We use cookies on our site to analyze traffic, enhance your experience, and provide you with tailored content.

For more information visit our privacy policy.

Allmän inriktning exempelklausuler

Allmän inriktning. Redan i ingressen till avsnittet om förslagsverksamhet betonas att stora delar av idéut- vecklingen måste ske inom ramen för den ordinarie organisationen och många anställdas arbetsuppgifter. Icke desto mindre är det viktigt, att alla anställda därutöver har möjlighet att lämna förslag som utvecklar företaget. Dessa möjligheter har också stor betydelse för den anställdes egen utveckling. Eftersom förslag som genomförs och som till någon del ligger utanför det ordinarie arbetet kan ersättas i särskild ordning, är det naturligt att diskussioner uppstår om vad som faller inom respektive utanför det ordinarie arbetet. Vi återkommer till detta nedan under avsnittet ersättningsprinciper.
Sample 1
Allmän inriktning. Parterna är ense om att effektivitet, lönsamhet och konkurrenskraft förutsätter en ständig utveckling inom alla funktioner och på alla nivåer i företaget. Det ligger i alla parters intresse att medverka till ett så kreativt och utvecklande arbetsklimat som möjligt i företaget. Även om stora delar av idéutvecklingen måste ske inom ramen för den ordinarie organisa- tionen och inom ramen för många anställdas arbetsuppgifter, är det därutöver angeläget att alla anställda ges möjlighet att komma med förslag som utvecklar företaget. Möjlighet att medverka med idéer och förslag i företagets verksamhet har också stor betydelse för den anställdes egen utveckling. Därför har det i Samverkansavtalet betonats att tillvaratagande av medarbetarnas engagemang och kunskap är viktiga inslag i utvecklingsarbetet. Alla anställda bör således - enskilt eller i grupp - stimuleras att aktivt delta i problemlösningsarbetet i företaget. Parterna är ense om att en aktiv förslagsverksamhet är en viktig del i arbetet att utveckla företagets verksamhet. Ändamålsenliga organisations- och ersättningsformer samt åtgärder som stimulerar de anställdas intresse att medverka med idéer och förslag är viktiga inslag i en sådan verksamhet. Förslagsverksamheten är också en naturlig utveckling av samarbetet mellan företagsledning och anställda.
Sample 1
Allmän inriktning. Information och insyn i företagets ekonomiska situation är en betydelsefull utgångspunkt för samverkan, inflytande och utvecklingsinsatser. De anställdas erfarenheter och kunskaper exempelvis rörande produktionsutrustning, kvalitet, arbetsmetoder och inköpsfrågor kan därigenom användas. Detta bidrar till stärkt konkurrenskraft för företaget. För att företaget ska kunna utvecklas krävs investeringar. De kan till exempel omfatta produktutveckling, marknadsföring, utbildning, utrustning och ny teknik.
Sample 1Sample 2
Allmän inriktning. Parterna är överens om att såväl fortlöpande som mer omfattande teknisk förnyelse erbjuder många möjligheter som måste tillvaratas för att företagen skall överleva, vinna framgång och därmed också trygga arbete och anställning. Investeringar möjliggör produktivitetsutveckling och skapar också möjligheter att introducera nya produktionssystem, utnyttja modern teknik, utveckla de anställdas kunskaper och därmed att öka företagets konkurrenskraft.
Sample 1
Allmän inriktning. De anställda skall - främst från närmaste överordnad – enskilt eller i grupp få god kännedom om förhållanden på arbetsplat- sen som påverkar det egna arbetet samt översiktlig informa- tion om företaget. De anställda skall ges möjlighet att med- verka i utformningen av den egna arbetssituationen samt förändrings- och utvecklingsarbete som rör det egna arbetet. De anställdas idéer är ett viktigt inslag i utvecklingsarbetet. De anställda bör - enskilt och i grupp - stimuleras att aktivt delta i problemlösningar. Till områden av betydelse i detta samman- hang hör effektivitet, rationalisering, planering, arbetsorgani- sation, teknisk utveckling och energihushållning.
Sample 1
