Avropsformer exempelklausuler

Avropsformer. Anskaffning av produkter genom detta ramavtal sker genom två olika avropsförfaranden (i tre olika former) beroende på enskilda avropets värde och behov (varor och ev. tjänster inkluderade).
Avropsformer. Avrop från Anbudsområde 2 sker genom rangordning enligt 5 kap. 6 § LOU (med samtliga villkor fastställda i ramavtalet) eller genom förnyad konkurrenssättning (med samtliga villkor ej fastställda i ramavtalet), enligt 5 kap. 7 § LOU beroende på Avropsberättigades behov.
Avropsformer. Avrop från ramavtalet sker genom rangordning enligt 5 kap. 6 § LOU (med samtliga villkor fastställda i ramavtalet) eller avropsförfrågan genom förnyad konkurrenssättning (med samtliga villkor ej fastställda i ramavtalet), enligt 5 kap. 7 § LOU beroende på avropsberättigades behov.
Avropsformer. Avrop sker i respektive delområde enligt följande:
Avropsformer. Särskild fördelningsnyckel • Förnyad konkurrensutsättning • Liknande föregående ramavtal
Avropsformer. Avrop från detta ramavtal sker enligt en s.k. kombinerad avropsordning vilket innebär att: Enskilt avrop som beräknas ha ett värde upp till och med maximalt 30 000 SEK ska genomföras genom tillämpning av en så kallad särskild fördelningsnyckel enligt 7 kap 6 § LOU, och Enskilt avrop som beräknas ha ett värde över 30 000 SEK ska ske genom förnyad konkurrensutsättning enligt 7 kap 9 § LOU. Val av avropsordning bestäms således av hur mycket avropet är värt. Inför varje avrop kommer avropande myndighet behöva göra en bedömning av värdet av de varor som ska avropas. Ett sätt att bedöma värdet av avropet är att gå igenom ramavtalsleverantörernas prislistor och kontrollera priset på de varor som är tänkta att ingå i avropet. Värdet ligger sedan till grund för avropande myndighets beslut om avropet ska genomföras genom särskild fördelningsnyckel eller genom en förnyad konkurrensutsättning. Ovanstående avropsordning gäller för båda av ramavtalets delområden.
Avropsformer. Avrop från Ramavtal ska kunna ske enligt två (2) avropsformer: a) Tillämpning av villkoren i avtalet med särskild fördelningsnyckel. Avropsformen används vid varje avrop för ett av avropsberättigade beräknat totalbelopp av t.o.m. 300 000 SEK. Avropsformen beskrivs nedan i punkten Avrop med särskild fördelningsnyckel. b) Förnyad konkurrensutsättning. Avropsformen används vid varje avrop över ett av avropsberättigade beräknat totalbelopp av 300 000 SEK. Avropsformen beskrivs nedan i punkten Avrop med förnyad konkurrensutsättning. Avropsformerna tillämpas för samtliga anbudsområden.
Avropsformer. Avrop från Anbudsområde 1 sker genom rangordning enligt 5 kap. 6 § LOU (med samtliga villkor fastställda i ramavtalet).
Avropsformer. Nedan redovisas vilka former av avrop som kan göras på ramavtalet. För samtliga avrop gäller att avropsordning är förnyad konkurrensutsättning. Avropsformerna beskrivs i avsnitt 5.1 i bilaga Avropsregler. • Kundanpassad utbildning • Konsulttjänster (kompetenskartläggning, kompetensförvaltning) • Utbildningskorg • Flergångskort • Specificerad öppen utbildning • Specificerad färdigpaketerad självstudieutbildning Flera avropsformer kan inkluderas i ett och samma avrop.

