Planläggning exempelklausuler

Planläggning. I vissa projekt måste markanvisningen föregås av planläggning. I de flesta fall bekostar kommunen planläggningen initialt men tar sedan ut kostnaden antingen i försäljningspriset för marken eller genom planavgifter i samband med bygglov. I de projekt där exploatören ska bekosta hela eller delar av detaljplanearbetet tecknas vanligtvis ett planavtal, ett samarbetsavtal i vilket kommunen och exploatören kommer överens om fördelning av ansvar och kostnader för planprocessen.
Planläggning. Förbundsstyrelsen ska planlägga kongressens arbete samt upprätta förslag till dag- och arbetsordning för densamma. Dessa förslag ska i god tid utsändas till avdelningarna för fördelning bland ombuden.
Planläggning. Exploateringsprojekt initieras vanligtvis genom att en exploatör samråder med en eller flera kommunala tjänstepersoner. Där diskuteras möjligheter till att starta ett projekt för ett visst område och förutsätt- ningarna gällande kommunala krav och ekonomiska konsekvenser tydliggörs. Exploatören uttrycker for- mellt ett intresse för en detaljplaneläggning för mark som inte ägs av kommunen genom att ansöka om ett planbesked. Kommunen ska därefter utifrån gällande delegationsordning återkomma med ett planbesked till den potentiella exploatören. I händelse av att plan- beskedet är positivt formuleras ett planuppdrag i samband med vilket startbeslut för detaljplan fattas. Därpå inleds vanligtvis framtagandet av ett så kallat planavtal. Detta planavtal träffas mellan exploatör och kommun och reglerar kostnader och ansvar för detalj- planeläggningen. I undantagsfall kan det förekomma att exploatören istället för att teckna planavtal betalar planavgift i enlighet med kommunens plantaxa i samband med bygglovsansökan. Planavtalet ska som senast vara tecknat i samband med att startmöte beträffande detaljplanen hålls. Om det bedöms som nödvändigt att framta ett planprogram med anledning av detaljplaneläggningen kan kostnaden och ansvaret för planprogrammet i undantagsfall regle- ras i planavtalet. Om kommunen bedömer det lämpligt att ansöka om ett planeringsbesked från Länsstyrelsen, ska ett positivt sådant ha återkommit innan planarbetet påbörjas. Kostnaden och ansvaret för framtagandet av nödvändiga handlingar för ansökan om planerings- besked kan regleras i planavtalet. När planavtalet tecknas kan en förskottsbetalning för detaljplanekostnader göras. I samtliga fall delfaktureras exploatören kostnader för detaljplaneläggning under arbetets gång. Om inbetalning uteblir avbryts plan- arbetet. I sällsynt förekommande fall kan kommunen besluta om att genomföra en detaljplaneläggning utan att tidigare ha träffat ett planavtal. Detta görs då kommu- nen anser att den planlagda byggnationen är av särskilt samhällsintresse.
Planläggning. Det är en kommunal angelägenhet enligt 4 § plan- och bygglag (2008:102) för landskapet Åland, plan- och bygglagen, PBL att besluta om planläggning av användningen av mark och vatten. BTN sköter kommunens uppgifter enligt 13 § PBL gällande markplaneringen samt styr och övervakar byggandet i kommunen. Detta avser: • kommunens generalplanering och annan översiktlig planering, detaljplanering, byggnadsskydd samt bostadsproduktion.
Planläggning. 1. Leda och övervaka planläggningsverksamhet i enlighet med kommunstyrelsens instruktioner samt då nämnden finner skäl därtill, ta initiativ till planläggningsåtgärder eller åtgärder för bevarande av vissa intressen och föra dessa till kommunstyrelsen för behandling.
Planläggning. Val av anläggningsplats
Planläggning. Resultatområdet Planläggning leds av planläggningsdirektören. Planläggningen har i uppgift att
Planläggning. Moment 9 Förbundsstyrelsen planlägger kongres- sens arbete samt upprättar förslag till dag och arbetsordning som tillställs ombuden och fastställs av kongressen.
Planläggning. Moment 9 Förbundsstyrelsen planlägger kongres- Behandling av ärenden på kongressen 30 Moment 10 Förbundsstyrelsen har att framlägga förslag för kongressen i alla sådana frågor som kan hänföras till förbundets ändamål. Ansvarsfrihet

Related to Planläggning

  • Avstängning Förseelser m.m.

