Common use of Arbetstid Clause in Contracts

Arbetstid. Tidsåtgången för lägerverksamhet ska inrymmas i det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperioden. Arbetstidslagens bestämmelser om veckovila samt dygnsvila beaktas. Arbetsgivaren utser en på lägret närvarande arbetstagare till lägeransvarig. Vid barn- och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer att det är obehövligt. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen (angående nattvila). Möjlighet till lokal avvikelse. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utveckling. Arbetsgivaren ansvarar för en prioritering av utbildningsinsatser för olika personalkategorier. Det ankommer på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsen

Arbetstid. Tidsåtgången för lägerverksamhet ska inrymmas i det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperioden. Arbetstidslagens bestämmelser om veckovila samt dygnsvila beaktas. Arbetsgivaren utser Till personer som är behöriga daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare eller specialbarnträdgårdslärare, vars semesterrätt inte överskrider den kollektivav- talsenliga semesterrätten, ges årligen en på lägret närvarande arbetstagare till lägeransvarig. Vid barn- och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer att det är obehövligt. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall extra fridag för varje arbetad timme två kvalifikat- ionsmånader med 1,5 timme ny ledighet under minst 14 dagar i arbete eller semesterdagar. Årligen ges dock högst fem extra fridagar. Planering av arbetstiden i direkt anslutning till lägretdaghem: När man planerar användningen av arbetstiden för ovan avsedd arbetstagare reserveras av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 50 minuter) i arbetsskifts- förteckningen tillräckligt med tid för verksamhet utom barngruppen såsom ge- mensam planering av verksamheten, planering av verksamheten för den egna barngruppen och möten med barnens föräldrar. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras Av denna tid kan en del an- vändas utanför arbetsplatsen i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen chefens närmare anvisningar. Man har ansett att ungefär 8 procent av arbetstiden i allmänhet går åt för upp- gifter utom arbetet i barngruppen. För den personal som ansvarar för förskole- undervisning ska man vid planeringen av tidsanvändningen också beakta ut- arbetandet av läroplanen samt eventuell tid som behövs för planering av för- skoleundervisning i barngrupper samt för daghemsföreståndare som deltar i undervisningen och fostran av barngrupper reservera tillräckligt med tid för ledning av daghemmet och chefsuppgifter. Den tid som räknas som övertidsarbete ska som huvudregel utföras på ar- betsplatsen, en tillförlitlig redogörelse ska ges för den tid som använts för ar- betsuppgiften och övertidsarbete ska beordras av arbetsgivaren. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för när den årliga intjäningsperioden för de extra fridagarna inleds. Rätten att få fridagar kan definieras t.ex. enligt lä- get den 30 juni eller någon annan tidpunkt förutsatt att samma intjäningspe- riod tillämpas på alla arbetstagare. En arbetstagare, som den 30 juni har ar- betat minst ett år i uppgiften i fråga, får fem extra fridagar. Om en arbetsta- gare t.ex. har börjat i uppgiften 1.12 föregående kalenderår har hon eller han fram till 30.6 intjänat tre i avtalet avsedda extra fridagar. Annan frånvaro än semester är inte frånvaro likställd med arbetade dagar när rätten till ovan nämnda fridagar räknas ut. Deltidsanställda tjänar in extra fridagar i samma förhållande som arbetstiden står i förhållande till ordinarie full arbetstid. Arbetsgivaren bestämmer när de extra fridagarna ges. I allmänhet ges xxxxx- xxxxx efter intjäningsperioden (angående nattvilat.ex. 1.7 – 30.6.). Möjlighet Ifall fridagarna ges innan pe- rioden upphör, kan man ge högst det antal fridagar som till lokal avvikelsedess intjänats. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation Ar- betsgivaren kan träffa kollektivavtal enligt prövning ge fridagarna på en gång eller i flera perioder. Penningersättning betalas inte för fridagar som inte tagits ut. Ifall arbetstaga- ren t.ex. på grund av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraftanställningen upphör inte har fått fridagarna, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad har ar- betstagaren inte rätt att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utveckling. Arbetsgivaren ansvarar för en prioritering av utbildningsinsatser för olika personalkategorier. Det ankommer på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsenfå penningersättning.