Allmän inriktning. Vägverkets verksamhet är mycket geografiskt spridd, komplex och ofta utsatt för stora strukturella förändringar. I Vägverket finns en vilja och tradition mellan parterna att lösa olika frågor i ett partsförhållande som bygger på ömsesidigt förtroende och engagemang. Detta förutsätter bl a att arbetstagarorganisationerna bidrar till och tar delansvar för den verksamhet och utveckling som bedrivs. Därvid förutsätts en facklig förankringsprocess t ex i de frågor som Vägverket behandlar i Generaldirektörens samverkansgrupp. Vägverket anser det viktigt att nuvarande förhållande mellan parterna bibehålles och utvecklas och avser därför att stödja den fackliga förankringsprocessen på ett positivt sätt. Det innebär att Vägverket även fortsättningsvis avser att bl a stötta ett antal fackliga sammankomster per år mellan centrala och regionala förtroendevalda enligt de for- mer som överenskommes i annan ordning. Det är parternas gemensamma uppfattning att man därigenom åstad- kommer en effektivare samverkan.
Sample 1
Allmän inriktning. Det är ett samhällsintresse att man inom alla delar av det statliga området eftersträvar rationell verksamhet och service till gagn för medborgarna. Arbetstagarnas aktiva medverkan i dessa strävanden är av stor betydelse. Det är angeläget att såväl arbetstagare som arbetsgivare kan ta initiativ till rationalisering. Arbetet med rationalisering bör bedrivas så att arbetstagarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara.
Sample 1
Allmän inriktning exempelvis rörande produktionsutrustning, kvalitet, arbetsme- toder och inköpsfrågor kan därigenom nyttiggöras. Detta bi- drar till stärkt konkurrenskraft för företaget. För att företaget skall kunna utvecklas krävs investeringar. Omfattningen och inriktningen av företagets investeringar beror bl a av storlek och bransch. De kan t ex omfatta produktions- utrustning, produktutveckling, marknadsföring och forskning.
Sample 1
Allmän inriktning. Fondens medel får vara placerade i • överlåtbara värdepapper • penningmarknadsinstrument • derivatinstrument • fondandelar • konto i kreditinstitut Fondens medel får i enlighet med placeringsinriktningen bl.a. placeras i aktier eller andra finansiella instrument som vid investeringstillfället är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige eller övriga Norden eller uppfyller kravet på att avses bli upptagna till handel på en sådan marknad inom ett år från emissionen eller som är utgivna av emittenter, som vid investeringstillfället har sitt säte i Sverige eller övriga Norden. Maximalt 20 procent av Fondens värde får placeras i aktier eller andra finansiella instrument som vid investeringstillfället inte är sådana som avses i ovanstående stycke och som handlas på reglerad marknad inom eller utom EES eller uppfyller kravet på att avses bli upptagna till handel på en sådan marknad inom ett år från emissionen. Onoterade värdepapper som vid investeringstillfället inte är sådana som avses i ovanstående stycke ska inkluderas vid beräkning av här angivet gränsvärde. Fonden får sälja finansiella instrument som Fonden inte äger, men förfogar över vid affärstidpunkten genom upptagande av värdepapperslån s.k. äkta blankning. Fondens medel är säkerhet för dessa lån på för branschen sedvanliga villkor hos clearingorganisation eller värdepappersinstitut som får ingå sådana avtal och står under myndighetstillsyn. Innehav av andelar i fond eller utländskt fondföretag, får uppgå till högst 10 procent av Fondens värde. Innehav av onoterade värdepapper får uppgå till högst 10 procent av fondens värde. Fondens inriktning i övrigt är inte specificerad till någon speciell sektor. Underliggande tillgångar till derivatinstrument som ingår i fonden ska utgöras av eller hänföra sig till tillgångar enligt 5 kap. 12 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder (LVF). Fonden är undantagen från vissa bestämmelser i LVF samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder. Hänvisning till lag och föreskrifter sker i anslutning till placeringsrestriktionerna nedan: • Med undantag från 5 kap. 6 § första stycket och andra stycket 3 LVF får överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument från en och samma emittent inte utgöra mer än 20 procent av fondens värde. Det sammanlagda värdet av de innehav som vart och ett överstiger 6 procent av fondens värde får inte överstiga 60 procent av fondens värde. • Med undantag från 5 kap. 19 § första stycket 1...
Sample 1

