Contract

2005-11-09

ÖVERENSKOMMELSE 2005-2007

REVIDERING 2006

Primärvården

ÖVERENSKOMMELSE FÖR ÅR 2005-2007 OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR INVÅNARE I UPPSALA LÄN

VÅRDÖVERENSKOMMELSE OM PRIMÄRVÅRD FÖR INVÅNARE I UPPSALA LÄN ÅR 2005-2007

Revidering 2006

1. PARTER

Xxxxxx Xxxxx- och sjukvårdsstyrelsen (nedan Beställaren) och Primärvården (nedan Utföraren) har idag följande vårdöverenskommelse (nedan Överenskommelse) om primärvård för invånare i Uppsala län slutits. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdöverenskommelsen till verksamheten.

2. SYFTE

Syftet med Överenskommelsen är att reglera förhållandet mellan Beställaren och Utföraren, avse- ende Utförarens åtagande att tillgodose behovet av primärvård hos invånarna i Uppsala län inom den ekonomiska ram som står till förfogande.

3. ÅTAGANDE

Utföraren åtar sig att på lika och jämställda villkor tillhandahålla en nära och basal hälso- och sjukvård till länsinvånarna, utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper, och som inte kräver sjukhusens särskilda kompetens eller omfattas av den kommunala hemsjukvården. Verksamheten ska resultera i förbättrad folkhälsa och livskvalitet.

Den övergripande målsättningen för Utförarens verksamhet är att de insatser som erbjuds invånar- na ska främja hälsan och resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och/eller en förbättrad livssituation. Verksamheten ska kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, effektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service och goda kontakter med samarbets- partners.

I Utförarens grundåtagande ingår vidare att arbeta med samt vidareutveckla hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser. Arbetet ska utgöra en naturlig del i Utförarens verksamhet och samordnas med det hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete som bedrivs såväl inom landstingets övriga verksamheter som inom kommunernas verksamheter.

Det innebär att Utföraren

• är tillgänglig för personer med akuta sjukdomar

• utreder, behandlar eller följer upp personer med sjukdomar eller skador samt vid behov vidare- remitterar personer som kräver länssjukvårdsresurser eller andra specialistkunskaper

• rehabiliterar personer i samverkan med andra huvudmän

• främjar hälsa och förebygger ohälsa och skador genom individ- och samhällsinriktade åtgärder

Utföraren åtar sig att följa riksavtalet för utomlänsvård och förekommande gränsavtal för den vård som patienter söker utanför det egna landstinget. Valfriheten gäller samtliga vårdgivare med of- fentlig finansiering och avser vård som är en del av hemlandstingets vårdutbud. Valfriheten är dubbelriktad. Invånare i Uppsala län kan söka vård i andra län och invånare från andra län kan söka vård inom Uppsala län. Utföraren har enligt hälso- och sjukvårdslagen som uppgift att

primärt prioritera boende i länet där den som har störst behov skall ges företräde. I Utförarens åta- gande ingår kostnadsansvar och administration för C-länsinvånares primärvård i andra län.

I Utförarens åtagande ingår utbetalningsansvar för vissa privata vårdgivare.

4. VERKSAMHETENS INNEHÅLL

• husläkarverksamhet

• akutmottagningar

• sjukvårdsrådgivningen

• distriktssköterskeverksamhet inklusive barnhälsovård

• kvinnohälsovård

• sjukgymnastik

• arbetsterapi

• dietistverksamhet

• psykosocialt arbete

• service till barnläkare i öppenvård

• service till andra specialistläkare i öppenvård

• stöd för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Verksamheten preciseras i bilaga 2.

5. KVALITET

Utföraren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklings- arbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Utföraren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos Utföraren anställd personal samt upplevda av de patienter som be- söker utföraren.

• Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård

…innebär att vården ska bygga på evidensbaserad kunskap och formas för att möta den indi- viduella patientens behov på bästa möjliga sätt.

- Utföraren ska rapportera till det nationella diabetesregistret.

- Utvärdering av medicinsk vård och behandling ska ske, bland annat genom fortsatt utveck- ling av kvalitetsmått inom NYSAM1-samarbetet.

• Säker vård

…innebär att skador i samband med vård undviks genom ett aktivt förebyggande arbete.

- Utföraren ska ha dokumenterade rutiner för avvikelserapportering.

• Patientfokuserad vård

1 Nyckeltalssamverkan för jämförelser inom hälso-och sjukvården

…innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar.

- Patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, behand- lingsalternativ och hälsorådgivning ska tillgodoses.

- husläkarverksamheten ska erbjuda flexibla öppethållandetider. Förutom detta ska Utföraren

- informera om landstingets vårdgarantiregler.

- informera om landstingets regler om valfrihet.

- informera om patientens möjlighet att vända sig till patientombudsmannen.

- minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller handikapp.

- fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik.

- ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienters och närståendes be- hov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodo- ses.

• Effektiv vård

…med effektiv vård avses att vården utformas och ges i samverkan med övriga vårdaktörer så att patienten upplever vården som en helhet samt att onödig förbrukning av alla slags resurser undviks.

- Utföraren ska aktivt samverka för att patienterna omhändertas på bästa effektiva omhän- dertagandenivå.

- Verksamheten ska bedrivas i nära samverkan med andra aktörer i syfte att säkerställa väl- fungerande vårdkedjor. Samverkan ska ske på ett sådant sätt att patienten upplever vården som en helhet. Informationsöverföring och samverkansrutiner ska utvecklas.

- Utföraren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med brukar- och anhörigföre- ningar samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet ska aktivt tas tillvara.

• Jämlik hälsoutveckling

…innebär att till kommuner, myndigheter och organisationer förmedla relevanta och mål- gruppsanpassade kunskapsunderlag om sjukdomars och hälsans bestämningsfaktorer, dess fördelning och hur de kan påverkas, s k Folkhälsorapportering.

- Utföraren ska både inom och utom förvaltningen ha bidragit med att sprida den kunskap som framkommer genom landstingets epidemiologiska bevakning.

• Jämlik vård

…jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor.

- Utföraren ska tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela befolkningen oav- sett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet.

• Vård i rimlig tid

…innebär att inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har

behov av.

- Vården ska utmärkas av god tillgänglighet och korta väntetider.

- Tillgängligheten ska förbättras främst vad gäller telefontillgänglighet och besökstillgäng- lighet till husläkare.

- Utföraren ska ha rutiner som är anpassade till den nationella vårdgarantin.

6. FOKUSOMRÅDEN

I landstingsplanen 2005-2007 anges ett antal prioriterade områden som särskilt angelägna att fo- kusera insatserna på för att stärka landstingets möjligheter att klara framtida utmaningar och åta- ganden. En förutsättning för att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses är att information och dialog sker mellan Beställare och Utförare inför eventuella förändringar inom verksamheter- na. Nedan redovisas olika aktiviteter inom berörda fokusområden.

• Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete syftar till att stimulera processer och insatser som i sin förlängning leder till hälsa. För att få effekt måste åtgärder riktas såväl mot styr- som verksamhetsnivån. Landstinget har i sina styrande dokument beslutat att använda hälsoorientering som strategi. En målorientering på denna nivå ökar förutsättningar för prioritering, samordning och effektivisering och för verksamhetsprocessen stödjer en hälsoorientering en positiv hälsout- veckling hos individer och grupper. Inom dessa två nivåer har en rad mål och indikatorer föresla- gits.

Därför ska Utföraren fortsätta arbetet för en omorientering mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. I detta arbete är mätningar av hälsorelaterad livskvalitet med SF-362 och/eller EQ-5D3 väsentligt och ska utvecklas. Vidare ska Utföraren utveckla dokumentation av levnadsvanor och förebyggande insatser i journalerna, identifiera riskgrupper och risksituationer samt initiera insat- ser för att förebygga dessa. Parterna är överens om att utvecklingsarbetet fortskrider.