Related to Avropsformer

  • Styrelsens arbetsformer Samtliga ledamöter är valda till nästa årsstämma. En styrelseledamot äger rätt att när som helst frånträda sitt uppdrag. • Styrelsens arbete följer styrelsens fastställda arbetsordning. Verkställande direktörens arbete regleras genom instruktioner för VD. Såväl arbetsordning som instruktioner fastställs årligen av Bolagets styrelse. • Frågor som rör revisions- och ersättningsfrågor beslutas direkt av Bolagets styrelse. • Bolaget är inte skyldigt att följa svensk kod för bolagsstyrning och har heller inte frivilligt förpliktigat sig att följa denna.

  • Läkekostnader Försäkringen ersätter den försäkrades patientavgift i allmän sjukvårdsförsäkring upp till högkostnadsskyddet för nödvändiga och skäliga kostnader avseende: – läkarvård – behandling som läkare föreskrivit för skadans läkning – fysioterapi – naprapat eller kiropraktisk behandling, efter remiss från läkare. Remissen får inte vara äldre än sex månader. Försäkringen ersätter den försäkrades dygnsavgift i allmän sjukvårdsförsäkring för sjukhusvård. Försäkringen lämnar ersättning i upp till tre år efter att olycksfallsskadan inträffat. Har skadan lett till invaliditet vars invaliditetsgrad inte kan fastställas inom tre år, betalas läkekostnader till dess invaliditetsgraden fastställts. Ersättning för läkekostnader lämnas inte sedan invaliditetsgrad fastställts.

  • Avropssvar Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska alltid lämna Avropssvar på en Avropsförfrågan. I de fall Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx inte erbjuder efterfrågat Upphandlingsföremål ska Ramavtalsleverantören meddela Kammarkollegiet och Avropsberättigad om detta samt ange orsak. Om Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx systematiskt inte erbjuder efterfrågat Upphandlingsföremål kan det resultera i påföljder enligt avsnitt Avtalsbrott och påföljder. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska för Avropsberättigad påtala eventuella brister i Avropsförfrågan som Ramavtalsleverantören kände till eller borde ha känt till innan Avropssvar lämnas. Ramavtalsleverantören får inte överlåta rätten att lämna Avropssvar eller teckna Kontrakt med Avropsberättigad till tredje part.

  • Avropsberättigade Ramavtalet kan användas för Avrop av nedan angivna upphandlande myndigheter. Dessa benämns Avropsberättigade.

  • Rörelsens kostnader Xxxxxxx och förnödenheter -6 258 -2 325 -13 104 -18 210 Personalkostnader -3 267 -2 087 -9 928 -8 925 Övriga externa kostnader -2 598 -1 762 -6 099 -9 443 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -130 -564 -2 334 -2 171 Övriga rörelsekostnader -76 -6 -305 -30 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 1 2 1 Räntekostnader och liknande resultatposter -350 -140 -1 153 -847

  • Räddningskostnader Ersättning betalas för skäliga kostnader som den försäkrade haft för att fullgöra sin räddningsplikt enligt 9.1 (Räddningsplikt), dock högst med det belopp varmed förlusten av det försäkringsmässiga täckningsbidraget minskat. Medför sådan kostnad nytta även under eventuell karenstid eller efter ansvarstidens slut, ersätts högst det belopp som kan anses falla på ansvarstiden med undantag av karenstiden.

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Tandskadekostnader Försäkringen gäller för: • Behandling som har utförts av tandläkare. Behandling och arvode måste godkännas av oss i förväg, om det inte är nödvändig akutbehandling. • Implantatbehandling inom ramen för utbyte av ersättningsberättigande tandvårdsstöd. Måste slutbehandlingen på grund av den försäkrades ålder uppskjutas till en senare tidpunkt än fem år efter olycksfallsskadan lämnar vi också ersättning för den uppskjutna behandlingen dock längst fram till 25-årsdagen och under förutsättning att vi har godkänt behandlingen. Har vi ersatt slutbehandling av tandskadan lämnas inte ytterligare ersättning för den skadan. Ersättning kan dock lämnas om försämring inträtt som inte var förutsägbar vid slutbehandlingen och beror på olycksfallsskadan. Med tandskada menas även skada på tandprotes som var på plats i munnen när protesen skadades.

  • Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

  • Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.