Utvärderingsmetod. Utvärderingen syftar till att [Myndigheten] ska anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn tagen till utvärderingskriterierna pris. Utvärdering av avropssvaren sker enligt samma utvärderingsmetod som Riksgälden tillämpade i upphandlingen av ramavtal för Betaltjänster och/eller Betalfunktionaliteter. Avrop kan göras av samtliga efterfrågade tjänster eller genom paketering av olika Betaltjänster och/eller Betalfunktionaliteter i olika avrop. De vikter som angivits för Betaltjänster och/eller Betalfunktionaliteter i upphandlingsmaterialet kan ändras och justeras för att passa myndighetens behov. Myndigheten kan också välja att använda antal transaktioner istället för vikter alternativt att använda både vikter och antal transaktioner. Utvärderingen kommer att ske med en absolut utvärderingsmodell. Detta innebär att priserna viktas med hjälp av absoluta tal (fasta värden i kronor). Se avsnitt Instruktioner till Mall för utvärdering vid förnyad konkurrensutsättning Kortinlösen 2022. I specifikationen av betalningstjänster anges [Myndighetens] uppskattning av antal transaktioner och den totala värde per år för respektive Betaltjänst och/eller Betalfunktionalitet. Om myndigheten inte anger vikt i procent eller en faktor i modellen nedan fungerar antalet transaktioner som vikt vid utvärderingen.
Utvärderingsmetod. 5.1 Utvärderaren ska använda dokumenterade och evidensbaserade metoder som uppfyller kraven enligt ISO/IEC 19011 eller motsvarande. I detta ska ingå tillbörliga kontroller av relevant dokumentation, förfaranden och regis- ter rörande verksamheten i de organisationer som har ansvar för att genom- föra TLAS, identifiering av eventuell bristande efterlevnad och systempro- blem och begäran om motsvarande korrigerande åtgärder.
5.2 Utvärderaren ska bl.a. göra följande:
a) Granska förfarandet för ackreditering av oberoende bedömningsorgan och oberoende tillsynsorgan (LP- och LV-organ).
b) Granska de dokumenterade förfarandena för alla organ som deltar i kontrollerna av att TLAS tillämpas på ett fullständigt och enhetligt sätt.
c) Granska hur dokumenterade förfaranden och registreringar tillämpas, inklusive arbetsmetoder vid besök till kontor, skogavverkningsområden, stockupplag, timmerbassänger, bearbetningsanläggningar samt export- och importpunkter.
d) Granska information som samlats in av reglerings- och tillsynsmyndig- heter, LP- och LV-organ och andra organ som ingår i TLAS, för att kontrollera efterlevnad.
e) Granska datainsamling som görs av privata sektorns organisationer som deltar i genomförandet av TLAS.
f) Bedöma utbudet av allmänt tillgänglig information enligt det som anges i bilaga IX, inbegripet effektiviteten hos mekanismerna för att tillhanda- hålla information.
g) Använda resultat och rekommendationer enligt rapporter från oberoende övervakning och omfattande utvärdering, och rapporter från oberoende marknadsövervakning.
h) Xxxxx in synpunkter från berörda aktörer och använda information från berörda aktörer som deltar direkt eller indirekt i att genomföra TLAS.
i) Använda lämpliga stickprovskontroller och oanmälda kontroller för ut- värdering av det arbete som utförs av skogsmyndigheter, LP- och LV- organ, industrier och andra relevanta aktörer på alla nivåer av skogs- relaterad verksamhet, kontroll av försörjningskedjan, timmerbearbetning och exportlicensiering, inklusive korskontroller med information från unionen om timmerimport från Indonesien.
Utvärderingsmetod. Metoden som används är enligt beskrivet i anbudsförfrågan. Förutsatt att en leverantör och dennes anbud bedömts uppfylla samtliga skall-krav kommer Föreningen utvärdera anbudet mot bakgrund av nedan angivna kriterier och viktning.
Utvärderingsmetod. Utvärderingen syftar till att [Myndigheten] ska anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn tagen till utvärderingskriterierna pris och funktionalitet. Utvärdering av avropssvaren sker enligt samma utvärderingsmetod som Riksgälden tillämpade i upphandlingen av Ramavtal för betalningstjänster m.m. Avrop kan göras av samtliga efterfrågade tjänster eller genom paketering av olika tjänster i olika avrop. Tjänsternas efterfrågade funktionalitet i form av bör-krav kan göras om till skall-krav. Om en anbudsgivare i upphandlingen svarat Ja på ett bör-krav, kan anbudsgivaren i förnyad konkurrensutsättning inte besvara samma fråga med Nej. De vikter som angivits för tjänsterna i Bilaga 1 – Kravspecifikation för SEK kan ändras och justeras för att passa myndighetens behov. Myndigheten kan också välja att endast använda antal transaktioner/belopp/värde. Alternativt att använda både vikter och antal transaktioner/belopp/värde. Funktionalitetskraven (bör-kraven) till tjänsterna viktas med absoluta tal i kronor och ören. Myndigheten bestämmer själv hur mycket anbudssumman ska räknas upp för varje funktionalitetskrav som inte har blivit uppfyllt. Ett ej uppfyllt funktionalitetskrav tolkas i utvärderingen som [X kr ]. Se dokument ”instruktioner till mall för förnyad konkurrensutsättning för betalningstjänster i SEK”.
Utvärderingsmetod. Utvärderingen syftar till att Riksgälden ska anta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden med hänsyn tagen till utvärderingskriterierna pris och funktionalitet. Utvärderingen kommer att ske genom en absolut utvärderingsmodell. Detta innebär att funktionalitetskraven viktas med hjälp av absoluta tal (fasta värden i kronor). Kriteriernas sammanlagda värde beräknas i utvärderingen till 10 kronor. Eftersom det finns 53 stycken bör krav och 8 stycken priser betyder det att varje bör krav är värt 1,89 % (10/53 = 0,189) och varje offererat pris multipliceras med 12,5 % (10/8 = 0,125). Anbudssumman är lika med summan av offererade priser. Varje anbudssumma räknas upp med ett tillägg för den funktionalitet som ej har offererats/uppnåtts (kvalitetsbristtillägg). Varje procents kvalitetsavvikelse räknas sedan upp med ett uppräkningstal som kommer vara 0,1 krona. Uppräkningstalet multiplicerat med kvalitetsavvikelsen ger det kvalitetsbristtillägg som anbudssumman räknas upp med. Resultatet blir ett jämförpris där anbudet med det lägsta jämförpriset är det vinnande anbudet. Exempel: Anbud 1 Anbud 2 Anbud 3 Anbudssumma 10*12,5%= 1,25 9*12,5%=1,125 9,5*12,5%=1,1875 Poäng utvärderingskriteriet funktionalitet 100 95 90 Uppfylld andel 100 % 95 % 90% Ej uppfylld andel 0 % 5 % 10 % Uppräkningstal i kr per % ej uppfylld del 0,1 kr 0,1 kr 0,1 kr Kvalitetsbristpålägg i kr 0 kr 0,5 kr 1 kr Jämförvärde 1,25 + 0 = 1,25 1,125 +0,5 = 1,63 1,1875 + 1 =2,19 I exemplet har anbud 1 lägst jämförvärde och vinner därmed upphandlingen.
Utvärderingsmetod