- Utförarens plan för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt Hälsoplan 2005 har förverkligats och är en naturlig del i all verksamhet.

- Arbetet med mätning av hälsorelaterad livskvalitet har ökat utifrån 2005 års resultat och är känt av samtliga yrkeskategorier.

- Levnadsvanor och BMI4/ISO-BMI5 ska vara journalförda för besökare6 där detta är relevant7.

Arbetssättet ska fungera i hela organisationen 2007.

Arbetet innebär vidare att de insatser som erbjuds invånarna ska främja hälsan och resultera i för- bättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och/eller en förbättrad livssituation. Detta förut- sätter att det finns kunskap om förekomst, tidiga tecken och förebyggande insatser.

- Under 2006 ska det tobaks- och alkoholförebyggande arbetet ha ökat utifrån 2005 års rappor- tering. Vidare ska tydliga rutiner och struktur finnas i varje verksamhetschefsområde.

2 SF 36 (Short Form – 36 frågor) Hälsoenkät.

3 EQ5D – (Euro-Qol – 5 dimensions) Enkät för självskattning av hälsa.

4 Body Mass Index (relation mellan kroppsvikt och kroppslängd).

5 BMI för barn justerat till barnets ålder och kön.

6 Vad gäller tobak och alkohol bör detta ske f o m 16 år i normalfallet.

7 Under 2005 ska relevanta patienter identifieras och tidsintervaller bestämmas.

- Utföraren ska utveckla ett systematiskt arbetssätt i det alkoholpreventiva arbetet enligt fråge- modellen AUDIT 38. Arbetssättet ska fungera i hela organisationen 2007.

- En tydlig rutin och struktur för användandet av FaR9 ska finnas i varje verksamhetschefsområde enligt rapporten ”Arbetsmetoden fysisk aktivitet på recept (FaR) inom hälso- och sjukvården Uppsala län”.

- En tydlig rutin och struktur för att möta överviktiga och feta barn samt vuxna ska finnas i varje verksamhetschefsområde, samt att utveckla det förebyggande arbetet främst för barn och unga.

Barns och ungdomars hälsa är ett prioriterat område. Landstingets plan för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, kompletterat med Utförarens egen folkhälsoplan ska ligga till grund för det arbetet.

Ett annat prioriterat område är att utveckla det utåtriktade folkhälsoarbetet. I samverkan främst med länets kommuner, men också med andra aktörer som ideella föreningar, har Utföraren en vik- tig roll som metod- och kunskapsstöd.

• Prioriteringar och programarbete inom hälso- och sjukvården

Under år 2004 och 2005 genomfördes en utvärdering av landstingets programarbete. I utvärde- ringen konstateras bl.a. att det är angeläget att förvaltningsledningar och andra verksamhetsföre- trädare blir mer delaktiga i programarbetet. För att öka delaktigheten kommer det att bildas en referensgrupp bestående av tjänstemän från hälso- och sjukvårdsstaben och representanter för be- rörda förvaltningsledningar. Referensgruppen kommer bl.a. att diskutera strategier för att öka den interna processen kring programmen samt kopplingen till de lokala vårdprogram som tas fram av professionen. Utföraren åtar sig att aktivt delta i referensgruppen samt i det fortsatta arbetet med att ta fram och revidera programmen. Utföraren ska beakta de förslag som hälso- och sjukvårds- styrelsen beslutat om utifrån landstingets programarbeten.

Utifrån färdiga program bör särskilt följande områden beaktas:

- I programarbetet hjärt-kärlsjukdomar framhålls hjärtsviktmottagningarnas betydelse. Patienter med hjärtsvikt har stort behov av kontinuitet i vården och kan behöva täta kontakter med kom- petent personal. Dessa patienter kan med fördel tas omhand på särskilda hjärtsviktsmottag- ningar med specialutbildade sjuksköterskor, som samarbetar mycket nära patientens läkare.

För att kunna erbjuda personer med hjärtsvikt en likvärdig vård ska Utföraren under 2006 i samarbete med Beställaren utreda behovet och förutsättningarna av att utveckla ytterligare hjärtsviktsmottagningar i länet.

- I programarbetet rörande diabetes framhålls betydelsen av att det över hela länet bedrivs ett aktivt arbete när det gäller överviktiga barn och ungdomar. Under 2006 ska intentionerna i vårdprogrammet för övervikt och fetma hos barn samt hos vuxna implementeras i Utförarens verksamhet och genomförda åtgärder utvärderas.

- I programarbetet för psykisk ohälsa för vuxna framhålls behovet av en översyn av missbruks- vården i länet. Som ett första steg i detta arbete bör Utföraren tillsammans med Psykiatridivi- sionen utreda förutsättningarna för mobilt verksamma sjuksköterskor från beroendekliniken i hela länet.

8 Screeningfråga som fångar hög konsumtion och riskkonsumtion.

9 Fysisk aktivitet på recept.

Under 2006 ska dialogen mellan profession, administratörer och politiker i s k dialogkonferenser inom olika medicinska vårdområden fortsätta och utvecklas. Utföraren ska aktivt medverka i planering och genomförande av dialogkonferenserna.

Den nationella vårdgarantin infördes under 2005 och omfattar nu även en behandlingsgaranti inom den elektiva specialistvården. Särskilda medel har avsatts under 2005 och kan även under 2006 att tillföras så att vårdgarantins regler om besöks- och behandlingstider efterlevs. Detta förutsätter ofta förändrade arbetssätt vad avser processer och vårdflöden så att tillgängligheten förbättras och väntetider till besök och behandling kortas. Antal patienter som måste hänvisas till andra utförare utanför landstinget ska minimeras. Som hjälp i detta arbete har också en särskild vårdgarantienhet inrättas för köhantering och information till personal och patienter.

• Samverkan inom och utom landstinget

- Äldre

Medicinska insatser i särskilt och ordinärt boende för äldre med stora vårdbehov

För att nå samverkanslösningar för gruppen äldre har en styrgrupp (Kompass Äldre), med företrä- dare för Uppsala kommun och landstinget lagt förslag om samordning av insatser kring äldre.

Gruppens förslag syftar till att förbättra omhändertagandet av äldre invånare som har behov av omfattande sjukvårds- och omvårdnadsinsatser och erbjuda erfaren och lättillgänglig medicinsk kompetens i syfte att motverka onödiga akutbesök och inläggningar på sjukhus. Styrgruppen är ense om att samarbetet mellan huvudmännen bör inriktas på de tre prioriterade områdena flexibel läkartillsyn, samordning mellan sjukvårdsrådgivningen och trygghetsjouren samt kompetensut- veckling.

Ett första steg i detta arbete är att samordna insatserna för äldre med stora behov av läkartillsyn och omvårdnad i Uppsala kommun. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att en s k Äldre- vårdsenhet ska inrättas under 2006 för att samordna alla medicinska insatser för äldre multisju- ka/multisviktande, vilket bl a kommer innebära en förändrad roll för de läkare som idag svarar för läkarinsatser inom kommunens särskilda boenden. För närvarande upprätthålls uppdraget av sju läkartjänster inom primärvården och 2,5 läkartjänster från geriatriska klinken. Ersättningen för tilläggsåtagande för läkartillsynen och kapiteringsersättningen, rörande de vårdtagare som avlistas från sina husläkare, som kommer att finansiera hemvårdsenheten för äldre (ny benämning antagen av styrgruppen) ska öronmärkas inom Utförarens ram och inom Akademiska sjukhusets ram till denna verksamhet. I den mån nuvarande ersättning överstiger behovet utvidgas målgruppen.

