Avtalets bakgrund. 3.1.1 Det gemensamma Apottiprojektet som startats av de Stiftande Aktieägarna är att förbättra social- och hälsovårdens verksamhet och tjänster. Som en del av projektet har de Stiftande aktieägarna grundat Bolaget vars ena syfte är att för Aktieägarna tillhandhålla Systemet som helhetsservice. Utöver Systemet har Xxxxxxx som uppgift att i egenskap av Aktieägarnas intresseenhet ta fram bl.a. datasystemsteknologiska tjänster, digitala sakkunnigtjänster och övriga tjänster som anknyter till Systemet.
3.1.2 Sommaren 2013 ingick de Stiftande Aktieägarna ett avtal om samarbete kring upphandling av ett gemensamt klient- och patientdatasystem för socialvården, primärvården och den specialiserade sjukvården. Upphandlingsbeslut avseende Systemet fattades i slutet av 2015 och de Stiftande Aktieägarna, Bolaget, Systemleverantören och KL- Kuntahankinnat Oy undertecknade Upphandlingsavtalet om Systemet den 21 april 2016 (bilaga 1). Samtidigt undertecknade Bolaget och Systemleverantören sinsemellan ett Leveransavtal om Systemet (bilaga 2) och ett Serviceavtal (bilaga 3).
3.1.3 Bolaget svarar för avtalsförpliktelserna kring upphandlingen av klient- och patientdatasystemet vad gäller systemleverantören som väljs samt producerar för Aktieägarna de tjänster som anknyter till Systemet och omnämns i punkt 3.1.1, såsom beskrivs närmare i Bolagets affärsplan.
3.1.4 Systemet har konkurrensutsatts som en offentlig upphandling för att användas av HUS och alla kommuner inom HUS-området. Konkurrensutsättningen har omfattat användarrättigheterna till ett för social- och hälsovården samt den specialiserade sjukvården gemensamt klient- och patientdatasystem samt tjänster för genomförande och ibruktagning av systemet, underhållstjänster, systemstöd, systemintegrationer och fortsatt utveckling av systemet (upphandlingsannons 31.8.2013 och korrigeringsannons 3.10.2013). Utöver de Stiftande Aktieägarna har övriga kommuner inom HUS- området möjlighet att ansluta sig till ramavtalet. Vid tidpunkten för undertecknande utgörs detta Avtals parter av de Stiftande aktieägarna och kommuner som anslutit sig till avtalet enligt ramavtalets villkor samt samkommunen Keski-Uudenmaan sote, som svarar för de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna i kommunen Tusby som anslutit sig till ramavtalet. Därtill producerar Lovisa stad som s.k. värdkommun social- och hälsovårdstjänster för Lappträsk kommun med stöd av lagen om kommun- och servicestrukturreform. Serviceavtalet innehåller villkor för ibruktagni...
Avtalets bakgrund. Forststyrelsen som ägare till utrymmena övervakar tillsammans med staden användningen av utrymmena. Om användningen av övriga områden på ön överenskommes alltid separat med Lovisa stad och Forststyrelsen enligt givna direktiv. Även Museiverket kan ge utlåtanden. (Bilaga: Avtal mellan Forststyrelsen och Lovisa stad)
Avtalets bakgrund. Enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård överförs skyldigheten att ordna social- och hälsovård från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Enligt lagen om ordnande av räddningsväsendet överförs skyldigheten att ordna räddningsväsendet från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023.
Avtalets bakgrund. Bakgrunden för grundandet av Bolaget är att börja främja projekteringen av en spårförbindelse mellan Flygbanan och Kouvola. Förbindelsen mellan Helsingfors och Kouvola är en av Finlands viktigaste spårförbindelser och det finns utbrett behov av att utveckla den. Syftet med att grunda Bolaget är att främja projekteringen av spårförbindelsen Flygbanan–Borgå–Kouvola fram till byggstarten (för klarhetens skull konstateras att byggprojekteringen anses tillhöra byggnadsfasen och därmed inte omfattas av Bolagets verksamhetsområde) (”Planeringsprojektet”). Den eventuella byggnadsfasen ska innehålla de åtgärder som följer efter Planeringsprojektet, så som byggprojektering samt konstruktion av de moment, helt eller delvis, som omfattas av Planeringsprojektet (”Byggnadsfasen”). Spårförbindelsen Flygbanan–Borgå– Kouvola ska förkorta förbindelsen mellan Helsingfors och Kouvola och således även förbindelserna mellan Helsingfors och Joensuu samt Helsingfors och Kuopio. Spårförbindelsen ska möjliggöra snabbare fjärrtrafik från Helsingfors och Helsingfors- Vanda flygplats till banorna i Savolax och Karelen, förkorta spårförbindelsen från Helsingfors till S:t Petersburg, inkludera Borgå som en helt ny stad i omfattningen av tågförbindelser och möjliggöra ökandet av tågutbud till öst samt utveckling av närtrafik i riktning mot Borgå. Höghastighetsförbindelsen ska förkorta resetiden mellan städerna samt utvidga pendlings- och arbetsmarknadsregionen och därmed skapa nya möjligheter för tillväxt och utveckling i området. Parterna är medvetna om att det dessutom i den 12-åriga riksomfattande trafiksystemplanen konstaterades den 15 april 2021 att ”Staten underhåller, grundreparerar och utvecklar det nuvarande bannätet. Till exempel utvecklingen av de viktiga Savolax- och Karelenbanorna (Kouvola–Kuopio, Kouvola–Imatra–Joensuu) fortsätter som en del av den helhet som gäller östbanan.”, och har identifierat banavsnittet Kouvola-Luumäki-Vainikkala som en av de mest betydande banavsnitten med behov av grundreparationer.