Arbetstid. Tidsåtgången 6 § Ordinarie arbetstid Allmänna bestämmelser‌ I frågor som gäller arbetstid iakttas gällande lagbestämmelser. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 40 timmar i dagarbete och i tvåskiftsarbete under en period på högst 52 veckor förutsatt att det för lägerverksamhet arbetet på förhand har gjorts upp ett utjämningsschema för arbetstiden för minst den tid inom vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till genomsnittet. Den ordinarie arbetstiden per dygn kan genom ett lokalt avtal förlängas till högst 12 timmar medan arbetstiden per vecka inte får överskrida 50 timmar. Arbetstiden ska inrymmas i det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet dylika fall inom beräkningsperiodenen period på högst ett kalenderår utjämnas till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetstidslagens De arbetstider som ska iakttas i olika arbetstidsformer och särskilda bestämmelser om veckovila samt dygnsvila beaktasarbetstidsarrangemang har antecknats i 7, 8 och 9 § i detta kollektivavtal. Arbetsgivaren utser Innan en på lägret närvarande ny arbetstidsform tas i bruk konstateras gemensamt av vilken arbetstidsform enligt kollektivavtalet arrangemanget omfattas. I händelse av en akut och oförutsebar eller exceptionell produktionsmässig situation kan arbetsgivaren med tre dagars anmälningstid temporärt förlänga den ordinarie arbetstiden per dygn till högst 10 timmar och den ordinarie arbetstiden per vecka till högst 50 timmar för andra arbetstagare till lägeransvarigän skiftarbetare. Vid barn- och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer att det är obehövligt. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av Löneutbetalningen bibehålls enligt den ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från arbetstiden såväl när den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen (angående nattvila). Möjlighet till lokal avvikelse. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning förlängda arbetstiden utförs som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifternär arbetstiden utjämnas, med vidareutbildning avses sådan utbildning undantag av sådana timmar som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning utförs på en söckenhelg eller på en söndag och som gör den anställde mer skickad att utbetalas enligt det faktiska antalet arbetstimmar och enligt kollektivavtalsbestämmelserna. En lokalt avtalad arbetstidsförändring kan genomföras utan anmälningstid. En enskild arbetstagare får utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling högst tio timmar långa dagar under minst fem högst 30 dagar per kalenderår och anställdunder högst två på varandra följande arbetsveckor. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utvecklingArbetstagaren har möjlighet att neka till sådana arbetstidsförändringar enligt denna kollektivavtalsbestämmelse från fall till fall när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga). Arbetstiden ska under en period på 52 veckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetsgivaren ansvarar utarbetar ett preliminärt utjämningsschema för arbetstiden och parterna avtalar om tidpunkten för ledighet inom fyra kalenderveckor efter att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om tidpunkten för ledigheten kan nås har arbetstagaren rätt att utjämna sin arbetstid till i genomsnitt 40 timmar per vecka genom att meddela om ledighet tre veckor i förväg och i första hand ta ledigheten som hela dagar. Den ledighet som arbetstagaren meddelar kan ändå inte hållas om företagets produktionsverksamhet störs allvarligt eller under veckor när arbetsgivaren har meddelat att det är nödvändigt att den förlängda arbetstiden enligt kollektivavtalsbestämmelsen ska utföras. Om den ledighet som avses i denna kollektivavtalsbestämmelse inte har hållits inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren kompensera för de timmar som inte har utjämnats med en prioritering av utbildningsinsatser för olika personalkategorier. Det ankommer förhöjning på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsen50 % i samband med därpåföljande löneutbetalning.

Arbetstid. Tidsåtgången Arbetstiden för lägerverksamhet heltidsanställda lärare (genomsnittsberäkning enligt Villkorsavtal / Villkorsavtal-T med utgångspunkt från genomsnittlig helårsarbetstid om 1980 timmar), förutsatt att hela årssemestern uttas som ledighet inom varje kalenderår, år för helår. 1 700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar 1 732 timmar för arbetsdagare med 31 semesterdagar 1 756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar Fördelningen av årsarbetstiden regleras i lokalt arbetstidsavtal, lärare har normalt viss förtroendearbetstid, prefekt eller motsvarande avgör när verk- samhetsskäl kräver närvaro på arbetsplatsen. Doktorandanställda ska inrymmas främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning. En doktorand får i begränsad omfattning, arbeta med utbildning, forskning, administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. För varje doktorand skall det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperiodenupprättas en individuell studieplan som ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Arbetstidslagens bestämmelser Planen ska regelbundet följas upp. Utbildningstiden får förlängas bara om veckovila samt dygnsvila beaktasdet finns särskilda skäl för det (sjukdom, föräldraledighet, förtroendeuppdrag el likartat). Arbetsgivaren utser en på lägret närvarande Arbetstiden för heltidsanställd administrativ och teknisk personal är under tiden 1 september-30 april 8 timmar och 10 minuter per dag. Tiden är normalt förlagd mellan klockan 07.50 och 16.30 med avdrag för 30 minuters lunch. Under tiden 1 maj - 31 augusti är arbetstiden 7 timmar och 30 minuter, normalt förlagd mellan klockan 08.00 och 16.00 med avdrag för 30 minuters lunch. Vissa arbetsenheter har flexibel arbetstid. För arbetstagare till lägeransvarig. Vid barn- och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer att det är obehövligt. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av som normalt har sin ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperiodenförlagd till måndag-fredag ( s.k. kontorsarbetstid ) gäller även följande: Midsommar-, jul- och nyårsafton är arbetsfria dagar. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme administrativ och teknisk personal minskas arbetstiden för timme i direkt anslutning till lägretnedanstående arbetsdagar med följande antal timmar: Trettondedagsafton 4 timmar Skärtorsdag 2 timmar Valborgsafton som infaller - måndag-torsdag 2 timmar - fredag 4 timmar Dagen före Alla helgons dag 4 timmar När den 23 december infaller på en fredag 4 timmar Genom lokalt avtal kring nationaldagen ges, när denna infaller på lördag eller söndag, ledighet på följande måndag, förutsatt att verksamheten medger det. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny Om verksamhetsskäl hindrar ges istället ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen (angående nattvila). Möjlighet till lokal avvikelse. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utveckling. Arbetsgivaren ansvarar för en prioritering av utbildningsinsatser för olika personalkategorier. Det ankommer på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsenannan dag.