En liknande samverkansgrupp (Äldrenålen), med företrädare för landstinget och Enköpings re- spektive Håbo kommun har skapats i den södra länsdelen. Gruppen arbetar med utveckling och samordning av insatser kring äldre i syfte att förbättra tillgänglighet och omhändertagande för patientgruppen. Arbetet i gruppen kommer att fortsätta under 2006.

I norduppland ska under hösten 2005 inledas ett samarbete mellan berörda kommuner och lands- tinget kring samverkan för att utveckla vården av de äldre. Arbetet beräknas pågå under 2006.

Under 2006 ska diskussioner föras om en övergång av läkaransvar vid de särskilda boendeenhe- terna Skärgården i Östhammars kommun och Danielsgården i Tierps kommun från geriatriska kliniken till Utföraren. Överföring av medel ska ske mellan förvaltningarnas ekonomiska ramar.

Utföraren ska aktivt i samverkan med sjukhus, berörda kommuner och Beställare medverka i det arbete som pågår i de olika länsdelarna kring utveckling av vården av de äldre med stora vårdbe- hov.

Läkemedel och äldre

Läkemedelsanvändning och läkemedelsförskrivning för äldre är inte alltid ändamålsenlig. Pro- blem med biverkningar och interaktioner som medför försämrad livskvalitet, läkemedelsrelaterade akutvårdsbesök och inläggning på sjukhus är inte ovanliga. Läkemedelskommittén har i samver- kan med länets kommuner och Apoteket AB under 2005 identifierat och utvecklat metoder för kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning. Exempel på metoder redovisas i ”Information från läkemedelskommittén, terapirekommendationer 2005 nr 1, Äldre och läkemedel”. Utföraren ska införa en kontinuerlig systematisk kvalitetskontroll av läkemedelsanvändning och redovisa de kvalitetssäkringsmetoder man använder.

I avtal med Apoteket AB har överenskommits att arbeta tillsammans inom tre utvecklingsområ- den; folkhälsa, läkemedelsförsörjning/hantering och läkemedelsanvändning. Det är viktigt att Ut- föraren särskilt beaktar detta avtal i det fortsatta utvecklingsarbetet inom läkemedelsområdet.

Demensvård med kvalitet

En ökad satsning på kompetensutveckling är viktig för att förbättra kvaliteten inom demensvår- den. Utföraren ska i nära samverkan med Lasarettet i Enköping och berörda kommuner utreda förutsättningarna för att starta ett gemensamt pilotprojekt med särskilda geriatriksjuksköterskor för utveckling av demensvård. Syftet är att skapa ett gemensamt forum för samarbete mellan landstinget och kommunerna inom demensområdet.

- Psykisk ohälsa

Tydlig ansvarsfördelning mellan Utföraren och Psykiatridivisionen

Utföraren ska fortsätta att aktivt medverka med att klarlägga en tydlig ansvarsfördelning för olika psykiatriska diagnoser mellan Utföraren och Psykiatridivisionen, samt behov av samverkan och kompetens. Översynen ska leda till ett tydliggörande av uppdraget för respektive organisation och kan leda till förändrade åtaganden.

Utföraren får i uppdrag att tillsammans med Psykiatridivisionen och Beställaren utreda ansvars- fördelningen för olika psykiatriska diagnoser och förutsättningarna för ökad psykiatrisk kompe- tens inom Utförarens verksamhet. Inom ramen för utredningen ska också Psykiatridivisionens möjligheter att på sikt arbeta mer konsultativt studeras.

Utföraren ska fortsätta satsa på utveckling och förstärkning av den psykosociala/psykologiska kompetensen genom förstärkning med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning eller liknande.

• Ett systematiserat arbetssätt för utvecklings- och förändringsarbete

Förbättrad tillgänglighet

Utföraren och Beställaren har ett gemensamt ansvar att förbättra hälso- och sjukvården verksam- hetsmässigt och strukturellt. Styrningen och tillgängligheten till hälso- och sjukvården ska förbätt- ras genom en utökad sjukvårdsupplysning. Landstingets sjukvårdsrådgivning kommer under år 2006 att anslutas till den nationella sjukvårdsrådgivningen med gemensamt telefonnummer (1177). Utföraren ska medverka i arbetet att införa den nationella sjukvårdsrådgivningen.

Invånarna ska ha goda möjligheter att komma i kontakt med Utföraren och Utföraren ska upprätt- hålla en hög tillgänglighet för både planerade och oplanerade insatser på mottagningen och i hemmet.

Utföraren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglig- het samt svara för att det finns information om öppettider och tidsbeställning.

Utföraren ska ta emot patienter vardagar minst mellan kl. 08.00-17.00 samt därutöver pröva flex- ibla öppettider före och efter ordinarie öppettider.

Verksamheten ska vara tillgänglig per telefon under hela öppettiden, bl a för rådgivning och bok- ning av tid. Vid de tider då Utföraren inte har öppet ska telefonsvarare ge information om öppetti- der samt hänvisa till alternativa vårdgivare och/eller till sjukvårdsrådgivningen.

Det ska även vara möjligt att boka tid vid personligt besök på mottagningen.

Verksamheten ska organiseras så att en hög tillgänglighet kan upprätthållas för de patienter som är i behov av medicinsk bedömning av läkare eller distriktssköterska i hemmet.

Det ska vara möjligt för Beställaren, andra vårdgivare och samarbetspartners att kommunicera med Utföraren via telefon, brev, telefax och e-post.

Utföraren ska följa landstinget i Uppsala läns beslutade besöks- och vårdgarantier, som bl a inne- bär att:

- Invånarna ska kunna nå Utföraren samma dag som mottagningen kontaktas. Hjälp ska då er- bjudas antingen genom telefonrådgivning eller genom besök på mottagningen eller i hemmet.

- Utföraren ska erbjuda tid för medicinskt akuta vårdbehov som kräver läkarbesök samma dag.

- Tid för planerat läkarbesök ska kunna erbjudas inom sju dagar, såvida inte annat överens- kommes med patienten.

Den utvidgade vårdgarantin som omfattar även en behandlingsgaranti inom specialistvården ökar kraven på Utföraren att samverka med länssjukvården och Beställaren kring remisshantering, an- svarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan m m.

Utföraren ska arbeta för att stärka samverkan och teamutveckling mellan olika personalkategorier Utföraren ska ha rutiner för information till patienter om deras rättigheter gällande vård- och be- söksgaranti.

Husläkare för hemlösa

Utföraren tillhandahåller husläkare i Uppsala och Enköping för gruppen hemlösa inom ramen för ordinarie verksamhet. Uppföljning och utvärdering lämnas till Beställarna under 2006.

Samverkan mellan Utföraren och andra vårdgivare

Akademiska sjukhuset har huvuddelen av länets radiologiska verksamhet. Det är viktigt att Utfö- raren tillsammans med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan erbjuda befolkningen i de olika länsdelarna en likvärdig service och för att klara vårdgarantins krav bör befintliga resur- ser samordnas på ett optimalt sätt. Utföraren ska tillsammans med företrädare för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping arbeta med detta inom det röntgenmedicinska rådet. Detta arbete ska syfta till att säkerställa såväl den mer kortsiktiga produktionsplaneringen, som att få en samordning av investeringar för att även på sikt säkerställa en god och effektiv radiologisk service i hela länet.

Samordning av lokal hälso- och sjukvård

Behovet av samverkan i vården har ökat under senare år med allt fler patienter som har samman- satta behov, fler multisjuka äldre och fler patienter med psykosociala problem. Samtidigt har ut- budet blivit allt mer specialiserat och samverkansproblem mellan olika kompetenser, vårdgivare och huvudmän har blivit hinder för att kunna erbjuda befolkningen en god hälso- och sjukvård. En stor andel av de samlade vårdbehoven finns bland patientgrupper som behöver stöd och insatser från flera olika håll under en lång tid.

