Personlig kompetens exempelklausuler

Personlig kompetens. Tjänstemannens personliga lönedel fastställs enligt hans kompetens och arbetsprestation. Kompetens- och prestationsfaktorer bör på arbetsplatserna bedömas systematiskt av respektive chef. Förbunden har utarbetat modellsystem, bland vilka företaget kan välja ett färdigt system som sådant eller anpassat efter förhållandena på arbetsplatsen. Företagen kan också använda sig av andra värderingssystem. Förbunden konstaterar att kriterierna som mäter personliga egenskaper bör stödja företagets verksamhetssätt och målsättningar och att tjänstemannens engagemang i uppgiften bäst nås genom att förverkliga kompetensbedömningen i samråd och då kriterierna för kompetens och prestation utreds på förhand för tjänstemännen och deras representant. I diskussionerna mellan chef och medarbetare utgör bedömningen av kompetens och arbetsprestation en naturlig del. I dessa värderingsdiskussioner främjas utvecklingen av tjänstemännens yrkeskunskap exempelvis genom att uppgöra individuella utbildnings- och utvecklingsplaner. Den personliga lönedelen bör efter den första kompetensbedömningen, som förrättas inom ett halvt år räknat från anställningsförhållandets början, utgöra minst 4 % av den enligt svårighetsgraden i hans arbetsuppgift fastställda lönen. På företaget bör summan av de enligt personlig kompetens fastställda lönedelarna för tjänstemännens del vara minst 7 % av den sammanlagda summan av de till lönesystemets tillämpningsområde hörande tjänstemännens på uppgiftens svårighetsgrad baserade lönedelar. I bedömningen beaktas inte tjänstemännens individuella lönedelar till den del de överstiger 25 %. Hur detta förverkligats konstateras årligen efter verkställandet av de kollektivavtalsenliga löneförhöjningarna. Tillfredsställelsen med lönen och lönesystemet kan främjas genom att öka kunskaperna om grundläggande lönesättning och prestation. Utvecklingssamtal är ett naturligt tillfälle för diskussion kring företagets tillämpning av lönesystemet, och hur tjänstemännen bör utveckla sin kompetens eller prestation för en bättre löneutveckling. Särskilt återkoppling och kunskap om hur den egna prestationen påverkar lönen medför ökad tillfredsställelse med lönen, men även engagemanget för arbetsgivarens organisation och en atmosfär som främjar utveckling. Tjänsteman äger rätt att veta svårighetsklassificeringen för sin uppgift samt sin individuella lönedel samt dess fastställande.
Personlig kompetens. Värderingen av personliga faktorer görs minst en gång om året, ifall inte annat lokalt avtalas. Förbunden rekommenderar att de befattningsbeskrivningar som bedömningen av uppgifternas svårighetsgrad grundar sig på justeras i samband med bedömningen av vars och ens individuella kompetens. En nyanställd tjänstemans kompetens värderas inom ett halvt år räknat från anställningsförhållandets inledande. Fram till dessa är lönen minst lika stor som den arbetsbetingade lönen. Xxxxx tjänsteman flyttar i en annan uppgift eller innehållet i hans uppgift väsentligt förändras så att det sker en förändring i uppgiftens svårighetsklass, kan också det inbördes förhållandet mellan tjänstemannens personliga lönedel och den på kompetensbedömningen baserade personliga delen samt deras relation till klasslönen förändras, eftersom kompetens- och prestationsfaktorerna värderas i relation till respektive befattning. När tjänsteman förflyttas till en mera krävande uppgift bör samtidigt utredas svårighetsgradens eventuellt förhöjande verkan på hans personliga månadslön. I undantagsfall kan lönen bibehållas också som sådan.
Personlig kompetens. Ett nytt 5 mom. läggs till och det tidigare 5 mom. blir 6 mom. Tillfredsställelsen med lönen och lönesystemet kan främjas genom att öka kunskaperna om grundläggande lönesättning och prestation. Utvecklingssamtal är ett naturligt tillfälle för diskussion kring företagets tillämpning av lönesystemet och hur tjänstemännen borde utveckla sin kompetens eller prestation för en bättre löneutveckling. I synnerhet respons och kunskap om hur den egna prestationen påverkar lönen medför ökad tillfredsställelse med lönen, men även ökat engagemang i arbetsgivarens organisation och en atmosfär som främjar utveckling. Tjänstemannen och tjänstemannens förtroendeman har rätt att få veta grunderna för, resultaten av och effekterna av bedömningen.
Personlig kompetens. Värderingen av personliga faktorer görs minst en gång om året, ifall inte annat lokalt avtalas. Förbunden rekommenderar att de befattningsbeskrivningar som ligger till grund för fastställningen av uppgifternas svårighetsgrad granskas i samband med utvärderingen av vederbörande persons personliga kompetens. En nyanställd tjänstemans kompetens värderas inom ett halvt år räknat från anställningsförhållandets inledande. . Fram till dessa är lönen minst lika stor som den arbetsbetingade lönen.
Personlig kompetens 