Arbetstid. Tidsåtgången för lägerverksamhet Kontinuerligt treskiftsarbete omfattar varuleverans till och från lager, lagerhållning och för- och efterhantering i anslutning till befraktning av vara samt stuvning. Vid stuvning nattetid ska inrymmas i det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperioden. Arbetstidslagens bestämmelser kollektivavtalsbestämmelserna om veckovila samt dygnsvila lokala arbetstidsavtal beaktas. Arbetsgivaren utser I kontinuerligt treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden åtta timmar per dygn och under en tidsperiod på lägret närvarande arbetstagare högst ett år i medeltal 34,5 timmar per vecka. Arbetstiderna är klockan 06.00–14.00, 14.00–22.00 och 22.00–06.00. Arbetstiderna kan genom lokalt avtal förläggas till lägeransvarigklockan 07.00–15.00, 15.00–23.00 och 23.00–07.00. Vid barn- och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer Kollektivavtalet ändras till tillämpliga delar. Arbetstagarna är skyldiga att det är obehövligt. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges arbeta i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras treskiftsarbete i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen detta avtal. För treskiftsarbete anlitas främst arbetstagare som är villiga till det, men om sålunda inte fås tillräckligt med arbetstagare i skiftarbetet, anvisas arbetstagarna enligt turordningsprincipen. När treskiftsarbete tillfälligt kompletteras (angående nattvila)alterneringsledighet, studieledighet, sommarvikariat, familjeledigheter) kan arbetsgivaren dock avvika från turordningsprincipen och välja arbetstagare i förstahand på basis av kunnande. Möjlighet till lokal avvikelse. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation När det inte är fråga om tillfällig komplettering av treskiftsarbete kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter man frångå turordningsprincipen genom att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens avtala om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, saken med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sättförtroendemannen. Vid minskning av erbjudandet av kontinuerligt treskiftsarbete görs detta samtal diskuteras även lönenutifrån frivillighet och efter behov enligt turordningsprincipen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten Sådana förändringar ska meddelas arbetstagarna i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas fråga minst två dagars utbildning/ utvecklingveckor tidigare. Arbetsgivaren ansvarar Till kontinuerligt treskiftsarbete (37) anvisas endast ordinarie arbetstagare. Dock kan i stället för en prioritering arbetstagare som uteblivit från ett arbetsskift utses även en tillfällig arbetstagare, då det konstateras att den ordinarie arbetstagaren är förhindrad att komma till sitt arbetsskift. I kontinuerligt treskiftsarbete (37) har arbetstagarna rätt till två pauser på 20 minuter för måltider eller rekreation. Förläggningen av utbildningsinsatser för olika personalkategorierpauserna överenskoms lokalt. Det ankommer Om man lokalt har kommit överens om eller etablerat tillämpar en mer omfattande pauspraxis, iakttas följande principer: - respektive skift ska innefatta två pauser på arbetsgivaren att anslå medel minst 20 minuter - antalet pauser till facklitteratur att ställas följd av avtalsbestämmelsen ökar inte, om antalet pauser har varit två eller fler - en sammanlagd paustid på över 40 minuter per skift kvarstår, men kan praktiskt omförläggas enligt det som överenskoms lokalt. Om en arbetsplats har haft ett etablerat paussystem med 20 minuters paus + 15 minuters kaffepaus, ska framöver tillämpas två pauser på vardera 20 minuter under ett skift. Om det tidigare systemet har varit 20+15+15, dvs. sammanlagt 50 minuter, tillämpas två pauser på 20 minuter och överenskoms hur pausen på 10 minuter förläggs. I så fall kan till de anställdas förfogande exempel den ena pausen förlängas eller hållas en tredje så kallad kaffepaus på arbetsplatsen10 minuter. En arbetstagare kan från kvälls- eller nattskift enligt arbetsskiftsförteckningen tillfälligt flyttas till morgonskift, men inte från morgonskift till kvälls- eller nattskift. Till en arbetstagare som har flyttats till morgonskift betalas dock skifttillägg enligt arbetsskiftsförteckningen.