En lösning på dessa problem kan vara att öka samverkan mellan de vårdgivare som verkar inom den nära vården. En samordnad lokal hälso- och sjukvård ska erbjuda insatser för vårdbehov som är:

- vanligt förekommande i befolkningen och/eller

- ofta förekommande för individen samt

- ekonomiskt rimliga att erbjuda lokalt

Resurser inom en samordnad lokal hälso- och sjukvård kan omfatta primärvård, internmedicin, geriatrik, rehabilitering, psykiatri, den kommunala hälso- och sjukvården, samt den specialiserade länssjukvård som riktas mot vanligt förekommande vårdbehov i befolkningen.

Arbetet med att förbättra samverkan mellan olika vårdgivare utifrån patienternas behov har pågått länge och på olika sätt. Av olika anledningar har detta inte alltid lyckats, bl a då förutsättningar underhand ändrats mot mer öppen vård, kommunal vård av äldre, fortsatt specialisering och en utveckling mot mer sammansatta behov hos befolkningen.

Mot denna bakgrund är det nu viktigt att ambitionerna att åstadkomma en bättre samverkan genomförs för att bättre kunna tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Under år 2006 bör därför ett arbete inledas med att utreda förutsättningarna för att införa en lokalt samordnad hälso- och sjukvård inom landstinget utifrån de varierande förutsättningar som finns inom landstingets olika delar. Arbetet ska ske i samverkan mellan Beställaren och be- rörda Utförare.

Konsultläkarinsatser

För att förbättra servicen för den enskilde patienten och underlätta möjligheterna att klara vårdga- rantins besöksregler bör Akademiska sjukhuset i samarbete med Utföraren utreda förutsättningar- na för utökade konsultativa insatser inom olika specialistområden, främst ortopedin.

Utveckling av uroterapiverksamhet

Utföraren ska i samarbete med kvinno- och barndivisionen vid Akademiska sjukhuset utreda förutsättningarna att starta en uroterapiverksamhet i primärvården i syfte att förbättra omhän- dertagandet av kvinnor med inkontinensproblem.

Utveckling av särskild kompetens för att omhänderta personer med svåra funktionshinder

Utföraren ska under år 2006 se över möjligheten att erbjuda personer med svåra funktionshinder en allmänläkarresurs, med särskild kompetens och intresse för att behandla den berörda patient- gruppen.

Utveckling av sjukgymnastverksamhet

För att få en mer likvärdig vård i hela länet måste samarbetet mellan sjukgymnaster och husläkare förbättras och inte påverkas av i vilken driftform verksamheterna bedrivs. För att underlätta sam- arbetet bör det finnas både privata och offentligt anställda sjukgymnaster i alla länsdelar. Avtalen med privata sjukgymnaster bör utformas så att samarbete med andra vårdgivare underlättas.

Utföraren ska, utifrån den översyn av den privata och offentliga sjukgymnastiken i länet som ge- nomförts under 2005, tillsammans med Xxxxxxxxxxx fortsätta arbetet med att utveckla samarbetet mellan sjukgymnastiken och husläkarverksamheten så att alla patienter i länet kan erbjudas en väl fungerande sjukgymnastik och en vård på lika villkor.

Utveckling av arbetsterapiverksamheten

Utföraren ska i projektform se över hur arbetsterapeuternas kompetens kan nyttjas på bästa sätt. Beaktande ska tas till den arbetsterapeutiska verksamhet som bedrivs både inom slutenvården samt inom kommunerna.

Utveckling av dietistverksamheten

Barn, ungdomar och vuxna har i högre grad än tidigare problem med övervikt och fetma. Det finns således ett ökat behov av kostrådgivning/dietistverksamhet. Utföraren ska se över förutsättningarna att utveckla dietistverksamheten till att omfatta hela länet.

Rörlig och målrelaterad ersättning

Utifrån uppföljningen i början av 2006 av den målrelaterade ersättningen 2005 ska parterna ut- veckla registrering och uppföljning av för den målrelaterade ersättningen.

7. PRIVATA VÅRDGIVARE

Alla patienter ska erbjudas vård på lika villkor oberoende av vilken vårdgivare som valts, offentlig eller privat. Utföraren, privata vårdgivare och Beställaren ska därför ha ett nära samarbete t ex rörande jourverksamhet, tillgänglighet, utvecklingsfrågor och patientens möjlighet att erbjudas likvärdig vård.

Beställaren är landstingets part gentemot privata husläkare, sjukgymnaster, psykoterapeuter, na- prapater, kiropraktorer och medicinska fotterapeuter. Eventuella upphandlingar, tecknande och uppföljning av vårdavtal handhas av Beställaren. För dessa vårdgivare har Utföraren ett utbetal- ningsansvar. Vårdgivarna framgår av bilaga 3.

Utföraren svarar för husläkarlistning samt utbetalning av ersättning, sammanställning av besök, bevakning av avtalstak och taxor till ovan angivna privat verksamma vårdgivare. Utföraren svarar även för den fortlöpande informationen och samrådet vad gäller vårdprogram mm. samt beviljar vikariat enligt nationella riktlinjer och avtal.

Inför en planerad förändring av den privata vårdens inriktning, omfattning eller kostnader ska Be- ställaren informera och samråda med Utföraren.

I de fall privata husläkare övergår till verksamhet som allmänläkare med ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning ska Utförarens ersättning reduceras med det beräknade kostnadsbortfallet hos Utföraren.

I de fall en privat allmänläkare upphör med sin verksamhet och patientgruppen övergår till offent- lig vård ska resurserna överföras.

Utföraren och Beställaren ska under 2006 diskutera parternas ansvarsroller gentemot de privata vårdgivarna vad gäller husläkarlistning samt utbetalning av ersättning, sammanställning av besök, bevakning av avtalstak och taxor mm.

8. UPPFÖLJNING

• Delårsrapport och årsredovisning

Utföraren ska, i samband med informationsgivning till delårsrapport och årsredovisning, lämna en rapport om måluppfyllelse till Beställaren.

Återredovisningen ska fokusera på:

- Uppföljning av kvalitet enligt avsnitt 5 och bilaga 4.

- Uppföljning av fokusområden enligt avsnitt 6.

- Uppföljning av målrelaterad ersättning.

Utföraren ska, i samband med uppgifter för delårsrapport och årsredovisning, redovisa de faktiska utbetalningar för de vårdgivare-kategorier som anges i bilaga 3.

Utföraren ska i samband med uppgifter för delårsrapport och årsredovisning, informera Beställa- ren om eventuella avvikelser och dess orsaker från åtaganden enligt denna Överenskommelse.

Denna information ska lämnas oavsett ekonomiskt utfall.

9. EKONOMISK ERSÄTTNING

För åtagande enligt denna Överenskommelse erhåller Utföraren en tredelad ersättning bestå- ende av en fast ersättning, en rörlig ersättning och en målrelaterad ersättning.

För åtagande 2006 erhåller Utföraren en ersättning enligt beslut i landstingsfullmäktige, bila- ga 1. Parterna beslutar gemensamt hur den rörliga ersättningen, se nedan, ska budgeteras och räknas av från anslaget som landstingsfullmäktige beslutar. Av den fasta ersättningen reser-

veras 2 procent av anslaget för den landstingsdrivna primärvården för den målrelaterade ersättningen, se nedan.

Extra medel

Parterna ska under hösten 2005 gemensamt ta fram ett förslag till fördelning av extra medlen till nedanstående områden. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattar därefter ett separat beslut om fördel- ningen (10 800 tkr ska fördelas):

- förstärkning av den psykosociala/psykologiska kompetensen

- utökning av dietistverksamheten

- förstärkning av sjukgymnastresurser

- utveckling av uroterapiverksamhet

Beställaren reserverar 600 tkr av extra medlen till Akademiska sjukhuset/psykiatridivisionen för att i samarbete med Utföraren utöka mobilt verksamma sjuksköterskor från beroendekli- niken till att finnas i hela länet.

