Bakgrund till överenskommelsen exempelklausuler

Bakgrund till överenskommelsen. Den 21 november 2014 fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om att delge gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Idéburna offentliga partnerskap (IOP). I utredningsdirektivet lyfts fram att nämnden vill ”pröva s.k. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med några av Malmös föreningar som redan idag har eller har haft medfinansiering till sina arbetsmarknadsprojekt från nämnden eller tidigare kommunstyrelsens arbetsmarknadsberedning. Syftet med IOP- avtalen är att de, förutom att sätta fler malmöbor i arbete, ska skapa långsiktiga förutsättningar för de berörda föreningarna, komplettera stadens arbetsmarknadsinsatser och skapa ett kollegialt utbyte mellan dessa och föreningarna”1. En av de föreningar som sedermera arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden slöt IOP med var Yalla Trappan, avseende föreningens verksamhet Y-allas väg till arbete. Ursprunglig överenskommelse avsåg perioden 16-01-01 till 17-12-31 med möjlighet till förlängning 1+1 år. Under våren 2017 fattade arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om att överenskommelsen med Yalla Trappan om verksamheten Y-allas väg till arbete skulle förlängas med perioden 2018-01-01 till 2018-12-31. I samband med bildandet av arbetsmarknads- och socialnämnden 2017-05-01 ersatte denna nämnd arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som part i överenskommelsen. Utifrån lärdomar från Y-allas väg till arbete (2016-01-01 till 2018-12-31) utvecklade Yalla Trappan och arbetsmarknadsavdelningen i dialog verksamheten Y-allas väg till arbete 2.0. Verksamheten utökades till att inkludera den tidigare branschinriktningen storkök, samt en ny branschinriktning; lokalvård. I Y-allas väg till arbete 2.0 finns också en tydligare struktur för att säkerställa kommunikation, lärande och effektivare flöden mellan parterna. I samråd mellan parterna har målen från den tidigare verksamheten förtydligats och konkretiserats, så att de i Y-allas väg till arbete

Bakgrund till överenskommelsen. Arbetet med Nära vård • Ny överenskommelse om hälso- och sjukvård i hemmet • Behovet av en överenskommelse – på tapeten sedan 2016 • Ny överenskommelse gäller från 1 januari 2022 • Överenskommelsen innebär en ambitionshöjning • Inga ekonomiska justeringar i nuläget Anledningen till att överenskommelsen kommit till är oklarheter i ansvaret, som egentligen ligger kvar ända från att uppdelningen efter Ädelreformen gjordes i början av 1990-talet, då nutritionsfrågan inte inkluderades. • Nutritionsvårdsprocessen är en viktigt komponent i omställningen till en nära vård. • Det pågår ett arbete under 2022 att skriva om hemsjukvårdsavtalet till en ny överenskommelse för hälso- och sjukvård i hemmet. Nutritionsvårdsprocessen är ett kapitel i den övergripande överenskommelsen. • Behovet av en överenskommelse av nutritionsvårdsprocessen har diskuterats sedan 2016, men nu har vi överenskommelsen på plats. Det här är en första version och den behöver såklart följas upp och eventuellt förtydligas eller justeras när den testats i praktiken. • Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 2022, men vissa delar gör att den inte kommer att fungera fullt ut förrän kanske i januari 2023. Vi återkommer till det lite längre fram. • Chefsgruppen för social välfärd och vård och omsorg som beslutat om överenskommelsen, är tydliga med att det här ska ses som en ambitionshöjning i både regionen och i länets kommuner. Vi har lyft nutritionsfrågan högre upp på agendan. • I nuläget görs inga ekonomiska justeringar, men frågan om hur kostnaden för kosttillägg ska fördelas mellan region och kommun är uppe till diskussion. Den ekonomiska frågan kommer att inkluderas i de diskussioner som kommer att hållas i och med den nya överenskommelsen om hälso- och sjukvård i hemmet under 2022.

