationens attraktivitet och för framtida medarbetare. Här har första linjens chefer en nyckelroll. För chefen/arbetsgivarföreträdaren handlar det om vilka mandat och befo- genheter som är kopplat till uppdraget/befattningen. Det innefattar också de arbetsmiljöuppgifter som följer av arbetsmiljölagstiftningen och arbets- givarens arbetsmiljöansvar. Det måste finnas en samstämmighet mellan delegationsordning, fördelning av arbetsuppgifter och den samverkansnivå man befinner sig på i arbetsmiljöfrågor organisationen och att detta är viktig för ett effektivt och ändamåls- enligt arbetsmiljöarbetetydligt kommunicerat med medarbetarna. Behövlig utbildning i erforderlig omfattning ges till chefer och representanter för de anställda som arbetar med arbets- miljöfrågor. De anställda ska informeras – och vid behov utbildas – i arbetsplatsens arbetsmiljöfrågor. Parterna ska därför verka Att chefens roll är tydlig är en förutsättning för att personal med- arbetarens roll ska vara tydlig. Det är också en fråga om arbetsmiljön för respektive chef. En viktig aktivitet i arbetsledande ställningdet systematiska arbetsmiljöarbetet är att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa och/eller olycksfall. Det är särskilt viktigt att göra en riskbedömning när ändringar planeras i verk- samheten. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall genom att undanröja risker, inte att hindra nödvändiga och nyttiga förändringar i verksamheten. Det är arbetsgivaren som svarar för att undersökningar och riskbedömning- ar görs, och de ska göras i samverkan med skyddsombud/arbetsmiljöombud . I AML kap. 6 § 2 uttrycks att på ett arbetsställe, där minst fem arbetsta- gare regelbundet sysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljöombud). Skyddsombud ska utses även på annat arbetsställe, om arbetsförhållandena kräver det. Skyddsombuden representerar samtliga medarbetare inom sitt skyddsom- råde även de som inte är medlemmar i någon facklig organisation. Ett skyddsombud kan enligt 6 kap 6 a § AML begära att arbetsgivaren vid- tar åtgärder för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombudet kan också begära att en undersökning görs av förhållandet inom skyddsområdet. Arbetsgivaren ska genast lämna en skriftlig bekräftelse att arbetsgivaren mottagit begäran och ledamöter ska också lämna besked i skyddskommittéer innehar erforderliga arbetsmiljökunskaperfrågan. Där Gör inte arbetsgi- varen det bedöms lämpligt eller beaktas inte begäran inom skälig tid kan skyddsombudet påkalla att Arbetsmiljöverket meddelar ett föreläggande eller förbud. Om enskilda skyddsombud ofta använder 6 kap 6 a §- framställan kan det vara ett tecken på brister i samverkan. Det är då angeläget att lokala parter ser över hur samverkan fungerar och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt vidtar åtgärder för nu nämnda grupperatt återskapa en fungerande samverkan. Utbildningen bör genomföras inom sex månader. Utbildnings- behov i arbetsmiljöfrågor bedöms och följs upp regelbundet i förekom- mande skyddskommitté eller där sådan saknas i dialog mellan ledning och skyddsombud/arbetsmiljöombud.Allmänna bestämmelser, AB 19

Arbetsmiljö. God arbetsmiljö och en arbetsorganisation som erbjuder möjligheter till personlig utveckling och ökat ansvar innebär betydelsefull stimulans för utvecklingen i företaget. Sunda och säkra arbetsplatser samt meningsfulla och utvecklande arbeten skapar bättre arbetsförhållanden för de anställda med minskad frånvaro ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd. Häri ligger också att arbetsplatser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden i övrigt ordnas så att de lämpar sig för alla anställda. Engagerade och delaktiga medarbetare är en viktig förutsättning för bra arbetsklimat, god arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten. En väl utvecklad arbetsorganisation som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och behov är ett viktigt medel att förebygga skadlig belastning och annan skadlig inverkan i arbetet. Detta främjas av ett ledarskap med chefer som tar ett tydligt ansvar för en sund och säker arbetsmiljö och som tar ansvar för medarbetarnas utveckling, delaktighet och möjlighet till påverkan. Arbetsgivaren, som har huvudansvaret för arbetsmiljön, och de anställda samt de lokala fackliga organisationerna ska samverka i arbetet för en god arbetsmiljö. Aktiva och kunniga medarbetare samt skyddsombud – - och skyddskommitté där sådan finns – - utgör ett värdefullt stöd för arbets- givaren arbetsgivaren i arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från att arbetsmiljön är en integrerad del i företagets verksamhet. Detta arbete genomförs på ett systematiserat sätt och kan ske bland annat bl a med hjälp av olika checklistor. I företag där system för kvalitetssäkring finns eller utvecklas kan det vara naturligt och rationellt att låta även detta omfatta delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kompetens i arbetsmiljöfrågor är viktig för ett effektivt och ändamåls- enligt ändamålsenligt arbetsmiljöarbete. Behövlig utbildning i erforderlig omfattning ges till chefer och representanter för de anställda som arbetar med arbets- miljöfrågorarbetsmiljöfrågor. De anställda ska informeras – och vid behov utbildas – i arbetsplatsens arbetsmiljöfrågor. Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning, skyddsombud/arbetsmiljöombud och ledamöter i skyddskommittéer innehar erforderliga arbetsmiljökunskaper. Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt för nu nämnda grupper. Utbildningen bör genomföras inom sex månader. Utbildnings- behov i arbetsmiljöfrågor bedöms och följs upp regelbundet i förekom- mande skyddskommitté eller där sådan saknas i dialog mellan ledning och skyddsombud/arbetsmiljöombud.