Beställaren reserverar 600 tkr av extra medlen för tilläggsupphandling avseende medicinsk fotvård år 2006. Utföraren fakturerar Beställaren i efterskott för överenskomna kostnader utöver nuvaran- de ram för medicinsk fotvård.

Rörlig ersättning

Den rörliga ersättningen uppgår till 10 procent av anslaget för den landstingsdrivna primär- vården. Ersättningen baseras på antal besök för nedanstående vårdkategorier:

- läkare

- sjuksköterska husläkarmottagningar

- distriktssköterska

- dietist

- psykolog

- kurator

- arbetsterapeut

- kvinnohälsovård

- sjukgymnastik

För 2006 kommer den rörliga ersättningen för läkarbesök vara 150 kronor inklusive patient- avgift och för sjukvårdande behandling 100 kronor (inklusive eventuell patientavgift). Utfö- raren ansvarar för administration och fördelning till respektive enheter. Det nya rörliga er- sättningssystemet finns beskrivet i bilaga 5.

Målrelaterad ersättning

Utföraren erhåller målrelaterad ersättning enligt bilaga 4 med 16 000 tkr i förskott för 2006.

Slutlig uppföljning för 2006 sker i januari/februari 2007. I händelse av att mål inte uppnåtts, betalar Utföraren tillbaka medel till Beställaren.

Utbetalning

Den fasta ersättningen inklusive den målrelaterade delen utbetalas till Utföraren utan anmo- dan med en tolftedel varje månad under 2006.

Utföraren fakturerar Beställaren månadsvis i efterskott för de faktiska kostnaderna enligt be- slutad fördelning av extra medlen.

Baserad på total faktisk besöksstatistik, fakturerar Utföraren Beställaren den rörliga ersätt- ningen varje månad.

I löpande kontrollstationsförhandlingar ska parterna gemensamt följa den rörliga ersättning- ens utveckling.

10. SAMVERKAN OCH SAMARBETE

Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i Överenskommelsen angivna verksamheten. Följande kontakt- personer är utsedda:

För Utföraren: Xxxxxxx Xxxxxxxxx och Xxx Xxxxx

För Beställaren: Xxxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxx

11. REVISION

Utföraren godkänner att Beställaren på egen bekostnad företar medicinsk, klinisk och organisato- risk revision för den verksamhet som Överenskommelsen avser. Utföraren ska vid sådan revision vara Beställaren behjälplig med att framta de uppgifter som skäligen kan begäras och därvid bland annat utan kostnader för Beställaren biträda granskaren i arbetet genom att till exempel ställa er- forderlig dokumentation till förfogande.

12. OMFÖRHANDLING

Om förutsättningarna för Överenskommelsen väsentligt ändras äger endera parten rätt att skriftli- gen påkalla omförhandling. Förhandling skall då ske snarast, dock senast efter tre veckor. Eventu- ella förändringar av Överenskommelsen skall för att bli gällande överenskommas skriftligen.

13. GILTIGHETSTID

Överenskommelsen gäller under tiden 2005-01-01 – 2007-12-31. Årlig revidering av Överens- kommelsen ska ske.

14. TVIST

Tvist om tolkning av Överenskommelsen eller fullgörandet av åtagandet enligt densamma skall i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse skall frågan hänskjutas till Landstingsstyrelsen.

Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. För Hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Primärvården

2005- …….. - …….. 2005- …….. - ……..

……………………………………. …………………………

Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx

Hälso- och sjukvårdsdirektör Primärvårdsdirektör

Bilagor:

1. Finansiering 2006

2. Verksamhetens innehåll

3. Utbetalningsansvar privata vårdgivare

4. Redovisning av kvalitet och målrelaterad ersättning

5. Rörlig ersättning

Bilaga 1

LANDSTINGETS FINANSIERING 2006
Primärvården
Specifikation	(Tkr)
LANDSTINGETS BESLUTADE LANDSTINGSANSLAG /
MEDELSTILLDELNING I BUDGET 2005	927 494
Medel utifrån arbetsvärdering 2005 enl beslut Dnr CK2003-0215	265
Medel för akut primärvård utanför länet förs över till Primärvården från Akademiska	5 000
Medel från HSS beställarbudget, exkl det särskilda vårdgarantistödet 23 mkr Länsövergripande sjukvårdsupplysning	6 220
Summa nettobas för uppräkning 2006	938 979
Generell uppräkning för löne- och prisökningar under 2006 med 2,7 %	25 352
Generell uppräkning patientavgifter 37 717 Tkr med 2,7 %	1 018
Ägarstöd Kompenstaion för ökade hyror pga extra fastighetsunderhåll 2004-06	1 598
Temporärt ägartillskott 2005-2008 för elektronisk patientjournal (EPJ)	1 281

SUMMA LANDSTINGETS FINANSIERING 2006 968 229

Förslag till beslut

Landstingsfullmäktige fastställer Primärvårdens verksamhetsinriktning och medelstilldelning på 968 229 000 kronor för år 2006

Bilaga 2

VERKSAMHETENS INNEHÅLL OCH OMFATTNING

Husläkarverksamhet

Offentligt driven husläkarverksamhet finns i samtliga kommuner i länet. Basåtagandet för huslä- karverksamheten innebär ansvar för läkarinsatser inom den basala hälso- och sjukvården, inklusi- ve rehabilitering, samt förebyggande insatser. Tilläggsåtaganden finns inom områdena astma, dia- betes, läkartillsyn i särskilda boenden, mobil läkare, smittskydd, områdesansvar för olistade invå- nare inkl konstaterade av dödsfall och vårdintyg.

I Uppsala och i Enköping/Håbo finns en mobil läkare som svarar för akuta hembesök vardagar dagtid till äldre invånare i eget boende och stöd till kommunens distriktssköterskor. Läkaren kan kallas av distriktssköterskor och av ambulanspersonal. I länets övriga kommuner ingår motsva- rande uppgift i basåtagandet exkluderande stödet till ambulanspersonal.

I Uppsala och i Enköping bedriver Primärvården husläkarverksamhet för hemlösa vid särskilda mottagningar.

Akutmottagningar och sjukvårdsgrupper

Husläkarakuten i Uppsala bemannas dagtid med en husläkare och utgör ett komplement till huslä- karmottagningarna för akut sjuka. Jourtid är bemanningen en till två husläkare. Öppettider är kl.

08.00 – 23.30 alla dagar. Husläkarakuten har ett nära samarbete med Sjukvårdsrådgivningen. I Enköping finns en husläkarjour i anslutning till Husläkarcentrum med öppettider vardagar kl.

17.00 - 21.00. Bokning av patienter sker via Sjukvårdsrådgivningen.

Akutmottagningar finns i Tierp och Östhammar och är öppna dygnet runt men utgör dagtid en del av husläkarverksamheten. På jourtid svarar akutmottagningarna för läkarinsatser inom de länsge- riatriska avdelningarna samt läkarinsatser inom SAH. De ingår i landstingets katastrofberedskap och skall ha möjlighet att bidra med sjukvårdsgrupp enligt landstingets medicinska katastrofplan.

Sjukvårdsrådgivning

Sjukvårdsrådgivningen är länsövergripande och finns lokaliserad i Uppsala. Den är öppen dygnet runt. Under hösten startas ett införandeprojekt för att ingå i den nationella 1177-tjänsten. Projektet beräknas vara klart i mitten av 2006.

