Förord Samarbetet mellan kommun och landsting måste fungera väl, så att alla personer i behov av samhällets stöd i olika former kan få det snabbt, väl anpassat och på ett effektivt sätt. Den enskilda människans behov måste stå i fokus. Det faktum att kommun och landsting har olika ansvarsområden får aldrig orsaka administrativa svårigheter eller problem för den enskilde. Dessa riktlinjer för samverkan har tagits fram gemensamt av Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Arbetet utgår från lagstiftningen och från huvudmännens gemensamma avtal om samverkan. De gemensamma riktlinjerna har fokus på de barn och ungdomar som har behov av stöd och insatser från olika verksamheter och huvudmän. Det politiska uppdrag som gavs om förbättrat samarbete mellan huvudmännen utgick från tydliga riktlinjer: • Barnets/den unges bästa ska stå i fokus • Barnperspektivet ska vara styrande • Intentioner i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter ska fullföljas • Ansvarsfördelningen mellan kommunen och landstinget ska klarläggas • Samarbetsformerna mellan berörda medarbetare ska vara välfungerande Arbetet med att utveckla vår gemensamma samverkan har sin utgångspunkt i vår strävan att förstärka närvården för våra barn och ungdomar. Närvården tar sikte på att skapa samverkanslösningar där med- borgaren möter kommunen och landstinget i ett sammanhang utifrån behovet. Dessa riktlinjer syftar till att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för målgruppen barn och ungdomar 0–20 år som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning i problemtyngd och behov av insatser. Behoven ska tillgodoses snabbt, väl anpassat och effektivt. Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx X. Xxxxxxxx ordförande ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen socialnämnden för barn och unga Xxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx ordförande ordförande länsdelsberedningen uppsala-knivsta barn- och ungdomsnämnden Xxxxxxx Xxxxxx ordförande utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Målet för samverkan och målgruppen Målet för arbetet kring barn och unga är att alla barn och unga ges ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin förskolegrupp/skolklass som de tillhör. Målgruppen för riktlinjerna omfattar de barn och ungdomar som behöver tvärprofessionell kompetens i samverkan.
Avstämningsdag Avstämningsdag hos Euroclear Sweden AB (”Euroclear”) för fastställande av vem som ska erhålla teckningsrätter i emissionen är den 15 maj 2018. Sista dag för handel i Bolagets aktie inklusive rätt att erhålla teckningsrätter är den 11 maj 2018. Första dag för handel i Bolagets aktie exklusive rätt att erhålla teckningsrätter är den 14 maj 2018.
Tjänstledighet Mom 2:1 Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) kan beviljas, om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet skall han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen.
Mom 2:2 När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande: Om tjänstemannen är tjänstledig (1 Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka) - under en period om högst 5 (6)1 arbetsdagar skall för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med 1 (1) av månadslönen 21 (25) - under en period längre än 5 (6)1 arbetsdagar skall för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdag) avdrag göras med dagslönen. Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12 365 Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang: - fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) - sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats - garanterad minimiprovision eller liknande. Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Överföring av xxxxx till pensionsstiftelse, som skett senare än sex månader före fristdagen och som medfört att stiftelsen fått överskott på kapitalet, går åter till belopp motsvarande överskottet. Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Överföring till pensionsstiftelse i annat fall än som sägs i första stycket går åter, om överföringen skett senare än tre månader före fristdagen. Har överföringen väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, går den också åter, om åtgärden skett dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Överföring av medel till personalstiftelse går åter, om överföringen skett senare än sex månader före fristdagen. Har överföringen skett dess- förinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Prop. 2003/04:150 Bilaga 2 Om rätt att i särskilda fall åter- kräva försäkringspremier m.m. finns bestämmelser i 117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal. Om rätt att i särskilda fall åter- kräva försäkringspremier m.m. finns bestämmelser i 7 kap. 7 § person- försäkringslagen (1988:000). Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om gruppförsäkring skall dock 34 § i dess nya lydelse tillämpas först från och med den 1 januari 1990. Senaste lydelse 1975:244.
Arbetstidsbank Arbetstidsbanken är ett system som tas i bruk för samordning av arbete och fritid där arbetstagaren och arbetsgivaren har möjlighet att spara och ta ut tid enligt de regler som överenskommits i samband med ibruktagandet av arbetstidsbanken. Arbetstidsbankens uppgift är att svara mot variationer i arbetsmängd, därmed stödja företagets produktivitet och konkurrenskraft samt svara mot enskilda behov i olika livssituationer. Man avtalar lokalt om ibruktagande av systemet. Avtalet ingås skriftligt mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Om det inte finns någon förtroendeman eller motsvarande personalrepresentant på arbetsplatsen, kan avtalet också ingås direkt med arbetstagarna. I samband med att arbetstidsbanken tas i bruk kan man bland annat avtala om följande: ● vilka omfattas av systemet ● vilka ledigheter kan sparas och på vilka villkor ● maximigränsen för sparad och lånad ledighet Arbetstidsbank ● hur ledigheter kan tas ut eller beordras tas ut ● hur behandlas arbetstidsbankens funktionalitet mellan arbetsgivaren och förtroendemannen och hur kan man ändra systemet ● upphävande av avtalet Ledigheter som tagits ut som hela arbetsdagar eller längre perioder betraktas som likställd med arbetad tid i förhållande till intjänande av semester. Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen. Om det finns sparat eller lånat saldo på banken när arbetstidsbanksavtalet eller anställningsförhållandet upphör, ersätts de eller tas tillbaka när avtalet eller anställningsförhållandet upphör. Tillämpningsdirektiv: Förbunden är överens om att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller att produktionen stannar av den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
Xxxxxx mot avtalets fullgörande Part är inte skyldig att fullgöra avtalet om fullgörandet väsentligt försvåras till följd av hinder som denne inte råder över. Som hinder räknas krig, myndighetsbeslut, omfattande driftstörningar, störningar i allmänna transportväsendet eller annat av part ej vållat förhållande som väsentligt inverkar på avtalets fullgörande och som part inte kunnat förutse och vars menliga inverkan part inte rimligen kunnat undanröja.
Uppsägningstider Arbetsgivaren ska iaktta följande uppsägningstider:
1. högst ett år 14 dagar
2. över ett år men högst 4 år 1 månad
3. över 4 år men högst 8 år 2 månader
4. över 8 år men högst 12 år 4 månader
5. över 12 år 6 månader Anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott Uppsägningstid
1. över 5 år 14 dagar
2. över 5 år 1 månad
Avtalsöverlåtelse Kunden får inte överlåta detta avtal utan leverantörens skriftliga godkännande.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
Uppsägningstid Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande, om inte annat följer av 13.3.2 - 13.3.6.