Bakgrund till överenskommelsen. 2018 tecknade socialnämnden och Uppsala Stadsmission en treårig överenskommelse om partnerskap för verksamheterna Mikaelsgården och Kvinnobyrån. Partnerskapet har gett Uppsala stadsmission möjlighet att utveckla och stärka stödet till målgrupperna. Samarbetet mellan parterna har genom överenskommelsen utvecklats och fördjupats. Mikaelsgården är i Uppsala en central träffpunkt och en viktig stödresurs för personer i social utsatthet. Den öppna träffpunkten med stor acceptans för olikheter är en viktig trygghet för många. Uppsala Stadsmission driver verksamheten sedan 2007. Uppsala Stadsmission driver även verksamheten Kvinnobyrån som erbjuder stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn. Kvinnobyråns verksamhet har utvecklats under de senaste åren och är numera en öppen mottagning för både tidiga och förebyggande insatser mot våld i nära relation.

Bakgrund till överenskommelsen. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samverkansmodell mellan offentlig verksamhet och civilsamhällets organisationer i frågor som bland annat rör komplexa samhällsutmaningar. Kommunen har enligt Socialtjänstlagen ansvar att ombesörja stöd till personer som utsatts eller bevittnat brott. Brottsofferjourer utgör en viktig del i kommunens stödjande och brottsförebyggande arbete, och inom arbete som rör våld i nära relation. Brottsofferjouren erbjuder samtalskontakt, information om rättsprocessen, rundvisning i tingssalen och fysiskt stöd vid rättegången. Brottsofferjouren är ett komplement och alternativ till myndigheternas insatser och samarbetar nära bland annat med polis och socialtjänst. I Linköping tillhandahåller Polismyndigheten Region Öst kontors- och besöksrum samt ger föreningen viss teknisk support. Brottsofferjouren är en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, vittnen, samt deras anhöriga i Linköping. Sedan 2002 har Brottsofferjouren haft uppdrag av Linköpings kommun via avtal, vilket finansierats med föreningsbidrag. Brottsofferjouren har även överenskommelser med närliggande kommuner (Åtvidaberg, Kinda och Ydre). Utifrån ett gemensamt intresse att skapa kontinuitet i verksamheten och möjliggöra en tät och konstruktiv samverkan mellan parterna inleddes våren 2019 samtal om förutsättningarna och möjligheterna för att övergå från avtal till en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap mellan Linköpings kommun och Brottsofferjouren i Linköping. Framtagen överenskommelsen är dess resultat och har utformats i samråd och dialog parterna emellan.

Bakgrund till överenskommelsen. Kv 5, Skanska fastigheter

Bakgrund till överenskommelsen. Idag innehar Atrium Ljungberg tomträtten till Sandhagen 2, där användningen är in- dustriändamål. Den tidigare bebyggelsen på platsen är riven. Även staden har rivit en byggnad, hus 06 – ett garage, för att lämna plats till ett utökat torg i korsningen Palmfedtsvägen/Arenavägen och en mer omfattande bebyggelse inom Sandhagen 2.

Bakgrund till överenskommelsen. Figur 1. Karta över del av Hägersten. Röd markering visar detaljplaneområdet för Fader Bergström. Gul markering visar detaljplaneområdet för Axelsbergs centrum Figur 2. Nuvarande markägoförhållanden. Röd linje avgränsar planområdet. Vitt område inom planområdet – Rikshem, Xxxxx Xxxxxxxxx 1. Rosa område inom plan- området – Staden, Fader Bergström 2 och 3. Gult område inom planområdet – Sta- den. Hägersten 1:1 Figur 3. Byggaktörers markområden inom detaljplanen

