Common use of Emissioner Clause in Contracts

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. s k fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital. Aktiebolag kan även genomföra s k riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s k apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s k utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det placerade kapitalet påverkas normalt inte.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapitalytterligare aktie- kapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemissionnyemis- sion. Oftast får de gamla befintliga ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter tecknings- rätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. så kallad riktad nyemission, vilket genomförs ge- nomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerareinvestera- re. Aktiebolag kan även genom s.k. så kallad apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker så kallad utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital aktieka- pital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, värde kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital aktiekapi- tal genom en s.k. så kallad fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer till- kommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktierflera akti- er, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen Xxxxxx på aktierna sänks vid en fondemission, fondemission men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde förblir marknadsvärdet på sitt in- vesterade kapitalaktieägarens placerade kapital oförändrat. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. s k fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen öknin- gen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital. Aktiebolag kan även genomföra s k riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s k apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s k utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet inne- havda aktier och marknadsvärdet på det placerade kapitalet påverkas normalt inte.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tidenteckningstiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade investerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget Xxxxxxx genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets av investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolagetBolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget Bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets Bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget Xxxxxxx skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom i en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade nyemit- terade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. så kallad riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission så kallad apport- emission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker så kallad utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. så kallad fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teck- ningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission fond- emission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets bola- gets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytter- ligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter teck- ningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemissionnyemiss- ion. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursenmark- nadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösavär- delösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. s k riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission s k apporte- mission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser affärsrö- relser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s k utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet vär- det till sitt aktiekapital genom en s.k. s k fondemission. Vid fondemission fonde- mission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen fonde- missionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare tidi- gare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändradoför- ändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget Företaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolagetFöretaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget Företaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission fond-emission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets bola-gets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget Företaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter tecknings- rätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget skatfar Bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde före- träde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – teck- ningsrätterna - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag Aktie- bolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser atfärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolagetBolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget Bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets Bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade pla- cerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget Xxxxxxx skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren Teckna- ren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. s k fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat oföränd- rat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital. Aktiebolag kan även genomföra s k riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemissi- on men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s k apporte- mission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s k utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det placerade kapitalet påverkas normalt inte.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapitalytterligare ak- tiekapital. Detta skaffar bolaget Bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemissionny- emission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren Teckna- ren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursenmarknads- kursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – teckningsrät- terna - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teck- ningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag Aktie- bolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva för- värva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolagetBola- get, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget Bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets Bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade pla- cerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget Xxxxxxx skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterli- gare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter teck- ningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemissionnyemiss- ion. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursenmarknads- kursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – teck- ningsrätterna - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - av- skilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt Sam- tidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare ak- tieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast oft- ast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösavärde- lösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission apporte- mission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser affärsrö- relser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet vär- det till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission fond- emission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändradoför- ändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapitalytterligare aktiekapi- tal. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna förfaller tecknings-rätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser affärs- rörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde fö- reträde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – teck- ningsrätterna - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teck- ningstiden förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs genom- förs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital aktie- kapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital aktiekapi- tal genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen Xxxxxx på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde mark- nadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission fonde- mission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet Vid sådan nyemission av aktier som får sker mot kontant betalning eller genom kvittning har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna på det sättet att gammal aktie ska ge företrädesrätt till ny aktie av samma slag, att aktier som inte tecknas sätts normalt av de i första hand berättigade aktieägarna ska erbjudas samtliga ägare av aktier samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna ska fördelas mellan tecknarna i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs)de förut äger och, oftast lägre än marknadskurseni den mån detta inte kan ske, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemissionlottning. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet sådan nyemission av aktier som varje aktieägare redan har. Antalet sker mot kontant betalning eller genom kvittning av endast ett aktieslag har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts aktierna i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hadede förut äger. Genom fondemissionen får aktieägaren fler Vid sådan emission av teckningsoptioner eller konvertibler som sker mot kontant betalning eller genom kvittning har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som konvertiblerna kan komma att bytas ut mot. Vad som ovan sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om emission av aktier, men ägarens andel teckningsoptioner eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Ökning av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändradaktiekapitalet genom fondemission får ske endast genom utgivande av stamaktier, varvid, om både stamaktier av serie A och serie B tidigare utgivits, det inbördes förhållandet mellan de stamaktier av serie A och serie B som ges ut genom fondemissionen och redan utgivna stamaktier av serie A och serie B ska vara oförändrat. Kursen på aktierna sänks vid en Därvid gäller att endast stamaktieägarna har rätt till de nya aktierna. Xxxxx både stamaktier av serie A och serie B utgivna fördelas fondaktierna mellan stamaktieägarna i förhållande till det antal stamaktier av samma aktieslag som de förut äger. Vad nu sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, men genom ökningen efter erforderlig ändring av antalet bolagsordningen, ge ut aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapitalav nytt slag.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom 1064 - 5- 210322 Avanza s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ., Ssamtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tidenteckningstiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade investerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.