Related to Personlig kompetens

  • Kompetens Den personliga lönedelen fastställs på basis av kompetensfakto- rer som är betydelsefulla för arbetet. Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet (arbetsskicklighet), mångsidigt kunnande, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Minst två av dessa faktorer väljs ut till det lokala bedömningssystem som arbetsgivaren utarbetar. Innehållet i systemet behandlas av representanterna för arbets- givaren och arbetstagarna. För varje arbetare utreds de principer enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras.

  • Kompetensutveckling Med kompetens menas här de samlade kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt som gör det möjligt att utföra aktuella uppgifter i linje med de definierade målen och kraven på hur dessa ska uppnås. Kompetensutveckling för alla personalkategorier är av stor betydelse för en positiv utveckling av arbetsplatsen. För att skapa möjligheter för individen krävs det att kompetensutveckling kopplas till verksamhetens behov, nu och i framtiden. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar utgör en viktig grund för planering av kompetensutveckling. Under det årliga medarbetarsamtalet upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan. Det är nödvändigt att arbetsgivaren avsätter erforderliga resurser. Arbetsgivaren bör medverka till handledning för arbetstagare med huvudsakligen terapeutiska/kuratoriska arbetsuppgifter.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Personuppgiftshantering 10.1 Kundens personliga integritet är viktig för Gävle Energi. I Gävle Energis integritetspolicy xxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxxx finns mer information om Gävle Energis behandling av personuppgifter. 10.2 Gävle Energi är enligt Dataskyddsförordningen och annan tillämplig lag ansvarigt för de personuppgifter som det behandlar. 10.3 Gävle Energi samlar in och behandlar personuppgifter för att kunna ingå och fullgöra avtalet med kunden eller när det är nödvändigt för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar Gävle Energi. 10.4 Vidare kan personuppgifterna komma att behandlas av Gävle Energi för att genomföra marknadsanalyser, upprätta statistik samt för att utvärdera, utveckla och informera om tjänster och produkter. Denna behandling är nödvändig för att kunna utveckla, förbättra och sälja produkter och tjänster samt bibehålla en god kundkontakt. 10.5 Vid behandlingen enligt ovan kommer Gävle Energi samt av Gävle Energi anlitade personuppgiftsbiträden att ta del av personuppgifterna. 10.6 Personuppgifter kan även komma att behandlas för marknadsföringsändamål av såväl Gävle Energi som dess koncernföretag och samarbetspartners. Behandlingen är nödvändig för det berättigade intresset att utveckla, förbättra och sälja produkter och tjänster. Vid utlämnande till koncernföretag eller samarbetspartners krävs att tjänsterna och produkterna har naturlig anknytning till Gävle Energi och att Gävle Energi avtalar med dessa om att det ska framgå att marknadsföringen sker med anledning av ett samarbete med Gävle Energi.