Arbetstid. Tidsåtgången 4. § 13 mom. 2 ersätts med följande: Domprost och kyrkoherde har med hänsyn till sina arbetsuppgifter oreglerad arbetstid. För arbetstagare med oreglerad arbetstid gäller inte arbetstidslagen, men den genomsnittliga arbetstiden bör utgöra 40 tim- mar per vecka. Den ordinarie arbetstiden för lägerverksamhet heltidsanställd komminister och pas- torsadjunkt ska inrymmas vara i genomsnitt 40 timmar per vecka. Överenskom- melse om oreglerad arbetstid kan träffas mellan arbetsgivare och kom- minister. Eventuell löneförändring i samband med förändring av arbetstid från regle- rad till oreglerad ska gälla från tidpunkten för förändring. Detsamma gäller vid förändring av arbetstid från oreglerad till reglerad enligt AB, varvid ett avdrag görs från den individuella månadslönen med det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperiodenbelopp som tidigare erhållits för den oreglerade arbetstiden. Arbetstidslagens bestämmelser om veckovila samt dygnsvila beaktasHar särskilt tillägg utgått för oregle- rad arbetstid tas det bort. Arbetsgivaren utser Löneförändring ska gälla från tidpunkten för för- ändring. Arbetstagare erhåller i genomsnitt två fridagar per vecka (veckofridag) och har därutöver per kalenderår rätt till tio (10) fridagar som kompen- sation för lätthelgdagar. För arbetstagare som av annan anledning än semester har tjänstgjort under en på lägret närvarande arbetstagare del av året reduceras antalet fridagar i proportion till lägeransvarigtjänstgöringens om- fattning. Fridagarna bör förläggas till minst en sön- eller helgdag per månad. Vid barn- dessa tillfällen ska arbetsgivaren eftersträva att arbetstagaren erhåller fridygn lördag och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer att det är obehövligtsöndag – s.k. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen (angående nattvila). Möjlighet till lokal avvikelse. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utveckling. Arbetsgivaren ansvarar för en prioritering av utbildningsinsatser för olika personalkategorierdubbelfridygn. Det ankommer sammanlagda antalet fridagar i följd får vara högst fyra (4) om arbetsgivaren inte medger annat. De tio (10) fridagar som utgör kompen- sation för lätthelgdagar ska inplaneras och förläggas jämnt över kalen- deråret. Fridagarna kan endast tas ut som ledig tid. Om arbetstagaren har semester eller tjänstledighet på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatseninplanerad fridag ska fridagen anses vara förbrukad genom semestern eller tjänstledigheten. Kyrkliga handlingar för icke församlingsbo ingår i arbetstiden.

Arbetstid. Tidsåtgången för lägerverksamhet ska inrymmas i det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperioden. Arbetstidslagens bestämmelser om veckovila samt dygnsvila beaktas. Arbetsgivaren utser Till personer som är behöriga daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare eller specialbarnträdgårdslärare, vars semesterrätt inte överskrider den kollektivavtalsenliga semesterrätten, ges årligen en på lägret närvarande arbetstagare till lägeransvarig. Vid barn- och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer att det är obehövligt. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall extra fridag för varje arbetad timme två kvalifikationsmånader med 1,5 timme ny ledighet under minst 14 dagar i arbete eller semesterdagar. Årligen ges dock högst fem extra fridagar. Planering av arbetstiden i direkt anslutning till lägretdaghem: När man planerar användningen av arbetstiden för ovan avsedd arbetstagare reserveras av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 20 minuter) i arbetsskiftsförteckningen tillräckligt med tid för verksamhet utom barngruppen såsom gemensam planering av verksamheten, planering av verksamheten för den egna barngruppen och möten med barnens föräldrar. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras Av denna tid kan en del användas utanför arbetsplatsen i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen chefens närmare anvisningar. Man har ansett att ungefär 8 procent av arbetstiden i allmänhet går åt för uppgifter utom arbetet i barngruppen. För den personal som ansvarar för förskoleundervisning ska man vid planeringen av tidsanvändningen också beakta utarbetandet av läroplanen samt eventuell tid som behövs för planering av förskoleundervisning i barngrupper samt för daghemsföreståndare som deltar i undervisningen och fostran av barngrupper reservera tillräckligt med tid för ledning av daghemmet och chefsuppgifter. Den tid som räknas som övertidsarbete ska som huvudregel utföras på arbetsplatsen, en tillförlitlig redogörelse ska ges för den tid som använts för arbetsuppgiften och övertidsarbete ska beordras av arbetsgivaren. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för när den årliga intjäningsperioden för de extra fridagarna inleds. Rätten att få fridagar kan definieras t.ex. enligt läget den 30 juni eller någon annan tidpunkt förutsatt att samma intjäningsperiod tillämpas på alla arbetstagare. En arbetstagare, som den 30 juni har arbetat minst ett år i uppgiften i fråga, får fem extra fridagar. Om en arbetstagare t.ex. har börjat i uppgiften 1.12 föregående kalenderår har hon eller han fram till 30.6 intjänat tre i avtalet avsedda extra fridagar. Annan frånvaro än semester är inte frånvaro likställd med arbetade dagar när rätten till ovan nämnda fridagar räknas ut. Deltidsanställda tjänar in extra fridagar i samma förhållande som arbetstiden står i förhållande till ordinarie full arbetstid. Arbetsgivaren bestämmer när de extra fridagarna ges. I allmänhet ges fridagarna efter intjäningsperioden (angående nattvilat.ex. 1.7 – 30.6.). Möjlighet Ifall fridagarna ges innan perioden upphör, kan man ge högst det antal fridagar som till lokal avvikelse. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utvecklingintjänats. Arbetsgivaren ansvarar kan enligt prövning ge fridagarna på en gång eller i flera perioder. Penningersättning betalas inte för en prioritering fridagar som inte tagits ut. Ifall arbetstagaren t.ex. på grund av utbildningsinsatser för olika personalkategorier. Det ankommer på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur anställningen upphör inte har fått fridagarna, har arbetstagaren inte rätt att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsenfå penningersättning.

Arbetstid. Tidsåtgången för lägerverksamhet ska inrymmas i det genomsnittliga Den ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperioden. Arbetstidslagens bestämmelser om veckovila samt dygnsvila beaktas. Arbetsgivaren utser en på lägret närvarande arbetstagare till lägeransvarig. Vid barn- arbetstidens längd avtalas genom arbetsavtal och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer att det är obehövligt. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras arrangeras i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per arbetsdygn och 40 timmar per arbetsvecka. Man kan avtala om en genomsnittlig arbetstid. För de tjänstemäns del som omfattas av arbetstidslagen (angående nattvila). Möjlighet till lokal avvikelse. Arbetsgivare kan lokalt avtalas om maximigränserna för dygns- och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor veckoarbetstiden, dock så att arbetstiden under lägerverksamhet. Utvecklingen en period på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra högst ett år utjämnas till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifteravtalat genomsnitt. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda När genomsnittlig arbetstid används uppgörs på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval förhand en plan för användningen av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utveckling. Arbetsgivaren ansvarar arbetstiden för en prioritering period, under vilken arbetstiden ska utjämnas till sin ordinarie längd. Arbetstidsutjämningen förverkligas under en period som omfattar högst ett år. I avtalet om arbetstidsbank kan man avtala om en utjämningsperiod på över ett år. Lokalt kan avtalas om att avvikande från arbetstidslagen ordna med flexibel arbetstid, tidsgränserna för flextiden och saldot, dock så att saldot kan vara högst 120 timmar. Enligt arbetstidslagen är uppföljningsperioden för flextiden 6 månader. Lokalt kan avtalas om att uppföljningsperioden är högst 12 månader. Ifall man inte lokalt kommer överens om annat, ska om bestående ändringar i gällande arbetstidssystem meddelas till tjänstemännen i fråga två veckor innan ändringen verkställs och om tillfällig ändring, om möjligt, en vecka innan ändringen verkställs, dock senast den tredje dagen som föregår verkställandet av utbildningsinsatser ändringen. Övertidsarbete är sådant arbete som på arbetsgivarens förordnande med tjänstemannens samtycke utförs utöver de i arbetstidsschemat fastställda ordinarie arbetstimmarna, dock inte till den del som arbetstiden är kortare än i genomsnitt 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Enligt arbetstidslagen är uppföljningsperioden för olika personalkategoriermaximiantalet arbetstimmar 6 månader. Det ankommer Av tekniska skäl eller skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen kan längden på arbetsgivaren uppföljningsperioden genom ett lokalt avtal förlängas till högst 12 månader. Bestämmelserna i arbetstidslagen tillämpas på övertidsersättningar och mertidsarbete. Lokalt kan avtalas att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande mertids-, övertids- och söndagsarbete ersätts med en separat fast månadsersättning som grundar sig på arbetsplatsenen uppskattning av mängden dylikt arbete.

