Universitetslektor exempelklausuler

Universitetslektor. En universitetslektor ska normalt ägna sig åt både utbildning och forskning. Den del av årsarbetstiden som används för utbildning ska normalt uppgå till i genomsnitt högst 70 % för planeringsperioden. Övriga arbetsuppgifter ska normalt uppgå till minst 30 % av arbetstiden varav minst 20 % ska avse forskning och kompetensutveckling.
Universitetslektor. 4 kap. 4 § HF: Behörig att anställas som lektor är 1. inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen, och 2. inom konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt konstnärlig doktorsexamen, visat konstnärlig skicklighet eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen. Som bedömningsgrunder vid anställningen av en lektor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställningen gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en lektor. (SFS 2010:1064) Vid anställning som universitetslektor ska följande bedömningsgrunder gälla: • god nationell och internationell nivå som forskare eller som konstnärlig utövare/forskare, där kravet på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnesinriktningens karaktär och tradition. • god pedagogisk förmåga, vilket innebär god förmåga att bedriva, utveckla och leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet på olika nivåer och med varierande undervisningsmetoder. • förmåga att delta i handledning av doktorander i studier till doktorsexamen och/eller studerande vid konstnärliga utbildningar till konstnärlig självständighet. • förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet. • förmåga i övrigt att leda och utveckla verksamhet.
Universitetslektor. Utbildningsvolymen inom grund- och forskarutbildning skall i normalfallet omfatta cirka 70 % av årsarbetstiden. En lektor som så önskar skall beredas möjlighet att bedriva forskning till cirka 20% av årsarbetstiden. Övriga skall ges möjlighet till kompetensutveckling till cirka 20 % av årsarbetstiden.
Universitetslektor. En universitetslektor skall i ett flerårsperspektiv ägna sig åt både utbildning och forskning. Utbildningsvolymen uppgår normalt till högst 70% av tiden för lektorskollektivet. Utrymmet för forskning och annan kompetensutveckling uppgår normalt till minst 20% av tiden för kollektivet. Universitetslektorer, som så önskar, bör stimuleras att meritera sig för befordran till professor. Sådana lektorer bör, i den mån detta är ekonomiskt möjligt, beredas utrymme för återkommande sammanhängande perioder för forskning.
Universitetslektor. Lektor delar sin tid mellan grundutbildning samt forskning/ konstnärligt utvecklingsarbete och forskarutbildning. I den mån forskningsanslag ej finns tillgängliga skall utrymme för forskning och kompetensutveckling ändå beredas lektor till ca. 20% av årsarbetstiden. Administrativa arbetsuppgifter kan normalt omfatta ca. 10% av årsarbetstiden.
Universitetslektor. Huvudprincipen är att minst 20 % av årsarbetstiden för en universitetslektor ska disponeras för forskning, kompetensutveckling, samverkan och egen administration. Inbördes fördelning är beroende av högskolans förutsättningar och prioriteringar. Omfattningen kan öka beroende på den enskildes förmåga att attrahera extern finansiering. Undervisning ska omfatta lägst 30 % av årsarbetstiden under en flerårsperiod, dock kan undantag göras vid kollegiala uppdrag. Beslut om arbetstidens fördelning fattas av berörd chef efter samråd med medarbetaren.
Universitetslektor. Anställningen som universitetslektor kan innefatta ett brett spektrum av en högskole- lärares olika arbetsuppgifter. I sin egenskap av både pedagogiskt och vetenskapligt kompetent lärare ska en universitetslektor normalt vara engagerad i såväl undervisning som forskning.
Universitetslektor. HL 3 kap. 2 § För utbildning och forskning ska det finnas professorer och lektorer anställda som

Related to Universitetslektor

  • Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.

  • Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

  • Protokollsanteckningar Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Meddelarfrihet Leverantören förbinder sig att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller i radioprogram eller liknande sådana upptagningar. Meddelarfriheten omfattar endast uppgifter rörande det uppdrag som utförs för Uppdragsgivaren. Förbudet gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Förbudet gäller heller inte för den del som omfattas av tystnadsplikt för Leverantörens anställda utanför det verksamhetsområde som vårdgivarförhållandet omfattar, och inte heller i vidare mån än vad som följer av de begränsningar i meddelarfriheten för offentligt anställda, enligt bestämmelser i OSL.