Arbetsmiljö. God arbetsmiljö Arbetsmiljön ska ses som en naturlig del av verksamheten, där arbetsgivaransvaret följer linjeorganisationen i vilken arbetsgivare och en arbetsorganisation som erbjuder möjligheter till personlig utveckling och ökat ansvar innebär betydelsefull stimulans för utvecklingen i företaget. Sunda och säkra arbetsplatser samt meningsfulla och utvecklande arbeten skapar bättre arbetsförhållanden för de anställda med minskad frånvaro ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd. Häri ligger också att arbetsplatser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden i övrigt ordnas så att de lämpar sig för alla anställda. Engagerade och delaktiga medarbetare är en viktig förutsättning för bra arbetsklimat, god arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten. En väl utvecklad arbetsorganisation som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och behov är ett viktigt medel att förebygga skadlig belastning och annan skadlig inverkan i arbetet. Detta främjas av ett ledarskap med chefer som tar ett tydligt ansvar för en sund och säker arbetsmiljö och som tar ansvar för medarbetarnas utveckling, delaktighet och möjlighet till påverkan. Arbetsgivaren, som har huvudansvaret för arbetsmiljön, och de anställda samt de lokala fackliga organisationerna arbetstagare ska samverka i arbetet för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Aktiva Den formella grunden för hälso- och kunniga medarbetare arbetsmiljöarbetet finns i arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF), Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS), FAS 05 och Västra Götalandsregionens policy för hälsa och arbetsmiljö. Reglerna om skyddsombud, skyddskommittéer samt skyddsombud – föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete är centrala för hälso- och skyddskommitté där sådan finns – utgör arbetsmiljöarbetet i organisationen. Målet med hälso- och arbetsmiljöfrågorna är att förena en väl fungerande verksamhet med ett värdefullt stöd för arbets- givaren i arbetsmiljöarbetetlångsiktigt hållbart arbetsliv. Det Detta förutsätter att det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från bedrivs i samverkan och utifrån ett verksamhetsperspektiv. Arbetsorganisation, arbetsinnehåll och arbetstid ska utformas så att arbetsmiljön är medarbetaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Hälso- och arbetsmiljöarbetet måste bedrivas såväl kort- som långsiktigt. Oavsett organisations- och driftsformer ska resurser avsättas så att god hälsa och arbetsmiljö samt arbetslivsinriktad rehabilitering tillgodoses. Arbetsorganisation, arbetsförhållande och arbetstid ska så långt som möjligt anpassas till medarbetarens olika förutsättningar, inte minst utifrån ett mångfaldsperspektiv, och bidra till bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Arbetsgivaren ska årligen göra en integrerad del i företagets verksamhet. Detta arbete genomförs på ett systematiserat sätt och kan ske bland annat med hjälp av olika checklistor. I företag där system för kvalitetssäkring finns eller utvecklas kan det vara naturligt och rationellt att låta även detta omfatta delar uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet med avsikt att det ska leda till ständiga förbättringar. Samverkansgrupper på områdesnivå utgör lokala skyddskommittéer. På central nivå finns NU-sjukvårdens arbetsmiljökommitté som övergripande planerar, samordnar och följer upp det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet. Kompetens Denna arbetsmiljökommitté är partssammansatt och utgör central skyddskommitté enligt Arbetsmiljölagen. En viktig samarbetspartner till arbetsgivaren i hälso- och arbetsmiljöfrågor är viktig för ett effektivt skyddsombudet, som genom sin unika roll och ändamåls- enligt arbetsmiljöarbetesin kompetens bidrar till att hälso- och arbetsmiljöaspekterna beaktas på arbetsplatserna. Behövlig utbildning Vid alla möten i erforderlig omfattning ges samverkansgrupp på områdesnivå ska hälso- och arbetsmiljöfrågor tas upp. Vid 4 möten/år läggs större fokus på dessa frågor och rapport sker till chefer och representanter för de anställda som arbetar med arbets- miljöfrågor. De anställda ska informeras – och vid behov utbildas – i arbetsplatsens arbetsmiljöfrågor. Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning, skyddsombud/arbetsmiljöombud och ledamöter i skyddskommittéer innehar erforderliga arbetsmiljökunskaper. Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt för nu nämnda grupper. Utbildningen bör genomföras inom sex månader. Utbildnings- behov i arbetsmiljöfrågor bedöms och följs upp regelbundet i förekom- mande skyddskommitté eller där sådan saknas i dialog mellan ledning och skyddsombud/arbetsmiljöombudNU- sjukvårdens arbetsmiljökommitté.