Arbetstid. Tidsåtgången för lägerverksamhet Kontinuerligt treskiftsarbete omfattar varuleverans till och från lager, lagerhållning och för- och efterhantering i anslutning till befraktning av vara samt stuvning. Vid stuvning nattetid ska inrymmas i det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperioden. Arbetstidslagens bestämmelser kollektivavtalsbestämmelserna om veckovila samt dygnsvila lokala arbetstidsavtal beaktas. Arbetsgivaren utser I kontinuerligt treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden åtta timmar per dygn och under en tidsperiod på lägret närvarande arbetstagare högst ett år i medeltal 34,5 timmar per vecka. Arbetstiderna förläggs till lägeransvarigklockan 06.00–14.00, 14.00–22.00 och 22.00–06.00. Vid barn- Arbetstiderna kan genom lokalt avtal förläggas till klockan 07.00–15.00, 15.00–23.00 och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer 23.00–07.00. Kollektivavtalet ändras till tillämpliga delar. Arbetstagarna är skyldiga att det är obehövligt. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges arbeta i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras treskiftsarbete i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen detta avtal. För treskiftsarbete anlitas främst arbetstagare som är villiga till det, men om sålunda inte fås tillräckligt med arbetstagare i skiftarbetet, anvisas arbetstagarna enligt turordningsprincipen. När treskiftsarbete tillfälligt kompletteras (angående nattvila)alterneringsledighet, studieledighet, sommarvikariat, familjeledigheter) kan arbetsgivaren dock avvika från turordningsprincipen och välja arbetstagare i förstahand på basis av kunnande. Möjlighet till lokal avvikelse. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation När det inte är fråga om tillfällig komplettering av treskiftsarbete kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter man frångå turordningsprincipen genom att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens avtala om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, saken med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sättförtroendemannen. Vid minskning av erbjudandet av kontinuerligt treskiftsarbete görs detta samtal diskuteras även lönenutifrån frivillighet och efter behov enligt turordningsprincipen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten Sådana förändringar ska meddelas arbetstagarna i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas fråga minst två dagars utbildning/ utvecklingveckor tidigare. Arbetsgivaren ansvarar Till kontinuerligt treskiftsarbete (37) anvisas endast ordinarie arbetstagare. Dock kan i stället för en prioritering arbetstagare som uteblivit från ett arbetsskift utses även en tillfällig arbetstagare, då det konstateras att den ordinarie arbetstagaren är förhindrad att komma till sitt arbetsskift. I kontinuerligt treskiftsarbete (37) har arbetstagarna rätt till två pauser på 20 minuter för måltider eller rekreation. Förläggningen av utbildningsinsatser för olika personalkategorierpauserna överenskoms lokalt. Det ankommer Om man lokalt har kommit överens om eller etablerat tillämpar en mer omfattande pauspraxis, iakttas följande principer: - respektive skift ska innefatta två pauser på arbetsgivaren att anslå medel minst 20 minuter - antalet pauser till facklitteratur att ställas följd av avtalsbestämmelsen ökar inte, om antalet pauser har varit två eller fler - en sammanlagd paustid på över 40 minuter per skift kvarstår, men kan praktiskt omförläggas enligt det som överenskoms lokalt. Om en arbetsplats har haft ett etablerat paussystem med 20 minuters paus + 15 minuters kaffepaus, ska framöver tillämpas två pauser på vardera 20 minuter under ett skift. Om det tidigare systemet har varit 20+15+15, dvs. sammanlagt 50 minuter, tillämpas två pauser på 20 minuter och överenskoms hur pausen på 10 minuter förläggs. I så fall kan till de anställdas förfogande exempel den ena pausen förlängas eller hållas en tredje så kallad kaffepaus på arbetsplatsen10 minuter. En arbetstagare kan från kvälls- eller nattskift enligt arbetsskiftsförteckningen tillfälligt flyttas till morgonskift, men inte från morgonskift till kvälls- eller nattskift. Till en arbetstagare som har flyttats till morgonskift betalas dock skifttillägg enligt arbetsskiftsförteckningen.

