Avstämningsförbehåll Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
Fastighetsmäklarnämndens bedömning Enligt 7 § fastighetsmäklarförordningen (1995:1028) skall Fastighetsmäklarnämnden anmäla till allmän åklagare om nämnden har anledning att anta att någon yrkesmäs- sigt förmedlar fastigheter i strid med vad som föreskrivs i 5 § fastighetsmäklarlagen. I 3 § fastighetsmäklarlagen anges att lagen är tillämplig oavsett var fastigheten är belägen, om en väsentlig del av mäklarens uppdrag utförs i Sverige. I förarbetena till fastighetsmäklarlagen (prop. 1994/95:14) uttalas vad gäller tillämp- ningen av 3 § bland annat följande. De särskilda krav som lagen om fastighetsmäk- lare ställer bör gälla all förmedlingsverksamhet som har så stark anknytning till Sverige att mäklarens kund och dennes motpart har anledning att förvänta sig att de skall skyddas av den svenska rättsordningen (s. 17). Om en mäklare som annars huvudsakligen bedriver verksamhet utomlands utför själva förmedlingsarbetet i ett uppdrag i Sverige, blir lagen alltså tillämplig och det även om han har fått uppdraget av en utländsk kund. Använder sig en sådan mäklare i stället av en medhjälpare i Sverige som fått i uppdrag att utföra uppgifter som den utländske mäklaren själv skulle ha utfört i sin egenskap som mäklare, blir bedömningen en annan. Mäklarlagen blir tillämplig på det förmedlingsarbete som medhjälparen utför (s. 64). Enligt vad som framgår av webbplatsen www.---.nl är X kontaktperson för de på webbplatsen marknadsförda objekten. Med hänsyn till att texterna är på holländska torde webbplatsen huvudsakligen vända sig till holländska spekulanter. Som Fastig- hetsmäklarnämnden uppfattat saken förmedlar X kontakt mellan holländska speku- lanter och de för objekten ansvariga fastighetsmäklarna. Utredningen i ärendet ger inte belägg för att X utför förmedlingsuppdrag med väsent- lig anknytning till Sverige. Det saknas således skäl att anta att X yrkesmässigt för- medlar fastigheter i strid med vad som föreskrivs om registrering i 5 § fastighetsmäk- larlagen. Ärendet skall därför skrivas av från vidare handläggning.
Teckningsrätter Aktieägares företrädesrätt utövas med stöd av teckningsrätter. Den som är registrerad som aktieägare på avstämningsdagen den 3 oktober 2014 erhåller en (1) teckningsrätt för varje befintlig aktie. För teckning av en (1) ny aktie erfordras sex (6) teckningsrätter.
Tjänstledighet Mom 2:1 Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) kan beviljas, om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet skall han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen.
Mom 2:2 När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande: Om tjänstemannen är tjänstledig (1 Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka) - under en period om högst 5 (6)1 arbetsdagar skall för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med 1 (1) av månadslönen 21 (25) - under en period längre än 5 (6)1 arbetsdagar skall för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdag) avdrag göras med dagslönen. Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12 365 Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang: - fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) - sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats - garanterad minimiprovision eller liknande. Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".
Utskottets ställningstagande Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är fortfarande att den svenska arbetsmarknads- modellen, där regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för både trygghet och tillväxt genom sin förmåga att vara flexibel och utvecklas i takt med tiden. Vidare menar utskottet att de begränsade effekter som visar sig på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar är ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i kommitté- motionerna 2021/22:3226 yrkandena 4 och 5 (C), 2021/22:4198 yrkandena 31 och 32 (KD) samt motionerna 2021/22:2881 (M), 2021/22:3325 yrkande 18 (M), 2021/22:331 (SD) och 2021/22:2976 (KD). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden visat sig just i frågan om behovet att anpassa rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningar av regeringen utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen. Utskottet anser att processen är ett gott exempel på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att vilja vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna på det sätt som föreslås i kommittémotion 2021/22:464 yrkande 1 (V) är inte en lämplig väg framåt. Avslutningsvis vill utskottet understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl till något initiativ till regeringen, och därför bör samtliga yrkanden avslås. Utstationering av arbetstagare
Fastighetsbeteckning Adress Postnummer Postort
Fastighetsbildning Parterna är ense om att Området skall överföras till Fastigheten genom fastighetsreglering efter det att Bolaget har erhållit lagfart för Fastigheten. Bolaget ansöker om samt bekostar fastighetsbildningen.
Föräldraledighet Under tid som arbetstagaren är föräldraledig utbetalas ersättning enligt följande under förutsättning att arbetstagaren haft oavbruten anställning hos arbetsgivaren under minst ett år före den första dagen av föräldra- ledighet. För en sammanhängande trettiodagarsperiod av föräldraledighet med antingen hel, tre fjärdedels, halv eller fjärdedels föräldrapenning utbetalas Vid hel föräldrapenning, en månadslön minus 30 löneavdrag beräknad per dag enligt nedan. För varje dag (inklusive arbetsfria dagar) görs löneavdrag per dag enligt följande. För arbetstagare med månadslön om högst: 10 x prisbasbeloppet 90 % x månadslönen x 12 365 För arbetstagare med månadslön över: 10 x prisbasbeloppet 90% x 10 x prisbasbeloppet + 10% x (månadslönen x 12 - 10 x prisbasbeloppet) vid tre fjärdedels, halv eller fjärdedels föräldrapenning, tre fjärdedelar, hälften respektive en fjärdedel av belopp enligt ovan. Ersättning utges för högst två sådana trettiodagarsperioder. Efter två års sammanhängande anställning utges ersättning för högst tre trettiodagarsperioder. Efter fyra års sammanhängande anställning utges ersättning för högst fyra trettiodagarsperioder. Efter sex års sammanhängande anställning utges ersättning för högst fem trettiodagarsperioder. Efter åtta års sammanhängande anställning utges ersättning för högst sex trettiodagarsperioder. Har föräldrapenning nedsatts/indragits enligt Socialförsäkringsbalken skall ersättning enligt denna paragraf reduceras i motsvarande mån. Ifråga om löneavdrag vid föräldraledighet gäller bestämmelserna i § 14 mom 3 om avdrag vid ledighet. Lokalt avtal kan träffas om andra regler.
Meningsskiljaktigheter Uppkommer tvist rörande arbetsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna eller deras medlemmar ska part påkalla förhandling. Sådan förhandling ska påkallas inom fyra månader efter det part fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att händelsen har inträffat. Tvistefrågor som ej kan lösas vid lokal förhandling ska hänskjutas till central förhandling. Central förhandling ska påkallas inom två månader efter det den lokala förhandlingen avslutats. Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Påkallar part inte förhandling, eller väcks intetalan, inom föreskriven tid, förlorar hen rätten till vidare talan. Om i lag föreskrivs annan frist gäller lagens bestämmelse.
Avlöningsförmåner Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal.
Mom. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första anställ- ningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag.
Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad.
Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts. Anmärkningar
1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad.
2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande.
a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlönings- förmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
3. Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna utbetalnings- dagar.