Avtalets bakgrund. 3.1.1 Det gemensamma Apottiprojektet som startats av de Stiftande Aktieägarna är att förbättra social- och hälsovårdens verksamhet och tjänster. Som en del av projektet har de Stiftande aktieägarna grundat Bolaget vars ena syfte är att för Aktieägarna tillhandhålla Systemet som helhetsservice. Utöver Systemet har Xxxxxxx som uppgift att i egenskap av Aktieägarnas intresseenhet ta fram bl.a. datasystemsteknologiska tjänster, digitala sakkunnigtjänster och övriga tjänster som anknyter till Systemet.
Avtalets bakgrund. A. Bakgrunden för grundandet av Bolaget är målsättningen att börja främja planeringen av spårförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo. Spårförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo är en av Finlands viktigaste spårförbindelser och det finns breda behov av att ut- veckla den. Den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo kan avses bestå av fyra olika delhelheter: Esbobanan, Esbo–Salo-direktbanan, Salo–Åbo-bansträckan och några del- områden för utveckling av Åbo bangård. Syftet med att grunda detta Bolag är att främja planeringen av direktbanan Esbo–Salo och bansträckan Salo–Åbo fram till byggnadsbe- redskap (för klarhetens skull konstateras att byggnadsplaneringen anses tillhöra bygg- nadsfasen och därmed hamna utanför Bolagets verksamhetsområde) ("Planeringspro- jekt"). Den eventuella byggnadsfasen skulle innebära de åtgärder som följer genomfö- randet av Planeringsprojektet, så som planeringen av byggande och fullständig eller del- vis byggnad av helheter som ingår i Planeringsprojektet ("Byggnadsfas"). Esbo–Salo- direktbanan skulle göra Helsingfors–Åbo-banan kortare. Den skulle möjliggöra snabb fjärrtrafik mellan Helsingfors och Åbo samt utvecklingen av närtrafik i riktning mot Kyrkslätt och Lojo samt Vichtis. Dubbelspåret Salo–Åbo skulle möjliggöra fler tåg och ett tågmöte på sträckan Salo–Åbo samt även närtrafiken på sträckan Salo–Åbo. Den snabba tågförbindelsen förkortar resetiden mellan städerna samt utvidgar pendlings- och arbetsmarknadsregionen och ger därmed nya möjligheter för tillväxt och utveckling i området. Den ovannämnda banförbindelsen som står som föremål för Planeringspro- jektet är en del av den gränsöverskridande TEN-T-stamnätskorridoren.
Avtalets bakgrund. När 1980 års supplement tillkom var ideella organisationer vanligen medlemmar i HAO. Organisationen hade medlemmar i så vitt skilda sektorer som detaljhandel, vård, resebyråer, flygbolag och ideella organisationer. Gemensamt för medlemmarna var att de bedrev tjänsteproduktion i vid mening. XXX har sedermera delats upp, och medlemmarna organiseras i dag i bl.a. Svensk Handel, Flygarbetsgivarna, Almega Tjänsteföretagen samt IDEA. XXX hade när supplementet träffades över 100 centrala kollektivavtal. Det avgjort största tjänstemannaavtalet var med HTF och benämndes Bilaga A. Det avtalet hade sin bas i de olika avtal som slöts mellan SAF och PTK. Bilaga A reglerade de allmänna anställningsvillkoren och kompletterades av andra avtal, bl.a. arbetstidsavtalet mellan SAF och PTK. Bilaga A utgjorde en utgångspunkt för regleringen på HAO:s andra avtalsområden. Det krävdes dock anpassningar för de skilda branscherna som rymdes inom HAO. Dessa anpassningar gjordes regelmässigt som ”supplement” antingen genom avtal för ett visst företag eller en särskild arbetstagarorganisation eller en särskild bransch. 