Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid exempelklausuler

Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid. En arbetsgivare som har sagt upp ett arbetsavtal utan att iaktta uppsägningstiden ska i ersättning till tjänstemannen betala full lön för en tid som motsvarar uppsägningstiden. En tjänsteman som inte har iakttagit uppsägningstiden är skyldig att som engångsersättning till arbetsgivaren betala ett belopp som motsvarar lönen för uppsägningstiden. Arbetsgivaren får innehålla detta belopp från den slutlön som betalas till arbetstagaren med iakttagande av det som föreskrivs om arbetsgivarens kvittningsrätt i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen. Om man endast delvis underlåter att iaktta uppsägningstiden begränsas ersättningsskyldigheten till att motsvara lönen för den tid av uppsägningstiden som inte har iakttagits.
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid. Om en arbetstagare som anställts tills vidare slutar utan att iaktta upp- sägningstiden är han skyldig att till arbetsgivaren betala ett belopp mot- svarande lönen för den tid uppsägningstiden inte följts. Detta gäller inte fall, när arbetstagaren enligt lag och detta avtal har rätt att häva arbets- avtalet eller annars avsluta anställningen utan uppsägningstid.
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid. En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden är skyldig att erlägga full lön åt arbetstagaren för uppsägningstiden. En arbetstagare som inte har iakttagit uppsägningstiden är skyldig att som engångsersättning betala arbetsgivaren ett belopp som motsvarar lönen för uppsägningstiden. Arbetsgivaren får innehålla detta belopp från den slutlikvid som erläggs åt arbetstagaren, med iakttagande av vad som är stadgat i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen om begränsningar i arbetsgivares kvittningsrätt. Om man endast delvis försummat att iaktta uppsägningstiden begränsas ersättningsskyldigheten till att motsvara lönen för den tid av uppsägningstiden som inte har iakttagits. När det gäller brott mot nämnda bestämmelse är det fråga om en försummelse, som den andra parten gjort sig skyldig till. Lönen beräknas i dylika fall i enlighet med bestämmelserna om utbetalning av lön för sjuktid enligt branschens kollektivavtal. I detta sammanhang har man inte berört sådana fall där arbetstagaren under pågående anställningsförhållande blir utan arbete. Härvid tillämpas bestämmelserna och praxis i respektive kollektivavtal.
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid. Arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden eller permitteringsvarseltid är skyldig att betala full lön till tjänstemannen för tid som motsvarar uppsägningstiden. Tjänsteman som inte iakttagit uppsägningstiden är skyldig att till arbetsgivaren betala en engångsersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden. Om underlåtenheten att iaktta uppsägningstiden för någondera parten gäller endast en del av uppsägningstiden, omfattar ersättningsskyldigheten en motsvarande del av lönen för uppsägningstiden.
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid. 1. Arbetsgivare som sagt upp ett arbetsavtal utan att iaktta uppsägningstiden är skyldig att erlägga full lön åt arbetstagaren för tid som motsvarar uppsägningstiden. 2. Arbetstagare som underlåtit att iaktta uppsägnings- tiden är skyldig att i engångsersättning till arbetsgiva- ren betala ett belopp, som motsvarar lönen för upp- sägningstiden. Arbetsgivaren har rätt att avdra denna summa från den slutlön som betalas till arbetstagaren med iakttagande av vad som stadgas i 2 kap.17 § i ar- betsavtalslagen om begränsningarna i arbetsgivarens kvittningsrätt. 3. Om underlåtenheten att iaktta uppsägningstiden gäller endast en del av uppsägningstiden, omfattar er- sättningsskyldigheten en motsvarande del av lönen för uppsägningstiden.
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid. Arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden är skyldig att till arbetstagaren betala full lön och semesterersättning för den tid som motsvarar uppsägningstiden. Arbetstagare som avgår från arbetet utan att iaktta uppsägningstid är skyldig att till arbetsgiva- ren betala ett engångsbelopp som motsvarar lönen för uppsägningstiden. Arbetsgivaren får innehålla detta belopp från den slutlikvid som betalas till arbetstagaren. Arbetsgivaren skall dock iaktta vad som stadgas i arbetsavtalslagens 2 kapitel 17 § om begräns- ning i kvittningsrätten. Om någondera partens underlåtenhet att iaktta uppsägningstid gäller endast en del av uppsäg- ningstiden, utgör ersättningsskyldigheten motsvarande del av uppsägningstidens lön.
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid. Arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden är skyldig att betala full lön till den högre tjänstemannen för en period som motsvarar uppsägningstiden. En högre tjänsteman som avgår från arbetet utan att iaktta uppsägningstid är skyl- dig att till arbetsgivaren i engångsersättning betala ett belopp, som motsvarar lö- nen för uppsägningstiden. Arbetsgivaren får innehålla detta belopp från den slutlik- vid som betalas till den högre tjänstemannen. Arbetsgivaren bör dock iaktta det som stadgas i arbetsavtalslagens kapitel 2 § 17 om arbetsgivarens kvittningsrätt. Om underlåtenheten att iaktta uppsägningstiden för någondera parten gäller end- ast en del av uppsägningstiden, omfattar ersättningsskyldigheten en motsvarande del av lönen för uppsägningstiden.

Related to Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid

  • Förlängd uppsägningstid Har medarbetare som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägnings- dagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid hos samma arbetsgivare ska den gällande uppsägningstiden enligt detta avtal förlängas med sex månader.

  • Uppsägningstid Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande, om inte annat följer av 13.3.2 - 13.3.6.

