Metod och material. Uppsatsen baseras på traditionell rättsdogmatisk metod, innefattande studier av lagstiftning, förarbeten, rättsfall samt ståndpunkter i doktrinen. I varje avsnitt kommenteras och analyseras innehållet löpande. En viss komparativ analys ingår, då 36 § AvtL och AVLN behandlas i relation till varandra.
Metod och material. Frågeställningarna besvaras med hjälp av den rättsdogmatiska metoden. Ut- gångspunkten för den rättsdogmatiska metoden är att svaren ska sökas i de allmänt accepterade rättskällorna. Svaren söks därmed i lagstiftning, förarbe- ten, rättspraxis och rättsdogmatiskt orienterad litteratur. Metoden används för att föreslå hur rättsläget bör utvecklas genom att använda 36 § AvtL-praxis vid jämkning av äktenskapsförord.9 Rättskällorna studeras utifrån det faktum att lagstiftning och prejudikat är auktoritativa. Förarbeten och juridisk littera- tur används för att tolka rättskällorna.10 För att ytterligare beskriva den rätts- dogmatiska metoden, kan det sägas att rättsdogmatiken ”konstruerar ett nor- mativt system som ger mening åt lagarna och domarna”. Därmed bidrar rätt- dogmatiken till förutsebarhet.11 De lagförarbeten som varit viktigast för uppsatsen är förarbetena till ÄktB samt förarbetena till AvtL. Vid sidan av förarbetena har företrädelsevis Xxxxx Xxxxxxxx Äktenskapsförord samt Xxxxxx Xxxxxx och Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxx Äktenskap Samboende Partnerskap använts, för att beskriva gällande rätt. Xxxxxx Xxxxx har dessutom bidragit genom sin analys av NJA 1993 s. 583 i Jämkning av äktenskapsförord. Beträffande NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’, har Xxxx Xxxxxxxx medverkat med sin analys i Jämkning av familjerättsliga avtal med stöd av 36 § avtalslagen. Doktrinen används bl.a. för att kritisera HD-avgörandena. Det är genom denna kritiskt inriktade rätts- dogmatik som den fortsatta rättsutvecklingen påverkas.12 Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxx är de som skrivit mest om jämkning av äktenskapsförord. Under senare år har emellertid Xxxx Xxxxxxxx börjat undersöka det gränsland mellan familjerätt och förmögenhetsrätt, till vilket man kan hänföra frågan om jämk- ning av äktenskapsförord. Det enda publicerade rättsfallet rörande jämkning av äktenskapsförord är NJA 1993 s. 583. Eftersom avgöranden från underrätterna saknar prejudikat- verkan, analyseras inte dessa inom ramen för förevarande framställning. NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’ behandlar jämkning av bodel- ningsavtal med stöd av 36 § AvtL. Avgörandet används som stöd för att ut- reda i vilken utsträckning praxis rörande 36 § AvtL kan tillämpas vid jämk- ning av äktenskapsförord.
Metod och material. För att utröna vad som är gällande rätt i de olika rättssystemen har lagregler, rättsfall och doktrin studerats i de båda rättsordningarna varpå materialet sedan jämförts. Beträffande den svenska rätten har framförallt material av Xxxxxxxxxxx, Xxxxxxx och Hultmark & Ramberg använts för att redogöra för svenska tolkningsmetoder medan förarbeten och doktrin av framförallt von Post använts för att redogöra för svensk lagstiftning på området. Efter att ha studerat helårskursen Contracts i USA med studier av rättsfall och diskussion mellan studenter och professor hade jag till en början vissa svårigheter att i Sverige finna källstöd för min egen kunskap. Information har dock främst inhämtats från Stones Uniform Commercial Code in a nut shell och Rohwer och Skrocki:s Contracts in a nut shell. Förutom UCC i sig samt kommentarer till denna har författarna Xxxxx och Xxxxxxxxxx i flera verk tillhandahållit behjälplig information.