Avtalets bakgrund. Den omtvistade bestämmelsen har sin bakgrund i ett avtal som träffades 1980 mellan arbetsgivarorganisationen HAO och fackförbundet HTF, Avtal om sär- skilda anställningsvillkor för tjänstemän inom studieförbund och ideella organi- sationer (nedan 1980 års supplement). Bestämmelsen har sedan dess varit i stort sett oförändrad. Före 1980 fanns olika lösningar för frågan om hur tjänstemän med oreglerad arbetstid skulle kompenseras för arbete på annars arbetsfri dag. Till exempel fanns ett särskilt avtal för Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV). Detta avtal innehöll en kompensationsregel motsvarande den nu aktuella bestämmelsen där det angavs att ersättning skulle utgå vid arbete ”på lör-, sön- eller helgdag eller på för den enskilda tjänstemannen eljest arbetsfri dag.” För att åstadkomma en större enhetlighet på HAO:s område inleddes förhand- lingar med företrädare för ideella organisationer, arbetsgivarorganisationer och HTF. A.G. från HTF och H.O.J. från XXX deltog i detta arbete. Förhandlingarna resulterade i 1980 års supplement. Enligt 1980 års supplement erhåller heltidsanställd tjänsteman, som inte har rätt till övertidsersättning, viss kompensation vid tjänstgöring på för denne arbetsfri dag. Kompensation utgår i form av ledighet med 1 ½ dag för varje sådan tjänst- göringsdag eller, efter överenskommelse, i form av kontant ersättning motsva- rande 1/20 av månadslönen per sådan tjänstgöringsdag (punkten 2.2). Om kom- pensation i form av ledighet inte har utgetts inom tre månader efter tjänstgö- ringstillfället ska kompensationsledigheten omvandlas till kontant ersättning med ett belopp motsvarande 1/20 av månadslönen per sådan tjänstgöringsdag (punkten 2.4). 1980 års supplement gällde oförändrat fram till 2001. Vid den tiden ersattes XXX av IDEA som arbetsgivarpart. Supplementet arbetades in i villkorsavtalet, dvs. det nu aktuella kollektivavtalet mellan IDEA och bl.a. Unionen. Även arbetstidsavtalet, som tidigare utgjort ett separat avtal, integrerades i detta avtal. I samband härmed vidtogs ett antal förändringar av de bestämmelser som tidi- gare ingick i supplementet. En begränsningsregel, som innebar att en tjänsteman inte fick arbeta på arbetsfri dag mer än 21 dagar per kalenderår, togs bort. Man införde också uttrycket ”vid av arbetsgivaren anmodad tjänstgöring” i § 5.1.1. Den sistnämnda förändringen innebar inte någon förändring av den praxis som gällt under 20 år, utan infördes för att betona att arbetstagaren inte självsvåldigt skulle ...
Avtalets bakgrund. Kommunerna har ett ansvar att ge psykosocial krishjälp i olika exceptionella situationer. De svenskspråkiga krisgrupperna i Finland har bildat ett nätverk av sakkunniga som har utbildning att ge psykosocial krishjälp vid större traumatiserande händelser där den egna kommunens resurser inte är tillräckliga.
Avtalets bakgrund. RAI-systemets utvecklare och ägare till de [internationellt] tillhörande immaterialrättigheterna är en amerikansk ”InterRAI”-benämnd organisation. RAI-systemet består av flera instrument som används för att systematiskt avgöra äldre människors och andras, särskilt de utsatta klientgruppernas, funktionsförmåga och behov av vård och omsorg. Den samlade utvärderingsinformationen kan användas i den verksamhetsenheten som har samlat uppgifter till bland annat planering av tjänster för enskilda klienter. RAI-systemet kan också användas till att samla ihop verksamhetsenhetligt data på en datalager som kan ge en bredare jämförelsedata om tjänsternas struktur och kvalitet.
Avtalets bakgrund. En förening som skulle grundas med namnet HAKEVA närmade sig Lovisa stad på våren 2012 och presenterade ett projekt, vars avsikt var att komplettera utbudet av sevärdheter i Lovisa med en stenpark som skulle anläggas i närheten av den f.d. hamnen, nuvarande Skeppsbron, i Strandparken i Lovisa. Genom projektet förstärks bilden av Lovisa som en historisk sjöfartsstad. I parken samlas artefakter som hör till historien av sådana länder som haft handelsförbindelser med Lovisa. Artefakterna samlas som repliker av hög kvalitet eller som fornminnen, beroende av donatorlandet eller sponsorn. I samband med placeringen av artefakter ordnas i mån av möjlighet vänskapsdagar i samarbete med donatorländernas ambassader samt sommarprogram för Lovisaborna och sommargäster i samarbete med lokala företag och föreningar. På samma gång skapas internationella relationer och ökar kännedomen om andra kulturer. HAKEVA:s avsikt är att tillsammans med staden göra stenparksprojektet till en permanent samling i stadens ägo. Samlingen skulle bestå av både inhemska och utländska donationer. Föreningen ansöker också om annat finansiellt stöd för verksamheten. Detta avtal är fortsättning på avtalsperioden 2014–2016. Erfarenheterna från föregående avtalsperiod ger en god grund för att fortsätta samarbetet utifrån samma utgångspunkter och utvidga stenparken till en mera omfattande del av Strandparken.