Distriktssköterskeverksamhet inkl barnhälsovård (BHV)

Distriktssköterskemottagningar finns i länets samtliga kommuner. I några fall finns filialmottag- ningar lokaliserade även utanför vårdcentralerna. Distriktssköterskan har ansvar för att bedöma, ge råd och behandla patienter med t ex sår, hudåkommor, ögonbesvär, vissa öronbesvär och all- männa hälsofrågor. Vid behov hänvisas till patientens husläkare eller annan specialistfunktion. Distriktssköterskan utför av läkare ordinerade behandlingar ex injektioner, infusioner, blod- trycksmätning. Även här ingår individuell rådgivning i egenvård. Folkhälsoarbetet ingår i ovan- stående men kan även utföras genom riktade grupper såsom viktminskningsgrupper, tobaksav- vänjning mm.

Inom barnhälsovården har distriktssköterskan ansvar för att genomföra BHV:s basprogram för inskrivna barn mellan 0 – 5 år. I detta program ingår besök vid vissa åldrar med vaccinationer, läkarbesök, föräldragrupper mm. Distriktssköterskan samarbetar med husläkare, barnläkare, möd-

xxxxxxxxxxx, ortoptist, logoped, öppen förskola, förskola, skola, socialtjänsten m fl. Utveckling av det familjecentrerade arbetet mot mer tydliga familjecentrum pågår lokalt i alla kommuner.

Kvinnohälsovård

Barnmorskemottagningar och ungdomsmottagningar finns i länets samtliga kommuner. I Uppsala har Primärvården en ungdomsmottagning i Sävja, medan Akademiska sjukhuset ansvarar för res- terande del av kommunen. Barnmorskemottagningarna ansvarar för mödrahälsovård i nära samar- bete med kvinno- och barndivisionen på Akademiska sjukhuset. Gravida kvinnor i Enköping och Xxxx har möjlighet att göra ultraljudsundersökningar i Enköping. Barnmorskemottagningarna har ansvar för tidig hemgång i norra och södra länsdelarna. Andra huvuduppgifter är att svara för gy- nekologisk cellprovtagning och preventivmedelsrådgivning.

Folkhälsoarbete bedrivs beträffande rökning, alkohol och STI. Aktivt arbete bedrivs kring våld och övergrepp. Kvinnohälsovården arbetar familjecentrerat i samarbete med övriga professioner för att stärka nätverket kring den unga familjen.

Röntgenverksamhet

Vid vårdcentrum i Tierp respektive Östhammar finns röntgenavdelningar inklusive mammografi- verksamhet. Verksamheten består huvudsakligen av diagnostiska undersökningar av skelett och mjukdelar som utförs med konventionell röntgenteknik och ultraljud. En viss andel av undersök- ningarna är läkarledda. Avdelningarna tar emot remisser från angränsande verksamheter inom Primärvården och de geriatriska vårdavdelningarna. Även externa kunder finns. Mammografiun- dersökningar genomföres på uppdrag av landstingets Mammografienhet på Akademiska sjukhuset. Kallelser och granskning utförs av Mammografienheten.

Sjukgymnastik

Offentligt driven mottagningsverksamhet finns i Uppsala och Norduppland. I södra länsdelen finns privat verksamhet. Sjukgymnasten undersöker och behandlar funktionsstörningar som be- gränsar människans förmåga att röra sig. Sjukgymnastiska åtgärder bygger på en bedömning och analys av patientens kroppsliga förutsättningar och problem, med hänsyn tagen till psykiska och sociala faktorer. Sjukgymnasten arbetar förebyggande och har ett självständigt ansvar för bedöm- ning, val av åtgärder, genomförande av behandling och utvärdering. Sjukgymnasten arbetar i team med andra kategorier kring flera patientgrupper och bedriver konsultverksamhet på husläkarmot- tagningar som inte har tillgång till egna sjukgymnaster.

Arbetsterapi

Arbetsterapi finns i Uppsala, Tierp och i Östhammar. Arbetsterapins patienter remitteras från i första hand husläkare och barnmorskor gällande skenor, bandage och handträning vid bland annat carpaltunnelsyndrom och epikondyliter. Remisser kommer också från sjukhusens handkirurger men även från privata handkirurger för att efter operation få bandagering och instruktioner.

Kuratorer

Kuratorer finns i hela länet och är knutna till husläkarmottagningarna. Kuratorn bedriver psykoso- cialt arbete och ger samtalsbehandling. Målsättningen är att mobilisera patientens egna resurser till optimal livskvalitet och att genom tidiga insatser förebygga psykisk ohälsa. Huvudsakliga ar- betsområden är kris, lindriga ångest och depressioner. Behandlingen kan ske enskilt, tillsammans med närstående eller i grupp, t ex i stresshanteringskurser, och avser till största del korta insatser. Primärvårdskuratorn arbetar i team med andra yrkeskategorier inom primärvården och samarbetar med andra aktörer i samhället t ex försäkringskassan och socialtjänsten. I kuratorns arbetsuppgif-

ter ingår även handledning och konsultation i psykosociala frågor till primärvårdens övriga perso- nalgrupper.

Mödra- och barnhälsovårdspsykologer

Tillgång till MHV-BHV-psykologer finns i länets samtliga kommuner. MHV-BHV-psykologen gör bedömningar och utredningar av barns utveckling, beteende och behov samt ger korttidsterapi och krisbehandling till vuxna patienter, främst gällande föräldraskapet.

Psykologen arbetar huvudsakligen med förebyggande psykisk hälsovård och målsättningen är att genom tidiga insatser förebygga psykisk ohälsa. Målgrupperna är blivande föräldrar, förskolebarn och deras föräldrar. Insatser erbjuds vid psykisk ohälsa som är kopplad till föräldraskapet.

Psykologen samarbetar med andra aktörer runt barnet och familjen såsom barnmorska, distrikts- sköterska, barnspecialistläkare, BUP, förskola och skola. I MHV-BHV-psykologens arbetsuppgif- ter ingår även handledning och konsultation främst till distriktssköterskor och barnmorskor.

Dietister

Begränsade dietistresurser finns i Uppsala, Enköping, Håbo, Östhammar och Tierp. Dietisten har specialistkunskaper om sambandet mellan mat och hälsa samt om matens betydelse som del i be- handling av vissa sjukdomstillstånd. Dietisten gör en nutritionsbedömning utifrån ett helhetsper- spektiv och kan översätta vetenskapliga näringsrekommendationer till enkla kostråd för den en- skilde individen.

Primärvårdsdietisten arbetar såväl förebyggande som behandlande och både med gruppverksam- het och enskilda patienter. Dietisten är även kunskapsresurs för vissa nyckelgrupper såsom t ex diabetessköterskor och ledare för överviktsgrupper. I dietistens arbetsuppgifter ingår även perso- nalutbildning och handledning.

Service till barnläkare i öppenvård

Barnspecialistmottagningar finns i hela länet utom i Älvkarleby och Knivsta kommun. Utförarens åtagande innebär att svara för service till barnspecialistläkarna genom att tillhandahålla personal, lokaler, material, och utrustning samt svara för kostnader avseende medicinsk service och läke- medel. Barnspecialistläkare i öppen vård är anställda vid barnsjukhuset. En stor andel av verk- samheten gäller utredning och behandling av astma, allergi, enuresproblem, tillväxtavvikelser, viktproblem mm. Små barn under ett år med återkommande infektioner tas även emot vid akuta besvär. De flesta barnen som tas emot är remitterade från BVC, skolhälsovård, barnsjukhuset.

Service till andra specialistläkare i öppenvård

För att ge tillgänglighet till specialistvård inom gynekologi, öron, ögon, och hud svarar Akade- miska sjukhuset för specialistläkarbemanning på vårdcentralerna i Älvkarleby, Tierp och Öst- hammar enligt en särskild överenskommelse med Utföraren. Utförarens åtagande innebär att svara för service till specialistläkarna genom att tillhandahålla personal, lokaler, material, och utrustning samt svara för kostnader avseende medicinsk service och läkemedel.