Bakgrund till överenskommelsen. I januari 2020 skickade Föreningen Idrott för Handikappade (härefter kallad FIFH) in en ansökan om medel till Malmö kommunstyrelse för ett initiativ omfattande ett antal insatser som föreningen ville bedriva i samverkan med Malmö stad. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade ett avslagsbeslut och hänvisade till Funktionsstödsnämnden för vidare hantering. Detta då syftet med det föreslagna samarbetet i stor utsträckning var att bidra till självständighet och bättre livskvalitet för Funktionsstödsnämndens målgrupper. Förslaget omfattade bland annat utbildningen Rullstolsakademin samt brukarperspektivutbildning till hjälpmedelsförskrivare, vilka FIFH (genom finansiering från bland annat Region Skåne som sedermera upphört) sedan flera år bedrivit i samverkan och dialog med Hjälpmedelscentrum i funktionsstödsförvaltningen. Funktionsstödsförvaltningen genomförde därefter en kartläggning av marknaden för lokalt förankrade kompetensutvecklingstjänster med utgångspunkt i erfarenhetsbaserad expertis. Kartläggningen visade att det inte finns en marknad för just denna typ av tjänster i nuläget samt att sannolikheten för att den skulle uppstå kunde bedömas som låg. Förvaltningen bedömde därför att det var möjligt att inleda ett idéburet offentligt partnerskap med FIFH kring delar av det inkomna förslaget. Under hösten 2020 inleddes en dialog mellan funktionsstödsförvaltningen och FIFH kring hur samarbetet skulle kunna utformas för att ge bäst nytta för Malmöborna. Under våren 2021 inkluderades även hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen i dialogen då förskrivarutbildningen riktade sig till samtliga av Malmö stads hjälpmedelsförskrivare via Hjälpmedelscentrum. Förvaltningarna genomförde gemensamt en behovsanalys, vilken visade att både Rullstolsakademin och utbildningen till förskrivare under årens lopp fyllt en viktig funktion för de båda förvaltningarnas interna kvalitetsarbete och för de Malmöbor som förvaltningarna ska ge stöd, omsorg och service till. Dessutom framkom behovet av brukarperspektivutbildning till fler grupper av medarbetare på funktionsstödsförvaltningen samt möjlighet till friskvård och träning för vissa av förvaltningens målgrupper som har behov av en anpassad träningsmiljö, framför allt personer med AST (autismspektrumtillstånd). Baserat på behovsanalysen och genom en kontinuerlig dialog med FIFH beslutades att fem insatser ska omfattas av föreliggande idéburna offentliga partnerskap. Insatserna är framtagna och utformade för att öka möjligheten för...

Bakgrund till överenskommelsen. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) lanserades 2010 av intresseorganisationen ”Forum för idéburna organisationer med social inriktning” som en ny modell för samverkan. I modellen kan kommuner och den idéburna sektorn möjliggöra problemlösningar på samhällsutmaningar och däri skapa ett mer hållbart samhälle utifrån ett bredare perspektiv och i nära samverkan. Ett partnerskap ska bygga på ett gemensamt samverkansbehov. Partnerskapet bygger på insikten om att det behövs flera perspektiv och flera olika typer av resurser för att lösa problem, framför allt mer komplexa problem. Detta synsätt ligger i linje med Agenda 2030 där mål och delmål beskrivs som integrerade och odelbara. I regeringens handlingsplan anges bland annat: Karlskrona kommun arbetar för att implementera Agenda 2030. I Vision 2030 anges att Karlskrona skall vara ”ett öppet samhälle där alla kan leva ett rikt liv och där resurserna används på ett hållbart sätt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt.” De idéburna organisationernas kraft som aktörer med stark lokal förankring och roll som röstbärare är viktig utifrån principerna om demokrati, delaktighet och jämlikhet. Med idéburet offentligt partnerskap som modell för samverkan är det möjligt för kommunorganisationen att ta tillvara på de idéburna aktörernas unika roll, kunskap och erfarenhet och göra gemensamma kraftsamlingar för ett mer hållbart Karlskrona. (Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap för Karlskrona kommun) Frågan om en överenskommelse IOP mellan Karlskrona kommun och Kvinnojouren Karlskrona har lyfts på olika sätt bakåt i tiden med önskan att fördjupa samverkan mellan parterna. Karlskrona kommun beslutade i mars 2021 om en kommunal policy och riktlinje för IOP överenskommelser i Karlskrona kommun, och socialnämnden fick därefter i uppdrag att undersöka möjligheterna till en IOP tillsammans med Kvinnojouren Karlskrona. Dialogmöten har hållits mellan representanter från Socialförvaltningen och Kvinnojouren under hösten 2021 och båda parter är överens om att teckna en överenskommelse om IOP.