  • Uppsägningstider Arbetsgivaren ska iaktta följande uppsägningstider: 1. högst ett år 14 dagar 2. över ett år men högst 4 år 1 månad 3. över 4 år men högst 8 år 2 månader 4. över 8 år men högst 12 år 4 månader 5. över 12 år 6 månader Anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott Uppsägningstid 1. över 5 år 14 dagar 2. över 5 år 1 månad

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

  • Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anlägg- ningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ac- kumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på di- rekt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kost- nader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för ned- skrivningar framgår nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för ersättningar till an- ställda och andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstill- gångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrang- ering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mel- lan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

  • Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.

  • Betald tecknad aktie (BTA) Teckning genom betalning registreras hos Euroclear (VPC) så snart detta kan ske, vilket normalt innebär några bankdagar efter betalning. Därefter erhåller tecknaren en VP-avi med bekräftelse på att inbokning av betalda tecknade aktier (BTA) skett på tecknarens VP-konto. De nytecknade aktierna är bokförda som BTA på VP-kontot tills nyemissionen blivit registrerad hos Bolagsverket.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER Styrelsen beslutade den 31 mars 2016 med stöd av bemyn- digande från årsstämman den 23 februari att öka Bolagets aktiekapital med högst 822 685 SEK genom en emission av högst 2 000 000 aktier med syfte att sprida ägandet i Bolaget (”Erbjudandet”). Erbjudandet riktar sig till befintliga aktieä- gare, allmänheten och professionella investerare. I samband med detta har styrelsen ansökt om upptagande till handel med Bolagets aktier på AktieTorget. Teckningskursen i emissionen har fastställts till 3,60 SEK per aktie, vilket motsvarar ett bolagsvärde före emissionen om 41,2 MSEK kronor. Värderingen av Bolaget har gjorts med sedvanliga värderingsmetoder och har fastställts med hjälp av en jämförelse av liknande noterade bolag samt en diskonte- rad kassaflödesanalys. Erbjudandet omfattar 2 000 000 nyemitterade aktier till ett pris per aktie om 3,60 SEK. Vid full teckning inbringar emis- sionen 7 200 000 SEK. Anmälan om teckning av aktier ska ske under perioden från och med den 4 april till och med 15 april 2016. Vid full teckning kommer aktiekapitalet att öka från 4 711 144,31 SEK till 5 533 828,88 SEK och antalet aktier kom- mer att öka från 11 453 100 aktier till 13 453 100 aktier. Bolagets styrelse har möjlighet att utnyttja en övertilldelnings- option omfattande högst 800 000 aktier till ett pris per aktie om 3,60 SEK motsvarande 2 880 000 SEK. Övertilldelnings- optionen kan, i händelse av att Erbjudandet fulltecknas, an- vändas för att ge ut aktier till de tecknare som inte fått till- delning inom ramen för Erbjudandet. Tilldelningen fastställs av styrelsen i enlighet med fastställda tilldelningsprinciper (se sidan 12). Sammantaget kan Erbjudandet inklusive övertilldel- ningsoptionen tillföra Bolaget 10 080 000 SEK före emissions- kostnader vilka beräknas uppgå till cirka 1,0 MSEK. Aktieägare som ej tecknar aktier i emissionen kommer vid full teckning av Erbjudandet, att vidkännas en maximal utspädning om 20 procent av kapital- och röstandelen i Bolaget motsvarande to- talt 2 800 000 aktier. Avsikten är att aktierna i Vadsbo SwitchTech ska bli föremål för handel på AktieTorget. AktieTorget har godkänt Vadsbo SwitchTech för notering under förutsättning att Bolaget, efter Erbjudandet, uppfyller AktieTorgets spridningskrav om 200 aktieägare samt att minst 60 procent av emissionsbeloppet, motsvarande 4,3 MSEK tecknas och inkommer till Bolaget. Första dag för handel planeras till den 3 maj 2016. Ledningsgruppen och fyra styrelseledamöter äger tillsam- mans 80 procent av aktierna i Bolaget innan förestående Er- bjudande. Dessa personer har förbundit sig att inte utan Ak- tieTorgets skriftliga medgivande avyttra aktier i Bolaget under en period upp till 36 månader från första dagen för handel av Bolagets aktier på AktieTorget (så kallad lock-up)2. Lock-up avtalen innebär att ledningsgruppen ej har rätt att sälja någon del av sitt aktieinnehav innan den 29 december 2018 och le- damöterna har ej rätt att sälja någon del av sitt aktieinnehav innan tolv månader efter första dag för handel i Bolagets ak- tie. Efter tolv månader har de rätt att sälja upp till en tredjedel av sitt aktieinnehav. Efter 24 månader har de rätt att sälja yt- terligare en tredjedel av sitt innehav. Efter 36 månader har de rätt att sälja sina totala innehav. Härmed inbjuds befintliga aktieägare, allmänheten och pro- fessionella investerare att teckna aktier i Vadsbo SwitchTech i enlighet med villkoren i detta Memorandum. I övrigt hänvisas till detta Memorandum, vilket har upprättats av styrelsen i Vadsbo SwitchTech med anledning av Erbjudan- det. Styrelsen i Bolaget är ansvarig för innehållet i Memoran- dumet. Härmed försäkras att styrelsen vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i Me- morandumet, såvitt styrelsen vet, överensstämmer med fak- tiska förhållanden och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. Göteborg den 31 mars 2016 Vadsbo SwitchTech Group AB/Styrelsen