Universitetslektor. En universitetslektor ska normalt ägna sig åt både utbildning och forskning. Den del av årsarbetstiden som används för utbildning ska normalt uppgå till i genomsnitt högst 70 % för planeringsperioden. Övriga arbetsuppgifter ska normalt uppgå till minst 30 % av arbetstiden varav minst 20 % ska avse forskning och kompetensutveckling.
Universitetslektor. 4 kap. 4 § HF: Behörig att anställas som lektor är
Universitetslektor. Utbildningsvolymen inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 70 % av årsarbetstiden. En lektor ska i normalfallet beredas möjlighet att bedriva forskning till cirka 20 % av årsarbetstiden.
Universitetslektor. 4kap. 4 § HF
Universitetslektor. En universitetslektor skall i ett flerårsperspektiv ägna sig åt både utbildning och forskning. Utbildningsvolymen uppgår normalt till högst 70% av tiden för lektorskollektivet. Utrymmet för forskning och annan kompetensutveckling uppgår normalt till minst 20% av tiden för kollektivet. Universitetslektorer, som så önskar, bör stimuleras att meritera sig för befordran till professor. Sådana lektorer bör, i den mån detta är ekonomiskt möjligt, beredas utrymme för återkommande sammanhängande perioder för forskning.
Universitetslektor. Lektor delar sin tid mellan grundutbildning samt forskning/ konstnärligt utvecklingsarbete och forskarutbildning. I den mån forskningsanslag ej finns tillgängliga skall utrymme för forskning och kompetensutveckling ändå beredas lektor till ca. 20% av årsarbetstiden. Administrativa arbetsuppgifter kan normalt omfatta ca. 10% av årsarbetstiden.
Universitetslektor. Anställningen som universitetslektor kan innefatta ett brett spektrum av en högskole- lärares olika arbetsuppgifter. I sin egenskap av både pedagogiskt och vetenskapligt kompetent lärare ska en universitetslektor normalt vara engagerad i såväl undervisning som forskning.