Sysselsättning. Kommunen bedriver verksamheter som erbjuder meningsfull sysselsättning och främjar social gemenskap. Kommunen ska bistå dem som har en psykisk sjukdom/funktionsnedsättning att hitta rätt form av stöd och omsorg för att kunna arbeta, studera och/eller delta i fritidssysselsätt- ning.
Sysselsättning. Anställd Egen företagare Pensionär Student Xxxxx Xx anställd eller egen företagare, vänligen ange:
Sysselsättning. (fyll i din sysselsättning. Tillexempel om du arbetar, är arbetssökande eller sjukskriven. Bifoga underlag såsom läkarintyg, anställningsavtal eller aktivitetsrapport)
Sysselsättning. Sysselsättningsnivå mäter antalet personer som har ett avlönat arbete i ett specifikt område. Sysselsättning är av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling. Med flera personer i arbete ökar produktionen och hushållens inkomster växer. En positiv utveck- ling av sysselsättningsnivån är korrelerad till ökad ekonomisk aktivitet och/eller befolk- ningstillväxt, vilket påverkar företagens och konsumenternas konsumtion och investe- ringsvilja positivt. Sysselsättningsökningen i de nordiska länderna och Tyskland har överlag varit högre än i resterande länder inom EU. Framöver väntas sysselsättningen öka i de nordiska länderna och i Tyskland1). Tabellen nedan visar indexerad utveckling för antal sysselsatta personer i Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge samt inom EU i dess helhet. Indexerat (100) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016e 2017e CAGR 05–152) CAGR 15–17e Sverige 100 101,7 104,0 105,0 102,4 103,4 105,6 106,4 107,4 108,9 110,5 112,3 114,2 1,0% 1,7% Tyskland 100 100,9 102,6 104,0 104,1 104,5 105,9 107,1 107,8 108,7 109,5 110,5 111,3 0,9% 0,8% Finland 100 101,8 104,0 106,3 103,8 103,0 104,4 105,3 104,5 103,6 103,2 103,5 104,1 0,3% 0,4% Danmark 100 102,1 103,7 104,6 101,8 99,4 99,4 98,9 99,0 99,9 100,9 101,8 102,7 0,1% 0,9% Norge 100 103,4 107,7 111,2 110,7 110,1 111,7 114,0 115,3 116,6 117,5 118,2 119,3 1,6% 0,7% EU 100 101,8 103,6 104,7 102,9 102,2 102,3 101,9 101,4 102,5 103,6 104,6 105,6 0,4% 0,9%
Sysselsättning. Av de svarande utgörs en tredjedel, 31 procent, av förvärvsarbetande hel- eller deltid. Det är en betydligt högre andel än i befolkningen i stort. En fjärdedel, 26 procent har förtidspension eller sjukbidrag och ytterligare en fjärdedel, 26 procent är förtidspensionerade. Övriga sysselsättningskategorier, så som arbetssökande, hemarbetande och de som är i habiliterings- eller arbetsmarknads- åtgärd, utgörs av mindre en tio procent inom respektive kategori. Högst andel heltidsarbetande återfinns inom grupp 1, hörselskadade och döva, och i grupp 3, synskadade, utgör en femtedel den högsta andelen deltids- arbetande. Gruppen med språksvårigheter, grupp 4, representerar högst andel personer i habiliterings- eller arbetsmarknadsåtgärder. En fjärdedel anger att de är förtidspensionerade eller uppbär sjukbidrag. Rörelsehindrade, grupp 2, utgör den högsta andelen, 41 procent, och i gruppen hörselskadade och döva, grupp 1, anger cirka en tiondel att de är förtids- pensionerade eller har sjukbidrag. Grupp 1, hörselskadade och döva, har den högsta andelen ålderspensionärer, närmare tre av fyra. Totalt är det en mindre andel som har uppgivit att de är hemarbetande, fem procent. Däremot uppger en av tio synskadade, gruppen 3, uppger att de är hemarbetande.
Sysselsättning. Av de 17 deltagarna i åldern 16-64 år har tolv under det senaste året varit regelbundet sysselsatt med arbete, utbildning eller annan arbetsliknande sysselsättning. Av dessa tolv har tre tillbringat 1-10 timmar per vecka till den aktuella sysslan, fyra 11-25 timmar och fem har varit sysselsatt 26 timmar eller mer per vecka. Av de fem som år 2007 inte varit regelbundet sysselsatta skulle tre vilja ha regelbunden sysselsättning. En deltagare önskar möjlighet att arbeta oregelbundet för att på så sätt maximera den egna kapaciteten och en deltagare har möjlighet att arbeta i perioder då hälsan så tillåter. Av deltagarna bedömer 15 att arbete/sysselsättning är bra enligt följande prioriteringar (maximalt tre kryss per deltagare): bättre ekonomi tolv kryss, bättre livskvalitet och mår bättre åtta kryss, träffa andra människor, leva som andra gör med arbetstid och fritid samt känner sig uppskattad för det man gör och trivs bra på arbetsplatsen alla sex kryss och slutligen bättre rutiner fem kryss. Som bakgrund till att arbete/sysselsättning inte är bra bedömer två deltagare att följande är av störst vikt: Att inte trivas på arbetsplatsen, att inte få den arbetsledning/det stöd jag behöver på arbetsplatsen samt under annat att det hos arbetsgivaren saknas förståelse för och insikt om deltagarens kapacitet och begränsningar. Utmaningen för dessa deltagare blir dubbel: Dels gäller det att a) hitta ett lämpligt deltidsarbete b) där även en eventuell utbildning ger utdelning i form av arbetsuppgifter enligt kompetens. Dels gäller det att hitta en arbetsgivare med motivation att anpassa arbetet i den mån funktionshindret så kräver. En deltagare har upplevt att arbetsgivares osäkerhet inför funktionshindret lett till att arbetsförhållanden avslutats, trots öppen dialog i anställningsskedet om vad funktionshindret innebär för deltagaren, medarbetare och arbetsgivare och trots att arbetsplatsen anpassats för att trygga såväl deltagare, arbetsgivare och andra berörda personer. Deltagaren beskriver sina upplevelser som följer: ”När en arbetsgivare ser följderna av mitt funktionshinder blir de rädda. De tror inte riktigt på mig vid första ögonkastet, då jag berättar om mitt funktionshinder. De är rädda för följderna om de anställer mig och något händer. Det här har hänt många gånger, och då har jag måsta sluta. Det är väldigt ledsamt.”
Sysselsättning. Fast anställning Egenföretagare Studerande Arbetslös Pensionär
Sysselsättning. Har ett vanligt arbete Har en genom kommunen organiserad sysselsättning Arbetssökande (aktuell hos arbetsförmedlingen) Har någon form av studier Har ingen organiserad sysselsättning Annat:.......................................................................................................................................... Bor hos föräldrar/släktingar Inackorderingshem eller liknande Finns inom kriminalvården Saknar bostad Annat:…………………………………………………………………………………………… Missbrukar i samma omfattning Missbrukar i större omfattning Missbrukar i mindre omfattning
Sysselsättning. Hur kan man mäta eller verifiera vilka utvecklingseffekter som nåtts? Utvecklingseffekt 2