Stöd för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet

Inom Primärvården finns Folkhälsoenheten med stöd för ledning, styrning och uppföljning av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom Primärvårdens verksamhet. Vid enheten finns dessutom specialistkompetens i tobaksförebyggande arbete som en stödresurs även för övri- ga förvaltningar i landstinget. Enheten har dessutom ett samordningsansvar för det abort- och STI förebyggande arbetet, ingår i arbetsgruppen för det Idrottspolitiska programmet samt fungerar som kunskapsstöd för Länsdelsberedningarna i deras arbete med länets kommuner.

Bilaga 3

Privata vårdgivare

Utföraren har i sitt åtagande ett utbetalningsansvar för vård utförd av vissa privata vårdgivare. Vårdgi- varna och ersättningsvillkor framgår av nedanstående tabell.

Vårdgivare	Ersättningsvillkor
Husläkare	Kapiteringsersättning enligt listnings- system, kompensation för frikort och barn- o ungdom, hyreskompensation samt tilläggsåtaganden.
Sjukgymnaster med vårdavtal och enligt nationell taxa	Besöksersättning enligt nationell taxa
Fotterapeuter (diabetesfotvård)	Besöksersättning enligt individuellt vårdavtal
Naprapater	Besöksersättning enligt individuellt vårdavtal
Kiropraktorer	Besöksersättning enligt individuellt vårdavtal
Psykoterapeuter (PV-andel)	Besöksersättning enligt individuellt vårdavtal
Uppsala hemläkarjour AB	Besöksersättning enligt individuellt vårdavtal

Bilaga 4, Primärvården, november 2005

Överenskomna mål	Rapportering till Beställaren	Målrelaterad ersättning
Hälsofrämjande och sjuk- domsförebyggande åtgär- der
Utföraren ska journalföra levnadsvanor10 och BMI/IS0- BMI11 för besökare där detta är relevant12. Fr o m. 2:a ter- tialet13 2006 ska minst 70 procent av besökarna ha till- frågats och uppgifterna vara journalförda.	Redovisa utvecklingen under 2006 utifrån egen mätning. - Andel patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor och med journal- förda uppgifter.	500 tkr
Utföraren ska öka det tobaks- förebyggande arbetet jämfört med 2005. Indikator 1) och 2) ska ha ökat med >10 % mot 2005.	- 1) Antal skrivna rökslutarremisser, 2) antal patienter i rök- och snusavvänj- ning och 3) antalet motiverande sam- tal/stödsamtal15 (ej mätbart 2005).	800 tkr
Utföraren ska utveckla ett systematiskt arbetssätt i det alkoholpreventiva arbetet enligt frågemodellen AUDIT 314.	Redovisa utvecklingen under 2006 utifrån egen mätning samt redovisa nedanstående indikatorer. - Antal upptäckta högkonsumenter av alkohol (=de som genomfört vecko- konsumtionsskattning) fördelat på ål- der och kön.	1 200 tkr 600 tkr
	- Antal motiverande samtal/stödsamtal med högkonsumenter av alkohol samt antal konsultremisser.	600 tkr
Utveckla ett systematiskt arbetssätt för rekommen- dationer av fysisk aktivitet samt arbetet med Fysisk ak- tivitet på recept (FaR).	Redovisa utvecklingen under 2006.	1 700 tkr

10 Levnadsvanor; kost, tobak, alkohol och fysisk aktivitet. Vad gäller tobak och alkohol bör detta ske fr o m 16 år i normalfallet.

11 BMI för barn justerat till barnets ålder och kön.

12 Under 2005 ska relevanta patienter identifieras och tidsintervaller bestämmas

13 Under förutsättning att den gemensamma informationen i EPJ (Elektronisk PatientJournal) är införd.

14 Screeningfråga som fångar hög konsumtion och riskkonsumtion.

15 Ett metodiskt samtal som fokuserar på det kartlagda riskbeteendet i syfte att ändra ett beteende.

Utveckla ett systematiskt arbetssätt för arbetet med övervikt och fetma för såväl barn som vuxna.	Redovisa utvecklingen under 2006.
Jämlik hälsoutveckling Utföraren ska erbjuda/bjuda in kommuner, myndigheter och organisationer till folk- hälsorapportering.	Redovisa utveckling utifrån egen mätning. Antal tillfällen som kommuner, myndigheter och organisationer erbjudits/inbjudits till folkhälsorapportering.
Kunskapsbaserad och än- damålsenlig vård Utföraren ska rapportera till det nationella diabetesre- gistret (NDR). Utföraren ska rapportera till NYSAM.	Redovisa i vilken omfattning som rapporte- ring skett till NDR (täckningsgrad). Rapportering av samtliga mått som rapporte- ras till NYSAM. Diagnossättning - Andel diagnossatta läkarbesök. Diabetes - Antal diabetiker per 1000 invånare som sköts av vårdcentralen. - Andelen av de diabetiker som sköts av vårdcentralen som har ett HbA1c-värde under 6,5 %. Xxxxx och XXX - Xxxxx som fått diagnosen Astma/ KOL senaste året per 1000 inv. - Andel rökare av de som fått dia- gnosen Astma/KOL. Hypertoni - Andelen av patienter med diagno- sen hypertoni som uppnått diasto- liskt blodtryck <= 90 vid senaste mätningen. - Antal patienter med diagnosen hy- pertoni per 1000 invånare som sköts av vårdcentralen. - Andelen av de 50-åringar och äldre som besökt mottagningen under

Utföraren ska kartlägga an- del patienter med diagnosti- serad depression som är sjukskrivna längre än ett år.	senaste året och fått sitt blodtryck mätt. Redovisa andel patienter med diagnostiserad depression som är sjukskrivna längre än ett år.
Säker vård Utförarens avvikelsesystem ska bidra till att öka säker- heten i vården. Utföraren ska införa en kon- tinuerlig systematisk kvali- tetskontroll av läkemedels- användning för äldre.	Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser för 2006 liksom vid- tagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet. Redovisa kvalitetssäkringsmetoder.	1 000 tkr
Patientfokuserad vård Utföraren ska ha ett system för att systematiskt och re- gelbundet ta reda på patien- ters och närståendes behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet till- godoses.	Redovisa analyserade resultat samt vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resul- tatet.
Effektiv vård Utföraren ska ha fungerande rutiner för utskrivningsklara patienter. Remisser ska översändas till annan specialist inom fem arbetsdagar. Verksamheten ska bedrivas i nära samverkan med andra aktörer i syfte att säkerställa	Redovisa dokumenterade rutiner och hur rutinerna fungerar och efterlevs. Redovisning av hur rutinen efterlevs. Beskriv samverkansformer/samverkan med andra aktörer.

fungerande vårdkedjor. Utföraren ska samverka med privata husläkare så att alla patienter erbjuds en likvärdig vård och har tillgång till samma vårdresurser. Utföraren ska samverka med privata sjukgymnaster så att alla patienter erbjuds en lik- värdig vård och har tillgång till samma vårdresurser. En överenskommelse ska träffas med Akademiska sjukhuset avseende ansvars- fördelning för olika psykiat- riska diagnoser. Utföraren ska presentera en välförankrad struktur för arbe- tet med psykisk ohälsa inom sin verksamhet	Utföraren ska redovisa samverkan. Redovis- ningen ska utgöra underlag för gemensamma diskussioner mellan Utförare, Beställare och de privata vårdgivarna. Utföraren ska redovisa samverkan. Redovis- ningen ska utgöra underlag för gemensamma diskussioner mellan Utförare, Beställare och de privata vårdgivarna Redovisning av dokumenterad och under- skriven överenskommelse. Redovisa resultat.	2 000 tkr 2 000 tkr
Jämlik vård Utföraren ska se över möj- ligheten att erbjuda personer med svåra funktionshinder en allmänläkarresurs, med sär- skild kompetens för att be- handla den berörda patient- gruppen.	Redovisa en strategi för att förbättra omhän- dertagandet av berörd patientgrupp.	600 tkr
Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet Utföraren ska förbättra tele- fontillgängligheten vid hus- läkarmottagningar jämfört med föregående år. Väntetider till:	Redovisa resultat.

