Common use of Emissioner Clause in Contracts

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. s k fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen öknin- gen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital. Aktiebolag kan även genomföra s k riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s k apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s k utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet inne- havda aktier och marknadsvärdet på det placerade kapitalet påverkas normalt inte.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. s k fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital. Aktiebolag kan även genomföra s k riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s k apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s k utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det placerade kapitalet påverkas normalt inte.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapitalytterligare aktie- kapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemissionnyemis- sion. Oftast får de gamla befintliga ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter tecknings- rätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. så kallad riktad nyemission, vilket genomförs ge- nomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerareinvestera- re. Aktiebolag kan även genom s.k. så kallad apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker så kallad utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital aktieka- pital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, värde kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital aktiekapi- tal genom en s.k. så kallad fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer till- kommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktierflera akti- er, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen Xxxxxx på aktierna sänks vid en fondemission, fondemission men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde förblir marknadsvärdet på sitt in- vesterade kapitalaktieägarens placerade kapital oförändrat. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget Xxxxxxx genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets av investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolagetBolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget Bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets Bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget Xxxxxxx skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom i en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade nyemit- terade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. så kallad riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission så kallad apport- emission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker så kallad utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. så kallad fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tidenteckningstiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade investerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytter- ligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter teck- ningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemissionnyemiss- ion. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursenmark- nadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösavär- delösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. s k riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission s k apporte- mission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser affärsrö- relser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s k utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet vär- det till sitt aktiekapital genom en s.k. s k fondemission. Vid fondemission fonde- mission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen fonde- missionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare tidi- gare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändradoför- ändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teck- ningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission fond- emission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets bola- gets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget Företaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolagetFöretaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget Företaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission fond-emission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets bola-gets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget Företaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapitalytterligare ak- tiekapital. Detta skaffar bolaget Bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemissionny- emission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren Teckna- ren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursenmarknads- kursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – teckningsrät- terna - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teck- ningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag Aktie- bolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva för- värva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolagetBola- get, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget Bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets Bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade pla- cerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget Xxxxxxx skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapitalytterligare aktiekapi- tal. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna förfaller tecknings-rätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser affärs- rörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapital. Detta skaffar Beslutar bolaget att genom att kontantemission eller kvittningsemission ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde av olika slag, ska innehavare av stamaktier och preferensaktier ha företrädesrätt att teckna nya aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt av samma aktieslag i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hadeav samma slag som innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare Aktier som inte tecknar kantecknas med primär företrädesrätt ska erbjudas samt- liga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om erbjudna aktier inte räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt, under tecknings- tiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där ska aktierna handlas. Efter teckningstiden fördelas mellan tecknarna i för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad hållande till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya det sammanlagda antal aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital de förut äger i bolaget, men antalet innehavda oavsett huruvida deras aktier och marknadsvärdet på är stamaktier eller preferensaktier. I den mån detta inte kan ske vad avser vissa aktier, ska för- delningen ske genom lottning. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut aktier endast av ett slag, ska innehavare av aktier av det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier slag som varje aktieägare redan har. Antalet ges ut ha företrädesrätt att teckna nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hadeav samma slag innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Genom fondemissionen får aktieägaren fler Aktier som inte tecknas med primär företrädesrätt ska erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om erbjudna aktier inte räcker för den teckning som sker med sub- sidiär företrädesrätt, ska aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till det sammanlagda antal aktier de förut äger i bolaget, oavsett huruvida deras aktier är stamaktier eller preferens- aktier. I den mån detta inte kan ske vad avser vissa aktier, men ägarens andel ska fördelningen ske genom lott- ning. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut teckningsoptioner eller konvertibler ska aktieägarna ha företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändradteckningsoptionerna respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som kon- vertiblerna kan komma att bytas mot. Kursen på aktierna sänks vid en Vad som ovan sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission eller kvittningsemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Ökning av aktiekapitalet genom fondemission med utgivande av aktier får endast ske genom utgivande av stamaktier. Därvid gäller att endast stamaktieägarna har företrädesrätt till de nya stamaktierna fördelat efter det antal stamaktier de förut äger. Detta ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, men genom ökningen efter nödvändig ändring av antalet bolagsord- ningen, ge ut aktier bibehåller aktieägaren av nytt slag. Förslag till beslut om riktad emission av teckningsoptioner samt om antagande av incitamentsprogram till anställda i Arise-koncernen enligt punkt 19 Styrelsen för Arise AB (publ.), org. nr 556274-6726, (”Arise”), föreslår att årsstämman den 5 maj 2015 (i) beslutar om emission av högst 338,000 teckningsoptioner berättigande till teckning av högst 338,000 stamaktier i Arise (”Optionerna”) riktad till av Arise anvisat helägt bolag inom Arise-koncernen, (”Arise Optionsförvaltning”), och (ii) godkänner att högst 338,000 sådana Optioner överlåts till anställda i Arise-koncernen, dvs. antar ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapitalincitamentsprogram för anställda i Arise-koncernen (”Programmet”).

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde fö- reträde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – teck- ningsrätterna - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teck- ningstiden förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs genom- förs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital aktie- kapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital aktiekapi- tal genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen Xxxxxx på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde mark- nadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission fonde- mission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde fö- reträde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – teck- ningsrätterna - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teck- ningstiden förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs genom- förs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital aktie- kapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital aktiekapi- tal genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde mark- nadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission fonde- mission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemissionnyemis- sion. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemissionnyemis- sion. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – teck- ningsrätterna - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts mark- nadsvärde - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen van- ligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter teckningsrät- ter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter Ef- ter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.kx.x. riktad xxxxxx nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag Ak- tiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser affärsrörel- ser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet an- talet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget bola- get föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare aktieä- gare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer tillkom- mer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir för- blir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde mark- nadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde mark- nadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet Vid sådan nyemission av aktier som får sker mot kontant betalning eller genom kvittning har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna på det sättet att gammal aktie ska ge företrädesrätt till ny aktie av samma slag, att aktier som inte tecknas sätts normalt av de i första hand berättigade aktieägarna ska erbjudas samtliga ägare av aktier samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna ska fördelas mellan tecknarna i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs)de förut äger och, oftast lägre än marknadskurseni den mån detta inte kan ske, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemissionlottning. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet sådan nyemission av aktier som varje aktieägare redan har. Antalet sker mot kontant betalning eller genom kvittning av endast ett aktieslag har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts aktierna i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hadede förut äger. Genom fondemissionen får aktieägaren fler Vid sådan emission av teckningsoptioner eller konvertibler som sker mot kontant betalning eller genom kvittning har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som konvertiblerna kan komma att bytas ut mot. Vad som ovan sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om emission av aktier, men ägarens andel teckningsoptioner eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Ökning av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändradaktiekapitalet genom fondemission får ske endast genom utgivande av stamaktier, varvid, om både stamaktier av serie A och serie B tidigare utgivits, det inbördes förhållandet mellan de stamaktier av serie A och serie B som ges ut genom fondemissionen och redan utgivna stamaktier av serie A och serie B ska vara oförändrat. Kursen på aktierna sänks vid en Därvid gäller att endast stamaktieägarna har rätt till de nya aktierna. Xxxxx både stamaktier av serie A och serie B utgivna fördelas fondaktierna mellan stamaktieägarna i förhållande till det antal stamaktier av samma aktieslag som de förut äger. Vad nu sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, men genom ökningen efter erforderlig ändring av antalet bolagsordningen, ge ut aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapitalav nytt slag.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. s k riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. s k apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s k utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. s k fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget skatfar Bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde före- träde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – teck- ningsrätterna - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag Aktie- bolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser atfärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolagetBolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget Bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets Bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade pla- cerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget Xxxxxxx skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapital. Detta skaffar bolaget Vid ökning av aktiekapitalet genom kontantemission eller kvittningsemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna på så vis att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som gammal aktie ger företräde företrädesrätt till en ny aktie av samma slag, att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får inte tecknas sätts normalt av de i första hand berättigade aktieägarna ska erbjudas samtliga aktieägare samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna ska fördelas mellan tecknarna i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs)de förut äger och, oftast lägre än marknadskurseni den mån detta inte kan ske, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemissionlottning. Vid fondemission tas det hänsyn ökning av aktiekapitalet genom kontantemission eller kvittningsemission av endast ett aktieslag har aktieägarna företrädesrätt till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet de nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts aktierna endast i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hadeav detta slag som de förut äger. Genom fondemissionen får aktieägaren fler Beslutar Bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut teckningsoptioner eller konvertibler har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner eller konvertibler som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas med på grund av optionsrätten eller bytas ut mot konvertiblerna. Vad som sagts ovan ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om emission av aktier, men ägarens andel teckningsoptioner eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Ökning av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändradaktiekapitalet genom fondemission får endast ske genom utgivande av stamaktier, varvid, om både stamaktier av serie A och serie B tidigare utgivits, det inbördes förhållandet mellan de stamaktier av serie A och serie B som ges ut genom fondemissionen och redan utgivna stamaktier av serie A och serie B ska vara oförändrat. Kursen på aktierna sänks vid en Därvid gäller att endast stamaktieägarna har rätt till de nya aktierna. Xxxxx både stamaktier av serie A och serie B utgivna fördelas fondaktierna mellan stamaktieägarna i förhållande till det antal stamaktier av samma aktieslag som de förut äger. Det föregående ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, men genom ökningen efter erforderlig ändring av antalet bolagsordningen, ge ut aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapitalav nytt slag.