  • Överläggning Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestå- ende löneöversynen. • Parterna ska redogöra för sina övergripande inrikt- ningar för löneöversynen samt grunderna för sina ställningstaganden. I detta ingår att gå igenom företagets verksamhetsmål, resultat, konkurrenssituation, lönsam- het, lönepolitik, lönestruktur samt lönekriterier. Vidare ska minnesanteckningar från föregående avstämning uppmärksammas. • Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga. • Vid överläggningen ska parterna sträva efter samsyn kring de övergripande principerna. • Vid överläggningen fastställer parterna en tidplan. • Vid överläggning ska minnesanteckningar föras. • I förekommande fall går parterna igenom gällande lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner. • Vid överläggningen ska fokus ligga på de övergripande delarna i löneprocessen.

  • Uppsägning Institutet kan säga upp depå-/kontoavtalet per brev till up- phörande två månader efter det att kunden enligt punkten G.2 ska anses ha fått meddelandet. Kunden kan säga upp avtalet på de sätt som framgår enligt G.2 (dvs. via lösenordsskyddad inloggning på Institutets hemsida, per brev eller muntligen vid besök på kontor samt via e-post efter särskild överenskommelse) till upphörande en månad efter det institutet enligt samma punkt ska anses ha fått meddelandet. Vid depå-/kontoavtalets upphörande ska parterna genast reglera samtliga sina skyldigheter enligt dessa bestämmelser. Depå-/ kontoavtalet gäller dock i tillämpliga delar till dess att part fullgjort samtliga sina åtaganden gentemot motparten. Vidare får var och en av institutet och kunden säga upp uppdrag enligt dessa bestämmelser avseende visst värdepapper på samma villkor som anges ovan. Oavsett vad som sagts i föregående stycke får part säga upp depå-/kontoavtalet med omedelbar verkan om motparten väsen- tligen brutit mot avtalet. I sådant fall ska varje avtalsbrott, där rättelse trots anmaning inte snarast möjligt vidtagits, anses som ett väsentligt avtalsbrott. Institutet får även säga upp depå-/ kontoavtalet med omedelbar verkan vid förändringar av kundens skatterättsliga hemvist som medför att institutet inte längre kan fullgöra sin skyldighet att för kundens räkning vidta åtgärder be- träffande skatt enligt vad som anges i avsnitt F eller att fullgöran- det av sådan skyldighet avsevärt försvåras. Vid depå-/kontoavtalets upphörande ska institutet till kunden utlämna/överföra samtliga i depån registrerade värdepapper eller - om uppsägningen avser visst värdepapper - detta värdepapper. Kunden ska lämna skriftliga anvisningar till institutet om utläm- nandet/överföringen av värdepapper och pengar. Om inte såda- na anvisningar lämnats inom två månader efter den dag depå-/ kontoavtalet enligt uppsägningen upphört eller om utlämnandet/ överföringen inte kan ske enligt kundens anvisningar, får institu- tet: • beträffande finansiellt instrument som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; för kundens räkning öppna Vp-konto eller motsvarande hos central värdepappersförvarare och till sådant konto överföra de finansiella instrumenten, • beträffande värdepapper i dokumentform; om hinder inte föreligger mot utlämnande på grund av lag eller avtal, på be- tryggande sätt och på bekostnad av kunden sända värdepap- peren till kundens adress som är känd för institutet, samt • beträffande annat värdepapper än ovan nämnda samt värdepapper i dokumentform om försändelse visat sig vara obeställbar; på det sätt institutet finner lämpligt sälja eller på annat sätt avveckla värdepapperen och, om värdepapperen saknar värde, låta förstöra respektive avregistrera dessa. Institutet får ta betalt för vidtagna åtgärder samt för kostnad- erna för avvecklingen genom avdrag från försäljningslikviden. Eventuellt överskott ska utbetalas till kunden medan eventu- ellt underskott ska omgående ersättas av kunden. • beträffande pengar på depån och anslutna konton; betala ut till annat konto tillhörande kunden eller för kundens räkning.