Metod och material. Jag har valt att använda mig av den rättsdogmatiska metoden för att uppnå uppsatsens syfte. Rättsdogmatiken omfattar rättskälleläran och den juridiska argumentationsläran och inriktar sig på att systematisera och tolka gällande rätt.1 Enligt rättskälleläran granskas och värderas rättskällorna efter deras inbördes ordning, det vill säga normhierarki. Rättskällorna kan användas för att analysera ett rättsområde och består av lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Lagtext värderas högst samt doktrin lägst. Den rättsdogmatiska metoden karaktäriseras av tolkning, undersökning, systematisering och fastställande av gällande rätt. Upphandlingsrätten bygger på EU-rätten, vilken har företräde framför nationell rätt. En svensk domstol måste med andra ord tillämpa en EU- rättslig bestämmelse framför en nationell bestämmelse om dessa står i strid med varandra.2 Den EU-rättsliga rättskälleläran ser till viss del annorlunda ut i jämförelse med den svenska. Bindande rättskällor i EU-rätten som rättstillämparen är skyldig att rätta sig efter är primärrätt (de grundläggande fördragen), bindande sekundärrätt (exempelvis förordningar och direktiv antagna enligt fördragen), internationella avtal, allmänna rättsprinciper och rättspraxis från EU-domstolen och tribunalen. Xxxx bindande sekundärrätt, förarbeten, generaladvokaternas förslag till avgöranden, EU-rättslig doktrin och ekonomiska teorier är endast vägledande.3 Allmänna rättsprinciper har följaktligen stor betydelse i EU-rätten eftersom de har samma värde som exempelvis fördragen. Principerna används bland annat som tolkningsinstrument och som utfyllnad när lagstiftningen inte ger
Metod och material. Det är Finansinspektionen som utövar tillsyn7 och utfärdar regler samt allmänna råd inom den finansiella sektorn, till vilken banker tillhör.8 Finansinspektionen kan efter bemyndi- gande från regeringen utfärda föreskrifter som är bindande för aktörerna på den finansiella marknaden eller utfärda allmänna råd, som inte är bindande men dock rekommenderade att efterföljas.9 Finansinspektionen utfärdar också rapporter där den finansiella marknaden analyseras samt hur de företag som ligger under Finansinspektionens tillsyn sköter sig.10
Metod och material. Rättsdogmatisk metod bygger på att med hjälp av rättskällor hitta en lösning på ett rättsligt problem. Utifrån frågeställning och avgränsningar används det källmaterial som normalt ingår i den rättsdogmatiska metoden, såsom lagar, praxis och doktrin. Detta är en lämplig metod för att analysera praxis genom avgöranden i HD samt i viss mån andra instanser där frågan inte behandlats i högre rätt. Att enbart läsa lagtext räcker inte för att besvara juridiska frågor.22 Entreprenadrätten har inte en uttömmande mängd avgöranden i HD, varför hovrättspraxis utgör en del av materialet för att illustrera frågor och problem. Eftersom LOU används för att avgränsa frågeställningen och bygger på EU- direktiv23, kombineras den rättsdogmatiska metoden med inslag av EU-rättslig metod för att förstå och utreda rättsläget. Den EU-rättsliga metoden utgörs av flera olika metoder, men syftet att tillämpa denna i framställningen är att hantera rättsordningen inom EU-rätten och hur denna tillämpas i Sverige.24 Därför ska LOU
Metod och material. För att besvara mina frågeställningar har jag bestämt att använda mig av en kvalitativ intervjuundersökning. Undersökningen omfattar femton intervjuer med nyckelpersoner i det svenska litterära fältet samt förberedande och kompletterande datamaterial. Det finns olika skäl till att jag har valt just den här kvalitativa metod som återspeglar det syfte min undersökning har. För det första har jag valt att använda mig av intervjuer för att de möjliggör att skapa sig en generell bild av det som ska undersökas, i det här fallet den svenska queerlitteraturens status och position. I kvalitativ forskning finns det ”en betoning av det generella när det gäller formulering av de inledande frågeställningarna och en tyngd på intervjupersonernas egna uppfattningar och synsätt.”6 Syftet med den här undersökningen är inte att ge ett specifikt svar på en specifik frågeställning utan snarare att komma fram till en allmän bild av något som det inte finns mycket forskning om än. En annan fördel med kvalitativa intervjuer är att de rymmer flexibilitet.7 Under den kvalitativa intervjun är det lätt att anpassa sig till intervjupersonen och att fördjupa sig i ett specifikt tema om det behövs, något som inte skulle vara möjligt med en kvantitativ enkätundersökning till exempel. På så sätt kan jag som forskare få en bild av vad som upplevs vara viktigt och relevant och ta med mig den informationen till följande intervjuer. Flexibilitet innebär dessutom att intervjupersonen har stor frihet att svara på frågorna. Under kategorin kvalitativa intervjuer brukar man urskilja ostrukturerade och semi- strukturerade intervjuer. Båda typer av intervjuer är flexibla i den meningen att tonvikten ligger på intervjupersonens egna uppfattningar men i den semi- strukturerade intervjun brukar forskaren ha en intervjuguide över förhållandevis specifika teman som ska beröras.8 En intervjuguide är uppbyggd av frågor som borde täcka de områden eller teman man är intresserade av.