  • Rörlig ersättning Utöver fast lön kan verkställande direktör och övriga medlemmar av bolagsledningen, enligt separat överenskommelse, erhålla rörlig ersättning vid uppfyllande av förutbestämda kriterier. Eventuell rörlig ersättning består av årlig rörlig kontant ersättning och får som högst motsvara 50 procent av den fasta årliga lönen för verkställande direktör och 30 procent för andra ledande befattningshavare. Den rörliga ersättningen ska vara kopplad till ett eller flera förutbestämda och mätbara kriterier och syfta till att främja Bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, genom att exempelvis ha en tydlig koppling till affärsstrategin eller främja befattningshavarens långsiktiga utveckling. Kriterierna kan vara både finansiella och icke- finansiella. Kriterierna kan också utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Genom att målen kopplar de ledande befattningshavarnas ersättning till Bolagets resultat och hållbarhet främjar de genomförandet av Bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och konkurrenskraft. Kriterierna gäller för ett räkenskapsår i taget. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig ersättning mäts årligen. I samband med detta fastställs hur väl kriterierna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören. Vad avser rörlig kontantersättning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande direktören för bedömningen. Finansiella mål ska bedömas baserat på den av Bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen. När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig ersättning avslutats ska det fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för den bedömningen. Såvitt avser finansiella mål baseras bedömningen på̊ den av Bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen. Styrelsen ska ha möjlighet att enligt lag eller avtal och med de begränsningar som må följa därav helt eller delvis återkräva rörlig ersättning som utbetalats på̊ felaktiga grunder. Styrelsen äger rätten att vid oförutsedda händelser och vid vilken tidpunkt som helst ändra eller eliminera den rörliga delen.

  • Beroende av nyckelpersoner Verksamheten är beroende av förmågan att rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare. Det föreligger alltid risk att Xxxxxxx inte kan erbjuda alla nyckelpersoner tillfredställande villkor gentemot den konkurrens som finns från andra bolag i branschen eller närstående branscher. Om nyckelpersoner lämnar eller inte kan anställas i Bolaget kan det få negativ inverkan på verksamheten.

  • Kontaktpersoner Vardera Part ska utan dröjsmål efter undertecknandet av detta Kontrakt utse och till den andra Parten skriftligen anmäla varsin kontaktperson för Avtalet. Parterna åtar sig att vid byte av kontaktperson underrätta den andra Parten om bytet, samt anmäla ny kontaktperson i enlighet med vad som i § 14 föreskrivs om hur meddelanden med anledning av Xxxxxxx ska skickas.

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Personuppgifter 14.1 Om personuppgifter behandlas inom ramen for Tjänsten är kunden personuppgiftsansvarig och leverantören personuppgiftsbiträde. Kunden är ansvarig i egenskap av personuppgiftsansvarig för att behandling av per- sonuppgifter sker i enlighet med gällande lagstiftning. Leverantören förbinder sig att bara behandla person- uppgifter i enlighet med Avtalet och kundens skriftliga instruktioner. Leverantören ska ha rätt till ersättning för att följa kundens skriftliga instruktioner om den begärda åtgärden inte framgår av Xxxxxxx i övrigt. Leverantören ska vidta de tekniska och organisatoriska åtgärder som överenskommits för att skydda personuppgifterna. Leverantören skall vara beredd att följa av myndighet enligt lag fattade beslut om åtgärder för att uppfylla lagens säkerhetskrav för kundens personuppgifter. Om Leverantören orsakas extra kostnader för att uppfylla ändrade säkerhetskrav ska kunden ersätta leverantören för sådana kostnader. Leverantören ska omgående un- derrätta kunden vid upptäckt av fullbordade fall av eller försök till obehörig åtkomst, förstörelse eller ändring av kundens personuppgifter. 14.2 Leverantören ska tillåta de inspektioner som myndighet enligt lag kan kräva för personuppgifters behandling. Leverantörens kostnader i samband med genomförande av sådan granskning får debiteras kunden. 14.3 Använder leverantör underleverantör som behandlar personuppgifter (”underbiträde”) ska leverantören som ombud för kunden underteckna ett avtal med underle- verantören enligt vilken underleverantören som person- uppgiftsbiträde åtar sig att gentemot kunden följa vad som anges i punkt 14. Om personuppgifter kommer att överföras till ett land utanför EU/EES ska leverantören se till att underleverantören undertecknar EU:s stan- dardavtalsklausuler för överföring av personuppgifter till tredje land. Leverantören ska ha rätt att som ombud för kunden underteckna det avtalet. Leverantören ska innan underleverantör används för behandling av person- uppgifter informera kunden om vilka underleverantörer som används och i vilket land behandlingen av person- uppgifter görs. Leverantören ska på kundens begäran översända kopia av sådana avtal som undertecknats av leverantören enligt denna punkt 14.3. 14.4 Vid Avtalets upphörande gäller för personuppgifter vad som anges i punkt 22.

  • Sammansättning Styrelsen ska bestå av ordförande och minst fyra och högst tio övriga ledamöter. Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt.