Samverkan och samarbete. Verksamheter inom välfärdssektorn har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa, eller riskerar att fara illa. 7 Ungdomsmottagningen har genom sin organisation en särskild möjlighet att främja barn och ungdomars hälsa. Genom sitt dubbla huvudmannaskap har ungdomsmottagningen också en unik möjlighet att samverka med andra verksamheter inom såväl hälso- och sjukvård som inom kommunen. Samverkan och samarbete är därför centralt i ungdomsmottagningens arbete och sker på flera nivåer. Region Stockholm i samarbete med Storsthlm ansvarar för en viss länsövergripande samordning av ungdomsmottagningarna genom att denna överenskommelse löpande följs upp.
Samverkan och samarbete. Samverkan och överenskommelser mellan landsting, regioner och kommuner är lagstadgat men är i första hand ett medel för att uppnå något positivt, som att tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. För att samverkan ska fungera på bästa sätt har några faktorer visat sig vara viktiga: • Fokus på patientens/klientens behov utifrån en helhetssyn. • Kunskap och förståelse för varandras uppdrag, lagstiftning och professionella kompetens samt att skillnader identifieras och hanteras. • Ömsesidigt förtroende, tillit och respekt. • Kompetens att kommunicera och arbeta över professionella och organisatoriska gränser. • Ett stödjande och osjälviskt ledarskap. Det är således ett gemensamt ansvar för Region Gävleborg och länets kommuner att en fungerande och ändamålsenlig samverkan möjliggörs. Eftersom huvudmännen internt är uppdelade i olika funktionsområden är det minst lika viktigt med en god intern samverkan inom den egna organisationen. När behov finns bör huvudmännen även tydliggöra ansvarsfördelningen inom den egna organisationen. Samverkan inom missbruks- och beroendeområdet kan även inkludera andra myndigheter och aktörer, som t.ex. arbetsförmedling, försäkringskassa, polis, skola, arbetsgivare eller brukarorganisationer. Hållbar och fungerande samverkan och samarbete kräver: • Styrning från lednings- och chefsnivå. Chefer ska styra så att samverkan prioriteras och möjliggörs. Det ska vara en självklarhet att personal från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten samarbetar med andra professioner, då behov finns. • Struktur och rutiner för samverkan behövs för att samverkan ska komma till stånd och att tidsbrist inte blir ett hinder. Struktur innebär planering av var och när samverkan kan ske. Avsaknad av struktur kan utgöra en risk att vård och behandling tar längre tid att nå brukaren. Strategiska platser för samverkan är t.ex. de lokala beroendecentra och Mysamgrupperna (MYSAM står för myndigheter i samverkan. MYSAM-grupper är lokala chefsgrupper för samverkan inom rehabiliteringsområdet som verkar ur ett kommungeografiskt perspektiv. I MYSAM-grupperna ingår lokala företrädare för Försäkringskassan, • Samsyn på problematiken gynnar god vård och behandling samt att den kommer till stånd snabbare. Gemensamma begrepp och kompetensutveckling främjar samsyn. De gemensamma nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen 2014) ska utgöra en bas i val av bedömningsinstrument, metoder och insatser.
Samverkan och samarbete. Stadsledningskontorets bedömning är att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck kan ske i bred samverkan. Hur samverkan inom Göteborg ska ske, mellan ett eventuellt stödcentrum, lokala resursteam i stadsdelarna och kompetenscentrum Dialoga behöver konkretiseras och definieras på ett tydligt sätt. Till skillnad från Xxxxx som fungerar som stöd till utsatta, till yrkesverksamma och som utbildare, delas detta upp mellan ovan nämnda tre funktioner. Det ställer krav på effektivt samarbete och tydliga gränssnitt. I ett stödcentrum med aktörer från olika myndigheter finns möjligheter till ytterligare samverkan och kunskapsproduktion. Hur detta bör gå till behöver också utredas vidare. Den önskan som framkommer från polis att samarbeta direkt i ärenden bedöms dock falla utanför ramarna för ett stödcentrums roll och omhändertas inom andra samverkansforum, som Barnahus. Däremot kan det finnas andra fördelar att etablera samverkan med polis inom stödcentrum, både för utsatta och för myndigheter emellan. Samverkan inom regionen/länet bör också fortsätta utredas, det kan finnas behov av och möjligheter till utveckling genom ökad samverkan mellan kommande etableringar av stödcentrum/resurscentrum inom länet.
Samverkan och samarbete. Kvinnojouren Borås och Arbetslivsförvaltningen ska genom denna överenskommelse gemensamt arbeta mot våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, barn som bevittnar eller utsätts för våld. Verksamhetschefen och representanter från Arbetslivsförvaltningen, Relationsvåldsenheten ska ha dialog kring utvecklingen samt ha uppföljning av akutplaceringar på skyddat boende två gånger om året.
Samverkan och samarbete. Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i Överenskommelsen angivna verksamheten. Följande kontakt- personer är utsedda: För Utföraren: Xxxxxxx Xxxxxxxxx och Xxx Xxxxx För Beställaren: Xxxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxx
Samverkan och samarbete. Samverkan med andra partners sker alltid med utgångspunkt från att den placerades förutsättningar och behov. När det är fråga om barn och ungdomar är även barnperspektivet och barnets bästa i fokus för oss. Verksamhetsansvarig och kontaktperson är samordnare av all samverkan och samarbete. Ett nära samarbete planeras med skolan, socialtjänsten Migrationsverket, gode män, kommunens introduktionsbyrå m.fl. för att bygga upp ett hållbart nätverk runt de placerade samt se till att deras röster blir hörda. Återkommande möten kommer att hållas med uppdragsgivaren, närstående, handläggaren med flera minst var tredje månad och oftare vid behov.
Samverkan och samarbete. Samverkan skapas vidare genom delaktighet, lyhörd dialog, förståelse för varandras förutsättningar och ett gemensamt ansvar för helheten.