Metod och material. I denna studie blir metoden underordnad materialet. Detta främst på grund av att ämnet i studien kan ses som tvärvetenskapligt.26 I första hand föranleder materialet att en juridisk metod bör användas, dock förutsätter syftet med studien ett inslag av empirisk metod.27 H&M:s undertecknande av Global Framework Agreement skedde så pass sent som 2015, vilket också gör det till ett förhållandevis outforskat ämne. Detta gör att betydelsen av att hitta relevant material är av stor vikt.28 För att kunna besvara forskningsfrågorna i denna studie består den empiriska delen av uppsatsen både av rättsligt och företagsekonomiskt material. De primära källorna har utgjorts av rättskällor. Den internationella rätten har blivit en allt viktigare rättskälla under de senaste decennierna och den 27 ibid. s.46. 28 ibid. s.22. fortsätter att öka i betydelse. Många av bestämmelserna i fördrag och konventioner påverkar människors vardag. Detta gör dessa till ett centralt material för denna typ av studie.29 Denna studie utgår ifrån Global Framework Agreement som baserats på ILO-konventioner och undertecknats av ett internationellt fackförbund, således utgör avtalet även i sig en rättskälla. Länderna i studien är dessutom med i en rad olika internationella och överstatliga organisationer såsom FN, och för Sveriges del även EU och Europarådet. Dessa organisationers rättsregler gäller även för Sveriges och Bangladeshs myndigheter och medborgare. Om exempelvis en EU- förordning och den svenska författningen skulle motsäga varandra, är det EU- förordningen som har företräde. Tillförlitligheten till rättskällorna har varit en prioritet. Normalt sett är officiellt material från internet lika tillförlitligt som en pappersutgåva, och oftast mer lättillgängligt.30 Således har en majoritet av rättskällorna inhämtats från regeringars och internationella organisationers egna hemsidor. För att klargöra förhållandena i Bangladesh och skillnaderna i förhållande till svensk arbetsrättslagstiftning har ett bilateralt komparativt inslag mellan länderna gjorts.31 För att en komparativ studie skall vara meningsfull måste de jämförda länderna ha något gemensamt. En sådan gemensam nämnare kan i detta fall vara ratificerade ILO-konventioner. En komparativ studie inleds med att definiera vilka lagar som är i kraft i varje land.32 Då studiens huvudsyfte inte är att avgöra båda ländernas rättsliga ställning, och på grund av det faktum att det i Bangladesh förekommer frizoner där undantag från landets regle...
Metod och material. Uppsatsen är inledningsvis rättsdogmatiskt skriven då jag kortfattat redogör för vilka särdrag som präglar långvariga avtal, synen på avtalsbundenhet och hanteringen av ändrande förhållanden i svensk rätt. Förhållningssättet är de lege lata eftersom jag genom att undersöka civilrättsliga rättskällor utreder gällande rätt.5 Lagstiftning på området ändrade förhållanden av långvariga avtal i allmänhet är begränsad. 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, AvtL, får visserligen betydelse. För att konkretisera dess innehåll är det allmänna rättsprinciper, praxis och framförallt doktrin jag har använt mig av. Doktrins värde som rättskälla kan anses bero på hur övertygande argumentationen som förs är.6 I mitt val av doktrin har jag prioriterat välkänd litteratur av rättsteoretiker jag bedömer vara auktoriteter på området. Jag har även berört internationell rätt som får betydelse på avtalsrättens område. United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (CISG) är en internationell konvention utarbetad av ett organ inom Förenta Nationerna i syfte att framställa enhetliga regler för gränsöverskridande handel. Sverige har tillträtt CISG och genom lag (1987:822) om internationella köp implementerat konventionen. Det finns även internationella så kallade modellagar och principsamlingar som syftar till att harmonisera internationella avtalsrättsliga regler. UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts (PICC), Draft Common Frame of Reference (DCFR) och Principles of European Contract Law (PECL) är exempel på dessa.7 Dessa principsamlingars status som rättskällevärde är omdebatterat. De anses generellt sett inte vara formella rättskällor utan fungerar som soft law och utgör akademiska, icke-bindande produkter. De kan användas vid jämförelse av nationell rätt och till viss del
Metod och material. Jag har använt mig av en rättsdogmatisk metod och behandlat lagtext, förarbeten, doktrin och rättspraxis för att redogöra för gällande rätt på avtalslicensområdet. Jag har som nämnts valt att utgå från Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24, då mitt syfte har varit att presentera och analysera de förändringar i avtalslicenssystemet som föreslås. Utredningen har även varit av betydelse för att besvara frågeställningen om vilken hänsyn utredningen tagit till de intressen som påverkas av de föreslagna förändringarna. Under arbetets gång har jag varit i kontakt med Justitiedepartementets enhet för immaterialrätt och transporträtt, och utgått från deras lista över remissinstanser som fått SOU 2010:24. Av de 131 remissinstanser som fått delbetänkandet har 94 inkommit med remissvar. Av dessa har 47 remissvar visat sig vara intressanta för två av uppsatsens frågeställningar, det vill säga hur remissinstanserna kommenterat de föreslagna förändringarna och vilken hänsyn utredningen tagit till de intressen som påverkas av de föreslagna förändringarna. De övriga remissvaren rör delar av utredningen som inte omfattas av syftet. Remissvaren har hämtats från respektive remissinstans hemsida, i de fall remissvaret inte har publicerats på hemsidan har det begärts ut från departementet. I den mån avtalslicenssystemet diskuteras i doktrin handlar det oftast om övergripande framställningar, eller beskrivningar med fokus på organisationsstrukturen på upphovsmannasidan. Doktrin har därför främst använts i de inledande avsnitten om allmänna upphovsrättsliga utgångspunkter, upphovsrättens övergång och det lite mer allmänt hållna avsnittet som presenterar avtalslicenssystemet. I dessa avsnitt har jag använt mig av Xxxxxxxx Xxxxx, Lärobok i immaterialrätt från 2011 som ger en god överblick av aktuell upphovsrättslagstiftning.1 Även Xxxxx Xxxxxx