1980 års supplement utgjorde en sådan anpassning till förhållandena för studie- förbund och ideella organisationer och angav i fråga om arbetstid att supple- mentets bestämmelser skulle gälla utöver de regler som framgick av Bilaga A respektive arbetstidsavtalet mellan SAF och PTK. Arbetstidsavtalet mellan SAF och PTK innehöll inte några regler om förläggning av ordinarie arbetstid. Detta avtal uppställde alltså inte några hinder mot att arbetsgivaren la ut ordinarie arbete på helgdagar, lördagar och söndagar (jfr § 2 i arbetstidsavtalet). Däremot fanns bestämmelser som medgav en möjlighet att avtala bort övertidsersättning mot längre semester eller högre lön (§ 1 mom 3). Vidare följde av avtalet att tjänstemän med oreglerad arbetstid inte hade full frihet att förlägga den ordinarie arbetstiden hur som helst (anmärkningen till § 1 mom 3 andra stycket). Arbetsgivaren hade fortfarande kvar arbetsledningsrätten, även avseende när arbete skulle utföras. I Bilaga A fanns däremot en bestämmelse om arbetstidens förläggning
Avtalets bakgrund. RAI-systemets utvecklare och ägare till de [internationellt] tillhörande immaterialrättigheterna är en amerikansk ”InterRAI”-benämnd organisation. RAI-systemet består av flera instrument som används för att systematiskt avgöra äldre människors och andras, särskilt de utsatta klientgruppernas, funktionsförmåga och behov av vård och omsorg. Den samlade utvärderingsinformationen kan användas i den verksamhetsenheten som har samlat uppgifter till bland annat planering av tjänster för enskilda klienter. RAI-systemet kan också användas till att samla ihop verksamhetsenhetligt data på en datalager som kan ge en bredare jämförelsedata om tjänsternas struktur och kvalitet.
Avtalets bakgrund. Forststyrelsen som ägare till utrymmena övervakar tillsammans med staden användningen av utrymmena. Om användningen av övriga områden på ön överenskommes alltid separat med Lovisa stad och Forststyrelsen enligt givna direktiv. Även Museiverket kan ge utlåtanden. (Bilaga: Avtal mellan Forststyrelsen och Lovisa stad)
Avtalets bakgrund. Enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård överförs skyldigheten att ordna social- och hälsovård från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Enligt lagen om ordnande av räddningsväsendet överförs skyldigheten att ordna räddningsväsendet från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023.
Avtalets bakgrund. En förening som skulle grundas med namnet HAKEVA närmade sig Lovisa stad på våren 2012 och presenterade ett projekt, vars avsikt var att komplettera utbudet av sevärdheter i Lovisa med en stenpark som skulle anläggas i närheten av den f.d. hamnen, nuvarande Skeppsbron, i Strandparken i Lovisa. Genom projektet förstärks bilden av Lovisa som en historisk sjöfartsstad. I parken samlas artefakter som hör till historien av sådana länder som haft handelsförbindelser med Lovisa. Artefakterna samlas som repliker av hög kvalitet eller som fornminnen, beroende av donatorlandet eller sponsorn. I samband med placeringen av artefakter ordnas i mån av möjlighet vänskapsdagar i samarbete med donatorländernas ambassader samt sommarprogram för Lovisaborna och sommargäster i samarbete med lokala företag och föreningar. På samma gång skapas internationella relationer och ökar kännedomen om andra kulturer. HAKEVA:s avsikt är att tillsammans med staden göra stenparksprojektet till en permanent samling i stadens ägo. Samlingen skulle bestå av både inhemska och utländska donationer. Föreningen ansöker också om annat finansiellt stöd för verksamheten. Detta avtal är fortsättning på avtalsperioden 2014–2016. Erfarenheterna från föregående avtalsperiod ger en god grund för att fortsätta samarbetet utifrån samma utgångspunkter och utvidga stenparken till en mera omfattande del av Strandparken.
Avtalets bakgrund. Kommunerna har ett ansvar att ge psykosocial krishjälp i olika exceptionella situationer. De svenskspråkiga krisgrupperna i Finland har bildat ett nätverk av sakkunniga som har utbildning att ge psykosocial krishjälp vid större traumatiserande händelser där den egna kommunens resurser inte är tillräckliga.