Beredskapstid exempelklausuler

Beredskapstid mom. 1 Med beredskap avses att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på ar- betsplatsen, utom i det fallet att den anställde har fått tillstånd att full- göra sin beredskap enligt eget val, antingen på arbetsplatsen eller, på vissa villkor, utanför den. Beredskapstiden räknas inte in i arbets- tiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar den anställdes möjligheter att disponera sin fritid. För tjänsteinnehavare grundar sig beredskapsskyldigheten på avtal eller förordnande, och för arbetstagare grundar sig skyldig- heten på avtal.
Beredskapstid. Om arbetstagaren enligt ett avtal som alltid ska uppgöras separat är skyldig att uppehålla sig i sin bostad eller i dess omedelbara närhet, varifrån han eller hon vid behov kan kallas till arbetet, betalas till honom eller henne för en sådan beredskapstid hälften av hans eller hennes personliga tidlön utan att beredskapstiden räknas till arbetstiden. I avtalet ska anges längden på beredskapstiden. Bestämmelser om utryckningsbetonat arbete tillämpas inte då en arbetstagare som varit i beredskap kallas till arbetet. Genom lokala avtal kan man komma överens om att tid använd till beredskap byts till ledig tid under ordinarie arbetstid, vars längd är hälften av tiden använd till beredskapen.
Beredskapstid. Bestämmelserna i arbetstidskapitlet i AKTA tillämpas. mom. 1 Om arbetsgivaren och gårdskarlen kommer överens om att gårdskarlen under en bestämd beredskapstid ska befinna sig i sin bostad och under denna tid utföra regelbundet återkommande smärre arbeten, betalas till gårdskarlen för sådana timmar av bostadsberedskap en penningersättning på 35 % av den oförhöjda timlönen eller ges en motsvarande ledighet under den ordinarie arbetstiden enligt överenskommelse med gårdskarlen. mom. 1 Om arbetsgivaren och gårdskarlen kommer överens om att gårdskarlen under en bestämd tid är skyldig att vara anträffbar så att befinna sig på en plats som gårdskarlen meddelat arbetsgivaren och där gårdskarlen vid behov omedelbart kan kallas i arbete nås för att under denna tid utföra regelbundet återkommande smärre arbeten, betalas till gårdskarlen för sådana timmar i fri beredskap en penningersättning på 25 % 20–30 % av den oförhöjda timlönen.
Beredskapstid. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att arbetstagaren förbinder sig till att på beordran vara i beredskap. Under beredskapen ska arbetstagaren kunna nås, så att han eller hon kan inkallas till arbete. Innan avtal om beredskap ingås ska arbetsgivaren gå igenom villkoren för beredskap tillsammans med arbetstagaren. Arbetstagaren ska känna till beredskapsersättningens storlek eller grunderna för hur ersättningen bestäms och villkoren för beredskap. Arbetstagaren bör få sådana skriftliga anvisningar om beredskap att han eller hon är medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (till exempel inom vilken den tid arbetstagaren senast ska infinna sig på arbetsplatsen). Närmare bestämmelser om beredskapstiden finns i kollektivavtalen (se t.ex. AKTA kap. III § 5).
Beredskapstid mom. 1 Med beredskap avses att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen, utom i det fallet att den anställda har fått tillstånd att fullgöra sin beredskap enligt eget val, antingen på arbetsplatsen eller, på vissa villkor, utanför den. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden.
Beredskapstid. Om beredskapen och ersättningen för den föreskrivs i 2 kap. 5 § i arbetstidslagen. Vid avtal om beredskap skall samtidigt avtalas om den ersättning som betalas för beredskapen. Bestämmelser om utryckningsbetonat arbete tillämpas inte när en sådan arbetstagare kallas till arbetet som har varit i beredskap på det sätt som avses i detta lagrum.
Beredskapstid. Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalats att han eller hon vid behov på ett avtalat sätt kan kallas till arbete, betalas honom eller henne för denna tid en halv lön. Beredskapstiden räknas emellertid inte i arbetstid.

Related to Beredskapstid

  • Beredskap Där arbetstagaren har beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 130 timmar under kalendermånaden 14 % 8 min för tid därutöver under kalendermånaden 28 % 17 min Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan jour och beredskap i stället ersättas med ledighet enligt ovan. För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 110 procent. a) Tid från kl. 19.00 på dag före långfredagen till kl. 06.00 på dagen efter annandag påsk. b) Tid från kl. 19.00 på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 06.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag. e) Tid från kl. 00.00 till kl. 06.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag. f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast före lördag.

  • Beredskapstjänst 1 Med beredskapstjänst I avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande genom att vara anträffbar för att omedelbart kunna utföra arbete när det uppstår behov. 2 Med beredskapstjänst XX avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel utföra arbete vid arbetsstället eller annan plats.

  • Förtidsåterbetalning Hela eller delar av krediten kan återbetalas i förtid när som helst. Ja

  • Löneutbetalning Lönen utbetalas per månad. Löneutbetalning regleras lokalt.

  • Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

  • Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.

  • Protokollsanteckningar Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.

  • Arbetstid Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt

  • Skulder Skulder till kreditinstitut 379,7 565,0 – – – – 2,3 947,0 Emitterade värdepapper 304 526,3 2 520,4 167 250,7 8 339,5 3 956,1 7 304,7 4 408,2 498 305,9 Derivat 181 119,2 –2 269,7 –153 737,5 –3 200,0 –2 223,6 –3 757,5 3 046,7 18 977,6 Övriga skulder 63,7 5,1 86,4 – – 0,0 – 155,2 Efterställda skulder – – – – – – – – Eget kapital 9 117,3 – – – – – –124,8 8 992,5