  • Framtidsutsikter Den svenska vindkraften har haft en mycket stark expansion och vid ut- gången av 2015 stod vindkraften med sina 16,6 TWh för 10,5 procent av den svenska elproduktionen. Det kan jämföras med en produktion om 1 TWh 2006. Under 2015 sjönk utbyggnadstakten jämfört med 2014 som var ett rekordår för den svenska utbyggnaden. Att takten mattades av under 2015 är inte förvånande med tanke på den tidigare omfattande utbyggnaden och de historiskt sett låga ersättningsnivåerna. Energimarknaden är inne i en stark förändringsprocess. Med låga er- sättningsnivåer för el påverkas hela energisektorn och ingen produktions- metod står opåverkad från denna marknadsutveckling. Ekonomiska reali- teter tillsammans med miljöhänsyn förändrar produktionsmixen såväl som affärsmodeller. Vindkraft blir en allt viktigare del av inte bara den svenska elproduktionen utan också av den globala elproduktionen. Samtidigt för- söker fler och fler energibolag att sälja av eller minska sin exponering inom fossilbaserade produktionsmetoder. I Sverige syns bevis för en marknad i förändring bland annat genom besluten att inleda en förtida avveckling av kärnreaktorer på grund av bristande lönsamhet. Detta samtidigt som landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Effektiviseringar i hela värdekedjan av ett vindkrafts- projekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nöd- vändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer för el och elcertifikat. Eolus långa erfarenhet av att uppföra vindkraftsanläggningar tillsammans med de fullständiga drift- och förvaltningstjänster bolaget erbjuder sörjer för att bolaget fortsatt ska kunna erbjuda attraktiva investeringsobjekt till olika kategorier av investerare. Eolus bedriver även verksamhet i USA, Norge, Finland och Baltikum. Förutsättningarna mellan länderna varierar vad gäller stödsystem, infrastruktur, vindresurser och behov av ny inhemsk elproduktion. Den amerikanska vindkraftsmarknaden som är den nyaste marknaden Eolus etablerat sig på är världens näst största efter Kina och har i och med den femåriga förlängningen av Production Tax Credit (PTC) getts stabilitet. Detta stöd tillsammans med ett otal olika mål och stöd på den delstatliga nivån samt en övergripande målsättning om att bli självförsörjande inom energiområdet lägger grund för positiva framtidsutsikter för vindkraften.

  • Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.

  • Generella regler Parterna har träffat överenskommelse om Flexpension i Tjänsteföretag på avtalsområdet. Denna överenskommelse gäller samtliga tjänstemän som omfattas av allmänna villkorsavtalet och som ITP-avtalets ålderspensionsbestämmelser är eller hade kunnat vara tillämpligt för och innebär en kollektiv avsättning till flexpensionsystemet. Det innebär att arbetsgivaren från och med den 1 november 2017 för tjänsteman som fyllt 25 men inte 65 år ska betala en kompletterande premie till ITP-planen, i enlighet med punkt 7.2 i avdelning 1 respektive punkt 6.4 i avdelning 2 av ITP-planen.

  • Marknadsöversikt De uppgifter avseende marknadstillväxt och marknadsstorlek samt Hoodins marknadsposition i förhållande till konkurrenter som anges i Informationsmemorandumet är Hoodins samlade bedömning, baserad på såväl interna som externa källor. De källor som Bolaget baserat sin bedömning på anges löpande i informationen. Därutöver har Xxxxxxx gjort ett flertal uttalanden i Informationsmemorandumet avseende sin bransch och sin konkurrensposition inom branschen. Dessa uttalanden är baserade på Bolagets erfarenhet och egen undersökning avseende marknadsförhållandena. Xxxxxx kan inte garantera att något av dessa antaganden är riktiga eller att de på ett korrekt sätt reflekterar dess marknadsposition inom branschen och ingen av Bolagets interna undersökningar eller information har blivit verifierade av oberoende källor, som kan ha uppskattningar eller åsikter avseende branschrelaterad information som skiljer sig från Hoodin. Marknads- och verksamhetsinformation kan innehålla uppskattningar vad avser framtida marknadsutveckling och annan framåtriktad information. Framåtriktad information innebär ingen garanti avseende framtida resultat eller utveckling, och verkligt utfall kan avvika väsentligt från de uttalanden som görs i den framåtriktade informationen. Information som kommer från tredje man har återgivits korrekt och såvitt Bolaget kan känna till och förvissa sig om, genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av berörd tredje man, har inga uppgifter utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande.

  • Protokollsanteckning Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.