Related to Allmän inriktning

  • Inriktning Konkurrensförmågan hos företagen inom tjänstesektorn är allt mer beroende av kvalificerade medarbetare. För att verksamheten ska utvecklas är det viktigt med en kontinuerlig och planerad kompetensutveckling av medarbetarna. Kompetens är förmågan att klara av en uppgift. För att klara uppgiften behövs flera egenskaper hos individen. Kompetens är ett komplext begrepp som innebär en mångfald av de mänskliga resurserna. - Kunskaper Veta fakta och kunna metoder - Färdigheter Kunna göra, hantera verktyg - Kontakter Social förmåga, kontaktnät, inflytande - Attityder/värdering Vilja göra, anse riktigt, ta ansvar - Erfarenheter Lära av misstag och framgång - Handledning/Ledarskap Utvecklingen kan i hög grad ske direkt på arbetsplatsen genom en flexibel och stimulerande arbetsorganisation där teori och praktik blandas. En fortlöpande utveckling av företag och medarbetare skapar förut- sättningar för lönsamhet och tryggare anställning.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Besiktning Den som begär ersättning är skyldig att medverka till besiktning som vi vill utföra med anledning av inträffad skada. Skadade föremål ska behållas om vi inte medger annat.

  • Avbrottsersättning Om uttagspunkten är elektriskt frånkopplad i en eller flera faser från spänningssatt koncessionerat nät under en sammanhängande period om minst tolv timmar har kunden rätt till avbrottsersättning om inte någon av följande situationer föreligger.

  • ERSÄTTNINGAR OCH KOSTNADSANSVAR Nedanstående förutsättningar avseende ekonomi gäller för år 2022 och kan genom politiskt beslut, komma att ändras i enlighet med § 5 i Kontraktet. Sådan ändring sker i regel en gång per år.

  • Allmänna förutsättningar Lönerevision ska genomföras per den 1 april respektive år om inte annat avtalas. • De centrala parterna är överens om att en väl funge- rande lokal lönebildning, som främjar arbetet med de lönepolitiska frågorna, förutsätter en konstruktiv och på ömsesidigt förtroende baserad samverkan mellan de lokala parterna. • Lönepolitiken har ett långsiktigt syfte. De långsiktiga målen måste därför omsättas i användbara delmål när det gäller differentiering, önskad lönestruktur och lönerela- tioner. • Löneöversynen ska ske genom lokal lönebildning med utgångspunkt i branschavtalets § 6 och resultatet av överläggningen. • Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagens verksamhet och bidra till ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet. En företagsanpassad lönebildningsprocess bidrar till företagets och medarbetarnas utveckling. • Lokal lönebildning är en långsiktig process som för- utsätter att verksamhetsmål, resultat, lönepolitik samt lönekriterier är väl kända av samtliga medarbetare. • Lokal lönebildning syftar till att koppla samman företa- gets och individens utveckling till gagn för bägge parter. • Lönekriterierna ska vara framtagna på arbetsplatsen. Det är viktigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen sätts samt att sambandet mellan den enskildes lön och prestation är tydligt. • En viktig förutsättning för att lönesättningsmodellen chef - medarbetare ska fungera är att lönesättande chef ges utbildning, stöd och mandat så att chefen kan fullgö- ra sitt uppdrag på ett klart och entydigt sätt. • Parterna har särskilt att beakta lönesättningen ur ett likabehandlingsperspektiv. • Lönerevision omfattar föräldralediga och långtidssjuka. • Lönerevision omfattar visstidsanställda med en anställ- ning som, vid lönerevisionstidpunkten varat mer än 12 månader. • Löneöversynen ska planeras och genomföras i god tid innan revisionstidpunkt. • De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att starta och driva löneöversynen med målet att vara klara vid överenskommen revisionstidpunkt. • Centrala parter kan konsulteras i alla faser.

  • Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbets- tagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Anmärkningar 1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det. 2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en följd. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Förkortningar LO Landsorganisationen i Sverige PTK Förhandlings- och samverkansrådet PTK AFA Försäkring Gemensam organisation för AFA Livförsäkring, AFA Livförsäkring AFA Livförsäkringsaktiebolag AFA Sjukförsäkring AFA Sjukförsäkringsaktiebolag AFA Trygghetsförsäkring AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag TSL Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden TSL AGB Försäkring om avgångsbidrag AGS Avtalsgruppsjukförsäkring AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner, landsting, regioner, Svenska kyrkan m.fl. FPT Föräldrapenningtillägg ITP Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän KTP Kooperationens tilläggspension för tjänstemän PSA Avtal om ersättning vid personskada (Statens Personskadeavtal) STP Särskild tilläggspension STP-P Särskild tilläggspension kompletterande ålderspension TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA-KL Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner, landsting, regioner, Svenska kyrkan m.fl. TFY Trygghetsförsäkring vid yrkesskada TGL Tjänstegrupplivförsäkring SFB Socialförsäkringsbalk (2010:110) SjLL Sjuklönelagen

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.