Arbetstid. Tidsåtgången Det görs en ändring avseende arbetstid som innebär att arbetstidsmåttet vid ständig nattjänstgöring sänks från 36 timmar och 20 minuter per vecka till 34 timmar och 20 minuter per vecka. Arbetstidsmåttet 34 timmar och 20 minuter per vecka omfattar samtliga arbetstagare som tidigare har haft arbetstidsmåttet 36 timmar och 20 minuter vid ständig nattjänstgöring med ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag. I och med införandet av arbetstidsmåttet 34 timmar och 20 minuter upphör protokollsanteckningen i HÖK, Centrala och lokala protokollsanteckningar, Anteckningar till AB, Arbetstid, att gälla från och med 2022-03-31. Arbetstidsförkortningen har ett värde om 0,3 procent av det totala avtalsvärdet för lägerverksamhet ska inrymmas i det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperiodenkollektivet. Arbetstidslagens bestämmelser om veckovila samt dygnsvila beaktasVärdet av arbetstidsförkortningen hanteras av respektive arbetsgivare. Arbetsgivaren utser en på lägret närvarande arbetstagare I anmärkning 2 till lägeransvarig. Vid barn- och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer anteckningen framgår att det är obehövligtvid införande ska göras en avräkning i löneöversynen 2022 för arbetstagare som omfattas av det nya arbetstidsmåttet. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig Avräkning förutsätter dock att inte motsvarande heltidsmått eller lägre, redan överenskommits lokalt. Då det kan finnas lokala arbetstidsavtal med olika konstruktion och ersättning vid behovnattjänstgöring (t.ex. Tiderna för arbete ersättning i både tid och dygnskontanter eller enbart kontanter), rekommenderas att arbetsgivaren tar hänsyn även till dessa ersättningar vid avräkningen. Om inte annat överenskoms lokalt görs avräkning i samband med löneöversyn 2022 och de nya arbetstidsmåttet träder i kraft 2022-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen (angående nattvila)04-01. Möjlighet till finns att fortsätta tillämpa redan träffade lokala arbetstidsavtal eller träffa nya sådana. Frågan om avräkning och hur denna påverkas av bestämmelserna i redan träffade lokala arbetstidsavtal bör dock vara utredd för att kunna hanteras senast i löneöversynen 2022. Punkten 14 utgår. Punkten konsekvensändras då den tidigare angav att ändringar införs gällande lokal avvikelseavvikelse för planerade insatser. Arbetsgivare Införandet har ägt rum i och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utveckling. Arbetsgivaren ansvarar för en prioritering av utbildningsinsatser för olika personalkategorier. Det ankommer på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsenHÖK 16.

Arbetstid. Tidsåtgången En ny punkt 3. läggs till och numreringen ändras på motsvarande sätt. När en produktionssituation så kräver kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, tillfälligt förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för lägerverksamhet ska inrymmas i det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperiodenicke-skiftarbetare till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar. Arbetstidslagens bestämmelser om veckovila samt dygnsvila beaktas. Arbetsgivaren utser en Löneutbetalning kommer att fortsätta ske på lägret närvarande arbetstagare till lägeransvarig. Vid barn- och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer att det är obehövligt. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning grundval av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 arbetstid, både när arbetstiden förlängs och när arbetstiden jämnas ut, med undantag för arbetade timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme på söckenhelger eller på söndagar, för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras vilka ersättning utbetalas i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen (angående nattvila)faktisk arbetstid enligt bestämmelserna i kollektivavtalet. Möjlighet till Genom en lokal avvikelse. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation överenskommelse kan träffa kollektivavtal en förändring av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren arbetstiden göras utan föregående Tio timmar långa dagar kan utföras av en enskild arbetstagare i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar högst fyra arbetsveckor per kalenderår och anställdhögst två på varandra följande arbetsveckor. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utvecklingEn arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta kollektivavtal, när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga). Arbetstiden måste under en period på 52 kalenderveckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetsgivaren ansvarar upprättar ett preliminärt utjämningsschema och parterna avtalar om tidpunkten för en prioritering ledighet inom fyra kalenderveckor efter det att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om ledigheten kan nås har arbetstagaren rätt att utjämna sin arbetstid med i genomsnitt 40 timmar per vecka genom att meddela detta tre veckor i förväg. Ledigheten ska i första hand bestå av utbildningsinsatser hela arbetsdagar. Av arbetstagaren produktionsverksamhet störs allvarligt, eller under veckor för olika personalkategoriervilka arbetsgivaren meddelat att det föreligger behov av att utföra förlängd arbetstid enligt denna Om den ledighet som avses i detta kollektivavtal inte har tagits ut inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren ersätta outjämnade arbetstimmar med en förhöjning om 50 procent i samband med närmast följande löneutbetalning. Det ankommer på arbetsgivaren Punkt 3 ändras så att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsenden lyder som följer:

Arbetstid. Tidsåtgången En annan arbetsuppgift som arbetsgivaren anvisat och som räknas till arbetstiden kan vara till exempel deltagande i ett arbetsmöte som arbetsgivaren förutsätter att familjedagvårdaren deltar i eller utarbetande av en plan för lägerverksamhet småbarnsfostran. Det finns skäl för arbetsgivaren att på förhand slå fast vilka arbetsuppgifter som räknas in i arbetstiden. När en arbetsuppgift som arbetsgivaren anvisat och som räknas som arbetstid utförs hemma hos familjedagvårdaren, ska inrymmas den använda tiden och arbetsmängden utredas på ett tillförlitligt sätt. Arbetstidsersättningar betalas endast för tid som räknas in i det genomsnittliga arbetstiden, dvs. faktisk arbetad tid. Om man vet att familjedagvårdarens arbetstid kommer att bli ofullständig bör arbetstiden planeras så att den ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperiodenarbetstiden fylls ut med arbetstidsersättningar som uppkommit under tidigare arbetsperioder. Arbetstidslagens bestämmelser Tidpunkten för en planerad ledighet bör meddelas familjedagvårdaren på förhand och i mån av möjlighet redan före arbetsperiodens början, och ledigheten bör om veckovila samt dygnsvila beaktas. Arbetsgivaren utser en på lägret närvarande arbetstagare till lägeransvarig. Vid barn- och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer att det är obehövligt. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig vid behov. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras möjligt ges i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen (angående nattvila)planerna. Möjlighet En arbetsperiod som efter periodens slut visar sig ha blivit ofullständig fylls ut med arbetstidsersättningar som uppkommit under tidigare arbetsperioder. Underskott i den ordinarie arbetstiden kan uppstå främst på grund av oväntad eller på förhand känd frånvaro för något barn eller frånvaro som beror på familjedagvårdaren själv. Underskott i en arbetsperiod kan i allmänhet konstateras först när perioden är slut. Ett sådant underskott fylls ut med eventuella arbetstidsersättningar. Underskottet kan fyllas ut endast upp till lokal avvikelsegränsen för mertids- eller övertidsarbete mertids- eller övertidsgränsen under arbetsperioden. Arbetsgivare Om det uppstår underskott i arbetstiden under en arbetsperiod och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter det inte finns någon arbetstidsersättning att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, fylla ut arbetstiden med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utveckling. Arbetsgivaren ansvarar för en prioritering av utbildningsinsatser för olika personalkategorier. Det ankommer på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsenblir arbetsperioden ofullständig.

Arbetstid. Tidsåtgången Utgångspunkten i arbetstidslagen är att alla i arbets- och tjänsteförhållanden har arbetstid. Att vara utan arbetstid är möjligt endast för lägerverksamhet ska inrymmas sådana uppgifter som finns omnämnda i det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperiodenarbetstidslagens, 2 § 1 mom., lista över undantag, i vilka den anställda har verklig arbets- tidsautonomi. Arbetstidslagens Om man har arbetstidsautonomi, be- stäms arbetstiden inte på förhand och den följs heller inte upp, den anställda kan själv fatta beslut om sin ar- betstid. Europa unionens domstols linjedragning är den, att vara utan arbetstid är möjligt endast när den anställda helt och hållet själv kan fatta beslut om sin arbetstid. Församlingarnas säsongsanställda kan dock inte helt självständigt fatta beslut om sin arbetstid, när hen arbetar, utan arbetet styrs av arbets- och fritid enligt kollektivavtalet. Arbetsgivaren besluter också om sä- songsarbetarens arbetstider enligt sin rätt att komma med direktiv. I vanliga fall har arbetsgivaren redan på förhand planerat säsongsarbetarens arbetsuppgifter och arbetstider, vilket betyder att säsongsarbetaren skall ha arbetstid. Arbetstid skall alltså tillämpas i både arbets- och tjäns- teförhållanden gällande säsongsanställda. Säsongsan- ställdas arbetstid följer alltså KyrkTAKs bestämmelser om veckovila samt dygnsvila beaktasallmän arbetstid, vilket i medeltal är 38h 15 min per vecka. Arbetsgivaren utser en I församlingen med försök gällande modular- bete kan man också tillämpa det på lägret närvarande arbetstagare till lägeransvariganställda i tjänste- förhållande. Det betyder 19 moduler (38 timmar) per vecka. Vid barn- planeringen av arbetet kan man använda sig av 1–4 kalenderveckor. Man måste göra upp en plan för säsongsarbetarens ar- betstid (arbetsskiftsförteckning) och ungdomsläger utses nattansvarig om inte arbetsgivaren bedömer att det arbetstiden skall bokföras. En säsongsarbetare med arbetstid är obehövligtberät- tigad till tillägg för kvälls-, natt,- afton- och söndags- arbete samt ersättningar för tilläggs- och övertids- arbete. Vid annan lägerverksamhet utses nattansvarig Säsongsarbetarens lägerarbete ersätts enligt KyrkTAK 164 §. Säsongsanställda är också berättigade till förkortad arbetstid vid behovsöckenhelger, t.ex. Tiderna för arbete och dygns-vila ska anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme i direkt anslutning till lägret. Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret. Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen (angående nattvila). Möjlighet till lokal avvikelse. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal av seende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större ut- sträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av persona- len. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att ut- föra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling. Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personal- utbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utveckling. Arbetsgivaren ansvarar för en prioritering av utbildningsinsatser för olika personalkategorier. Det ankommer på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsenmid- sommar.