Ersättningssystem exempelklausuler

Ersättningssystem. Vid upplåtande av platser till elever från annan kommun förbinder sig kommunerna att följa Föreningen Stor-Stockholms kultur- och fritidschefers framtagna länsprislista från samarbetsprojektet ”Regional tillgång till Idrottsanläggningar och Kulturskola” (se bilaga).
Ersättningssystem. Ersättningssystemet ska vara begripligt och rättvist. Ersättningen ska styra mot ett önskat beteende. Ersättningssystemet ska innehålla komponenter som kapitering, åldersviktning, sociala och medicinska aspekter, avståndsaspekter, täckningsgrad och sådana kvalitetsdimensioner som medicinsk kvalitet och patientupplevd kvalitet. Sammanfattningsvis kan man säga att ersättningssystemet ska spegla fyra olika delar: • Vårdbehovet hos den listade befolkningen • Hur mycket vårdcentralen gör själv • Hur bra det görs • Hur många patienter man tar emot
Ersättningssystem. En försäkringsdistributör ska ha interna regler för det ersättningssystem som avses i 4 kap. 5 § lagen (2018:xx) om försäkringsdistribution. De interna reglerna ska tydligt identifiera den personal som är sysselsatt inom försäkringsdistributionen, inklusive de som direkt leder eller ansvarar för detta arbete hos distributören.
Ersättningssystem. Anordnaren ersätts för antal närvarotillfällen. För att ett besök ska räknas som ett närvaro- tillfälle ska det på dagverksamheter med social inriktning omfatta minst 5 timmar och på dagverksamheter med demensinriktning omfattat minst 4 timmar, om inte annat anges i bi- ståndsbeslutet och/eller beställningen. Ersättningen täcker anordnarens samtliga kostnader förutom matkostnaden. Kunden betalar själv sina matkostnader.
Ersättningssystem. I ett valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) ska godkända leverantörer ha samma villkor. Det gäller både kvalitetskrav som ersättningsbelopp. Ersättningssystem inom hemtjänst är vanligast. De kommuner som infört LOV inom hemtjänst har beslutat om hur både privata utförare som deras verksamhet i egenregi ska ersättas (SKL; 2009, 2012).
Ersättningssystem. Ett företag ska ha interna regler för ersättning. De interna reglerna ska tydligt identifiera den personal i företaget som omfattas av 4 kap. 3 § lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter.
Ersättningssystem. Olika länder har olika ersättningssystem för sjukvård och de produkter som sjukvården använder. Det finns ingen garanti att Artimplant kommer att få sina produkter inkluderade i olika länders ersättnings- system. Förändringar i ersättningssystem, t.ex. USA:s pågående hälsoreform, skulle kunna påverka Bolagets försäljning negativt.
Ersättningssystem. En AIF-förvaltare ska ha ett ersättningssystem som främjar en sund och effektiv riskhantering.
Ersättningssystem. Anordnaren ersätts utifrån kundens behovsnivå och antal närvarotillfällen. Ett närvarotill- fälle omfattar minst fem timmar. Behovet av personalstöd graderas i tre checknivåer. Utö- ver detta betalar kunden själv sina matkostnader. När en kund börjar på vald dagverksamhet ersätts anordnaren med lägsta checknivån. För de kunder som bedöms ha större behov än vad som täcks av lägsta checknivån kan anord- naren aktualisera en vårdresursmätning, som då utförs av Äldreenheten. Under förutsätt- ning att den individuella prövningen leder till ändrad checknivå, gäller den nya nivån fr.o.m. den dag dagverksamheten skriftligen begärt en individuell prövning. Vårdresursmätningen görs med hjälp av ett mätinstrument som tar hänsyn till aktivitetsförmåga, mental förmåga, psykiskt status samt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och rehabilitering.
Ersättningssystem. Fondbolag som förvaltar t.ex. specialfonder kommer att omfattas av de föreslagna föreskrifterna om ersättningssystem. För fondbolagen gäller härutöver allmänna råd om ersättningspolicy, FFFS 2011:2, och för fondbolag som har tillstånd till diskretionär portföljförvaltning föreskrifter om ersättningspolicy, FFFS 2011:1. Reglerna om ersättningssystem är omfattande och komplicerade och det är svårt att se hur de olika regelverken är tänkta att samspela. Det bör i vart fall klargöras att om ett fondbolag följer bestämmelserna om ersättningssystem i de föreslagna föreskrifterna så anses bolaget leva upp till kraven i de allmänna råden. Det kan också uppkomma en situation att ett fondbolag som har tillstånd för diskretionär förvaltning enligt 1 kap. 4 § lagen (2004:46) om investeringsfonder väljer att återkalla det tillståndet och i stället söka motsvarande tillstånd enligt LAIF. Fråga uppkommer då vilka ersättningsregler som ska tillämpas på rörlig ersättning som beslutats och är under uppskjutning enligt reglerna i FFFS 2011:1, dvs. om dessa föreskrifter ska fortsätta att tillämpas på den ersättningen eller om de nya reglerna följas. Av 1 kap. 8 § andra stycket 9 förslaget till AIF-föreskrifter framgår vilka som omfattas av begreppet ”särskilt reglerad personal” och som därmed omfattas av reglerna om ersättningssystem i 9 kap. föreskrifterna. Bestämmelsen genomför punkten 2 i bilaga II till AIFMD. Av den punkten framgår emellertid att den personal som avses är sådan som ”i tjänsten utför verksamhet som väsentligt berör deras riskprofil eller riskprofilen för de AIF-fonder de förvaltar”. Detta rekvisit har inte tagits med i föreskrifterna såvitt avser ”särskilt reglerad personal”, utan endast när det gäller ”risktagare” i punkten 8 samma paragraf. Detta synes vara ett förbiseende eftersom det av 9 kap. 5 § föreskrifterna framgår att det ska motiveras när den bedömningen görs att personal inom de kategorier som anges i 1 kap. 8 § andra stycket 9 inte anses påverka riskprofilen och därför inte utgör ”särskilt reglerad personal”. Bestämmelserna i 9 kap. 3 § förslaget till AIF-föreskrifter genomför punkten 1 a i bilaga II till AIFMD. För att undvika tveksamhet bör andra meningen omformuleras något så att det blir tydligt att det är de förvaltade AIF-fondernas riskprofil som avses (och inte AIF-förvaltarens). I samma mening används uttryckssättet ”motverka ett risktagande”. I AIFMD används i stället ”inte ge incitament till risktagande” eller på engelska ”not encour...