Husläkare Utföraren ska delta i SKL:s16 mätningar av väntetid till allmänläkare17. Förbättrad tillgänglighet under 2006.
Utföraren ska följa upp egna väntetidsmål.
Sjukgymnastik 1) Nyopererade, akut insjuk- nade eller patienter i försäm- ringsfas samt barn med smär- ta (<15 år) ska tas omhand inom en vecka. 2) Övriga patienter ska tas omhand inom 3 veckor.
Kuratorer 1) Akut tid bör i normalfallet erbjudas inom en vecka. 2) Tid för planerade priori- terade besök bör erbjudas inom tre veckor. 3) Tid för planerade opriori- terade besök bör erbjudas inom två månader. Vid full måluppfyllelse, > 85 %
Vid > 80 procent men < 85 procent (1 000 tkr återtas)
Vid < 80 procent utgår ingen ersättning (4 000 tkr återtas)
Redovisa resultat av uppföljning per huslä- karmottagning.
Redovisa måluppfyllelse och analys av eventuella förändringar i väntetider.
Redovisning av måluppfyllelse och analys av eventuella förändringar i väntetider. 4 000 tkr
3 000 tkr
1 000 tkr

16 Sveriges Kommuner och Landsting

17 Xxxxx som fått träffa läkare inom sju dagar (dvs inom tiden för den nationella besöksgarantin).

Bilaga 5 till Primärvårdens vårdöverenskommelse 2006

Ersättningssystem för primärvården

Bakgrund

Våren 2004 beslutade budgetberedningen att se över ersättningssystemen till och inom primärvår- den. Syftet med översynen var bl a att genomföra förändringar i nuvarande ersättningssystem för att de bättre skulle svara mot primärvårdens mål och den utveckling som sker av organisationen där teamarbete och helhetssyn är en grundläggande faktor.

Genom att det hittills funnits två helt skilda sätt att ersätta husläkarverksamheten respektive den övriga primärvården, försvåras samverkan och helhetssyn inom primärvården.

Frågan om det behövs en koppling mellan listningssystemet och ekonomisk ersättning liksom frå- gan om storleken på den rörliga ersättningen lyftes också fram i direktiven. Det fanns också frågor kring kunskap och förståelse av ersättningssystemet hos olika aktörer. En förutsättning för att kunna följa budgeten inom en enhet är t ex att det är möjligt att förstå på vilket sätt ersättningen är konstruerad och utbetalas.

Arbetet med en översyn av primärvårdens ersättningssystem pågår och ska vara avslutad inför budgetåret 2007. En del justeringar i konstruktionen av nuvarande system genomfördes redan in- för år 2005, men inför 2006 föreslås en större förändring.

Samtidigt som ett nytt ersättningssystem införs sker en utveckling av primärvårdens organisation. Den nya organisationen ska gälla från januari 2006 och det är nödvändigt att ersättningssystem och organisation följer varandra. Det innebär att två av varandra beroende processer pågår samti- digt.

Primärvård i förändring

Primärvård i förändring är rubriken på en bok av forskaren Xxxxxx Xxxxx som nyligen presente- rats. Boken diskuterar olika modeller av primärvården och beskriver hur olika styrmodeller för primärvården kan användas. En generell slutsats är, oavsett vilken modell som väljs, att först mås- te primärvårdens uppdrag definieras.

I boken konstateras att oavsett ekonomisk ersättningsmodell, behöver dessa kompletteras med andra styrformer. Ingen specifik modell rekommenderas utan istället förordas att olika modeller kan var för sig samverka. Den begreppsapparat som används i denna skrift och som beskriver ut- vecklingen är en mycket god referens till den utveckling som nu sker inom Uppsala län.

Primärvården inom Uppsala län utvecklades i början av 90-talet med fokus på listan hos den en- skilde husläkaren och ersättningen var relaterad till vilka patienter som fanns på husläkarens lista. Den övriga primärvården organiserades i många delar skild från denna verksamhet och var mer områdesbaserad. Efterhand utvecklas och utökas verksamheter, t ex mobil läkare.

Primärvården har ofta beskrivits utifrån den enskilde individen och husläkarens lista. Både ersätt- ningssystem och uppföljning har haft fokus på den enskilde husläkaren. Detta har lett till en orga- nisation som ibland benämnts som ”stuprörsmodellen”. Den modell som nu införs, både vad avser organisation och ekonomisk ersättning, fokuserar mer på geografiska upptagningsområdet och teamarbete där primärvårdens olika resurser samverkar gentemot individen.

Primärvården kommer att få en områdesindelning där länet delas in i åtta områden. Den nya orga- nisationen kommer dock även fortsättningsvis ge möjlighet för den enskilde individen att välja sin egen husläkare samtidigt som individen har tillgång till all kompetens som finns inom det område som individen bor i.

Primärvårdens förändringsarbete ställer krav på att ersättningssystemen förändras för att svara mot den nya organisationen både vad gäller omgående konkreta förändringar liksom mer långsiktiga anpassningar för att stödja ett ändrat beteende.

Förslag år 2006

Listning

Från och med år 2006 försvinner kopplingen mellan patienter på listan och den ersättning som utbetalas till enskilde husläkaren.

En individ kan fortsättningsvis välja något av följande alternativ för koppling till sin primärvård:

- fast läkarkontakt hos namngiven läkare (privat/offentlig)

- ”listad” på namngiven vårdcentral

- tillhörande vårdcentral/läkare i boende-området

- inskriven i hemvårdsenheten

- boende på särkilt boende

Det innebär att en enskild individ även fortsättningsvis har samma valfrihet som tidigare att välja en privat läkare eller något av de andra alternativen inom den landstingsdrivna vården. Detta in- nebär en ökad flexibilitet.

Ersättning

Det anslag som den landstingsdrivna primärvården erhåller utgår från en modell som innebär er- sättning i de tre formerna målrelaterad, rörlig och fast ersättning och som budgeteras enligt följan- de:

- målrelaterad ersättning på förvaltningsnivå 16 000 tkr lika med 2 % av anslaget 2004 för landstingsdriven primärvård (privat primärvård beräknad till ca

75 000 tkr)

- rörlig ersättning motsvarande 10 % av föreslaget anslag 2006 för landstingsdriven primär- vård budgeterat enligt nedan

- fast ersättning motsvarande 88 % av föreslaget anslag 2006

- ersättning till privata vårdgivare enligt särskild överenskommelse

Den rörliga ersättningen baseras på gjorda besök i den landstingsdrivna primärvården. De besök som ingår för år 2006 är:

- Läkarbesök

- Sjuksköterskebesök hos husläkare

- Dietist

- Psykolog

- Kurator

- Distriktsköterska

- Arbetsterapi

- Kvinnohälsovård

- Sjukgymnastik

Den rörliga ersättningen beräknas utifrån komponenterna:

- prognostiserat xxxxx besök år 2006

- 10 procent av anslaget för den landstingsdrivna primärvården

- relationen mellan den rörliga ersättningen för olika typer besök ska vara 1,5 för läkarbe- sök och 1,0 för övriga personalkategorier

För 2006 kommer den rörliga ersättningen för läkarbesök vara 150 kronor inklusive patientavgift och för övriga besök 100 kronor inklusive eventuella patientavgifter vilket motsvarar en budgete- rad rörlig ersättning på 82 616 tkr.

Inget tak kommer att tillämpas för den rörliga ersättningen.

Den tredelade ersättningen ska riktas till varje enskild enhet inom den landstingsdrivna primärvår- den. Utföraren ansvarar för administration och fördelning till respektive enheter.

Budgetering på de åtta primärvårdsområdena sker på förvaltningsnivå inom primärvården.