Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapital.
Emissioner. Emittenten ska offentliggöra förslag och beslut som innebär att Emittentens aktiekapital eller antal aktier eller andra aktierelaterade värdepapper ändras, om inte ändringen är av oväsentlig storlek. Förutsättningarna och villkoren för emissionen ska offentliggöras liksom även utfallet av emissionen. 🛈 Offentliggörandet av emissioner ska innefatta all väsentlig information rörande emissionen och därtill hörande värdepapper. Den information som lämnas ska minst innehålla skälen för emissionen, förväntat kapitaltillskott och teckningskurs. Information ska även lämnas om emissionen riktar sig till aktieägare med icke oväsentligt innehav i Emittenten eller till en närstående enligt punkten 4.2.11. Dessutom ska informationen innehålla uppgifter rörande villkoren för emissionen, avtal och eventuella förbindelser kopplade till emissionen och tidplan. För det fall att något villkor inte är fastställt vid offentliggörandet, eller senare ändras, ska Emittenten offentliggöra detta villkor så snart beslut om villkoret, eller ändringen därav, är fastställt. Ett exempel på en ändring som kan vara av oväsentlig storlek är de dagliga avstämningarna som sker i ett aktiesparprogram. I samband med att Emittenten offentliggör utfallet av emissionen ska information lämnas om emissionen blivit fulltecknad eller ej. Information ska även lämnas om teckningen har skett genom kvittning av fordran, och i sådant fall, hur stor del av teckningen som har skett genom kvittning av fordran. I normala fall kan det även vara lämpligt att återupprepa de väsentligaste emissionsvillkoren, framför allt om teckningskursen inte är bestämd utan fastställd genom s.k. ”book-building”. Emittenten ska även, i samband med riktade emissioner, beakta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings uttalanden om god sed på värdepappersmarknaden. I enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 9 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument ska Emittenten, om det minskar eller ökar det totala antalet aktier eller röster i Emittenten, den sista handelsdagen i den kalendermånad då ökningen eller minskningen har skett offentliggöra uppgifter om ändringen.
Emissioner. Bolaget ska offentliggöra förslag eller beslut som innebär att Bolagets aktiekapital eller antal aktier (eller andra aktierelaterade finansiella instrument) ändras. Informationen ska innehålla alla förutsättningar, det förväntade kapitaltillskottet och villkoren för emissionen. Bolaget ska offentliggöra utfallet av genomförd emission. Informationen ska innehålla det erhållna kapitaltillskottet, ökningen av antalet aktier, det nya antalet aktier, ökningen av aktiekapitalet, det nya aktiekapitalet, teckningsgraden angiven i procent, större förändringar i ägandet samt kostnaderna för emissionen.
Emissioner. SEB medverkar ibland vid emissioner, noteringar och andra företagshändelser. För denna medverkan erhåller SEB provision. Sådan ersättning beräknas normalt som: - en fast ersättning, - en engångsersättning bestående av en procentsats på det belopp som SEB:s kunder tecknat aktier för, eller - en kombination av dessa alternativ.
Emissioner. 5.3.1 Vid ökning av aktiekapitalet genom kontantemission eller kvittningsemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna på så vis att en gammal aktie ger företrädesrätt till en ny aktie av samma slag, att aktier som inte tecknas av de i första hand berättigade aktieägarna skall erbjudas samtliga aktieägare samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna skall fördelas mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier de förut äger och, i den mån detta inte kan ske, genom lottning.
Emissioner. Vid ökning av aktiekapitalet genom kontantemission eller kvittningsemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna på så vis; Att en gammal aktie ger företrädesrätt till en ny aktie av samma slag, Att aktier som inte tecknas av de i första hand berättigade aktieägarna ska erbjudas samtliga aktieägare samt Att om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna ska fördelas mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier de förut äger och i den mån detta inte kan ske genom lottning. Vid ökning av aktiekapitalet genom kontantemission eller kvittningsemission av endast ett aktieslag har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier som de förut äger. Vad som sagts ovan ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission eller kvittningsemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Beslutar Bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut teckningsoptioner eller konvertibler har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner eller konvertibler som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten eller bytas mot konvertiblerna. Ökning av aktiekapitalet genom fondemission, då nya fondaktier utges, får endast ske genom utgivande av Stamaktier. Därvid gäller att endast Stamaktieägarna har rätt till de nya aktierna. Fondaktierna fördelas mellan Stamaktieägarna i förhållande till det antal Stamaktier de förut äger.
Emissioner. (a) Riksbanken kan ge ut Riksbankscertifikat.
Emissioner. Riksbankens förpliktelse att leverera värdepapper vid Emission (av Riksbankscertifikat) avvecklas enligt den ordning och de regler som gäller för berört värdepappersavvecklingssystem. Motparternas förpliktelse att betala för de emitterade värdepapperen avvecklas enligt den ordning och de regler som gäller för berört värdepappersavvecklingssystem och för överföringar i RIX
Emissioner. (a) Riksbanken kan ge ut Riksbankscertifikat. (b) Riksbankscertifikaten är en skuldförbindelse från Riksbanken gentemot innehavaren emitterade i kontobaserad form och som förs på konto hos Värdepapperscentral enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. (c) Riksbankscertifikaten är inte förenade med några begränsningar för allmän omsättning. (d) Riksbankscertifikaten är diskonteringspapper. Emissionspriset avviker från det nominella värdet beroende på ränteläget. (e) På förfallodagen löses Riksbankscertifikat in till nominellt värde. (f) Skillnaden mellan Riksbankscertifikatens emissionspris och nominellt belopp motsvarar räntan på det emitterade beloppet.
Emissioner. Deltagande i emissioner, private placements, börsintroduktioner m.m. får bara ske på marknadsmässiga villkor och enbart om det bedöms vara i andelsägarnas intresse. Emissioner får inte placeras i fonderna i syfte att generera intäkter till corporate finance‐avdelningar närstående till Fondbolaget eller externa förvaltare. Intressekonflikter kan även uppstå ifall ett värdepappersinstitut inom koncernen eller närstående till externa förvaltare handlar för egen räkning med fonderna som motpart. Transaktioner i fonderna får enbart ske om det bedöms vara i andelsägarnas intresse och det ska ske på marknadsmässiga villkor.