  • Ansvarsbegränsning Förvaltaren eller förvaringsinstitutet är inte ansvariga för skada som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om förvaltaren eller förvaringsinstitutet är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd. Skada som uppkommit i andra fall ska inte ersättas av förvaltaren eller förvaringsinstitutet, om de varit normalt aktsamma. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet är i intet fall ansvariga för indirekt skada, om inte den indirekta skadan orsakats av förvaltarens eller förvaringsinstitutets grova vårdslöshet. Inte heller ansvarar förvaltaren eller förvaringsinstitutet för skada som orsakats av att andelsägare eller annan bryter mot lag, förordning, föreskrift eller dessa fondbestämmelser. Xxxxxx uppmärksammas andelsägare på att denne ansvarar för att handlingar som förvaltaren tillställts är riktiga och behörigen undertecknade samt att förvaltaren underrättas om ändringar beträffande lämnade uppgifter. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet svarar inte för skada som orsakats av – svensk eller utländsk – reglerad marknad eller annan marknadsplats, depåbank, central värdepappersförvarare, clearingorganisation, eller andra som tillhandahåller motsvarande tjänster, och inte heller av uppdragsgivare som förvaltaren eller förvaringsinstitutet med tillbehörlig omsorg anlitat eller som anvisats förvaltaren. Detsamma gäller skada som orsakats av att ovan nämnda organisationer eller uppdragstagare blivit insolventa. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet ansvarar inte för skada som uppkommer för fonden, andelsägare i fonden eller annan i anledning av förfogandeinskränkning som kan komma att tillämpas mot förvaltaren eller förvaringsinstitutet beträffande finansiella instrument. Föreligger hinder för förvaltaren eller förvaringsinstitutet att helt eller delvis verkställa åtgärd enligt avtal på grund av omständighet som anges ovan får åtgärden uppskjutas tills dess hindret upphört. Om förvaltaren eller förvaringsinstitutet till följd av en sådan omständighet är förhindrat att verkställa eller ta emot betalning ska förvaltaren eller förvaringsinstitutet respektive andelsägaren inte vara skyldigt/skyldig att erlägga dröjsmålsränta. Motsvarande befrielse från skyldigheten att erlägga dröjsmålsränta gäller även om förvaltaren med tillämpning av § 10 tillfälligt skjuter upp tidpunkten för värdering, teckning respektive inlösen av fondandelar. Att andelsägare oaktat vad som framgår ovan i vissa fall ändå är berättigade till skadestånd kan följa av 8 kap. 28-31 §§ samt 9 kap. 22 § LAIF.

  • Föredragning I samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklas.

  • Förtida uppsägning Tryggkredit har rätt att få betalning i förtid om någon av följande omständigheter föreligger: • 1. Kredittagaren sedan mer än en månad är försenad med betalningen av ett belopp som överstiger 10 procent av kreditfordran. • 2. Kredittagaren sedan mer än en månad är försenad med betalningen av ett belopp som överstiger 5 procent av kreditfordran och dröjsmålet avser två eller flera poster som förfallit vid olika tidpunkter. • 3. Kredittagaren på annat sätt är väsentligt försenad med betalningen. • 4. Av Xxxxxxxxxxxxx vid ansökan eller därefter lämnade uppgifter visar sig felaktiga eller senare händer motiverar ändrat ställningstagande. • 5. Det står klart att Xxxxxxxxxxxxx genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala sin skuld. Vill Tryggkredit få betalt i förtid enligt punkterna 1-3, gäller en uppsägningstid om fyra veckor räknat från den tidpunkt då Tryggkredit sänder ett med¬delande om uppsägningen i rekommenderat brev till Xxxxxxxxxxxxx, eller uppsägningen utan sådan åtgärd kommit Kredittagaren tillhanda. Har Tryggkredit krävt betalning i förtid enligt punkterna 1-3, är Xxxxxxxxxxxxx ändå inte skyldig att betala i förtid om han/hon före utgången av uppsägningstiden betalar vad som förfallit jämte dröjsmålsränta. Om Xxxxxxxxxxxxx tidigare på grund av denna bestämmelse, undgått skyldighet att återbetala krediten i förtid har Xxxxxxxxxxxxx inte rätt att åter åberopa sig på denna bestämmelse.

  • Utdelning Mottagen utdelning är i sin helhet skattepliktig för fysiska personer och dödsbon. Beskattning sker i inkomstslaget kapital. Skattesatsen är för närvarande 30 procent. För juridiska personers innehav av så kallade kapitalplaceringsaktier gäller att hela utdelningen utgör skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Skattesatsen är för närvarande 22 procent. För svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar föreligger skattefri utdelning på så kallade näringsbetingade aktier. Noterade andelar anses näringsbetingade under förutsättning att andelsinnehavet motsvarar minst 10 procent av rösterna eller att innehavet betingas av rörelsen. Skattefrihet för utdelning på noterade aktier förutsätter att aktierna inte avyttras inom ett år från det att aktierna blev näringsbetingade för innehavaren. Kravet på innehavstid måste inte vara uppfyllt vid utdelningstillfället.

  • Ansvarsfördelning Parterna beslutar självständigt i genomförandet av sina respektive anläggningar enligt § 5 om det inte påverkar förutsättningarna för hela projektet. För övrigt gäller följande:

  • Anläggningar 3.1 Parterna får inte använda sina anläggningar så att skada kan uppkomma på motpartens anläggningar, eller så att störningar kan uppstå i nätet eller för andra kunder.

  • Ansvarsbegränsningar 9.1 Parts skadeståndsansvar skall inte överstiga faktisk skada. Entreprenören svarar endast för skada som uppstått högst ett år före Kundens skriftliga underrättelse om skadan. Entreprenören svarar inte för indirekta skador såsom produktionsbortfall, utebliven vinst eller annan indirekt skada som drabbar Kunden.