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren Teckna- ren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. s k fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat oföränd- rat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital. Aktiebolag kan även genomföra s k riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemissi- on men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s k apporte- mission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s k utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det placerade kapitalet påverkas normalt inte.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterli- gare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter teck- ningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemissionnyemiss- ion. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursenmarknads- kursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – teck- ningsrätterna - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - av- skilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt Sam- tidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare ak- tieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast oft- ast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösavärde- lösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission apporte- mission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser affärsrö- relser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet vär- det till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission fond- emission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändradoför- ändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapital. Detta skaffar Beslutar bolaget att genom att kontantemission eller kvittningsemission ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde av olika slag, ska innehavare av stamaktier och preferensaktier ha företrädesrätt att teckna nya aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt av samma aktieslag i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hadeav samma slag som innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare Aktier som inte tecknar kantecknas med primär företrädesrätt ska erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om erbjudna aktier inte räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt, under tecknings- tiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där ska aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad fördelas mellan tecknarna i förhållande till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya det sammanlagda antal aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital de förut äger i bolaget, men antalet innehavda oavsett huruvida deras aktier och marknadsvärdet på är stamaktier eller preferensaktier. I den mån detta inte kan ske vad avser vissa aktier, ska fördelningen ske genom lottning. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut aktier endast av ett slag, ska innehavare av aktier av det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier slag som varje aktieägare redan har. Antalet ges ut ha företrädesrätt att teckna nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hadeav samma slag innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Genom fondemissionen får aktieägaren fler Aktier som inte tecknas med primär företrädesrätt ska erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om erbjudna aktier inte räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt, ska aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till det sammanlagda antal aktier de förut äger i bolaget, oavsett huruvida deras aktier är stamaktier eller preferensaktier. I den mån detta inte kan ske vad avser vissa aktier, men ägarens andel ska fördelningen ske genom lottning. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut teckningsoptioner eller konvertibler ska aktieägarna ha företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändradteckningsoptionerna respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som konvertiblerna kan komma att bytas mot. Kursen på aktierna sänks vid en Vad som ovan sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission eller kvittningsemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Ökning av aktiekapitalet genom fondemission med utgivande av aktier får endast ske genom utgivande av stamaktier. Därvid gäller att endast stamaktieägarna har företrädesrätt till de nya stamaktierna fördelat efter det antal stamaktier de förut äger. Detta ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, men genom ökningen efter nödvändig ändring av antalet bolagsordningen, ge ut aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapitalav nytt slag.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), . oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission fond-emission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts - avskiljts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter tecknings- rätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom 1064 - 5- 210322 Avanza s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt , samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade placerade kapitalet påverkas normalt inte. 1064 -6 -231220 Avanza Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskursemissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – - som normalt har ett visst marknadsvärde – - avskilts från aktierna, aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ., Ssamtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tidenteckningstiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade investerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade placerade kapital.

Emissioner. Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet Vid sådan nyemission av aktier som får sker mot kontant betalning eller genom kvittning har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna på det sättet att gammal aktie ska ge företrädesrätt till ny aktie av samma slag, att aktier som inte tecknas sätts normalt av de i första hand berättigade aktieägarna ska erbjudas samtliga ägare av aktier samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna ska fördelas mellan tecknarna i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs)de förut äger och, oftast lägre än marknadskurseni den mån detta inte kan ske, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa. Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte. Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemissionlottning. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet sådan nyemission av aktier som varje aktieägare redan har. Antalet sker mot kontant betalning eller genom kvittning av endast ett aktieslag har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts aktierna i förhållande till hur många det antal aktier ägaren tidigare hadede förut äger. Genom fondemissionen får aktieägaren fler Vid sådan emission av teckningsoptioner eller konvertibler som sker mot kontant betalning eller genom kvittning har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som konvertiblerna kan komma att bytas ut mot. Vad som ovan sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjlig- heten att fatta beslut om emission av aktier, men ägarens andel teckningsoptioner eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Ökning av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändradaktiekapitalet genom fondemission får ske endast genom utgivande av stamaktier av serie A och serie B. Det inbördes förhål- landet mellan de stamaktier av serie A och serie B som ges ut genom fondemissionen och redan utgivna stamaktier av serie A och serie B ska vara oförändrat. Kursen på aktierna sänks vid en Fondaktierna ska fördelas mellan stamaktieä- garna i förhållande till det antal stamaktier av samma aktieslag som de förut äger. Vad nu sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, men genom ökningen efter erforderlig ändring av antalet bolagsordningen, ge ut aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapitalav nytt slag.