Gemensamma utgångspunkter Det är parternas gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet och utveck- lingskraft i företagen är avgörande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Därigenom skapas bättre förutsättningar för de anställdas löneutveckling i företaget.
Gemensam utbildning Den gemensamma utbildning som förutsätts i samarbetsavtalen ges i allmänhet på de enskilda arbetsplatserna. Samarbetsutbildning ordnas även av arbetsmarknadens centralorganisationer eller gemensamt av deras medlemsorganisationer eller av olika samarbetsorgan såsom Arbetarskyddscentralen. Man kommer lokalt överens om deltagande i utbildningen i samarbetsorganen på arbetsplatserna eller, om sådana inte finns, så kan arbetsgivaren och förtroendemannen avtala om deltagande. Deltagande i gemensam utbildning ersätts såsom utbildning enligt 2 §.
Grunder NN och YY
Gemensamma bestämmelser 2.1. Leverantören bestämmer tryck, temperatur, andra dimensioneringsdata för fjärrvärmeleverans samt tekniskt utförande för fjärrvärmecentral och leverantören har rätt att förändra dessa. Om sådana förändringar skulle medföra behov av åtgärder för att bibehålla fjärrvärmecentralens funktion ska kostnaderna ersättas av leverantören, med avdrag för den värdestegring som utbytet medför, beräknat på skillnaden i värde för den utbytta och nyanskaffade utrustningen.
Befrielsegrunder 16. Följande omständigheter skall anses utgöra befrielsegrunder, om de inträffar sedan avtalet slutits och avsevärt försvårar dess fullgörande: arbetskonflikt och varje annan omständighet, som parterna inte kan råda över, såsom eldsvåda, terrorhandling, krig, mobilisering eller oförutsedda militärinkallelser av motsvarande omfattning, rekvisition, beslag, valutarestriktioner, uppror och upplopp, knapphet på transportmedel, allmän varuknapphet, kassation av större arbetsstycken, inskränkningar i fråga om drivkraft samt fel i eller försening av leveranser från underleverantör, som har sin grund i sådan omständighet, som avses i denna punkt. Det åligger part, som önskar åberopa sådan omständighet, som avses ovan, att utan uppskov skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav liksom om dess upphörande. Kan avtalet ej fullgöras inom skälig tid, äger vardera parten häva avtalet till den del dess fullgörande försvårats av omständighet som ovan nämnts.
Grundsjälvrisk Vid varje skadetillfälle dras från de sammanlagda kostnaderna för skadestånd, försäkringsgivarens utred- ning, förhandling, rättegång, skiljeförfarande och räddningsåtgärd ett belopp som utgör den försäkrades självrisk. Lägsta självrisk för försäkringen anges i försäkringsbrevet/beviset (grundsjälvrisk).
Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verk- samheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.
Bakgrund och syfte Leverantören har av Uppdragsgivaren godkänts att bedriva vård inom ramen för Uppdragsgivarens valfrihetssystem. I syfte att reglera Leverantörens bedrivande av sådan vård har Parterna denna dag undertecknat detta Kontrakt.
Bakgrund HK2300, v1.0, 2017-11-02 Social- och arbetsmarknadsförvaltning fick 2017 i uppdrag av Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad att utreda huruvida Mini Maria skulle kunna etableras i Mölndal; antingen som en egen mottagning, det vill säga en utbyggnad av befintlig verksamhet eller i samverkan med regionen. Kommunerna Härryda, Stenungssund och Kungälv gjorde liknande utredningar och efterforskningar angående samma fråga under 2018. Nämnda kommuner fick sedan under 2019 information från Västra Götalandsregionen om att övergripande planer utreddes gällande att fler kommuner än Göteborg skulle kunna ingå i Mini Maria konceptet ihop med Västra Götalandsregionen i samband med att regionen gjorde en större utredning om att decentralisera vårdkedjan på primärvårdsnivå. Detta i linje med lagstiftning och de överenskommelser som har slutits på såväl nationell som regional nivå. Mellan 2020–2121 har ett arbete pågått gällande att ta fram ett konkret förslag på en modell för hur en Mini-Maria mottagning kan organiseras och drivas av sjukvård och kommuner gemensamt. Förslaget var inledningsvis avseende nio kommuner varav fem har brutit sig ut och bildat egna kluster som skapar egna avtal med regionen. Detta avtal gäller hur Mölndal, Härryda, Stenungssund och Kungälv ska samverka i arbetet med Mini- maria. Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Vid uppstart av en Mini-Mariamottagning i Mölndal, Härryda, Stenungssund och Kungälv kommer ambitionen att erbjuda en likvärdig vård för ingående avtalskommuner att uppfyllas. Det stöd och den behandling som erbjuds av Mini-Maria blir tillgänglig för de kommuner som via detta avtal ingår i verksamheten. Huvudmän för mottagningen är Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals Stad samt Västra Hälso – och Sjukvårdsnämnden, Västra Götalandsregionen. Mottagningen drivs gemensamt av de avtalade kommunerna i samverkan mellan Social- och arbetsmarknadsnämnden Mölndals Stad och Regionhälsan, Västra Götalandsregionen.
Vissa Samordningsregler Mom 4:1. Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta istället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräk- nas enligt mom 3. Istället ska den utgöra skillnaden mellan 85 procent av månadslönen och livräntan.
